Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bostadsbidragets och bostadstilläggets betydelse för att människor ska ha råd att bo, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Det finns många olika uppfattningar om varför det är så dyrt att bygga bostäder i Sverige men det lämpar sig inte att utreda i en kort motion utan är snarare ett ämne för ett längre seminarium. Faktum är dock att höga byggkostnader leder till höga boendekostnader.
Allt fler har allt svårare att klara kostnaden för boendet. Vi har nu ett högt bostadsbyggande och det skulle behöva ligga på den nivån under många år för att beståndet av bostäder ska motsvara det behov som finns. Dessutom växer behovet just nu snabbt. Det finns dock en risk att byggtakten avtar om det visar sig att många av de som borde ha egna bostäder tvingas vara inneboende hos sina föräldrar, hos vänner eller på andra sätt dela bostad av ekonomiska skäl.
Vi kan historiskt se att perioder av högt bostadsbyggande också har varit perioder av snabbt ökad välfärd. Byggande är investeringar och skapar tro på framtiden. Byggande innebär även utveckling av många tekniker som i sin tur leder till nya företag. Särskilt när byggtakten är hög så driver det på nytänkande och kreativitet.
Tidigare har byggandet upprätthållits genom bidrag. Varje villa och bostadsrätt som byggs subventioneras genom ränteavdrag. Investerare är känsliga för osäkra bidragsformer vilket har gjort att just ränteavdraget gillats eftersom det varit stabilt. Andra bidragsformer har mest bidragit till ryckighet i produktionen.
För samhället är det viktigt att det även byggs hyresrätter. Formen ger större flexibilitet för stadsutveckling och förnyelse än ägda boenden som tenderar låsa för förnyelsemöjligheter. Genom bostadsbidrag och bostadstillägg har samhället däremot sett till att svaga grupper kunnat efterfråga bostäder. Att se till att de boende kan efterfråga bostäder är på sikt ett bättre sätt att stödja byggandet än att ge stöd till själva byggandet.
I årets budget har därför en del justeringar gjorts i rätt riktning men inte tillräckligt. Bostadsbidraget behöver breddas så att fler kan få tillgång till det och nivåerna behöver justeras uppåt både för bostadsbidraget och för bostadstillägget. Dock inte till de nivåer som debatteras i storstäderna där spekulationer i ökande fastighetsvärden inte ska stödjas av samhället.
Rätt hanterat kan en stimulans för att upprätthålla bostadsbyggandet på en hög nivå genom justering av bostadsbidraget och bostadstillägget göras utan någon merkostnad för staten. Ett sätt är att omfördela alla de kostnadsdrivande stödformer som finns för byggande idag till att i stället stödja bostadskonsumenterna. Ett annat sätt är att öronmärka alla de momsintäkter och energiskatter som byggandet genererar och använda en mindre del av dessa för stöd till boendekollektivet. På så vis får alla aktörer ett incitament till att vidmakthålla en hög byggtakt.
Argumenten kan mångfaldigas för varför det är viktigt att upprätthålla en hög takt i bostadsbyggandet. Regeringen bör vända på alla stenar, som en tidigare bostadsminister uttryckte det utan att själv försöka, för att lyckas bibehålla denna höga nivå under en längre tid. Mot bakgrund i det ovan anförda menar jag att regeringen bör överväga betydelsen av att rikta ett ökat stöd till bostadskonsumenterna som det troligen effektivaste sättet att skapa stark tro på framtiden hos bostadsinvesterarna. Även en relativt liten ökning av förmågan att betala boendet har stor betydelse för viljan att investera i hyresrätter. En sådan inriktning på stöd till en bibehållen hög sysselsättningsnivå i byggsektorn bidrar även till att upprätthålla en hög sysselsättningsnivå i många andra sektorer i samhället med alla de positiva effekter det har.
Min förhoppning är att riksdagen skall instämma i denna bedömning av bostadsstödets utformning för att det ska ha betydelse för en fortsatt stabil och hög nivå på byggandet av i första hand hyresrätter i Sverige och ge detta till känna för regeringen.
|
Jan Lindholm (MP) |
|