Förslag till riksdagsbeslut
En stat bygger på vissa fundamentala byggstenar. En av de absolut viktigaste av dessa är upprätthållandet av våldsmonopolet. Äger inte staten våldsmonopolet kan rättsstatens funktion inte säkerställas. Det har tyvärr gått så långt att svenska statens våldsmonopol är utmanat i delar av vårt land. Idag finns det områden där Polismyndigheten, till följd av dålig styrning från politiskt håll och undermålig finansiering, misslyckas att över tid upprätthålla våldsmonopolet och därmed skydda de laglydiga medborgarna från de kriminellas inflytande och våld. Bilar eldas upp och lägenheter utsätts för beskjutning av nyårsraketer. Militära vapen, inklusive handgranater, används av de kriminella i olika uppgörelser och de brukas även mot polisen. Beskjutningar mot polisstationer, stenkastning, skjutning av fyrverkeripjäser mot polisen och tragiskt nog även användning av handgranater mot polisen har förekommit.
De kriminella aktörerna är beväpnade med militära vapen och antalet handgranater i omlopp är skrämmande högt. Det finns rapporter (”Utsatta områden – sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser”, NOA) om att poliser till viss del undviker att patrullera de värst utsatta områdena. Vidare är polisen kraftigt underbemannad och kan därför inte över tid upprätthålla ordningen i de värst utsatta områdena. Polisens fördjupade rapport kring de så kallade utanförskapsområdena påvisar att detta är en stor brist och att polisen saknar förmåga att över längre tid påverka de kriminellas möjligheter att utöva sitt inflytande i området.
Utöver detta sprider sig religiös extremism i utanförskapsområdena. Detta, i kombination med eskalerande organiserad brottslighet och en större mängd militära vapen i omlopp, riskerar att göra dessa områden till potentiella inrikes konflikthärdar. Blandningen av kriminella samt hundratals IS-terrorister med stridserfarenhet från Syrien och Irak borde få alla larmklockor att ljuda. Sverigedemokraterna anser därför att staten måste agera för att visa vem det är som bestämmer över svenskt territorium, vem det är som äger våldsmonopolet och att svensk lag gäller i hela riket.
Sverigedemokraterna vill att samtliga lagar om Försvarsmaktens stöd till Polismyndigheten ändras, så att Försvarsmakten ges laga stöd att assistera polisen i upprätthållandet av lag och ordning vid extra ordinära situationer. Utöver juridiska förändringar ska tydliga riktlinjer ges till Polismyndigheten och Försvarsmakten vad som förväntas uppnås. De områden som definieras som särskilt utsatta områden av NOA:s rapport ska, i ordets fullständiga mening, pacificeras av de båda myndigheternas gemensamma ansträngningar. Försvarsmakten äger förmåga att understödja polisen med hantering av kravaller, bevakning av objekt, eskort/skydd av brandkår, ambulans, bevakning av polispatrullers bilar och skydda andra offentliga aktörer som påverkas av de kriminella med mera. Försvarsmaktens närvaro kommer dessutom minimera risken till eskalering från de kriminellas sida. Försvarsmakten har en helt annan skyddsnivå och dessutom ett betydligt högre våldskapital än vad de kriminella gängen har eller någonsin kan förvärva.
Alla dessa insatser kommer avlasta den hårt ansträngda poliskåren. Utöver Försvarsmakten bör alla myndigheter som på något sätt kan understödja polisen i dess arbete att förhindra och försvåra för de kriminella involveras i dessa insatser.
Först när dessa särskilt utsatta områden pacificerats kan övriga offentliga och civilsamhälleliga aktörer med socialt ansvar fullt ut verka för att områdena långsiktigt förblir lugna.
En ny lag som ger regeringen, på förfrågan från Polismyndigheten eller på eget initiativ, möjlighet att utlysa tillfälliga undantagstillstånd i tydligt geografiska avgränsade områden bör utredas och implementeras. Undantagstillstånd bör innefatta möjlighet till att tillfälligt begränsa medborgarnas rörelsefrihet inom det avgränsade geografiska området. Det bör tillfälligt utöka polisens befogenheter att göra tillslag mot enskilda personer, lokaler, bostäder med mera. Andra västländers lagstiftning bör användas som modell då många länder har lagstiftning som är beprövad.
Tydliga målsättningar till Polismyndigheten om vad som förväntas uppnås i de särskilt utsatta områdena bör sättas upp. Initialt och inom en väldigt kort tidsram från det att insatserna påbörjas bör Polismyndigheten och Försvarsmakten gemensamt förhindra eller kraftigt minimera:
Tidigare regeringar har alltför länge ignorerat de uppenbara varningssignalerna om att situationen håller på att bli ohanterlig. Därför måste svenska staten agera nu, innan situationen eskalerar ännu mer och betydligt värre situationer uppstår än idag. Det är dags att avsluta den passiva och undfallande strategi som fått råda och som fortfarande råder.
Sverigedemokraterna menar att detta är ett så pass allvarligt problem att det längre inte kan ses som enbart ett polisiärt problem utan att det ska klassificeras som ett säkerhetspolitiskt inre hot, med stora risker för eskalering bortom vad gemene man trott kunde ske inom rikets gränser. Sverigedemokraterna värnar de laglydiga medborgarna. Sverigedemokraterna menar att vi aldrig kan lyckas med att föra samman samhället utan att dessa områden kommer under kontroll av samhället. De laglydiga medborgarna känner sig med rätta både svikna och rädda. Det är statens uppgift att tillse att detta ändras, och det ska ändras omgående.
|
Jeff Ahl (SD) |
Björn Söder (SD) |