Förslag till riksdagsbeslut
Sverige har idag ett mål om 100 % förnybar elproduktion år 2040 efter att fem partier enades i energiöverenskommelsen 2016. Miljöpartiet arbetar för och tror att detta mål nås tidigare. Solenergi i alla dess former tillhör framtidens teknik och har en viktig roll i ett förnybart energisystem. Utvecklingen för solenergi är fantastisk. I takt med att tekniken utvecklas och priserna sjunker kan allt mer av energin vi använder komma direkt från solen. Solel är tillsammans med vindkraft det snabbast växande kraftslaget globalt.
Solenergi är också det energislag som svenskarna är mest positiva till. Med rätt stöd kan solenergi bidra i klimatarbetet, skapa jobb och leda till att Sveriges energi i framtiden är helt förnybar. Med Miljöpartiet i regering har stora satsningar gjorts på solel. Det har aldrig varit så enkelt och lönsamt att sätta solceller på taket som idag. Investeringsstödet till solceller har höjts rejält, skattereduktion har införts för den som säljer överskottsel, momskravet har slopats och nu utreds att också att ta bort bygglovskravet. På regeringens uppdrag har Energimyndigheten tagit fram ett förslag på en nationell solelstrategi som presenterades 17 oktober 2016. Där beräknas solel kunna stå för cirka 10 % av Sveriges elmix år 2040.
Solvärme kan täcka en stor del av behovet av både varmvatten och värme. Denna teknik har potential att utvecklas precis som solcellerna. Solvärmen produceras i stora mängder på sommaren och kan därför användas som komplement till en annan värmekälla. Det går även att optimera ett solfångarsystem för mera energi under höst, vinter och vår genom till exempel en högre lutning.
Optimalt designade solvärmesystem för småhus kan täcka över 50 % av årets energibehov utan användning av säsongslagring. Solvärmesystem är även väldigt flexibla och kan kombineras med pelletspanna, vedpanna, vattenmantlad kamin, fjärrvärme, elpanna, bergvärme, jordvärme eller annan värmepump för mycket bra resultat. Ihop med fjärrvärme kan man använda det för att minska sin användning av fjärrvärme men det är även möjligt att mata in värme till fjärrvärmenätet. Ackumulatortanken är en avgörande komponent i ett flexibelt system som då fungerar som ett energilager. Enligt Förnybarhetsrådet finns 300 kvadratkilometer takyta som med dagens teknik kan ge ca 35–40 TWh solel eller cirka 100 TWh solvärme. En strategi motsvarande den för solceller bör tas fram för solfångare.
Det finns möjlighet för storskalig solvärme i svenska fjärrvärmesystem, i små befintliga eller nya system i kombination med fasta träbränslen. Kombinationen kan innebära minskad användning av andra bränslen och därmed sänkta driftskostnaderna. I Danmark har man testat hur solvärmefält och säsongslager kan producera värme i fjärrvärmenäten. Sverige har samma solinstrålning som Danmark och på många sätt samma förutsättningar för fjärrvärmen.
Det finns många viktiga aspekter inom energipolitiken och flera pusselbitar som behövs för att vi ska kunna ställa om till 100 procent förnybart. Men det är även viktigt att vi använder de förnybara resurserna på en hållbar nivå. Vi behöver också tillgodose de resurs-, energi- och effektbehov som andra klimatåtgärder ger upphov till. Till exempel om vi ska sänka utsläppen inom industrin eller transportsektorn genom elektrifiering eller ökad användning av biobränslen.
Storskalig solvärme kopplad till våra när- och fjärrvärmesystem skulle till exempel kunna spara in på vår användning av skogsbränslen. Det skulle kunna bidra till att vi använder denna resurs på en hållbar nivå, kan använda dessa för klimatåtgärder inom andra sektorer, säsongslagra eller exportera dem. Det bör undersökas vilka möjligheter, hinder och förslag som finns på styrmedel för ökad andel solvärme i såväl småhus som fjärrvärmesystemen.
|
Stina Bergström (MP) |
|