Förslag till riksdagsbeslut
Den billigaste, säkraste och renaste energin är den som inte produceras. Varje kilowattimme som används har konsekvenser, stora eller små beroende på varifrån den kommer. Att använda energi smartare, till exempel genom att byta ljuskällor, ventilation, styrutrustningar och liknande, är därför det i särklass säkraste, snabbaste och mest lönsamma sättet att utveckla energisystemet. För Miljöpartiet de gröna är därför en ökad effektivitet i energianvändningen en prioritet.
Energieffektivisering är en viktig pusselbit i omställningen till 100 % förnybar energi. Idag slösar vi svenskar med energi som om det fanns hur mycket som helst, en vana som vi har lagt oss till med genom åren då energin har varit billig. Potentialen för energieffektivisering är stor. Det behövs en politik som ger hushåll och företag verktyg för att använda energin smartare.
Att nätdriften blir effektivare när efterfrågeflexibiliteten slår igenom leder också till betydande samhällsvinster. Här handlar det om minskade investeringsbehov och minskade nätförluster i samband med överföringen. För enskilda tillfällen när lokalnätsägare riskerar att överskrida sitt abonnemang för överliggande nät kan de göra väldigt stora besparingar genom att kunderna minskar sin förbrukning.
De beräkningar som Energimarknadsinspektionens (EI) har gjort för sitt åtgärdspaket för att främja efterfrågeflexibilitet visar att kostnaderna uppgår till 769 miljoner kronor per år och engångskostnaderna till drygt 21 miljoner kronor. Samhällsvinsterna i form av billigare frekvenshållning, minskad risk för effektbrist, lokala nätproblem samt få till en effektivare resursanvändning överstiger 769 miljoner kronor med råge. Om man lyckas utnyttja 100 procent av efterfrågeflexibiliteten är den årliga besparingen närmare 1,8 miljarder kronor, vid 50 procent av efterfrågeflexibiliteten närmare 1,2 miljarder kronor. En enskild småhusägare som kan flytta elanvändningen för uppvärmning inom dygnets samtliga timmar uppskattas av Elmarknadsinspektionen kunna minska sina elkostnader med cirka 2 200 kronor om året genom att välja en tidsdifferentierad tariff.
Miljöpartiet har tillsammans med de andra partierna i Energikommissionen beslutat att målet är 100 procent förnybar el 2040 och 50 procent effektivare energianvändning 2030. Detta ställer stora krav på att införa reformer som kan leverera de energieffektiviseringar som krävs.
Byggkrav bör premiera egen förnybar el, men oavsett elproduktion bör ökad energieffektivitet alltid eftersträvas med höga energikrav i fastigheter. Alla nya byggnader ska senast 2020 vara näranollenergibyggnader som följd av EU-direktiv. En metod för att främja fler åtgärder som minskar energiförbrukningen är att investeringskostnaden avskrivs på en gång. Direktavskrivning för energieffektiviseringsåtgärder bör därför övervägas. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening.
En stor del av hushållens elkostnad består av fasta kostnader som konsumenterna i praktiken inte kan påverka genom att minska sin elanvändning. De fasta delarna av elräkningen försvagar därför prisincitamentet för energieffektivisering i hushållen. För att få en bättre styrning bör de fasta kostnaderna i stället bakas in i den rörliga kostnad som bolagen tar ut av sina kunder, eller åtminstone minskas. Genom ett rakt elpris utan fasta kostnader blir åtgärder för energieffektivisering i hushållen med en gång lönsammare. En minskad elanvändning minskar också behovet av utbyggd distributionskapacitet, vilket sänker distributionskostnaderna. Det är därför också bra för samhällsekonomin. En större andel av elhandels- och nättariffer bör vara rörliga. Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna som sin mening.
|
Stina Bergström (MP) |
|