Motion till riksdagen
2017/18:1623
av Julia Kronlid m.fl. (SD)

Förebyggande arbete för att minska antalet aborter

---

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om de bakomliggande orsakerna till det höga aborttalet i Sverige och att utifrån detta underlag utarbeta en handlingsplan för att minska antalet aborter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Varje år sker det mellan 35 000 och 40 000 aborter i Sverige och vi kan inte se några övertygande tendenser till att detta antal kommer att sjunka. Jämfört med våra nordiska grannländer har Sverige i särklass de högsta aborttalen varje år.

En abort innebär en påfrestning för kvinnan både fysiskt och psykiskt. Det är givetvis olika för olika kvinnor beroende på många olika faktorer. Det finns dock ett flertal forskningsrapporter som tyder på att många kvinnor kan må dåligt i flera år efter en abort.

I en studie av Anne Nordal Broen från 2006 jämfördes 40 kvinnor som hade fått missfall med 80 kvinnor som gjort abort. Målet var att få reda på hur kvinnorna kände sig över det som hade hänt och att mäta deras stressnivå, ånger och livskvalitet. Broens undersökning visade att kvinnor som har gjort abort även år efter ingreppet var psykiskt påverkade av det. Fem år efter aborten hade dessa kvinnor större psykiska bekymmer än kvinnor i allmänhet eller kvinnor som hade fått missfall. Därför är det av stor vikt att så få kvinnor som möjligt ska behöva genomgå en abort.

Alltför ofta tenderar man i den svenska abortdebatten att trycka på fri abort som enbart en kvinnorättsfråga och verklig frihet för kvinnor. Att många av olika yttre omständigheter känner sig pressade att genomgå en abort och efteråt mår dåligt framkommer sällan.

För att kunna förebygga antalet aborter måste vi först ta reda på de bakomliggande orsakerna genom en omfattande utredning. Viktiga områden att undersöka kring bakomliggande orsaker till abort är följande:

• Är den ekonomiska situationen ett skäl till abort?
• Föreligger det sämre förutsättningar till studier och arbetsliv för kvinnor som får barn och blir detta ett skäl till abort?
• Skulle adoption av barnet ses som ett alternativ om möjligheten presenterats?
• Förekommer det påtryckningar att göra abort från partner, familjemedlemmar, barnmorskor eller olika myndigheter?
• Förekommer det påtryckningar att göra abort vid upptäckt fosterskada?
• Finns det stödjande insatser som kvinnor hellre skulle önska framför att göra abort och i så fall vilka?
• Vad var orsaken till att kvinnan blev oönskat gravid?

Denna typ av undersökning måste givetvis bygga på frivillighet och garantera full konfidentialitet för de deltagande. En av de viktigaste målsättningarna i det förebyggande arbetet måste vara att så få som möjligt blir oönskat gravida och att ingen kvinna ska behöva genomgå en abort mot sin vilja. En undersökning av denna typ har givetvis ingen större verkan om inte regeringen samtidigt, utifrån det underlag som framkommer, upprättar en handlingsplan för att minska antalet oönskade graviditeter och aborter.

Julia Kronlid (SD)
Carina Ståhl Herrstedt (SD)	Cassandra Sundin (SD)
Sara-Lena Bjälkö (SD)	Jennie Åfeldt (SD)