Förslag till riksdagsbeslut
Sverigedemokraterna ser ett stort värde i att unga människor intresserar sig för och lär sig om fordon. För många yrken, oavsett om man primärt framför fordon eller ej, är både körkort och körvana meriterande. Det är därför viktigt att vi stimulerar unga att skaffa körkort, poängterar värdet i det, samt stöttar ungdomar i deras motorintresse.
Många taxiföretag har svårt att rekrytera, samtidigt som ungdomsarbetslösheten fortsatt är hög, något som gäller såväl i glesbygd som i storstad.
I dagsläget krävs att man innehaft körkort i två år samt fyllt 21 för att få taxiförarlegitimation. Vi anser att två årsregeln är motiverad och rimlig, men att ålderskravet bör sänkas till 20 så de som tidigt tar körkort när de fyllt 18 också tillåts köra taxi när deras prövotid löpt ut.
Vi menar att man genom denna enkla regelförändring skulle kunna erbjuda en stor grupp ungdomar ett första jobb och ett steg in på arbetsmarknaden, samtidigt som färre skulle lockas köra svarttaxi.
Sverigedemokraterna ser positivt på användandet av mopedbilar som ett sätt för unga att, under säkra former, få körvana och utveckla ett motorintresse samtidigt som det bidrar till den personliga friheten.
Tyvärr är mopedbilar i regel dyra, ofta överstiger priset t.o.m. det för en billig vanlig småbil. Detta beror delvis på det strikta regelverket som bl.a. föreskriver att vikten maximalt får vara 425 kg i körklart skick, vilket gör att mopedbilarna måste utformas efter viktoptimeringskrav. Det leder i sin tur till att krocksäkerheten är låg.
Sverigedemokraterna vill att nuvarande regler ändras för att tillåta tyngre mopedbilar. Det skulle innebära både högre krocksäkerhet och lägre pris, då man skulle kunna använda befintliga småbilsmodeller som grund.
Sedan 70-talet har vi haft registreringsformen A-traktor i Sverige. Detta var ett sätt att, efter kraftiga protester mot avskaffandet av epatraktorn, fortsatt kunna använda långsamtgående ombyggda bilar för enklare transporter. Idag är dock regelverket utdaterat.
Epatraktorn var från början ett sätt att möjliggöra billiga jordbruksmaskiner. I dagsläget är denna typ av användning i princip obefintlig. Istället används A-traktorerna idag främst av ungdomar, mest förekommande på landsbygden där avstånden till umgänge, skola och butiker är stora. Detta skänker många av dessa ungdomar frihet och främjar ansvarstagande och motorintresse. Därför är det viktigt att möjligheten kvarstår.
Reglerna kring A-traktorer är dock fortfarande utformade kring det gamla syftet med epatraktorerna. Bland annat stipulerar regelverket krav gällande varvtal som gör att fordonet vid maxhastigheten 30 km/h i praktiken kör väldigt nära maximalt varvtal för motorn. Detta är extremt ineffektivt och drar långt mer bränsle och leder till större utsläpp än vad som är nödvändigt.
Eftersom A-traktorn måste byggas av en godkänd personbil är krocksäkerheten redan säkerställd för avsevärt högre hastigheter än 30 km/tim. Detta gör att det ur säkerhetssynpunkt för förare och passagerare inte borde föreligga någon anledning att fordonen inte skulle få köras snabbare. Från och med våren 2018 kommer A-traktorer att innefattas av kontrollbesiktningskrav – ett tvingande krav från EU – vilket säkerställer att fordonen är trafikdugliga. Det blir en miljövinst och en trafiksäkerhetsvinst att höja hastigheten från dagens 30 km/h till 45 km/h. Dessutom finns idag mopedbilar som idag får gå i 45 km/tim med körkort som gäller även för A-traktor, så ur utbildningssynpunkt torde inga hinder föreligga.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det dessutom önskvärt med en högre hastighet eftersom en relativt bred A-traktor på vanliga vägar skapar frustration och ofta lockar till farliga omkörningar av bakomvarande trafikanter.
|
Per Klarberg (SD) |
|
|
Jimmy Ståhl (SD) |
Tony Wiklander (SD) |