Förslag till riksdagsbeslut
Utvecklingen i Ryssland har sedan Vladimir Putins tillträde som president gått i en mycket negativ och auktoritär riktning vilket Sverigedemokraterna ser med oro på. Den nedåtgående trenden av demokratisk status är påtaglig och exemplen på Rysslands brott mot folkrätten och åsidosättande av de mänskliga rättigheterna är många.
Verktyg som lagstiftning, propaganda och politiskt inflytande över rättsapparaten har nyttjats för att tysta oppositionella och stärka regimens ställning. Situationen för oliktänkande och regimkritiker är således mycket besvärlig.
Även situationen för hbt-personer i Ryssland är svår. Hatet mot hbt-personer har ökat i de djupa folklagren under uppmuntran från regimen, och lagstiftning som försvårar för denna grupp har införts. Särskilt allvarligt är läget för hbt-personer i Tjetjenien, i juni 2017 inkom det rapporter från Tjetjenien om fall av tortyr, förföljelse och mord på homosexuella. Uppgifter som Sveriges utrikesminister senare kunde vidimera.
Sverigedemokraterna ser med oro på situationen i Ryssland för oppositionella. Sedan några år tillbaka har EU sanktioner mot Ryssland, om tydliga förbättringar inte sker för dessa grupper är vi beredda att stödja ytterligare skärpta sanktionerna mot Ryssland. Vi har vidare sett hur populära oppositionella politiker snabbt anklagats för förskingring och liknande brott, till synes enbart för att undanröja framtida hot mot det auktoritära styret. Regeringen bör vidta nödvändiga åtgärder för att vidare möjliggöra för oppositionspolitiker och journalister att arbeta för ett stärkande av demokratin i Ryssland.
Varken regimen eller stora delar av den ryska befolkningen har kommit över tiden då Sovjet var en rejäl militär stormakt. Av denna anledning utgör återuppbyggnaden av Rysslands försvar en prioriterad uppgift för regimen, vilket Sverigedemokraterna har varnat för sedan lång tid tillbaka. Ryssland anser sig ha särskilda rättigheter i det nära utlandet, dvs. i det före detta Sovjetunionen – områden som Ryssland anser hör till den ryska intressesfären. 2008 visade Ryssland också att man var beredd att gå i krig med ett grannland, Georgien, för att försvara sina intressen militärt.
Våren 2014 startade Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina, detta efter att Ukraina velat närma sig Nato och EU. Ryssland annekterade Krim-halvön – en illegal annektering som fortfarande består – och har sedan dess stöttat ryska separatister i östra Ukraina. Enligt rapporter har ryska förband och separatister gjort sig skyldiga till brott mot Genevekonventionen samt brott mot Minsk-avtalet under striderna i östra Ukraina.
Annekteringen av Krim är ett uppenbart brott mot Helsingforsavtalet,
Sverigedemokraterna har därför vid upprepade tillfällen – i såväl EU-parlamentet som riksdagen – uppmanat Ryssland att lämna Krim-halvön och östra Ukraina.
Sverigedemokraterna ser också med oro på den ökande ryska övningsaktiviteten på och kring Östersjön. Vi oroas över rapporter om ökad spionverksamhet i vårt land och om potentiella ryska ubåtar. De ryska övningarna fokuserar på att kraftigt öka de offensiva förmågorna och tenderar att bli mer omfattande i såväl omfattning som storlek. Sommaren 2017 övade kinesiska och ryska marina förband tillsammans i Östersjön för första gången – vilket tydligt ökar spänningarna i området ytterligare.
Det har vid ett flertal tillfällen också inkommit rapporter om att ryska stridsflygplan flugit med sina transpondrar avstängda, något som kraftigt ökar risken för kollision med civila passagerarflygplan över Östersjön. Vidare har vi sett tydliga kränkningar av svenskt luftrum.
I maj 2017 släppte FOI en rapport om kärnvapen. I den konstateras det – utöver att Ryssland sedan ett antal år satsar på att förnya sina kärnvapen – att Ryssland uppvisar ett nytt förhållningssätt; ”Det nya är att Ryssland tydligt visar upp och hotar med sina vapen som en del av sitt säkerhets- och försvarspolitiska agerande”. För Sverige blev detta tydligt redan 2013 då Ryssland simulerade ett kärnvapenanfall mot vårt territorium.
Sverigedemokraterna förespråkar avspänning och nedrustning av kärnvapen, med dagens säkerhetspolitiska läge gäller det dock att vara pragmatisk och realistisk och därför ser vi det som nödvändigt att åter få med denna aspekt i Sveriges säkerhetspolitiska planering och arbete.
Vi har utöver detta fått se att angränsade länder, som följd av att de haft en betydande andel ryska minoriteter, ryska gasledningar eller andra egenskaper, ansetts befinna sig inom Rysslands intressesfär. Denna intressesfär vill Ryssland såväl utveckla och bevara som försvara, varför interna spänningar i dessa länder riskerar leda till att Ryssland lägger sig i såväl civilt som militärt. Placeringen av den ryska gasledningen i Östersjön är ett tydligt exempel på en utvidgning av dessa intressen. Regeringen bör stötta de länder som idag anses tillhöra den ryska intressesfären men även förhindra att Ryssland får ytterligare intressen i Sveriges närhet som kan leda till framtida fara för Sverige.
|
Markus Wiechel (SD) |
|
|
Björn Söder (SD) |
Julia Kronlid (SD) |
|
Johnny Skalin (SD) |
Johan Nissinen (SD) |