Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretess och tillkännager detta för regeringen.
Läkemedelsmissbruket sätter spår i privatliv och samhälle och är ett problem som finns i alla samhällsgrupper. Problematiken kryper allt längre ner i åldrarna. Vi har cancerpatienter som säljer Fentanyl och alltfler av våra tonåringar går på Ritalin och Concerta. Vem som helst med missbruksproblem och med stor vana att manipulera kan gå till en läkare; villiga läkares namn sprids via pm på Flashback, och gör att missbrukare vet vem man ska gå till och hur mycket det kostar.
Det finns inget som hindrar läkare att skriva ut hundratals tabletter till samma person, trots ordination om exempelvis en tablett dagligen. Stora förskrivningar som hittar till den svarta marknaden.
Det system vi har idag gör att man som patient kan missbruka genom att gå till flera läkare som har rykte om sig att vilja skriva ut dessa, vilket även konkurrerar med den illegala drogmarknaden. Heroin har aldrig varit så billigt som nu då det handlat om ett rejält prisfall. På 90-talet kostade 0,2 gram runt 500 kronor. Idag kostar samma mängd 150 kronor. Det som förvärrar situationen är det läckage från substitutionsprogrammens preparat som en konkurrerande produkt. Som utvecklingen ser ut idag kostar en normal dos på 0,2 gram som en buprenorfin-tablett eller lite mindre.
Patienten skyddas idag av sekretessen som gör det möjligt att gå runt till flera läkare för att få tabletter utskrivna. Jag tror att en stor del av dessa problem skulle kunna beivras om varje läkare, var gång han skriver ut medicin, har uppgifter om alla andra mediciner som en patient tar. Jag föreslår att en patients journal ska vara tillgänglig för varje läkare som behandlar patienten. Övriga fördelar med minskad sekretess är att läkare lättare kan kontrollera att patienter med stort vårdbehov får rätt mediciner och en bättre kombination av läkemedel. Om inte annat skulle vi kunna spåra läkare som skriver ut för mycket, till skillnad från idag, där skuldfrågan är svår att avgöra.
|
Margareta Larsson (-) |
|