Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över offentlighets- och sekretesslagen för att underlätta vårdnadsutredningar och tillkännager detta för regeringen.
Enligt 6 kap. 19 § FB skall domstolen se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda för att ett ärende ska få ett rättssäkert beslut. Socialtjänsten ges därför tillfälle att lämna upplysningar till domstol där en utredning förväntas vara väl genomlyst. Att domstolen har förtroende för socialtjänstens vårdnadsutredning vittnar tidigare Vårdnadskommitténs granskning om där det framgick att domstolen följde utredarens rekommendationer och förslag i mer än åtta av tio fall (SOU 2005:43 s. 249). Utifrån detta kan konstateras att utredaren har stort inflytande över domstolens beslut vilket i värsta fall kan få förödande konsekvenser för de inblandade parterna, och det drabbar framför allt barnen.
Då det vid många uppmärksammade tillfällen visats att vårdnadsutredningar är undermåliga har granskningar visat på en rad olika orsaker som brister i kompetens av varierat slag samt i vissa fall olämplighet i ämbetet. Barns vilja och inställning har även alltför ofta negligerats, och barnen riskerar sedan att leva i förhållanden som kan påverka livskvaliteten under lång tid.
Något som även kan ha medverkat till dåligt underbyggda vårdnadsutredningar är vår nuvarande sekretesslag som omöjliggör att nödvändig information i utredningsprocessen kommer fram. Enligt 7 kap. 1 § gäller sekretess hos myndighet för uppgifter som bland annat rör missbruk och sexualbrott. Sekretessen innebär att allmän information som riktas mot den ena föräldern inte kan kontrolleras då denne först till socialtjänsten måste medge sitt godkännande för ett kontrollutdrag.
För att barnperspektivet skall vara ledande i kommande vårdnadsutredningar föreslås att sekretesslagen mjukas upp vilket innebär att utredaren, som i sitt ämbete ändå har sekretess, ges tillstånd att inhämta all information som anses nödvändig för vårdnadsutredningen.
Margareta Larsson (-) |
|