Förslag till riksdagsbeslut
Enligt SVT 2017-04-25 har antalet personer som fått sjukpenning i mer än 2,5 år ökat dramatiskt. Även gruppen som fått sjukpenning i mer än ett år ökar rejält. Läkare slår nu larm för att deras läkarintyg ofta underkänns, och att patienter som varit heltidssjukskrivna kastas ut från sjukförsäkringen.
Patienter med långdragna ospecifika besvär som vantrivsel på jobbet, social belastning o.d, som fått svårt att hantera sin livssituation, är självklart en sjukskrivning välmotiverat då det gått för långt. Långvarig stress försätter kroppens organ på högvarv som i sin tur påverkar den mentala kapaciteten och det psykiska måendet. Tyvärr tycks det ändå som att det är just denna grupp som sjukskrivningar ger vissa biverkningar. De psykiska biverkningarna kan tex vara försämrat självförtroende av att belasta samhället, sämre inkomst, isolering och svårare att komma in på arbetsmarknaden. Mycket talar även för att generationer som föds inom denna grupp tenderar att i högre grad gå samma väg till mötes som föräldragenerationen, som ett socialt arv. Utifrån hur sjukdomsbilden utvecklats i Sverige går nu sjukvården och Försäkringskassan på knäna. Uppsökande patienter upplever även i högre grad ett missnöje av varierande slag inom den traditionella vården. Så även sjukvårspersonal.
Utifrån hur situationen ser ut är det därför angeläget att våga tänka nytt och även snegla på andra länder, vilka kommit längre än Sverige när det gäller forskning och attityder kring alternativa behandlingsformer. Detta känns mycket angeläget för att på sikt dels klara av att avlasta sjukvården, dels bromsa upp den blödande ekonomin.
Tittar vi på Norge så har den norska regeringen anslagit forskningsmedel till ett medicinskt forskningscenter för komplementär medicin (Nafkam). Bland annat har man bett folk skicka in berättelser om så kallade alternativa behandlingar som minskat eller tagit bort sjukdomssymptomen. I Sverige är man mycket sparsam med liknande aktivitet, trots att behovet av väldokumenterade studier gör sig allt mer gällande. Skolmedicinen behöver kunniga svar på de frågor som de kommer i kontakt med.
På Karolinska Institutet har medicinstudenterna kunnat välja en kurs i komplementär och alternativ medicin. Syftet är att ge de blivande läkarna en inblick i vilka behandlingar och mediciner som används i Sverige, och att belysa den komplementära och alternativa vården ur ett internationellt perspektiv. Efterfrågan har varit stor.
Jag ser det som angeläget att man även i Sverige ger kontinuerligt forskningsanslag till ett fristående center, men som ligger inom KAM (kunskap kring alternativ medicin). KAM är en branschorganisation för yrkesverksamma terapeuter och förbund för komplementär- och alternativmedicinska sektorn. Förslagsvis föreslås en viljeyttring och en plan på ett anslag i en mindre summa i första hand under en fyraårsperiod för att utvärdera fortsatt stöd. Tanken med forskningscentret är att bla samla in information från olika alternativterapeuters kunder, forskning om alternativmedicin som gjorts i andra länder och göra en summering på svenska. Vidare att utforma frågeformulär och vara en samlingsportal, utvärdera behandlingar inom tex mag/tarm och psykisk ohälsa, allergier, ms, neurologiska sjukdomar, massagens påverkan, utbildningar och information. Det skulle vara föredömligt om detta forskningscenter på eget mandat registrerar alternativa behandlingsformer. Detta skulle vara en smidig lösning då där redan finns samlad dokumentation av kunskap på ett och samma ställe vilket underlättar bedömning i att kvalitetssäkra de alternativa behandlingsmetoderna och dess verkan.
Med tanke på ovan nämnda beskrivning av det höga sjukdomsförloppet och psykisk ohälsa kan det vara nödvändigt att våga tänka nytt och långsiktigt genom att öppna upp för behandlingsmetoder som kan komplettera den traditionella vården, likt andra länder. På längre sikt skulle man därmed kunna minska eller förkorta sjukskrivningar med hjälp av resultat av forskningen om alternativ medicin. Jag kan tycka det är dags att påbörja ett bättre samarbete med vårdcentraler med detta förslag så att traditionella läkare får ägna tid åt det de är bäst på, nämligen att behandla patienter. Genom att våga tänka och satsa på ett nytänkande inom svensk sjukvård kan effekter bli som minskade vårdköer och vårdberoende på sjukhus, öka läkningseffekten smidigare och fortare vid utmattningsdepressioner samt långsjukskrivningar vid smärta samt avlasta sjukvården.
|
Margareta Larsson (-) |
|