Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ytterligare initiativ som utvecklar det svensk-norska samarbetet för planläggning och projektering av en driftssäker och snabb järnvägsförbindelse där resan tar högst tre timmar mellan Oslo och Stockholm, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Arbetet med att stärka tågens betydelse, kapacitet och konkurrenskraft pågår i såväl Norge som Sverige. Det genomförs projekt och utredningar för att analysera och beskriva förutsättningarna för investeringar i olika stråk och korridorer, på kort och lång sikt. Engagemanget och samarbetet mellan regionerna har stärkts de senaste åren och det har bildats bolag Oslo–Stockholm 2.5 AB i syfte att påskynda utbyggnaden av bättre tågtrafik mellan Oslo och Stockholm. Allt fler offentliga och privata aktörer lyfter nu betydelsen av en snabb järnvägsförbindelse och intresset ökar bland investerare och företag. Analyser som gjorts visar att sträckan har unika förutsättningar att vara en samhällsekonomisk investering. 16 företag från nio länder har haft ett första arbetsmöte i Örebro för att diskutera intäktsmodeller, finansieringsmodeller och modell för samverkan mellan företag, kommun och stat.
Behovet av investeringar i infrastruktur är betydligt större än vad som kan göras med statlig anslagsfinansiering. Det är därför positivt att fler aktörer engagerar sig i frågan och ser betydelsen av att bygga infrastruktur som stärker den norsk-svenska arbetsmarknaden, ökar företagskontakterna, investeringarna och pendlingen.
Sträckan Oslo–Karlstad–Stockholm är den mest intressanta när det gäller möjligheterna att få fler att resa med tåg istället för flyg, då ökningstakten är mycket högre på denna sträcka jämfört med till exempel Stockholm–Köpenhamn eller Oslo–Köpenhamn. Antalet flygresenärer kommer troligtvis att öka från dagens 1,2 miljoner Oslo–Stockholm till över 2 miljoner/år om 10–15 år.
Förstudier har visat att det är fullt möjligt att nå restider på drygt 2 timmar non-stop och runt 2,5 timmar med 8 stopp på sträckan. Marknadsunderlaget är beräknat för 4–5 tåg per timma i var riktning Oslo–Stockholm på dagtid. Det betyder att många städer utmed stråket kan få ett eller flera stopp i timman om man lägger upp ett alternativt stoppmönster. Kombineras detta med godstrafik får en snabb tåglinje god driftsekonomi och kan enligt gjorda beräkningar skrivas av under en 30-årsperiod.
Möjligheten i god tågekonomi är att öka farten, få fler passagerare på tåget och ha dubbla spår och stationer som kan hantera både gods och persontrafik. Den nordiska tågmarknaden kan med fördel ha kombinationslösningar med höghastighetståg, regionaltåg och godstransporter.
En ny höghastighetståglinje mellan Oslo och Stockholm kan kopplas på Ostlinken vid Jönköping och därmed också Öresundsregionen. Samtidigt kan den ingå i en tågsträckning från Bergen/Stavanger via Oslo/Stockholm till Helsingfors. Detta skulle öka trafikunderlaget och stärka det ekonomiska samarbetet i Norden med Baltikum. Det kan också vara en framtida länk till Kina/Asien och vidarekopplas till de nya segelvägarna i Nordostpassagen.
Cirka 25 000 boende arbetspendlar idag från Sverige till Norge. Det är fler än som arbetspendlar till Danmark. De regionala arbetsmarknaderna får med en snabbare järnväg möjlighet att växa då arbetspendling med längre avstånd blir möjlig.
Det är viktigt att lägga grunden för en långsiktig utveckling och integration mellan våra nordiska länder. En framtidsinriktad satsning på järnvägen Oslo–Karlstad–Stockholm behöver planeras nu. Det är bra för tillväxten, arbetsmarknaden och miljön.
|
Daniel Bäckström (C) |
|