Förslag till riksdagsbeslut
En aktiv och närvarande näringspolitik är helt avgörande för att tillväxten ska vara hög och att svensk export ska fortsätta att vara världsledande. Sveriges position som ett av världens mest innovativa länder är stark och Sverige driver utvecklingen framåt. Utan en ständig strukturomvandling och en politik som främjar innovation i hela landet stannar Sveriges tillväxt upp och hejdar nödvändiga investeringar i välfärden.
Men styrkan i svensk industri bygger också på mötet mellan människa och teknik och mellan arbetsmarknadens parter i en omvärld i förändring. I en snabb teknisk utveckling behöver anställdas kunskaper och färdigheter snabbt kunna uppgraderas. Det kan vara skillnaden mellan stark internationell konkurrenskraft eller neddragningar och uppsägningar.
Kompetensutveckling är avgörande områden för industrins konkurrenskraft som är helt beroende av insatser som sker i närhet till industriarbetsplatserna. Återkommande möjligheter till lärande under anställning är en förutsättning för att svensk export ska fortsätta att vara världsledande. De demografiska förändringarna som sker i kombination med ungas sviktande intresse för tekniska yrkesutbildningar riskerar att utvecklas till allvarliga hinder för industrins utveckling.
Sverige behöver ett lyft för lärandet i arbete; med kompetensutveckling vänder vi hot till möjligheter. Där utbildningspolitiken rör sig i takt med utvecklingens behov och arbetsmarknadspolitiken konkret bidrar till arbetsplatsernas behov av kompetens.
Därför bör regeringen överväga ett system för kompetensutveckling i arbetslivet. Regeringen bör se över riktade satsningar för att stärka industriföretagens kompetenser i exempelvis Dalarna och samverkande regioner. Detta skulle bland annat kunna innebära satsningar på kompetensutveckling inom skogsindustrin, processindustrin och elkraftöverföring.
|
Patrik Engström (S) |
|
|
Maria Strömkvist (S) |
Marie Olsson (S) |