Förslag till riksdagsbeslut
De kvinnodominerade yrkena återfinns till stor del inom offentlig sektor, en sektor där många kvinnor tidigare varit hänvisade till en enda arbetsgivare och där reformen med etableringsfriheten gjort det möjligt att söka och få anställning hos flera olika arbetsgivare. Att kunna erbjuda en mångfald är till fördel för påverkan på arbete och verksamhetsutveckling både för personal och för dem som verksamheten är till för.
Borttagandet av glastaket för att kunna söka och få F-skattsedel är också en åtgärd som tillhör ett modernt samhälle och som gjort det möjligt för kvinnor att starta och driva egna verksamheter inom områden där de har en gedigen yrkeskunskap och kompetens efter år av praktisk erfarenhet och genomförda utbildningar.
Det har öppnats upp för nya möjligheter till vardagsinnovationer med nytänkande kring funktion och förändrade arbetssätt. Detta bryter ny mark samt skapar möjligheter. I detta sammanhang skapar vård på rätt nivå möjligheter och effektivitet. Inte minst kan platsbrist på sjukhus avlastas om verksamhet kan utföras på rätt nivå. Det finns all anledning att utreda detta. Att vården utvecklas mot mer innovativt arbete innebär att det vårdarbete som kan göras nära patienter exempelvis inte alltid behöver ske inom sjukhusets väggar. Framtidens vårdutmaningar handlar till stor del om att kunna erbjuda en säker och effektiv vård utanför sjukhuset, exempelvis via läkarmedverkan inom hemsjukvården som Region Halland redan för fem år sedan testade. Att kunna få vård i hemmet eller på en vårdcentral utan att behöva gå till sjukhuset bidrar till mindre tryck på sjukvården, större frihet och mer livskvalitet för patienterna. Inom Region Skåne har man samtidigt arbetat med det personliga hälso- och vårdperspektivet inom ramen för innovationsområdet Personlig hälsa med fokus på att skapa bättre förutsättningar för en god hälsa, bättre livskvalitet och ett större samt personligare engagemang inom framtidens hälso- och sjukvård.
Förlossningsvården får år efter år toppbetyg i patientundersökningar. Många barnmorskor berättar dock om en arbetssituation med trånga utrymmen och som stundtals är mycket pressad. Ett område som det finns möjligheter att utveckla är specialistmödravård, där man genom att lägga mer fokus på mödravården, skulle kunna avlasta förlossningsklinikerna. Idag kan såväl CTG som ultraljud utföras på mödravården, varför då inte ta tillvara på detta och sprida det över landet? Vårdcentraler ska vara första steget i sjukvårdskedjan och olika professioner ska kunna möta patienten. Så skulle det kunna vara även inom mödravården, om man lyssnar på kunskap inom professionen.
Kvalificerade läkare och vårdprofession kan möta oro, komplikationer och frågeställningar som den gravida kvinnan har innan förlossningen. Obstetriker, barnmorskor, barnläkare och barnsjuksköterskor i arbetsteam kan skapa en lärande organisation i syfte att åstadkomma goda resultat för de som är beroende av deras kunskap. Detta skapar vård på rätt vårdnivå, ger kontinuitet samt kostnadseffektivitet och resurseffektivitet. Målet är en unik och kvalitativ mödravård och förlossningsvård för kvinnor. För att skapa en vårdkedja och ett teamarbete mellan mödravård, förlossningsvård och eftervård bör man därför utreda en förändrad förlossningsvård.
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
|
Eva Lohman (M) |
Lisbeth Sundén Andersson (M) |
|
Marta Obminska (M) |
|