Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en lagändring för hantering av Läkemedelsverkets biverkningsrapportering och tillkännager detta för regeringen.
En god vård kännetecknas av att den är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker och patientfokuserad. Detta kännetecknas som en god vård av god kvalitet. För att nå detta måste alla inom vården arbeta med att utveckla ett system som stödjer en säker vård baserat på respekt för vårdtagaren. I patientsäkerhetslagen definieras patientsäkerhet som ”skydd mot vårdskada” av anledningen att ingen patient ska drabbas av en vårdskada. Trots detta tillåts ett gigantiskt antal vårdskador när det exempelvis gäller läkemedelsanvändningen. Inget fungerande system för rapportering och hantering av skadeverkningar (”biverkningar”) av dessa preparat tycks finnas. Inte heller tycks finnas en möjlighet att hävda att Läkemedelsverket, som är ansvarig för uppföljningen, försöker åstadkomma ett sådant system. Trots att man vet att uppföljning av biverkningar är livsviktigt för patientsäkerheten tycks Läkemedelsverket inte använda sina befogenheter till att skapa detta.
Att en del mediciner som SSRI (antidepressiva) och adhd-mediciner kan ge oönskade biverkningar av ökad suicidbenägenhet är något som man anser borde noga bevakas. Alla patienter inom psykiatrin ska i praktiken genomgå en så kallad suicidriskbedömning för att avgöra om det föreligger risk för självmord. SvD 2017-10-02 avslöjar däremot att bristerna är mycket stora i det avseendet. Bristerna i privat psykiatri är så omfattande att till och med SLL kräver pengarna tillbaka.
För att allmänheten ska kunna få en komplett bild av risker kring ökad självmordsstatistik och andra oönskade effekter av preparaten är det av största vikt att information om detta synliggörs och att Läkemedelsverket i högre grad får inlämnat denna typ av biverkningar för att dessa ska kunna bli utredda.
I den nya officiella rapporten från EMA/MHRA (Europeiska och Storbritanniens
läkemedelsverk) bekräftas existensen av de barn i Sverige mellan 10 och 19 år, mellan åren 2011 och 2015 som tagit överdoser av adhd-mediciner i självdestruktivt syfte. Antingen som ett självskadebeteende eller som ett självmordsförsök. Det handlade om 579 barn. Räknade man även med år 2016 uppgick den sammanlagda siffran från 2011 till 710 barn och ungdomar som använt medicinerna i självdestruktivt syfte. Dessa utlämnade data från Läkemedelsverket visade uppseendeväckande nog att man endast uppgett två stycken av de 579 barnen. Av de 710 fallen uppgavs endast tre stycken. Här synliggörs därmed det allvarliga i att Läkemedelsverket inte får in biverkningsrapporter trots att det står i gällande förordning.
Den patientfara som råder i landet är enligt min mening oacceptabel då många unga människors liv står på spel. Det är därför högst angeläget att ett fungerande system arbetas fram med ett ansvarsutkrävande. Då rutiner tycks förbises eller förpassas medvetet eller omedvetet måste en översyn kring en lagändring ske för att återställa en trygg och god vård som kännetecknas av god kvalitet och respekt för människovärdet.
|
Margareta Larsson (-) |
|