Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en överskuldsättningskommission beträffande de svenska hushållens skulder och tillkännager detta för regeringen.
De svenska hushållens höga skuldkvot har varit föremål för en intensiv debatt. Såväl Finansinspektionen och Sveriges riksbank som flera andra initierade aktörer och analytiker konstaterar att åtgärder snarast bör vidtas medan tiden medger det.
Riksbanken kunde i en rapport i november 2016 konstatera att de svenska hushållens skuldsättning fortsatt att öka i en snabbare takt än inkomsterna. Den genomsnittliga skuldkvoten uppgick till 343 procent i juli år 2016 jämfört med 324 procent i juli år 2010. Samtidigt ökade medianskuldkvoten från 233 procent till 269 procent. Mellan juli 2015 och juli 2016 ökade medelskuldkvoten med 5 procentenheter och medianskuldkvoten med 7 procentenheter.
Media rapporterar att över 400 000 svenskar är skuldsatta och bedömer att den sammanlagda skulden uppgår till drygt 90 miljarder kronor. Om man även inkluderar familjemedlemmar som påverkas negativt av den skuldsattes situation blir siffran för svenska mått mätt gigantisk, 1,2 miljoner människor.
I Sverige är vi fortfarande fokuserade på bolånen men hushållen dras också med andra typer av skulder som accelererar.
Samhällskostnaderna som överskuldsättningen ger upphov till beräknas till ofattbara 200 miljarder kronor årligen, hävdar medierna. Kalkylen är beräknad utifrån kostnader för sjukvård, produktionsbortfall, arbetslöshetsersättning, långtidssjukskrivning,
a-kassekostnader och slutligen sjukpensionering.
Trots de initiala åtgärderna att komma åt problemet gör regeringen för lite. Bostads- och byggmarknaden är överreglerad, investeringstakten är trögrörlig, priserna på bostäder rusar och människor fortsätter i allt högre takt att överskuldsätta sig. Vi har idag svenska hushåll som riskerar att hamna i svåra situationer vid ett scenario där konjunkturen och fastighetspriserna faller kraftigt samt räntenivån höjs.
Problemet är så stort att det hör till EU-kommissionens tio högprioriterade områden där man har bett medlemmarna att inkomma med skarpa förslag om problemets hantering.
Regeringen bör därför inrätta en överskuldsättningskommission vars syfte är att arbeta för att skapa en samlad bild av situationen, följa upp riskutvecklingen, fokusera på orsakerna till fenomenet överskuldsättning samt kontinuerligt föreslå åtgärder för dess hantering. Detta bör ske i kombination med att de åtgärder som vidtas inte leder till att en dämpad skuldsättning sker på bekostnad av att spelreglerna ändras på ett sådant sätt att det försvårar för människor att planera sin ekonomi.
|
Sotiris Delis (M) |
|