Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över instruktionerna till Myndigheten för yrkeshögskolan så att arbetsmarknadsläget regionalt och kommunalt beaktas än mer vid valet av vilka utbildningsinsatser som myndigheten ska genomföra och tillkännager detta för regeringen.
En grundläggande idé med yrkeshögskoleutbildningar är att de ska finnas där behoven är stora. Avgörande för dessa kvalificerade utbildningar är arbetsmarknadens behov av eftergymnasial kompetens och dessa sker i nära samverkan med branscher. YH-utbildningar finns inom vitt skilda områden och bedrivs av olika utbildningssamordnare, exempelvis privata utbildningsföretag, landsting, kommuner, universitet och högskolor. Då arbetsmarknadens behov förändras över tid uppdateras även utbildningarnas innehåll och inriktning allt eftersom kompetensbehovet förändras.
I Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag ingår att analysera och bedöma omvärldens behov av kvalificerad arbetskraft, att besluta om vilka utbildningar som ska ingå, att besluta om statligt stöd, att utöva tillsyn över utbildningarna samt att granska kvalitet och resultat.
I Regleringsbrevet för budgetåret 2017 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan kan följande läsas: Myndigheten för yrkeshögskolans verksamhet och de utbildningar som myndigheten lämnar statligt stöd för ska åtnjuta högt förtroende hos myndighetens intressenter. Utbildningarna inom myndighetens ansvarsområde ska hålla en hög och jämn kvalitet. Andelen examinerade av antalet antagna kvinnor och män i yrkeshögskolans utbildningar ska öka. Detta gäller även andelen examinerade av antalet antagna utrikes födda kvinnor och män i utbildningarna. Dessutom ska andelen examinerade kvinnor och män i yrkeshögskolans utbildningar som arbetar inom det område som deras yrkeshögskoleutbildning avser öka.
De senaste åren har historiska satsningar gjorts på att bygga ut yrkeshögskolan, vilket vi ser som oerhört positivt och en viktig pusselbit för att klara matchningen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är en av politikens främsta utmaningar och att skapa förutsättningar för människor att erhålla yrkeskompetens är en viktig del av lösningen.
Hur hög arbetslösheten är skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner och olika län. Färsk arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen, från juli 2017, visar att Sörmland är det län i Sverige som har högst andel öppet arbetslösa. Detta trots stor brist på arbetskraft i flertalet branscher. Behovet av yrkeshögskoleutbildningar i Sörmland kan därför anses särskilt stort. Fler utbildningar skulle göra stor samhällsnytta för länet. Traditionellt har inte heller Sörmland som län haft så många YH-utbildningar som den höga arbetslösheten skulle kunna motivera.
Med det som bakgrund vill vi se över möjligheten att förtydliga, och eventuellt förändra, instruktionerna till Myndigheten för yrkeshögskolan så att mer hänsyn tas till det regionala och kommunala arbetsmarknadsläget när myndigheten väljer vilka utbildningar som ska genomföras. Om större hänsyn tas utifrån de kommunala och regionala behoven skulle större samhällsnytta uppnås. Bättre riktade regionala fördelningar mellan län, men också inom länen, bör därför eftersträvas.
|
Sara Karlsson (S) |
|
|
Fredrik Olovsson (S) |
Hans Ekström (S) |