Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att se över hur skyddet för unga mot gromning kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Internet spelar en viktig roll idag för möjligheterna att exploatera barn sexuellt. Att få kontakt med barn via nätet är nu mycket lättare än tidigare. Organisationen Ecpat uppger att anmälningarna om sexuell exploatering av barn på nätet ökar kraftigt. Ett av de brott som ökar är grooming, det vill säga att män kontaktar unga över populära sajter i sexuellt syfte. Den första kontakten sker ofta i chattforum, sidor för kontaktannonser eller spel i barnens telefoner.
Straffbestämmelsen gällande kontakt med barn i sexuellt syfte, så kallad grooming, trädde i kraft den 1 juli 2009. Tanken med lagstiftningen var att stärka skyddet för barn på nätet. 2013 gjorde Brottsförebyggande rådet (Brå) en uppföljning av tillämpningen av lagen. Uppföljningen visade att lagen inte fungerar. Alldeles för få anmälda fall av kontakt med barn i sexuellt syfte leder till åtal.
Brå menar därför att det finns ett stort behov av att förändra lagstiftningen. Bland annat är straffet för kontaktbrottet böter eller fängelse i högst ett år. Brå anser också att lagstiftarna ställt för höga beviskrav, nästan orimliga krav, på brottet grooming.
Regeringen aviserade 2015 därför en skärpning av lagen om grooming. I fortsättningen ska det räcka med att den vuxne föreslår barnet att man ska träffas och att det finns ett uttalat syfte att träffas för en sexuell handling för att det ska räknas som en brottslig handling. Regeringen tog därmed bort främjanderekvisitet, det vill säga att man gjort något för att mötet verkligen ska bli av, exempelvis köpt en biljett.
Det är mycket glädjande att lagen har skärpts. Men eftersom så pass få anmälda fall av grooming leder till åtal bör regeringen även se över hur skyddet mot grooming kan stärkas ytterligare.
|
Hans Hoff (S) |
|