Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
Värnskatten var en tillfällig skatt som infördes efter 1990-talskrisen och var tänkt att avskaffas efter tre år. För inkomståret 2017 finns det två skiktgränser där den nedre är på 438 900 kronor där det tas statlig inkomstskatt med 20 procent och den övre ligger på 638 500 kronor där det utöver de inkomsterna tas ut ytterligare 5 procent i statlig inkomstskatt, värnskatt.
Med anledning av grundavdraget tas statlig inkomstskatt ut vid 452 100 kronor för den nedre skiktgränsen och 651 700 i förhöjd statlig inkomstskatt. På inkomster över 54000 kronor i månaden betalas uppemot 60 procent i skatt. Av en löneökning med 100 kronor får arbetstagaren behålla 40 kronor. Med regeringens skattehöjarpolitik blir det ytterligare 80 000 fler personer som kommer att få betala statlig skatt och 27 000 fler kommer även att få betala värnskatt eftersom skiktgränserna inte flyttas upp i takt med löneutvecklingen. Det är breda inkomstgrupper som får betala statlig skatt idag, uppemot 1,4 miljoner löntagare. 438 000 personer betalar även värnskatt.
Det finns undersökningar som visar att ett avskaffande av värnskatten är självfinansierande eller ger ökade skatteintäkter. Det finns stöd i forskning som visar att lägre marginalskatter leder till högre taxerad inkomst genom bland annat ökad arbetstid. Utöver det får staten tillbaka pengarna i form av moms och punktskatter på konsumtionen. En av de mest heltäckande rapporterna som gjorts om värnskatten av Sörensen (2010) visar att ett avskaffande skulle ge en självfinansieringsgrad på uppemot 185 procent. Slutsatsen av en sådan hög självfinansieringsgrad blir att det är en dålig affär att behålla värnskatten och det vore bättre för Sverige om den avskaffades. Regeringen bör därför se över möjligheterna att avskaffa värnskatten.
|
Erik Andersson (M) |
|