Förslag till riksdagsbeslut
Behovet av att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till information, inte minst på sociala medier, är stort. Enligt rapporten Svenskarna och internet anser en majoritet av ungdomar mellan 16 och 25 år att Facebook är en viktigare källa för information än traditionella medier. I en tid när ”alternativa fakta” är ett begrepp som normaliserats i debatten är förmågan till ett kritiskt förhållningssätt nödvändigt.
Digitala medier har blivit allt vanligare också i skolorna, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande. Trots detta finns det brister i i undervisningen i källkritik vilket bland annat Skolinspektionen konstaterat i sin granskning av 421 gymnasiearbeten. I Skolverkets it-uppföljning (2015) uppgav var femte gymnasielärare att de inte alls arbetar med att utveckla elevernas förmåga inom källkritik på internet. Mer än en tredjedel av alla lärare i gymnasieskolan har uttryckt att de har ett stort eller ganska stort behov av kompetensutveckling när det gäller källkritik på nätet.
Redan 2013 lade Statens medieråd fram ett förslag om att medie- och informationskunnighet borde införas i examinationskraven på lärarutbildningen. Experter har efterfrågat det länge men ändå saknar många lärarutbildningar fortfarande adekvat utbildning i digital källkritik. 2014 genomförde Statens medieråd en undersökning på lärarutbildningen. I den konstaterades mycket stora skillnader mellan lärosätena i fråga om inslagen av och medvetenheten om medie- och informationskunnighet. Endast 3 av 24 lärosäten hade lokala examinationsmål som innefattade digital källkritik.
Dagens lärarstudenter får inte likvärdiga förutsättningar för att kunna lära ut digital källkritik. Om vi ska ha en likvärdig skola måste man koordinera fortbildningssatsning för lärare så att det inte blir upp till varje skola att satsa på detta.
Stockholm 2 oktober 2017
Annika Eclund (KD)
|
Annika Eclund (KD) |
|