Förslag till riksdagsbeslut
Det är viktigt att kontinuerligt lyfta arbetet mot diskriminering och att vidta nödvändiga åtgärder för att komma tillrätta med diskriminering som begränsar personer i arbetslivet men även i övriga samhällslivet. Vi ser fortfarande hinder för att komma in på arbetsmarknaden för många personer med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättning och äldre. Även unga kan ibland hindras då de inte anses ha tillräckligt med arbetslivserfarenhet. Vi behöver alla människor som vill och kan arbeta ute på arbetsmarknaden och vår lagstiftning måste därför vara tydlig och motverka diskriminering.
Vi behöver lyfta behovet av att kartlägga diskriminering av eller missgynnande av föräldrar och gravida i arbetslivet. Under Alliansens tid vid makten infördes ett missgynnandeförbud som innebar att man inte får säga upp någon under deras föräldraledighet.
Det signalerar att föräldrar ska kunna känna trygghet att gå på föräldraledighet och att det är viktigt att båda föräldrarna känner denna trygghet. Tanken är att det ska vara möjligt att förena arbetsliv och familjeliv. Enligt fackförbundet Unionen har det medfört en minskning av antalet uppsagda personer under deras föräldraledighet.
Trots dessa förbättringar lyfter Diskrimineringsombudsmannen DO dock fortfarande upp att till dem ökar antalet anmälningar som är kopplade till föräldraskapet.
Därför menar jag att regeringen borde ge DO i uppdrag att göra en kartläggning av diskriminering eller missgynnande av föräldrar och gravida i arbetslivet. I uppdraget borde också ingå att DO ska lämna förslag på åtgärder för att stärka skyddet för denna grupp.
Det är beklagligt att regeringspartierna inte velat gå oss till mötes i denna önskan.
Vi har också lyft fram frågan om diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning. Antalet hatbrott ökar. Kyrkor, moskéer och synagogor har utsatts för angrepp av olika slag. Och personer med olika religiös tillhörighet utsätts för brott på grund av sin tro.
I den statistik som Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit fram i sin rapport Hatbrott 2015 så kan man se att det snabbast ökande hatbrottet har kristofobiska motiv. De senaste fem åren har antalet identifierade anmälningar med kristofobiska motiv ökat med 140 procent, vilket motsvarar 390 anmälningar. Hatbrotten mot muslimer har ökat med 100 procent till 590 anmälningar och de antisemitiska brotten uppgår till 280 anmälningar. Brå konstaterar också att uppklarningsprocenten på 2 procent för kristofobiska och andra antireligiösa motiv är den lägsta av de olika diskrimineringsbrotten.
Nämnden för statligt stöd till trossamfund rapporterar om hot mot konvertiter till kristendom från tidigare muslimska trosfränder. Det har också varit återkommande rapporter om angrepp på kristna på asylboenden.
Jag menar att regeringen borde ta dessa brott på allvar. När regeringen fattar beslut om en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott borde religiösa motiv funnits med. Men regeringen negligerar denna grund. Dessa hatbrott måste bekämpas så de inte fortplantas in i vårt samhälles alla strukturer. Det gäller både i och utanför arbetslivet.
Regeringen bör också lägga till religiös diskriminering i uppdraget att samordna och följa upp den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott, som man gett till Forum för levande historia[1].
Tyvärr kan vi inte se att regeringspartierna tar frågor om diskriminering på religiös grund på allvar. De anser att den aktuella nationella planen tillgodoser det. Frågan är högaktuell och kräver att vi ser upp så att vi inte får ett samhälle utan respekt mellan olika religiösa grupper och så att personer öppet kan visa och utöva sin tro.
|
Désirée Pethrus (KD) |
|