|
Utbildningsutskottets betänkande
|
Skolstart vid sex års ålder
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i skollagen.
De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär att skolplikten för barn som är bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, dvs. redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen, som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan, om inte barnet ska tas emot i grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan.
Eleverna i förskoleklassen ska få rätt till kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. De ska också få rätt till kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som grundskoleelever. Skolsystemet ska ha en viss flexibilitet. Ett barn ska få tas emot tidigare i förskoleklassen liksom i årskurs 1 i grundskolan och motsvarande skolformer under vissa förutsättningar, om barnets vårdnadshavare önskar det. Efter begäran av ett barns vårdnadshavare ska ett barn också kunna få skolplikten uppskjuten ett år om det finns särskilda skäl.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och ska tillämpas på utbildning fr.o.m. höstterminen 2018.
I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, C, L, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder.
Tre yrkanden i följdmotioner.
Tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (M, C, L, KD)
2.Tioårig grundskola, punkt 2 (M, C, L, KD)
3.Obligatorisk förskoleklass, punkt 3 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:9 och avslår motion
2017/18:2555 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 1.
Reservation 1 (M, C, L, KD)
|
2. |
Tioårig grundskola |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:2555 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 2,
2017/18:2938 av Gunilla Nordgren (M) och
2017/18:3039 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 3.
Reservation 2 (M, C, L, KD)
|
3. |
Obligatorisk förskoleklass |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:475 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD) och
2017/18:1062 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 13.
Reservation 3 (SD)
Stockholm den 9 november 2017
På utbildningsutskottets vägnar
Lena Hallengren
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lena Hallengren (S), Christer Nylander (L), Erik Bengtzboe (M), Thomas Strand (S), Betty Malmberg (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Stefan Jakobsson (SD), Håkan Bergman (S), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Elisabet Knutsson (MP), Maria Stockhaus (M), Gunilla Svantorp (S), Robert Stenkvist (SD), Daniel Riazat (V), Annika Eclund (KD), Roza Güclü Hedin (S) och Ida Drougge (M).
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder, två följdmotioner som väckts med anledning av propositionen och tre yrkanden i motioner från den allmänna motionstiden 2017/18.
De behandlade förslagen finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2.
Regeringen beslutade den 6 mars 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (dir. 2014:41). Genom tilläggsdirektiv den 11 september 2014 fick utredaren i uppdrag att också föreslå hur en anpassad fortbildning för legitimerade förskollärare som är tillsvidareanställda i förskoleklassen skulle kunna utformas på lämpligast sätt (dir. 2014:135).
Den 18 december 2014 beslutade regeringen att ändra utredningsuppdraget genom nya tilläggsdirektiv (dir. 2014:159). I stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder skulle utredaren föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. För båda dessa alternativ skulle förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll vara oförändrade. En utgångspunkt för båda alternativen var vidare att såväl lärare som förskollärare ska vara behöriga för undervisningen. Genom tilläggsdirektiv den 26 mars 2015 förtydligades det att utredaren inte längre skulle föreslå hur en anpassad fortbildning för legitimerade förskollärare i förskoleklassen kan utformas på lämpligast sätt (dir. 2015:34).
Utredningen, som antog namnet Grundskoleutredningen, överlämnade sitt slutbetänkande Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) i september 2015.
Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. I förhållande till lagrådsremissen har några språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
Vissa myndigheter och organ har fått tillfälle att yttra sig över utkastet till lagrådsremiss.
I propositionen behandlas Grundskoleutredningens förslag om en obligatorisk förskoleklass liksom två tillkännagivanden från riksdagen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar i skollagen (2010:800). I propositionen föreslår regeringen att skolplikten för barn som är bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, dvs. redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen, som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan, om inte barnet ska tas emot i grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Enskilda huvudmän som redan är godkända som huvudmän för fristående förskoleklasser bör med automatik få anordna obligatoriska förskoleklasser.
Eleverna i förskoleklassen ska få rätt till kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. De ska också få rätt till kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som grundskoleelever. Skolsystemet ska ha en viss flexibilitet. Ett barn ska få tas emot tidigare i förskoleklassen liksom i årskurs 1 i grundskolan och motsvarande skolformer under vissa förutsättningar, om barnets vårdnadshavare önskar det. Efter begäran av ett barns vårdnadshavare ska ett barn också kunna få skolplikten uppskjuten ett år om det finns särskilda skäl. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och ska tillämpas på utbildning fr.o.m. höstterminen 2018.
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800). Lagändringarna innebär att skolplikten som huvudregel ska inträda höstterminen det kalenderår då ett barn fyller sex år. Skolplikten förlängs därmed med ett år och blir som huvudregel tioårig. För barn som går i specialskolan, som i dag har tio årskurser, blir dock skolplikten elvaårig. Skolplikten ska som huvudregel börja fullgöras i förskoleklassen och fullgörs därefter i grundskolan om inte barnet ska tas emot i grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan. Även förskoleklassen blir enligt förslaget en obligatorisk skolform.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och ska tillämpas på utbildning fr.o.m. höstterminen 2018.
Propositionen
Bakgrund och gällande rätt
Förskoleklassen är en frivillig skolform inom skolväsendet som infördes den 1 januari 1998. Alla barn som är bosatta i Sverige ska i dag erbjudas förskoleklass fr.o.m. höstterminen det år då de fyller sex år. Förskoleklassen, som omfattar ett läsår, ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevernas behov (9 kap. 2 och 5 §§ skollagen).
Skolplikten inträder normalt ett år senare, dvs. höstterminen det år då barnet fyller sju år, och ska fullgöras i grundskolan eller i en motsvarande skolform (7 kap. 4 och 10 §§). Enligt förarbetena ska förskoleklassen bl.a. stödja övergången och integreringen mellan förskolan och skolan och ligga till grund för den fortsatta skolgången (prop. 1997/98:6 s. 40 f.). Reformen beskrivs ofta som att förskoleklassen ska vara en bro mellan förskolan och skolan och erbjuda det bästa ur två världar.
Enligt Skolverkets statistik gick 97,8 procent, dvs. drygt 120 000 sex- åringar, i förskoleklassen läsåret 2016/17. I förskoleklassen fanns det vidare knappt 750 femåringar (0,6 procent) och drygt 1 400 sjuåringar (1,2 procent) samma läsår. Med sexåringar avses här de barn som fyller sex år under kalenderåret. Det fanns även 1,1 procent sexåringar i förskolan och 1 procent sexåringar i årskurs 1. Man kan därför få intrycket att nästan 100 procent av alla sexåringar deltog i någon skolform.
I Skolverkets statistik över inskrivna barn ingår även barn med s.k. okänd bakgrund som ännu inte är folkbokförda i Statistiska centralbyråns befolkningsregister. Barn med okänd bakgrund, t.ex. asylsökande barn, saknar personnummer i registret. Detta innebär i sin tur att Skolverkets statistik inte fångar upp att ca 1,7 procent av alla folkbokförda sexåringar 2016, ca 2 000 barn, inte deltog i någon skolform. Under tio år medför det att drygt 20 000 barn kan missa hela det förberedande läsåret.
Skolplikten ska inträda vid sex års ålder genom att förskoleklassen blir obligatorisk
Regeringen föreslår att skolplikten som huvudregel ska inträda höstterminen det kalenderår då ett barn fyller sex år. Skolplikten förlängs därmed med ett år och blir som huvudregel tioårig. För barn som går i specialskolan, som i dag har tio årskurser, blir dock skolplikten elvaårig. Skolplikten ska som huvudregel börja fullgöras i förskoleklassen och fullgörs därefter i grundskolan eller i en motsvarande obligatorisk skolform. Även förskoleklassen blir alltså en obligatorisk skolform.
Regeringen framhåller inledningsvis att Grundskoleutredningen har utrett två alternativ när det gäller dagens förskoleklass för sexåringar. Utredningen har föreslagit att förskoleklassen kvarstår som en egen skolform men blir obligatorisk (alternativ 1) och avrått från en ny förberedande s.k. sexårsklass inom grundskolan (alternativ 2). Enligt utredningens tilläggsdirektiv ska förskoleklassens syfte, uppdrag, innehåll och behörighetsbestämmelser kvarstå oförändrade för båda dessa alternativ (dir. 2014:159). Enligt utredningen kräver sexårsklassen så många författningsändringar och undantag från grundskolans regelverk, t.ex. i fråga om timplaner och kunskapskrav, att regleringen framstår som olämplig. Enligt Skolinspektionen kan en sådan lagstiftning bli svår att tillämpa i praktiken, vilket kan påverka barnens rättigheter. Regeringen delar utredningens uppfattning att det första alternativet med en obligatorisk förskoleklass framstår som klart lämpligast.
Enligt regeringen har förskoleklassen en mycket viktig roll att fylla i utbildningssystemet. När förskoleklassen infördes som en egen skolform inom skolväsendet 1998 var avsikten att underlätta integrationen mellan förskola och skola, där det bästa av verksamheterna skulle tas till vara (prop. 1997/98:6 s. 40 f.). Enligt skollagen ska förskoleklassen stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov (9 kap. 2 §). I propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) framgår att undervisningsbegreppet i den nya skollagen är definierat så att förskolans, förskoleklassens och skolans kultur och arbetssätt kan bilda en pedagogisk helhet. Varje elev i förskoleklassen ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar, och verksamheten ska anpassas till varje elevs behov. Det framgår även att lek och skapande ingår som väsentliga delar i det aktiva lärandet och att elevens lust och nyfikenhet ska tas till vara. Det är enligt propositionen kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik som ger förskoleklassen dess identitet (prop. 2009/10:165 s. 358). Regeringen anser att förskoleklassens särskilda karaktär är värdefull. En lärmiljö där sexåringarna erbjuds en åldersanpassad och rik variation av uttrycksformer och arbetssätt gynnar övergången från förskola till skola.
Regeringen framhåller att det förhållandet att förskoleklassen för sexåringar är en frivillig skolform och att skolplikten inträder först vid sju års ålder innebär att den obligatoriska skolgången i Sverige startar relativt sent i ett internationellt perspektiv. Regeringen anser vidare att alla barn ska gå i förskoleklassen eftersom den är en viktig brygga mellan förskolan och grundskolan. Det är dock omkring 2 procent av sexåringarna, ca 2 000 barn per år, som inte deltar i vare sig förskoleklassen, förskolan eller skolans årskurs 1. Utredningen antar att barnen är hemma med någon familjemedlem eller tas om hand på något annat sätt, om föräldrarna arbetar eller studerar. De elever som går i dagens förskoleklass har inte heller någon skyldighet att närvara i utbildningen utan kan vara frånvarande i större eller mindre omfattning. Den frivilliga verksamheten kan medföra att vissa barn inte deltar alla dagar i veckan. En obligatorisk förskoleklass ger större möjlighet att arbeta medvetet och långsiktigt med barnens kunskapsutveckling.
Regeringen anser att det är hög tid att förskoleklassen, 20 år efter sitt införande, övergår från en frivillig till en obligatorisk skolform inom det svenska skolsystemet.
Skolpliktens närmare innebörd
Regeringen föreslår att skollagens bestämmelser om ansvaret för att skolplikten fullgörs också ska tillämpas för eleverna i förskoleklassen när skolplikten utvidgas. Vårdnadshavarna, hemkommunen och huvudmannen ska alltså ha ansvar för att se till att en skolpliktig elev i förskoleklassen fullgör sin skolgång. Genom bestämmelserna får hemkommunen vitesförelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter, och beslutet får överklagas hos en allmän förvaltningsdomstol. För en förskoleklasselev vid en skolenhet med specialskola eller sameskola, som är statliga skolformer, ska huvudmannen få vitesförelägga vårdnadshavarna.
En elev i förskoleklassen ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Den obligatoriska verksamheten i förskoleklassen ska få omfatta högst 190 dagar per läsår och sex timmar per dag. Om eleven utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Bestämmelserna om ledighet och befrielse från obligatoriska inslag ska också tillämpas för förskoleklasseleverna. En elev i förskoleklassen ska ha rätt att gå kvar vid skolenheten hela läsåret även om förhållandena ändras.
Regeringen bedömer att undervisningen i förskoleklassen som i dag bör omfatta minst 525 timmar under ett läsår.
Regeringens övriga förslag och bedömningar
Regeringen föreslår att eleverna i förskoleklassen ska erbjudas kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider. Eleverna ska också ha rätt till kostnadsfri skolskjuts på samma villkor som grundskoleelever. En elev i förskoleklassen vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska ha rätt till de resor som krävs för utbildningen. En sådan elev som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet ska även ha rätt till tillfredsställande förhållanden som staten ska svara för.
Kommunens beslut om skolskjuts ska få överklagas hos en allmän förvaltningsdomstol, liksom Specialpedagogiska skolmyndighetens och Sameskolstyrelsens beslut om resor. Specialpedagogiska skolmyndighetens och Sameskolstyrelsens beslut om åtgärder för en elev som inte bor hemma ska få överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
Regeringen föreslår även att ett barn ska få tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år. Femåringen ska då inte ha skolplikt men närvaroskyldighet. Regeringen föreslår vidare att ett barn ska få börja fullgöra skolplikten i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år, om barnet då har gått ut förskoleklassen, eller barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja direkt i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det. Beslut i frågan om barnets förutsättningar att hoppa över förskoleklassen och börja direkt i grundskolan eller sameskolan ska fattas av rektorn. När det gäller specialskolan ska beslutet fattas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. När det gäller grundsärskolan ska beslutet fattas av barnets hemkommun.
I frågan om skolplikten kan skjutas upp föreslår regeringen att ett barn ska få börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år om det finns särskilda skäl. Hemkommunens beslut om uppskjuten skolplikt ska liksom i dag kunna överklagas. Ett barn som beviljas uppskjuten skolplikt ska erbjudas förskola. Regeringen föreslår också att ett barn som ska tas emot i grundsärskolan ska få börja fullgöra skolplikten i grundsärskolan om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen och barnet har beviljats uppskjuten skolplikt.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018 och ska tillämpas på utbildning fr.o.m. höstterminen 2018. Om eleven börjat fullgöra skolplikten före höstterminen 2018 ska äldre bestämmelser om skolpliktens upphörande gälla.
Regeringen gör bl.a. följande bedömningar. Enskilda huvudmän som är godkända för förskoleklass bör med automatik få anordna en obligatorisk förskoleklass, där eleverna har skolplikt. Regeringen gör även bedömningen att ett barn bör få gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår om barnets vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl. När det gäller frågan om obligatorisk förskoleklass vid andra skolformer än grundskolan bedömer regeringen att en sexåring bör kunna fullgöra det första året av skolplikten i förskoleklassen vid en skolenhet med sameskola eller vid en skolenhet med specialskola.
Motionen
I kommittémotion 2017/18:2555 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 1 begär motionärerna att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anser att förslaget om en obligatorisk förskoleklass inte kommer att innebära någon större skillnad för elevernas tidiga lärande jämfört med i dag, utan riskerar att leda till att eleverna inte får med sig tillräckliga kunskaper i att läsa, skriva och räkna. Motionärerna vill i stället att en tioårig grundskola införs som innebär att lågstadiet blir fyraårigt och att sexåringar får undervisning som följer grundskolans kunskapsmål. Enligt motionärerna innebär deras alternativ att sexåringarna får del av de kunskapsmål och den utvärdering som framgår av läroplanen, den kompetens som hör lågstadiet till och rätt till särskilt stöd i enlighet med skollagen. Motionärerna framhåller att en förutsättning för att en tidigare skolstart ska bli framgångsrik och gynna barnens lärande i skolan är att lärarna i den nya årskurs 1 har rätt kvalifikationer och rätt kompetens. I den nya årskurs 1 kommer, enligt motionärernas alternativ, större fokus att läggas på grundläggande läs-, skriv- och räkneinlärning som till skillnad från i förskoleklassen ska omfattas av kunskapsmålen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att förskoleklassen har en mycket viktig roll att fylla i utbildningssystemet. Enligt skollagen ska förskoleklassen stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Utskottet instämmer med regeringen om att förskoleklassens särskilda karaktär är värdefull, och vill lyfta fram att det är en lärmiljö där sexåringarna erbjuds en åldersanpassad och rik variation av uttrycksformer och arbetssätt och som gynnar övergången från förskola till skola. Utskottet delar regeringens uppfattning att man inte ska integrera förskoleklassen form- och innehållsmässigt i grundskolans system.
Förskoleklassen kan emellertid bara lyckas med sitt uppdrag att förbereda väl för fortsatt utbildning om alla barn faktiskt deltar i verksamheten. Utskottet kan konstatera att det framgår av regeringens redovisning att det är omkring 2 procent av sexåringarna, ca 2 000 barn per år, som inte deltar i vare sig förskoleklassen, förskolan eller skolans årskurs 1, och utskottet vill också uppmärksamma att de elever som går i dagens förskoleklass inte har någon skyldighet att närvara i utbildningen utan kan vara frånvarande i större eller mindre omfattning. Detta medför att vissa barn inte deltar i förskoleklassen alla dagar i veckan, vilket kan bidra till att dessa barn missar större eller mindre delar av den utbildning som bl.a. ska förbereda för fortsatt skolgång. Barnen får då ta del av undervisningen i förskoleklassen i olika stor utsträckning och har därmed inte samma förutsättningar till förberedelser för fortsatt utbildning.
När det gäller yrkandet om avslag på propositionen med hänvisning till att det bör införas en tioårig grundskola vill utskottet inledningsvis betona att förändringstakten i skolan har varit hög under en relativt lång tid och att förändringar på skolområdet måste göras med urskiljning för att ge huvudmän och personal rimlig arbetsro. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att en obligatorisk förskoleklass skulle ge större möjligheter att arbeta medvetet och långsiktigt med barnens kunskapsutveckling. När skolan kan räkna med att nå alla barn i förskoleklassen kan ett större pedagogiskt ansvar läggas på förskoleklassen, särskilt när det gäller elevernas förberedelse inför skolans årskurs 1. Utskottet instämmer därför med regeringen om att det är hög tid att förskoleklassen övergår från en frivillig till en obligatorisk skolform inom det svenska skolväsendet och att skolplikten inträder vid sex års ålder. Skolplikten förlängs därmed med ett år och blir som huvudregel tioårig. Utskottet instämmer även i regeringens övriga förslag och bedömningar.
Utskottet vill i sammanhanget understryka att det är av största vikt att utbildningen i det svenska skolväsendet är likvärdig inom varje skolform. En bra förskoleklass förutsätter såväl elevernas närvaro som en utbildning av hög kvalitet. Utskottet vill även lyfta fram att frågan om skolplikt i förskoleklassen samspelar med regeringens arbete med att förstärka förskoleklassens uppdrag och innehåll och främja elevernas utveckling och lärande under de tidiga skolåren. Regeringen har därför initierat och genomfört flera reformer i detta syfte, bl.a. att förskoleklassen sedan den 1 juli 2016 har egna avsnitt i läroplanerna med förtydligat och förstärkt uppdrag, syfte och innehåll, att Skolverket genomför flera fortbildningsinsatser under 2017–2019 för personalen i förskoleklassen och kompetensutveckling inom Matematiklyftet och Läslyftet (se nedan under avsnittet om tioårig grundskola).
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens proposition och avstyrker motion 2017/18:2555 yrkande 1.
Utskottet övergår nu till att behandla de motionsyrkanden som innehåller begäran om tillkännagivanden.
Tioårig grundskola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om tioårig grundskola, en översyn av möjligheterna till vidareutbildning av förskollärare och att förskoleklassen bör ingå i grundskolan.
Jämför reservation 2 (M, C, L, KD).
Motionerna
I kommittémotion 2017/18:2555 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 2 begärs att regeringen snarast, dock senast den 1 januari 2018, ska tillsätta en utredning för att ta fram förslag om en tioårig grundskola med ett fyraårigt lågstadium som innebär att sexåringarna får undervisning som följer grundskolans kunskapsmål och en skolstart från sex års ålder. Motionärerna anför att riksdagens två tidigare gjorda tillkännagivanden om tioårig grundskola inte kan anses slutbehandlade eftersom regeringen inte tillgodosett dem. Reformen bör kunna träda i kraft den 1 januari 2020 med första läsårsstart hösten 2020.
Motionärerna anser att utredningen ska utgå från de tidigare utredningsdirektiven till Grundskoleutredningen och föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas och även se över behovet av övergångsregler. Om skolplikt för sexåringar redan är införd bör utredningen beakta det. Vidare ska utredningen föreslå en tidsplan för genomförandet och särskilt beakta behovet av kompetensutveckling för lärare i förskoleklassen och årskurs 1–3 om effektiva undervisningsmetoder och stödinsatser i svenska och matematik samt i vetenskapligt välbelagd kunskap om läs- och skrivsvårigheter. Även huvudmännens behov av anpassningar av t.ex. lokaler, organisation och personal ska beaktas. Utredningen ska även föreslå ändringar av behörighetskrav samt överväga behovet av fortbildningsinsatser för förskollärare och lärare. Motsvarande ska gälla för sameskolan, specialskolan och grundsärskolan. Utredningen ska också föreslå hur en anpassad fortbildning för legitimerade förskollärare som är tillsvidareanställda och arbetar i förskoleklassen skulle kunna utformas.
I kommittémotion 2017/18:3039 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 3 begär motionärerna att man ska se över möjligheterna till vidareutbildning av förskollärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan. Det är enligt motionärerna viktigt att tillvarata kompetensen hos de pedagoger som arbetar i förskolan.
I motion 2017/18:2938 av Gunilla Nordgren (M) anser motionären att förskoleklassen bör ingå i grundskolan och inte vara en egen skolform för att det skulle innebära en större garanti för att verksamheten bedrivs likvärdigt i hela landet. Motionären anser även att förskollärare även fortsättningsvis ska kunna arbeta med barnen.
Bakgrund
Riksdagens tillkännagivande om en tioårig grundskola
Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska återkomma med ett förslag om en tioårig grundskola, där förskoleklassen blir den nya årskurs 1 i grundskolan, i enlighet med det som utbildningsutskottet anfört i sina betänkanden (se bet. 2014/15:UbU11 Tioårig grundskola punkten 4, rskr. 2014/15:201 och bet. 2015/16:UbU14 Tioårig grundskola punkten 9, rskr. 2015/16:228). Detta innebär att förskoleklassen upphör att vara en egen skolform och att det nuvarande lågstadiet kommer att omfatta årskurs 1–4, mellanstadiet årskurs 5–7 och högstadiet årskurs 8–10. De kunskapskrav som finns för lågstadiet i dag ska vara oförändrade. Det ska också fastställas vilka behörighetskrav som ska gälla för att undervisa i den nya årskurs 1, och det behövs vidare övergångsregler och en anpassad fortbildning för legitimerade förskollärare som är tillsvidareanställda och arbetar i F–3. Utskottet betonade i sitt ställningstagande att utbildningsperspektivet kommer att tydliggöras med en allmän skolstart vid sex års ålder, men samtidigt ska lärandet utgå från en pedagogik som är anpassad till elevens ålder.
Grundskoleutredningen
Regeringen beslutade den 6 mars 2014 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas (dir. 2014:41). Genom tilläggsdirektiv den 11 september 2014 fick utredaren i uppdrag att också föreslå hur en anpassad fortbildning för legitimerade förskollärare som är tillsvidareanställda i förskoleklassen skulle kunna utformas på lämpligast sätt (dir. 2014:135).
Den 18 december 2014 beslutade regeringen att ändra utredningsuppdraget genom nya tilläggsdirektiv (dir. 2014:159). I stället för att utreda de delar som gäller införandet av en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder skulle utredaren föreslå hur förskoleklassen för sexåringar lämpligast kan införas som en del av grundskolan och, som ett alternativ, även föreslå hur en obligatorisk förskoleklass för sexåringar lämpligast kan införas. För båda dessa alternativ skulle förskoleklassens syfte, uppdrag och innehåll vara oförändrade. En utgångspunkt för båda alternativen var vidare att såväl lärare som förskollärare ska vara behöriga för undervisningen. Genom tilläggsdirektiv den 26 mars 2015 förtydligades det att utredaren inte längre skulle föreslå hur en anpassad fortbildning för legitimerade förskollärare i förskoleklassen kan utformas på lämpligast sätt (dir. 2015:34).
Utredningen, som antog namnet Grundskoleutredningen, överlämnade sitt slutbetänkande Mer tid för kunskap – förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) i september 2015. Utredningen har föreslagit att förskoleklassen ska kvarstå som en egen skolform men bli obligatorisk (alternativ 1) och har avrått från en ny förberedande s.k. sexårsklass inom grundskolan (alternativ 2). Enligt utredningens tilläggsdirektiv ska förskoleklassens syfte, uppdrag, innehåll och behörighetsbestämmelser kvarstå oförändrade för båda dessa alternativ (dir. 2014:159). Frågan om ett tredje alternativ med en tioårig grundskola har utredningen i enlighet med sina tilläggsdirektiv inte utrett.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis uppmärksamma att riksdagen redan i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156 s. 48), som överlämnades till riksdagen i mars 2017, informerades om regeringens arbete med frågan om en tioårig grundskola. Regeringen framhöll då att det är viktigt att det blir obligatoriskt för barnen i Sverige att börja i skolan redan vid sex års ålder, i stället för som i dag vid sju års ålder. Regeringen delade riksdagens uppfattning att den obligatoriska skolgången bör starta höstterminen det år då barnet fyller sex år, att skolplikten därmed bör förlängas till tio år och att det är viktigt att skolan får möjlighet att fånga upp elevernas behov tidigare än vad som görs i dag. Regeringen delade även uppfattningen att utbildningsperspektivet ska tydliggöras samtidigt som lärandet ska utgå från en pedagogik som är anpassad till elevernas ålder och utvecklingsnivå, att de kunskapskrav som finns för lågstadiet ska vara oförändrade och att eleverna ska få bättre förutsättningar att nå målen för skolan. Utskottet vill därför påminna om att regeringen alltså till mycket stor del instämmer i vad riksdagen har framfört i sak om en tioårig grundskola.
Regeringen har även i proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder behandlat riksdagens tillkännagivanden om en tioårig grundskola. Utskottet instämmer i det regeringen framför i propositionen om att det centrala är att den obligatoriska skolgången i Sverige ska starta redan vid sex års ålder och att alla elever ska få bättre förutsättningar att nå målen för skolan. Utskottet anser även i likhet med regeringen att förskoleklassen har en viktig roll i skolväsendet och att en skolstart vid sex års ålder kan och bör genomföras utan drastiska förändringar i skolsystemets grundläggande struktur. Det viktiga är att det tidiga lärandet blir likvärdigt och att alla elever utvecklas så långt som möjligt. Förändringstakten i skolan har varit hög under en relativt lång tid, och förändringar på skolområdet måste göras med urskiljning för att ge huvudmän och personal rimlig arbetsro. Vid sidan av årskurserna 1–9 är förskoleklassen sedan länge en del av skolans grundläggande struktur. Sedan 2011 finns det även en inriktning mot förskoleklassen och årskurs 1–3 inom grundlärarutbildningen. Utskottet är därför positivt till regeringens förslag till att förskoleklassen görs obligatorisk och omfattas av skolplikten, vilket även framgår i avsnittet ovan om regeringens lagförslag.
Utskottet är dock liksom regeringen medvetet om att det inte räcker med att förskoleklassen blir obligatorisk. Förskoleklassens pedagogiska uppdrag måste samtidigt stärkas betydligt. Därför har regeringen initierat och genomfört flera reformer i detta syfte. Förskoleklassen har sedan den 1 juli 2016, dvs. efter riksdagens tillkännagivanden, egna avsnitt i läroplanerna med förtydligat och förstärkt uppdrag, syfte och innehåll. Även den samverkan som måste ske mellan skolformerna för att skapa progression i elevernas utveckling och lärande förtydligades i läroplanen. Vidare genomför Skolverket flera fortbildningsinsatser under 2017–2019 för personalen i förskoleklassen (U2016/05615/S). Viss fortbildning ska riktas särskilt mot förskollärare i förskoleklassen inom områdena språk och kommunikation samt matematiska resonemang och uttrycksformer. Skolverket har också fått i uppdrag att genomföra särskilda insatser för att möjliggöra genomförandet av de nya läroplansavsnitten för förskoleklassen. Utskottet kan således konstatera att det pågår ett arbete med kompetensutveckling för personalen utifrån förskoleklassens förstärkta uppdrag. Insatser för kompetensutveckling pågår också inom bl.a. Matematiklyftet och Läslyftet. När det gäller förskollärarnas kompetens ska de även i fortsättningen vara behöriga att undervisa sexåringarna, eftersom utskottet i likhet med regeringen anser att förskollärarnas och grundlärarnas kompetenser berikar och kompletterar varandra. Detta gynnar barnens övergång mellan förskola och grundskola.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2017/18:2555 (L, M, C, KD) yrkande 2, 2017/18:2938 (M) och 2017/18:3039 (L, M, C, KD) yrkande 3.
Obligatorisk förskoleklass
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en obligatorisk förskoleklass och en ny läroplan för förskoleklassen.
Jämför reservation 3 (SD).
Motionerna
Kommittémotion 2017/18:1062 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 13 behandlar frågan om en obligatorisk förskoleklass. Motionärerna framhåller att det skulle kunna ge barnen lika möjligheter och att man skulle kunna komma till rätta med en trend av sjunkande studieresultat.
I motion 2017/18:475 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD) välkomnar motionärerna en obligatorisk förskoleklass och förespråkar en ny läroplan för förskoleklassen med vissa kunskapsmål. Motionärerna anser att en ny läroplan för förskoleklassen ska ha rimliga målsättningar vad gäller rudimentär språkbehandling och räknefärdighet. En detaljerad timplan ska inte behövas i förskoleklassen. Det handlar enligt motionärerna inte om att flytta ned nuvarande årskurs 1 till förskoleklassen utan om att sätta rimliga men tydliga mål för dem som går i obligatorisk förskoleklass. Det är inte samma sak att frivilligt gå en utbildning som att gå en obligatorisk utbildning.
Bakgrund
Skolinspektionen visade i sin kvalitetsgranskning av förskoleklassen som presenterades i rapporten Undervisning i förskoleklass (2015:03) på viktiga utvecklingsområden i förskoleklassen. I rapporten framgår att det fanns stora skillnader i hur förskoleklassen bedrevs i landet och att undervisningen i många förskoleklasser led av kvalitetsbrister. Enligt Skolinspektionen kunde den bristande kvaliteten härledas till den relativt oreglerade modell som valts i styrdokumenten, dvs. i läroplanerna, vilket skapade risker och oönskade konsekvenser i form av en bristande likvärdighet. En försvårande omständlighet var att eleverna i förskoleklassen arbetade mot övergripande läroplansmål utan konkretiserade verksamhetsmål för förskoleklassen. Styrdokumenten behövde därför förtydligas. Mot denna bakgrund gav regeringen Skolverket i uppdrag att lämna förslag till ändringar i läroplanerna för att bl.a. förtydliga förskoleklassens uppdrag (U2015/191/S). Skolverkets uppdrag slutredovisades i november 2015.
Skolkommissionen uttalade i maj 2016 i sitt delbetänkande Samling för skolan – Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet (SOU 2016:38 s. 79 och 86) att förskoleklassens roll som länk mellan förskolan och skolan behövde stärkas och att Skolverkets förslag till nytt läroplansavsnitt ytterligare tydliggjorde förskoleklassens pedagogiska uppdrag.
Regeringens reform om ett förtydligat uppdrag för förskoleklassen trädde i kraft den 1 juli 2016. Eftersom förskoleklassen finns vid skolenheter med grundskola, specialskola och sameskola regleras den i tre läroplansförordningar (SKOLFS 2010:37, SKOLFS 2010:250 och SKOLFS 2010:251). Med reformen fick förskoleklassen för första gången särskilda avsnitt i läroplanerna. Avsnitten förtydligar hur undervisningen i förskoleklassen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den efterföljande skolformen. Skolhuvudmännen och personalen har därmed fått bättre förutsättningar att bidra till elevernas utveckling och lärande. Detta skapar förutsättningar för en ökad kvalitet och nationell likvärdighet i förskoleklassen.
De nya läroplansavsnitten för förskoleklassen delas in under rubrikerna Syfte och Centralt innehåll på motsvarande sätt som kursplanerna för grundskolan. Syftestexten beskriver vad undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla och riktar sig därför till förskolläraren eller läraren. Där anges t.ex. att eleverna ska erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda dem för fortsatt utbildning. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. I syftesavsnittet anges också vad undervisningen ska ge eleverna på en rad olika områden, såsom möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk genom att ge dem möjligheter att läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser. Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen och är indelat i kunskapsområdena Språk och kommunikation, Skapande och estetiska uttrycksformer, Matematiska resonemang och uttrycksformer, Natur, teknik och samhälle samt Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. Innehållet är valt utifrån att det ska finnas en tydlig progression mellan förskolan och förskoleklassen samt mellan förskoleklassen och lågstadiet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att förskoleklassen för första gången den 1 juli 2016 fick egna avsnitt i läroplanerna, där förskoleklassens uppdrag, syfte och innehåll förtydligades och förstärktes. Genom läroplansförändringarna förtydligades även den samverkan som måste ske mellan skolformerna för att skapa progression i elevernas utveckling och lärande. Utskottet vill understryka att ändringarna i läroplanerna har skett med anledning av de behov av förtydliganden som framgår av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskoleklassen som presenterades i rapporten Undervisning i förskoleklass (2015:03) och av Skolkommissionens delbetänkande Samling för skolan – Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet. Utskottet anser att förstärkningarna och förtydligandena av förskoleklassens uppdrag i läroplanerna för grundskolan, specialskolan och sameskolan är väl avvägda (se SKOLFS 2010:37, SKOLFS 2010:250 och SKOLFS 2010:251). Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2017/18:475 (SD) och 2017/18:1062 (SD) yrkande 13.
|
1. |
av Christer Nylander (L), Erik Bengtzboe (M), Betty Malmberg (M), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Maria Stockhaus (M), Annika Eclund (KD) och Ida Drougge (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:2555 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 1 och
avslår proposition 2017/18:9.
Ställningstagande
Vårt förslag med en skolstart från sex års ålder betyder att vi höjer ambitionerna för svensk skola. Det innebär ett fyraårigt lågstadium där sexåringarna får en strukturerad undervisning som följer grundskolans kunskapsmål. Det ger inte bara våra elever mer tid tillsammans med lärarna utan innebär också att barnen får rätt till samma stöd och hjälp som i dagens grundskola. Sammantaget innebär en skolstart från sex års ålder att våra elever lär sig mer och får med sig mer robusta kunskaper, vilket stärker deras fortsatta kunskapsutveckling.
Vårt ställningstagande, att avslå regeringens proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder, och i stället föreslå införandet av en tioårig grundskola där lågstadiet blir fyraårigt innebär att sexåringarna får undervisning som följer grundskolans kunskapsmål. Det grundar sig främst på tre utgångspunkter:
• Vår målsättning med en tidigare skolstart är att stärka barnens tidiga inlärning. En sådan målsättning saknar regeringen i sin proposition 2017/18:9. Vårt förslag innebär också att sexåringar, till skillnad från enligt regeringens förslag, direkt ska få del av de kunskapsmål och den utvärdering som framgår av läroplanen, den kompetens som hör lågstadiet till och rätt till särskilt stöd i enlighet med skollagen.
• Förskoleklassen varierar stort mellan olika skolor. Likvärdigheten brister. Det som skulle förena förskolan och grundskolan har på sina håll i stället blivit en isolerad ö mellan för- och grundskolan.
• En förutsättning för att en tidigare skolstart ska bli framgångsrik och gynna barnens lärande i skolan är att lärarna i den nya årskurs 1 har rätt kvalifikationer och rätt kompetens. Detta är viktigt eftersom sexåringarnas tid i skolan, jämfört med dagens förskoleklass och regeringens förslag, kommer att förändras till både innehåll och form. I den nya årskurs 1 kommer större fokus att läggas på grundläggande läs-, skriv- och räkneinlärning och, till skillnad från i förskoleklassen, att omfattas av kunskapsmål. Att lärarna i den nya årskursen har rätt kompetens är därför helt avgörande, oavsett deras examen.
Vi anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen ska avslå regeringens proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder.
|
2. |
av Christer Nylander (L), Erik Bengtzboe (M), Betty Malmberg (M), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Maria Stockhaus (M), Annika Eclund (KD) och Ida Drougge (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:2555 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 2 och
2017/18:3039 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) yrkande 3 och
bifaller delvis motion
2017/18:2938 av Gunilla Nordgren (M).
Ställningstagande
Riksdagen har vid två tillfällen begärt att regeringen ska återkomma med förslag om tioårig grundskola i enlighet med Alliansens förslag. Regeringen hävdar att tillkännagivandena är slutbehandlade i och med att regeringen nu har överlämnat proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder till riksdagen. Vi menar att tillkännagivandena inte kan anses slutbehandlade eftersom regeringen inte tillgodoser tillkännagivandena. Vi kräver därför att regeringen snarast, dock senast den 1 januari 2018, tillsätter en utredning för att ta fram förslag om en tioårig grundskola där lågstadiet blir fyraårigt, vilket innebär att sexåringarna får undervisning som följer grundskolans kunskapsmål. Detta ska ske i enlighet med riksdagens tidigare beslut (se bet. 2014/15:UbU11 Tioårig grundskola punkten 4, rskr. 2014/15:201 och bet. 2015/16:UbU14 Tioårig grundskola punkten 9, rskr. 2015/16:228). Reformen bör kunna träda i kraft den 1 januari 2020 med första läsårsstart hösten 2020.
Utredningen ska utgå från den tidigare regeringens utredningsdirektiv till Grundskoleutredningen som regeringen ändrade. Utredningen ska
• föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas och även se över behovet av övergångsregler. Om skolplikt för sexåringar redan är införd bör utredningen beakta det
• föreslå en tidsplan för genomförandet och då särskilt beakta behovet av kompetensutveckling för lärare i förskoleklassen och i årskurs 1–3 i fråga om effektiva undervisningsmetoder och stödinsatser i svenska och matematik samt i vetenskapligt välbelagd kunskap om läs- och skrivsvårigheter. Även huvudmännens behov av anpassningar av t.ex. lokaler, organisation och personal ska beaktas
• föreslå ändringar när det gäller behörighetskrav samt överväga behovet av fortbildningsinsatser för förskollärare och lärare. Motsvarande ska gälla för sameskolan, specialskolan och grundsärskolan
• föreslå hur en anpassad fortbildning för legitimerade förskollärare som är tillsvidareanställda och arbetar i förskoleklassen kan utformas.
Mot bakgrund av det anförda bör regeringen snarast, dock senast den 1 januari 2018, tillsätta en utredning för att ta fram förslag om en tioårig grundskola med ett fyraårigt lågstadium och skolstart från sex års ålder.
|
3. |
av Stefan Jakobsson (SD) och Robert Stenkvist (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:475 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD) och
2017/18:1062 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 13.
Ställningstagande
När förskoleklassen blir obligatorisk, vilket vi välkomnar, vore det bra om det infördes en ny läroplan för förskoleklassen med några rimliga målsättningar vad gäller rudimentär språkbehandling och räknefärdigheter hos eleverna. En detaljerad timplan ska enligt vår mening inte behövas i förskoleklassen. Det handlar inte om att flytta ned nuvarande årskurs 1 till förskoleklassen, utan om att sätta rimliga men tydliga mål för elever som enligt regeringens förslag blir en del av den obligatoriska förskoleklassen. Det är inte samma sak att frivilligt gå en utbildning som att gå en obligatorisk utbildning. Kraven på en obligatorisk verksamhet kan och bör vara tydligare. Dessutom blir det lättare att tidigt sätta in stödinsatser med tydliga mål i denna verksamhet.
I dag går nästan alla sexåringar i förskoleklassen. Andelen varierar dock från kommun till kommun. Även kvaliteten på verksamheten varierar. Det finns indikationer på att de barn som genomgår denna förberedande skolform får ett försprång gentemot de barn som inte gör det. Vi är positiva till att den i dag frivilliga förskoleklassen blir obligatorisk. Argumenten för detta är många. Förutom att ge våra barn lika möjligheter handlar det om att komma till rätta med en lång trend med sjunkande studieresultat. Vi måste komma ihåg att det finns en vilja hos barn att lära sig, vilken måste tas till vara. Vi anser att regeringens förslag är en bra början på att angripa detta problem.
Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).
2017/18:475 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny läroplan för förskoleklassen med vissa kunskapsmål och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:2555 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD):
1.Riksdagen avslår proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast, dock senast den 1 januari 2018, ska tillsätta en utredning i syfte att ta fram förslag om en tioårig grundskola med ett fyraårigt lågstadium och en skolstart vid sex års ålder och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
2017/18:1062 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD):
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskoleklassen ska bli en obligatorisk del av grundskolan som därmed blir tioårig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2017/18:2938 av Gunilla Nordgren (M):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskoleklassen bör ingå i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3039 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till vidareutbildning av förskollärare så att de kan bli behöriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
