Utbildningsutskottets betänkande

2017/18:UbU29

 

Myndighetskapital vid universitet och högskolor

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2017/18:191 Riksrevisionens rapport om myndighetskapital vid universitet och högskolor till handlingarna. Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor (RiR 2017:28). Riksrevisionen har i rapporten granskat myndighetskapitalet vid de 31 statliga universiteten och högskolorna. I rapporten granskades även om regeringens hantering av lärosätenas myndighetskapital har varit i linje med god hushållning av statliga medel.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av granskningsrapporten. Utskottet delar regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndig­hetskapital vid universitet och högskolor behöver förtydligas, särskilt när det gäller det myndighetskapital som uppstått inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utskottet ställer sig positivt till regeringens avsikt att mer regelbundet och inom ramen för budgetpropositionens resultatredovisning informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet. Vidare ställer sig utskottet bakom de åtgärder som regeringen redan har initierat och som bl.a. syftar till att regeringen enklare ska kunna följa utvecklingen av myndighetskapitalet samt åtgärder för att stärka uppföljningen av tidigare satsningar på fler utbildningsplatser och ökad kvalitet.

Behandlade förslag

Skrivelse 2017/18:191 Riksrevisionens rapport om myndighetskapital vid universitet och högskolor.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Myndighetskapital vid universitet och högskolor

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Myndighetskapital vid universitet och högskolor

Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:191 till handlingarna.

 

Stockholm den 7 juni 2018

På utbildningsutskottets vägnar

Matilda Ernkrans

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Christer Nylander (L), Erik Bengtzboe (M), Thomas Strand (S), Betty Malmberg (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Stefan Jakobsson (SD), Håkan Bergman (S), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Elisabet Knutsson (MP), Maria Stockhaus (M), Gunilla Svantorp (S), Robert Stenkvist (SD), Daniel Riazat (V), Annika Eclund (KD), Roza Güclü Hedin (S) och Ida Drougge (M).

 

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens skrivelse 2017/18:191 Riksrevisionens rapport om myndighetskapital vid universitet och högskolor. Det har inte väckts några motioner med anledning av skrivelsen.

Riksrevisionen har granskat myndighetskapitalet vid statliga universitet och högskolor utifrån två övergripande frågeställningar:

      Är lärosätenas uppbyggnad och hantering av myndighetskapitalet förenlig med ett effektivt resursutnyttjande av och en god hushållning med statliga medel?

      Har regeringens hantering av lärosätenas myndighetskapital varit i linje med en god hushållning med statliga medel?

Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor (RiR 2017:28) till regeringen den 28 november 2017. Regeringen överlämnade sin skrivelse till riksdagen den 15 mars 2018.

Bakgrund

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt. Alla effektivitetsgranskningar som inte avser Riksdags­förvaltningen eller riksdagens övriga myndigheter ska lämnas till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen. Regeringen ska därefter lämna en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder man vidtagit eller ämnar vidta med anledning av en granskningsrapport. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen tagit mot rapporten (juli och augusti oräknade).

Riksrevisionen har i detta ärende granskat myndighetskapitalet vid statliga universitet och högskolor. Granskningen gäller perioden 2007–2016, och granskningsobjekt är de 31 statliga universiteten och högskolorna samt regeringen. Syftet med granskningen är att undersöka om lärosätena använder sina resurser, i form av tilldelade medel, ändamålsenligt och effektivt.

När statliga universitet och högskolor inte gör av med hela sina forsknings- och utbildningsanslag, eller får överskott från verksamhet som finansieras med bidrag eller avgifter, uppstår ett positivt myndighetskapital. Vid årsskiftet 2016/17 hade statliga universitet och högskolor ett samlat myndighetskapital på 12,3 miljarder kronor. Det är en ökning med nästan 7 miljarder kronor (i 2016 års priser) sedan 2007, motsvarande 126 procent. Ett positivt myndig­hetskapital ger enligt lärosätena bättre planeringsförutsättningar och ekonomisk stabilitet och möjliggör strategiska satsningar. Att det förekommer en viss förskjutning av resurserna över tid är enligt Riksrevisionen rimligt med tanke på lärosätenas uppdrag och verksamhet. Att tilldelade medel sparas i allt större utsträckning utan att visa tecken på förbrukning de efterföljande åren, vilket varit fallet vid många lärosäten, kan dock tyda på att delar av den planerade verksamheten har försenats eller inte blivit av. Stora outnyttjade resurser kan även tyda på misshushållning av statliga medel, vilket enligt Riksrevisionen i sin tur kan minska förtroendet för högskolesektorn i sin helhet.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Varför sparar lärosätena? – En granskning av myndighetskapital vid universitet och högskolor (RiR 2017:28). Riksrevisionens övergripande slutsats är att uppbyggnaden av lärosätenas myndighetskapital på totalnivå inte är förenlig med ett effektivt resurs­utnyttjande ur ett statsfinansiellt perspektiv.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och bedömer att den bidrar till en fördjupad bild av hur myndighetskapitalet utvecklats under perioden 2007–2016. Granskningen lyfter dock, enligt regeringens bedömning, inte tillräckligt tydligt fram effekten av tillfälliga satsningar på ökningen av myndighetskapitalet under perioden.

Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens första rekommendation om att överväga att utarbeta vissa kriterier och införa ett antal nya återrapport­eringskrav för att säkerställa en tydlig, strategisk och transparent styrning och uppföljning av myndighetskapital vid universitet och högskolor. Regeringen avser i stället att förtydliga kraven på att universitet och högskolor ska analysera myndighetskapitalet och redovisa den planerade användningen och bedömda förbrukningen fördelat på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringen instämmer vidare inte i Riksrevisionens andra rekommendation om att överväga att ge den pågående Styr- och resursutredningen ett tilläggs­direktiv att särskilt beakta konsekvenser av det föreslagna styr- och resurs­tilldelningssystemet för lärosätenas myndighetskapital. Regeringen anser att det redan ingår i utredningens uppdrag att göra en sådan konsekvensanalys.

Slutligen instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens tredje rekommendation om att regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet och avser att göra detta mer regelbundet.

I och med denna skrivelse anser regeringen att granskningsrapporten är slutbehandlad.

Utskottets överväganden

Myndighetskapital vid universitet och högskolor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:191 Riksrevisionens rapport om myndighetskapital vid universitet och högskolor till handlingarna.

 

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionens övergripande slutsats är att uppbyggnaden av lärosätenas myndighetskapital på totalnivå inte är förenlig med ett effektivt resurs­utnyttjande ur ett statsfinansiellt perspektiv. Riksrevisionen bedömer att det är rimligt att universitet och högskolor har en viss buffert och således en viss uppbyggnad av myndighetskapital men att denna bör utgå från tydligt redovisade underlag och beräkningar. Enligt Riksrevisionen har regeringens styrning av myndighetskapital varit otydlig.

Riksrevisionen konstaterar att lärosätenas totala intäkter har ökat med nästan 20 miljarder kronor i löpande priser under perioden 2007–2016. Samtidigt har myndighetskapitalet ökat med 7,6 miljarder kronor (löpande priser). Enligt Riksrevisionen har lärosätena kunnat bygga upp myndighets­kapital till följd av hur resurstilldelningssystemet för universitet och högskolor är utformat. Det beror främst på att lärosätena är undantagna från den kostnadsbaserade anslagsavräkning som andra statliga myndigheter omfattas av, och därför är myndighetskapitalet enligt Riksrevisionen delvis en konsekvens av regeringens finansiella styrning av universitet och högskolor.

Ökningen av myndighetskapital har sammantaget avtagit de senaste åren och på vissa lärosäten även börjat minska. Trots denna trend ligger myndighetskapitalet fortfarande på höga nivåer vid de flesta lärosäten.

Granskningen visar att denna utveckling gäller lärosätenas båda verksamhetsgrenar: utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. Uppbyggnaden av myndighetskapital inom utbildning är enligt Riksrevisionen svårare att motivera än den inom forskning. Att det finns lärosäten som har överproduktion flera år i följd inom utbildning samtidigt som medel som tillförts för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inte har förbrukats, kan enligt Riksrevisionens bedömning skapa trovärdighetsproblem gentemot staten men också gentemot lärarkåren och studenterna. Överproduktion innebär att ett lärosäte har producerat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad det finns utrymme att avräkna inom det s.k. takbeloppet ett visst år. Takbeloppet är den maximala ersättning som varje lärosäte kan få i ramanslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Överproduktion kan sparas upp till 10 procent av takbeloppet och i stället avräknas kommande år.

Enligt Riksrevisionen är det inte de ökade medel som tillförts för forskning och utbildning på grundnivå och avancerad nivå under perioden som i sig är orsaken till ökningen, utan att ett flertal interna och externa faktorer har påverkat förbrukningen av medlen. Riksrevisionen lyfter bl.a. fram att universitet och högskolor har haft svårt att anpassa verksamheten efter förändringar i uppdrag, framför allt när det gäller personal. Vidare har vissa lärosäten medvetet byggt upp en buffert för att möjliggöra strategiska satsningar och för att hantera oförutsedda händelser. Riksrevisionen framför även att lärosätena har bristande kunskap om myndighetskapitalets innehåll i form av fria respektive intecknade medel. Det finns även utmaningar i budgeteringen, och lärosätena tenderar att överbudgetera personalkostnader. Slutligen bedömer Riksrevisionen att det finns svårigheter att efterleva principen om full kostnadstäckning i avgiftsbelagd verksamhet, vilket framför allt innebär att avgiften inte satts så att den helt motsvarar de kostnader som den avgiftsbelagda verksamheten har. Över tid innebär full kostnadstäckning att verksamheten ska bära sina kostnader men inte gå med vinst.

Riksrevisionen finner att ett antal lärosäten har vidtagit åtgärder för att stärka styrningen av sitt myndighetskapital. Regeringen bedöms inte ha vidtagit några direkta åtgärder för att tydliggöra styrningen under perioden eller för att motverka uppbyggnaden av myndighetskapitalet, förutom att tillsätta den pågående Styr- och resursutredningen (U 2017:05). Slutligen konstaterar Riksrevisionen att regeringen inte har informerat riksdagen om de oförbrukade anslagen och utvecklingen av myndighetskapitalet.

Riksrevisionens rekommendationer

Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till regeringen:

       Regeringen bör säkerställa en tydlig, strategisk och transparent styrning och uppföljning av myndighetskapital vid universitet och högskolor genom att överväga att

utarbeta kriterier för att bedöma myndighetskapitalets storlek utifrån de enskilda lärosätenas behov och förutsättningar (lärosätesspecifika måltal), exempelvis baserat på lärosätenas riskanalyser, investerings­behov och verksamhetsinriktning samt lärosätenas egna måltal

införa ett återrapporteringskrav när det gäller de lärosätesspecifika måltalen

införa ett kvantitativt återrapporteringskrav när det gäller redovisning av myndighetskapital uppdelat på fritt respektive intecknat kapital

införa ett kvantitativt återrapporteringskrav när det gäller myndig­hetskapitalets förbrukningstakt de kommande åren för lärosäten vars myndighetskapital ligger tio procentenheter högre än det lärosätes­specifika måltalet (se ovan).

       Regeringen bör överväga att ge den pågående Styr- och resursutredningen ett tilläggsdirektiv att särskilt beakta konsekvenser av det föreslagna styr- och resurstilldelningssystemet för lärosätenas myndighetskapital.

       Regeringen bör regelbundet informera riksdagen om den fortsatta utvecklingen av myndighetskapitalet.

Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och bedömer att den bidrar till en fördjupad bild av hur myndighetskapitalet har utvecklats under perioden 2007–2016.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapital vid universitet och högskolor behöver förtydligas, i synnerhet för det myndighetskapital som uppstått inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Regeringen anser dock att Riksrevisionen i rapporten inte tillräckligt lyfter fram den effekt de tillfälliga utbildningsplatserna 2010–2011 har haft på det ökade myndighetskapitalet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Regeringen bedömer att en stor del av myndighetskapitalet utgörs av överskott som ackumulerats under ett fåtal år och som lärosätena arbetar med att omsätta till forskning och utbildning av hög kvalitet. För att förbättra effekten av satsningar som berör universitet och högskolor behöver de vara långsiktiga och möjliggöra för lärosätena att planera för utökad verksamhet.

Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att vissa lärosäten medvetet skapat en buffert för att hantera oförutsedda händelser såsom förändrad anslagstilldelning, skiftande studentefterfrågan eller osäkerhet kring externa medel. Däremot analyseras inte orsaken till att lärosätena sett ett ökat behov av ett ackumulerat myndighetskapital. Regeringen bedömer att styrningen av universitet och högskolor under framför allt den första delen av perioden 2007–2016 har bidragit till en ökad oro för ändrade förutsättningar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Denna styrning innebar bl.a. att regeringen tillförde kraftigt ökade resurser som endast var tillfälliga och gjorde omfördelningar mellan lärosätena för att finansiera särskilda satsningar, vilket medförde kortsiktiga planeringsförutsättningar. Flera lärosäten fick därmed anpassa sin ekonomi till lägre nivåer under en relativt kort period, vilket framför allt påverkade de mindre lärosätena. Den ökade oron för ändrade förutsättningar har troligtvis lett till att några lärosäten sett behov av ett större myndighetskapital. De omfördelningar som beslutades 2012–2013 pågår i en del fall fortfarande och påverkar i viss mån fortfarande vissa lärosätens anslag. Enligt regeringens uppfattning lyfter rapporten inte tillräckligt fram betydelsen av en långsiktig styrning för att minska myndighetskapitalet. Framför allt bör satsningar på ett ökat antal utbildningsplatser anpassas till lärosätenas förutsättningar och vara långsiktiga.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att det nuvarande resurstilldelnings­systemet och anslagsavräkningsmodellen påverkar uppbyggnaden av myndighetskapital. Enligt regeringen har Riksrevisionen däremot inte redogjort för de överväganden som ligger bakom införandet av dessa system och modeller. Lärosätenas forskningsanslag utgör grunden för finansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå och syftar till att värna forskningens frihet genom att skapa förutsättningar för långsiktighet och stärka lärosätenas integritet. Forskningsanslagen avräknas i samband med att medlen överförs till myndigheternas räntekonton i enlighet med vad riksdagen har beslutat (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). Denna avräkningsmodell medför att lärosätena har mer långsiktiga planerings­förutsättningar för forskningsprojekten och kan säkerställa att det finns finansiering för strategiskt viktiga investeringar i t.ex. forskningsinfrastruktur. Anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå avräknas efter schablonersättning för utbildningens kostnader som är uppdelade i helårs­student och helårsprestation. Syftet med avräkningsmodellen är bl.a. att ge lärosätena drivkrafter för effektivitet, god omvårdnad av studenterna och hög kvalitet på utbildningen samt möjlighet att låta studenternas efterfrågan slå igenom på utbildningsutbudet. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå är möjligheterna att spara överproduktion och anslag en förutsättning för att lärosätena ska kunna hantera en förändrad efterfrågan på utbildning på kort sikt vilket bidrar till att korta studietiden. Detta medför att studenter i mindre utsträckning behöver vänta med att påbörja studier till senare år då det finns ekonomiskt utrymme för fler studenter. Överproduktion innebär att lärosätena kan avräkna helårsstudenter och helårsprestationer som inte ryms inom innevarande års takbelopp mot nästkommande års takbelopp.

Riksrevisionen har i en tidigare granskning (RiR 2012:4, Att styra självständiga lärosäten, s. 81) konstaterat att dessa undantag från de generella villkor om anslagsutnyttjande som gäller för statliga myndigheter är väl motiverade men att de också bidrar till problem med bristande transparens i redovisningen. Därmed försvåras uppföljningen av hur lärosätenas resurser för utbildning och forskning kommer till användning.

Regeringen framhåller att resurstilldelningssystemet även syftar till att stödja genomströmning och fokus på resultat, vilket bedöms bidra till ett effektivt utbildningssystem. Vid bedömning av effekterna av dessa redovisningsgrunder på myndighetskapitalet bör enligt regeringen samman­fattningsvis även fördelarna av systemet vägas in.

Regeringen instämmer samtidigt i Riksrevisionens bedömning att det inte är effektivt om tilldelade resurser i stor utsträckning används som buffert i stället för att användas för att förverkliga strategiska satsningar, kvalitetshöjningar av utbildningen och utbyggnad av samhällsviktiga utbildningar för att möta framtida behov på arbetsmarknaden. Regeringen anser att det är viktigt att lärosätena arbetar för att säkerställa att det myndighetskapital som har uppstått inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå används för att genomföra beslutade satsningar. Sammanfattningsvis är det enligt regeringen viktigt att medel inte i alltför stor utsträckning används för att bygga upp buffertar utan används i verksamheten. Därför bör regeringen följa nivån och utvecklingen av myndighetskapital noga.

En viktig förutsättning för att möjliggöra en utbyggnad av utbildningar och för att skapa förutsättningar för ökad kvalitet i högskolan är tillgången till kompetenta lärare, framför allt disputerade. Därför är det viktigt att lärosätena använder forskningsanslagen, och i synnerhet det ökade myndighetskapitalet inom forskning, för att utöka utbildningen på forskarnivå.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen anger att den avser att noga följa nivån och utvecklingen av myndighetskapital för att säkerställa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens rekommendation om att utarbeta vissa kriterier och införa nya återrapporteringskrav för att säkerställa en tydlig, strategisk och transparent styrning och uppföljning av myndighets­kapital vid universitet och högskolor. Regeringen instämmer vidare inte i Riksrevisionens rekommendation om att ge Styr- och resursutredningen ett tilläggsdirektiv att särskilt beakta konsekvenser av det föreslagna styr- och resurstilldelningssystemet för lärosätenas myndighetskapital. Regeringen avser i stället att förtydliga kraven på att universitet och högskolor redovisar och analyserar myndighetskapitalet samt den planerade användningen och bedömda förbrukningen fördelat på utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Däremot avser regeringen att avvakta Styr- och resursutredningens förslag innan mer utförliga återrapporteringskrav övervägs.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendation om att regelbundet informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet och avser att göra detta mer regelbundet. Detta kommer framför allt att ske inom ramen för den resultatredovisning som görs i budgetpropositionen. För att underlätta den framtida redovisningen till riksdagen har regeringen redan i direktiv till budgetunderlag för verksamhet vid universitet och högskolor förtydligat att lärosätenas redovisning av väsentliga uppgifter till Universitets­kanslersämbetet ska innehålla uppgifter om myndighetskapital uppdelat på forskning och utbildning på forskarnivå respektive utbildning på grundnivå och avancerad nivå (U2017/04777/UH). Syftet med förändringen är att regeringen enklare ska kunna följa utvecklingen av myndighetskapital inom de två verksamhetsgrenarna.

Utöver detta har regeringen vidtagit vissa åtgärder för att stärka uppföljningen av tidigare satsningar på utbyggnader av antalet utbildnings­platser vid universitet och högskolor respektive satsningar på ökad kvalitet. Regeringen har även stärkt förutsättningarna för lärosätenas långsiktiga planering genom att satsa permanenta medel för utbyggnad av antalet utbildningsplatser inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor. Transparenta och långsiktiga styrsignaler bedöms som väsentliga för att på sikt nå en rimlig nivå för lärosätenas myndighets­kapital.

Regeringen bedömer slutligen att granskningsrapporten kan anses vara slutbehandlad i och med skrivelse 2017/18:191.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning av myndighetskapitalet vid universitet och högskolor och anser, i likhet med regeringen, att den bidrar till en fördjupad bild av hur myndighetskapitalet har utvecklats under perioden 2007–2016. Utskottet delar också regeringens och Riksrevisionens bedömning att styrningen och uppföljningen av myndighetskapital vid universitet och högskolor behöver förtydligas, särskilt när det gäller det myndighetskapital som uppstått inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Utskottet noterar att regeringen avser att noga följa nivån och utvecklingen av myndighetskapital för att säkerställa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt. Regeringen har angett att den inte instämmer i Riksrevisionens rekommendation om att utarbeta vissa kriterier och införa nya återrapporteringskrav för att säkerställa en tydlig, strategisk och transparent styrning och uppföljning av lärosätenas myndighetskapital. Regeringen instämmer vidare inte i rekommendationen om att ge Styr- och resursutredningen ett tilläggsdirektiv att särskilt beakta konsekvenser av det föreslagna styr- och resurstilldelningssystemet för lärosätenas myndighets­kapital. Regeringen har angett att den i stället avser att förtydliga kraven på att lärosätena redovisar och analyserar myndighetskapitalet samt den planerade användningen och bedömda förbrukningen fördelat på utbildning på grund­nivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Vidare avser regeringen att avvakta Styr- och resursutredningens förslag innan den överväger mer utförliga återrapporteringskrav. Utskottet instämmer i regeringens bedömningar.

Utskottet ställer sig även positivt till regeringens avsikt att mer regelbundet och inom ramen för budgetpropositionens resultatredovisning informera riksdagen om utvecklingen av myndighetskapitalet. Vidare ställer sig utskottet bakom de åtgärder som regeringen redan har initierat. Här kan särskilt nämnas dels de förtydliganden i lärosätenas direktiv som syftar till att regeringen enklare ska kunna följa utvecklingen av myndighetskapitalet, dels de åtgärder som regeringen vidtagit för att stärka uppföljningen av tidigare satsningar på utbyggnaden av antalet utbildningsplatser respektive satsningar på ökad kvalitet. Utskottet anser avslutningsvis att även regeringens övriga åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser som redovisats ovan är väl avvägda.

Därmed föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelse 2017/18:191 till handlingarna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2017/18:191 Riksrevisionens rapport om myndighetskapital vid universitet och högskolor.