|
Utbildningsutskottets betänkande
|
Samisk utbildning
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om samisk utbildning till handlingarna. Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Samisk utbildning – dags för en omstart (RiR 2017:15). Riksrevisionen har i rapporten granskat statens insatser inom samisk utbildning med Sameskolstyrelsen som ansvarig myndighet. I regeringens skrivelse behandlas också ett tillkännagivande från riksdagen om ett nationellt digitalt lärarlyft.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning av de åtgärder som behöver vidtas med anledning av granskningsrapporten. Utskottet ställer sig positivt till att regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, däribland Sameskolstyrelsen, i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur. Utskottet anser också att regeringens övriga åtgärder, såsom en tätare uppföljning av Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser samt ett uppdrag till Ekonomistyrningsverket om att analysera Sameskolstyrelsens kostnadsutveckling och ekonomistyrning, är väl avvägda.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Skrivelse 2017/18:68 Riksrevisionens rapport om samisk utbildning.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Regeringens arbete med anledning av riksdagens tillkännagivande om ett nationellt digitalt lärarlyft
Överföring av huvudmannaskap, punkt 2 (SD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Samisk utbildning |
Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:68 till handlingarna.
|
2. |
Överföring av huvudmannaskap |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3948 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD).
Reservation (SD)
Stockholm den 27 mars 2018
På utbildningsutskottets vägnar
Matilda Ernkrans
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Christer Nylander (L), Erik Bengtzboe (M), Thomas Strand (S), Betty Malmberg (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Stefan Jakobsson (SD), Michael Svensson (M), Håkan Bergman (S), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Elisabet Knutsson (MP), Maria Stockhaus (M), Gunilla Svantorp (S), Daniel Riazat (V), Annika Eclund (KD) och Roza Güclü Hedin (S).
I detta ärende behandlar utskottet regeringens skrivelse 2017/18:68 Riksrevisionens rapport om samisk utbildning. Ett motionsyrkande (SD) har väckts med anledning av skrivelsen.
Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna för samisk utbildning som genomförs av Sameskolstyrelsen. I granskningen har bl.a. ingått att undersöka om Sameskolstyrelsen når de mål som myndigheten har och om regeringens styrning av Sameskolstyrelsen skapar goda förutsättningar för myndighetens arbete.
Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport Samisk utbildning – dags för en omstart (RiR 2017:15) till regeringen den 16 juni 2017. Regeringen överlämnade sin skrivelse till riksdagen den 13 december 2017.
I skrivelsen behandlas även ett tillkännagivande från riksdagen om ett nationellt digitalt lärarlyft.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt. Alla effektivitetsgranskningar som inte avser Riksdagsförvaltningen eller riksdagens övriga myndigheter ska lämnas till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen. Regeringen ska därefter lämna en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder man vidtagit eller ämnar vidta med anledning av en granskningsrapport. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen tagit emot rapporten (juli och augusti oräknade).
Riksrevisionen har i detta ärende granskat statens insatser inom samisk utbildning med Sameskolstyrelsen som ansvarig myndighet.
Riksrevisionen anger i sin rapport att Sameskolstyrelsen ska främja att alla barn till samer får tillgång till en likvärdig utbildning med samiska undervisningsinslag. För att nå målen har Sameskolstyrelsen i uppgift att fullgöra statens huvudmannaskap för sameskolan (förskoleklass–årskurs 6) och genomföra andra utbildningsinsatser för samiska elever som av olika anledningar inte går i en sameskola. Enligt regeringen ska sameskolan bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen.
Riksrevisionen konstaterar att antalet elever i sameskolan varit lågt under lång tid; i den minsta sameskolan fanns det endast 9 elever 2016. Riksrevisionen konstaterar också att antalet elever som läser samiska i grundskolans årskurs 9 har minskat under de senaste tio åren, läsåret 2015/16 var det endast 19 elever.
Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om samisk utbildning (2017:15).
Riksrevisionens övergripande bedömning är att måluppfyllelsen i flera avseenden är låg när det gäller de statliga insatser för samisk utbildning som genomförs av myndigheten Sameskolstyrelsen. Den låga måluppfyllelsen beror enligt Riksrevisionen på brister både i myndighetens arbete och i regeringens styrning av myndigheten.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att föreslå riksdagen att föra över Sameskolstyrelsens uppgifter till Sametinget. Regeringen rekommenderas också att utreda dels Sameskolstyrelsens och Sametingets förutsättningar att utföra de uppgifter som Sameskolstyrelsen har i dag, dels andra skolmyndigheters förutsättningar att utföra vissa av dessa uppgifter. Vidare anser Riksrevisionen att regeringen bör utveckla uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet i syfte att kunna göra ändamålsenliga bedömningar av myndighetens resultat.
Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömningar och rekommendationer och anger att man har vidtagit åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Exempelvis har regeringen redan tillsatt en utredning med uppdrag att göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, däribland Sameskolstyrelsen, i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur. Frågan om huvudmannaskap övervägs inom ramen för utredningen liksom Sameskolstyrelsens förutsättningar att utföra de uppgifter som Sameskolstyrelsen har i dag samt andra skolmyndigheters förutsättningar att utföra vissa av uppgifterna. I syfte att utveckla uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet har regeringen även aviserat i budgetpropositionen för 2018 att medel ska tillföras Ekonomistyrningsverket för att genomföra ett regeringsuppdrag att analysera Sameskolstyrelsens kostnadsutveckling och ekonomistyrning.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:68 Riksrevisionens rapport om samisk utbildning till handlingarna
Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionens övergripande bedömning är att måluppfyllelsen i flera avseenden är låg när det gäller de statliga insatserna för samisk utbildning som genomförs av myndigheten Sameskolstyrelsen. Det innebär att insatserna inte får avsedd effekt på riksdagens övergripande mål för samisk utbildning och kultur. Det betyder också att samiska elever i sameskolan riskerar att inte få tillräckligt bra förutsättningar för att nå utbildningens mål och att samiska elever utanför sameskolan inte får tillgång till utbildning med samiska undervisningsinslag.
Granskningen visar enligt Riksrevisionen att Sameskolstyrelsen har svårt att uppfylla de grundläggande krav som ställs på en statlig myndighet. Riksrevisionen bedömer att Sameskolstyrelsens låga måluppfyllelse beror på brister både i myndighetens arbete och i regeringens styrning av myndigheten.
I granskningen framkommer att Sameskolstyrelsen under en längre period inte genomfört flera av sina uppgifter eller bristfälligt genomfört dem. Trots att Sameskolstyrelsen är en myndighet som har funnits en längre tid saknas tydlig planering, uppföljning och utveckling inom flera av myndighetens verksamhetsområden. Det har medfört att tidigare erfarenheter och kunskaper om utvecklingsinsatser inte har kunnat omhändertas i myndighetens utvecklingsarbete. Detta har i sin tur bidragit till en stor arbetsbelastning och ses av Riksrevisionen som en anledning till att myndighetens arbete har en tydlig reaktiv karaktär.
Riksrevisionen konstaterar vidare att bristerna i Sameskolstyrelsens måluppfyllelse och förutsättningar inte är nya. Brister i det systematiska kvalitetsarbetet och i samordningen mellan de olika sameskolorna som uppmärksammades redan 2003 av Skolverket och återigen 2013 av Skolinspektionen består fortfarande.
Tillgång till samiska läromedel och lärare i samiska är grundläggande förutsättningar för att Sameskolstyrelsen ska kunna nå sina mål. Av granskningen framgår att regeringen redan 1977 konstaterade att bristen på lärare i samiska i stor utsträckning hindrade förverkligandet av en samisk utbildningsväg och att behovet av läromedel för den samiska undervisningen var utomordentligt stort. Riksrevisionen konstaterar att dessa brister alltjämt består. Lärarutbildningen för samiska ämneslärare har funnits sedan 2015 men den har inga registrerade studenter. Sedan 2005 har Sameskolstyrelsen varit inblandad i att färdigställa 12 samiska läromedel, vilket kan jämföras med norska Sametinget som under perioden 2009–2013 färdigställde 252 samiska läromedelsprojekt.
Riksrevisionen uppger att det utöver de runt 180 eleverna i sameskolorna finns minst 500 elever i kommunala och fristående skolor vars skolgång skulle kunna beröras av Sameskolstyrelsens arbete, t.ex. genom samisk integrerad undervisning. Myndighetens arbete med att utveckla och utöka den integrerade undervisningen och insatserna för att informera om sameskolan och dess verksamhet har dock varit mycket begränsade. Omkring 95 procent av myndighetens anslag går till sameskolan, vilket är en anledning till att flera andra uppgifter närmast kan anses vara åsidosatta.
Riksrevisionen anser att regeringens styrning är otillräcklig och att nuvarande styrkedja är otydlig och oändamålsenlig. Sameskolstyrelsen är inrättad som en nämndmyndighet, en ledningsform som inte är anpassad för myndighetens verksamhet och som försämrar förutsättningarna för en effektiv intern styrning. Riksrevisionen menar också att det är oklart vem som tar det övergripande ansvaret för Sameskolstyrelsens verksamhet. Sameskolorna är den del av verksamheten som fungerar bäst i dagsläget.
Sameskolstyrelsen bör införlivas i Sametinget
Riksrevisionen bedömer att en överföring av Sameskolstyrelsens uppgifter till Sametinget skulle kunna innebära flera positiva effekter och förbättra förutsättningarna för att riksdagens mål om samisk utbildning i högre grad uppfylls. Den kanske mest betydelsefulla fördelen skulle enligt Riksrevisionen vara en tydligare styrkedja. Incitament och möjligheter till resultatuppföljning och ansvarsutkrävande skulle förändras på ett sådant sätt att Sametinget får ett tydligt ansvar för att leda arbetet med den samiska utbildningen.
Därutöver menar Riksrevisionen att samordningsvinster kan uppnås i och med att Sametingets språkarbete och Sameskolstyrelsens utbildningsuppgifter samlas under samma tak. Även de båda myndigheternas informationsuppgifter skulle kunna samordnas genom en sammanslagning.
Riksrevisionen framhåller att ett införlivande av Sameskolstyrelsens uppgifter i Sametinget också är i linje med regeringsformen där det framgår att samernas möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.
Utöver att införliva Sameskolstyrelsens verksamhet i Sametinget behöver sannolikt även myndighetens instruktion och finansiering förändras för att myndigheten ska ha rimliga möjligheter att klara sina uppgifter, anser Riksrevisionen.
Riksrevisionens rekommendationer
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen bör överväga att föreslå riksdagen att den verksamhet som Sameskolstyrelsen bedriver ska inrymmas i Sametinget. Vidare rekommenderar Riksrevisionen att regeringen, oberoende av vilken myndighet som ansvarar för att genomföra Sameskolstyrelsens uppgifter, bör
– utreda Sameskolstyrelsens/Sametingets förutsättningar att genomföra uppgifterna
– utreda andra skolmyndigheters förutsättningar att utföra vissa av uppgifterna, exempelvis främjandet av läromedelsproduktionen
– utveckla uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet i syfte att kunna göra ändamålsenliga bedömningar av myndighetens resultat.
Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen uppger att man delar Riksrevisionens bedömning att den nuvarande styrningen av Sameskolstyrelsens verksamhet är otydlig och inte helt ändamålsenlig. Regeringen instämmer även i Riksrevisionens uppfattning att nämndmyndighet som ledningsform inte kan anses vara anpassad för Sameskolstyrelsens verksamhet. Regeringen framhåller att Sameskolstyrelsens verksamhet är komplex och omfattar fler uppgifter än vad som oftast är fallet för en nämndmyndighet. Mot denna bakgrund anser regeringen att frågan om huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter bör övervägas.
Regeringen delar vidare Riksrevisionens uppfattning att det finns brister när det gäller hur och i vilken utsträckning som Sameskolstyrelsen genomför sina uppgifter. Beträffande den integrerade undervisningen instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att det behövs ytterligare insatser. Regeringen delar också Riksrevisionens uppfattning att det även finns brister i genomförandet av både uppgiften att bistå kommuner med uppsökande verksamhet bland samer och uppgiften att informera om sameskolan och samiska undervisningsinslag i skolväsendet. Mot denna bakgrund instämmer regeringen i rekommendationen att regeringen bör utreda Sameskolstyrelsens förutsättningar att genomföra uppgifterna.
Regeringen instämmer i bedömningen att det finns brister i hur Sameskolstyrelsen genomför uppgiften att främja utveckling och produktion av läromedel för samisk undervisning, och instämmer även i Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör utreda andra skolmyndigheters förutsättningar att utföra vissa av uppgifterna, exempelvis att främja läromedelsproduktionen. Slutligen instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendation att uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet bör utvecklas i syfte att kunna göra ändamålsenliga bedömningar av myndighetens resultat.
Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen anger att man har vidtagit åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer till regeringen.
Regeringen tillsatte den 30 mars 2017 en särskild utredare (dir. 2017:37) för att göra en bred översyn av ansvarsfördelningen mellan och organiseringen av myndigheterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola. I utredningens direktiv ingår att analysera och föreslå ett lämpligt huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter, vilket innebär att även Sametinget kan övervägas som huvudman i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. I utredningens uppdrag ingår även att, med utgångspunkt i det huvudmannaskap som föreslås, lämna förslag på åtgärder som säkerställer att verksamheten kan bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. En viktig utgångspunkt för analysen och utformningen av förslag om lämpligt huvudmannaskap är enligt direktiven att det samiska folkets särskilda ställning som urfolk och rätten till självbestämmande respekteras och säkerställs. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018.
Regeringen anger att uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet i dag sker genom en löpande dialog och myndighetens årsredovisning. De senaste åren har regeringen även genomfört en tätare uppföljning av Sameskolstyrelsens ekonomi och arbetsprocesser.
I syfte att ytterligare stärka den ekonomiska uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 s. 91) att 1 000 000 kronor ska tillföras Ekonomistyrningsverket. De aviserade medlen ska användas för att genomföra ett regeringsuppdrag att analysera Sameskolstyrelsens kostnadsutveckling och ekonomistyrning. Regeringen framhåller att man med detta utvecklar uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet i enlighet med Riksrevisionens rekommendation.
Regeringen bedömer slutligen att granskningsrapporten kan anses vara slutbehandlad i och med skrivelse 2017/18:68.
Regeringen informerar i skrivelsen om sitt arbete med anledning av riksdagens tillkännagivande om ett nationellt digitalt lärarlyft.
Riksdagen tillkännagav den 12 maj 2016 att regeringen ska utreda frågan om att införa ett nationellt digitalt lärarlyft i enlighet med vad utbildningsutskottet anfört i sitt betänkande (bet. 2015/16:UbU14 punkt 14, rskr. 2015/16:228).
Regeringen anger att man den 9 juli 2015 gav Statens skolverk i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Programmen ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. när det gäller it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. Uppdraget innefattar att ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser som avser digitala lärarresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningen samt för en effektivare administration. Dessa insatser ska enligt uppdraget ingå i skolutvecklingsprogrammen från 2016. Kompetensutvecklingsinsatserna som rör digitala verktyg och lärarresurser ska enligt uppdraget vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför.
Regeringen uppger också att man den 19 oktober 2017 fattade beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet (U2017/04119/S). Ett av de delmål som fastslås i strategin är att förskolechefer, rektorer och huvudmän ska ha förmåga att strategiskt leda ett digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna. Ett annat delmål är att personal som arbetar med barn och elever ska ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga digitala verktyg i undervisningen. Förskolechefer, rektorer och huvudmän behöver enligt strategin skapa förutsättningar för personalens kompetensutveckling så att eleverna får möjligheter att stärka sina kunskaper om digitala verktyg. I syfte att genomföra de övergripande målen i strategin och i förlängningen uppfylla sin vision för skolväsendet har regeringen för avsikt att, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, bryta ned strategins delmål till initiativ och aktiviteter.
Regeringen anger vidare att man i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) gjort bedömningen att det finns ett behov av ett förstärkt stöd så att lärare kan delta i kompetensutvecklingsinsatser för att underlätta och säkerställa att programmering införs i undervisningen. Regeringen bedömde därför att medel bör tillföras för detta ändamål. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16, bet. 2017/18:UbU1, rskr. 2017/18:125).
Regeringen bedömer att de åtgärder som redovisats ovan är de mest ändamålsenliga med anledning av riksdagens tillkännagivande och menar därmed att ärendet kan anses vara slutbehandlat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner det angeläget att de statliga insatserna för samisk utbildning fungerar i enlighet med vad riksdagen har beslutat. Utskottet vill därför understryka vikten av att försöka komma till rätta med de brister i de statliga insatserna som påtalas av Riksrevisionen och som i flera avseenden även påtalats tidigare av Skolverket och Skolinspektionen. Utskottet noterar att regeringen utvecklar uppföljningen av Sameskolstyrelsens verksamhet genom det uppdrag att analysera Sameskolstyrelsens kostnadsutveckling och ekonomistyrning som Ekonomistyrningsverket har fått. Utskottet noterar även med tillfredsställelse den pågående utredning som regeringen tillsatt den 30 mars 2017 (dir. 2017:37) med uppdrag att göra en bred översyn av ansvarsfördelningen mellan och organiseringen av myndigheterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur. I utredningens direktiv ingår bl.a. att analysera och föreslå lämpligt huvudmannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter, vilket innebär att även Sametinget kan övervägas som huvudman, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation. I utredningens uppdrag ingår vidare att lämna förslag på åtgärder som säkerställer att verksamheten kan bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018. Utskottet ställer sig positivt till regeringens beslut att tillsätta utredningen, och anser att resultatet av utredningen kan fungera som ett viktigt steg på vägen för att komma till rätta med de brister som framkommit om de statliga insatserna för samisk utbildning. Utskottet anser även att regeringens övriga åtgärder som redovisats ovan är väl avvägda.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motion 2017/18:3948 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD).
Jämför reservationen (SD).
Motionen
I motion 2017/18:3948 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (SD) föreslår motionärerna att Skolverket ska överta Sameskolstyrelsens huvudmannaskap för samisk utbildning. Enligt motionärerna löser man inte de problem som uppdagats genom att ge Sametinget huvudmannaskapet. I stället föreslår motionärerna att det direkta ansvaret för den samiska utbildningen bör flyttas till Skolverket.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar inte motionärernas förslag om att överföra Sameskolstyrelsens huvudmannaskap för samisk utbildning till Skolverket. Frågan om en eventuell överföring av huvudmannaskap är komplex och hyser flera dimensioner, och den bör därför noggrant utredas och övervägas innan ett beslut kan fattas. Som nämndes ovan genomför en statlig utredning (dir. 2017:37) för närvarande en översyn av ansvarsfördelningen mellan och organiseringen av myndigheterna på skolområdet, däribland Sameskolstyrelsen. Utskottet ser ingen anledning att föregripa resultaten av den pågående utredningen och avslår därmed motion 2017/18:3948.
av Stefan Jakobsson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3948 av Stefan Jakobsson och Robert Stenkvist (båda SD).
Ställningstagande
Riksrevisionen riktar mycket allvarlig kritik mot Sameskolstyrelsens arbete med sameskolorna och utgivningen av samisk litteratur. Sverigedemokraterna tror inte att det löser de mycket omfattande problem som uppdagats genom att ge Sametinget huvudmannaskapet. Vi föreslår därför att det direkta ansvaret för den samiska utbildningen flyttas till Skolverket.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2017/18:68 Riksrevisionens rapport om Samisk utbildning.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolverket bör ta över Sameskolstyrelsens huvudmannaskap och tillkännager detta för regeringen.