|
Utbildningsutskottets betänkande
|
En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i lagen om etikprövning av forskning som avser människor och lag om ändring i lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär att de sex regionala etikprövningsnämnderna ska avvecklas och att etikprövning av forskning som avser människor i stället ska hanteras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten. Etikprövningsmyndigheten ska delas in i verksamhetsregioner. Prövningen av ärenden om etikprövning ska göras inom avdelningar bestående av en ordförande, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen. Regeringen ska utse ordförandena och deras ersättare. Övriga ledamöter och ersättare ska utses av den nya myndigheten.
Vidare tillstyrker utskottet följdändringar i lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
I betänkandet finns en reservation (M, C, L, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:45 En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor
Uppföljning och utvärdering av den nya etikprövningsmyndigheten
Uppföljning och utvärdering av den nya etikprövningsmyndigheten, punkt 2 (M, C, L, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor,
2. lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:45 punkterna 1 och 2.
|
2. |
Uppföljning och utvärdering av den nya etikprövningsmyndigheten |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3946 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD).
Reservation (M, C, L, KD)
Stockholm den 15 februari 2018
På utbildningsutskottets vägnar
Lena Hallengren
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lena Hallengren (S), Christer Nylander (L), Erik Bengtzboe (M), Thomas Strand (S), Betty Malmberg (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Michael Svensson (M), Håkan Bergman (S), Elisabet Knutsson (MP), Maria Stockhaus (M), Gunilla Svantorp (S), Robert Stenkvist (SD), Daniel Riazat (V), Annika Eclund (KD), Roza Güclü Hedin (S), Fredrik Christensson (C) och Crister Spets (SD).
Ärendet och dess beredning
I detta ärende behandlar utskottet proposition 2017/18:45 En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor samt en följdmotion som väckts med anledning av propositionen. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2.
Promemorian En ny organisation för etikprövning av forskning (Ds 2016:46) har utarbetats i Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Promemorian har remissbehandlats. I den aktuella propositionen behandlas den del av promemorians förslag som innefattar förslag till ändringar på lagnivå. I propositionen görs dessutom bedömningar om vissa ändringar på förordningsnivå.
Förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen). Förslagen innebär att de sex regionala etikprövningsnämnderna ska avvecklas och att etikprövning av forskning som avser människor i stället ska hanteras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten. Syftet är att öka effektiviteten och skapa en mer enhetlig tillämpning av regelverket.
I propositionen föreslås att Etikprövningsmyndigheten ska delas in i verksamhetsregioner. Prövningen av ärenden om etikprövning ska göras inom avdelningar bestående av en ordförande, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen. Regeringen ska utse ordförandena och deras ersättare. Övriga ledamöter och ersättare ska utses av den nya myndigheten.
Det föreslås även följdändringar i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
I propositionen görs också bedömningen att Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd inte längre bör ha ansvar för att samordna forskning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om etikprövning av forskning som avser människor samt lag om ändring i lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Förslagen innebär att de sex regionala etikprövningsnämnderna ska avvecklas och att etikprövning av forskning som avser människor i stället ska hanteras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten.
Etikprövningsmyndigheten ska delas in i verksamhetsregioner. Prövningen av ärenden om etikprövning ska göras inom avdelningar bestående av en ordförande, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen. Regeringen ska utse ordförandena och deras ersättare. Övriga ledamöter och ersättare ska utses av den nya myndigheten.
Nuvarande reglering
I lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen) anges att den forskning som omfattas av lagen ska ha godkänts vid en etikprövning innan den får utföras. Ansökan om etikprövning av forskning ska göras av forskningshuvudmännen (6 och 23 §§).
I etikprövningslagen anges hur etikprövningen ska organiseras. Ansökningarna prövas av regionala nämnder (24 §). De regionala etikprövningsnämnderna är statliga myndigheter som är självständiga i sitt beslutsfattande. Nämnderna finns i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala (4 § förordningen [2007:1069] med instruktion för regionala etikprövningsnämnder).
En regional nämnd är indelad i två eller flera avdelningar. Varje avdelning består av en ordförande, som är eller har varit ordinarie domare, tio ledamöter med vetenskaplig kompetens och fem ledamöter som företräder allmänna intressen. För varje ledamot ska det finnas en personlig ersättare. Nämnden leds av en ordförande som utses av regeringen. Ledamöter och ersättare med vetenskaplig kompetens utses av regeringen på förslag av de universitet som tillhandahåller kansliresurser till de regionala nämnderna. Universiteten ska samråda med övriga lärosäten inom respektive nämnds upptagningsområde om förslagen. Ledamöter och ersättare som företräder allmänna intressen utses av regeringen på förslag av de landsting där de regionala etikprövnings-nämnderna har sina kanslier. Ledamöter och ersättare utses av regeringen för en bestämd tid (25 § etikprövningslagen).
En ansökan om etikprövning av forskning prövas av den regionala etikprövningsnämnd vars upptagningsområde forskningshuvudmannen tillhör eller forskningen ska utföras inom (3 § förordningen [2003:615] om etikprövning av forskning som avser människor).
En regional etikprövningsnämnds beslut i ett ärende om etikprövning får överklagas av forskningshuvudmannen, om den regionala nämnden har avgjort ärendet och beslutet har gått huvudmannen emot. Överklagande sker till Centrala etikprövningsnämnden, som är en självständig nämndmyndighet.
Propositionen
Regeringens förslag och bedömningar
Regeringen föreslår att de regionala etikprövningsnämnderna ska avvecklas och upphöra som myndigheter den 31 december 2018. Etikprövning av forskning enligt etikprövningslagen ska i stället utföras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten.
Etikprövningsmyndigheten föreslås vara indelad i verksamhetsregioner. Varje verksamhetsregion ska ha en eller flera avdelningar. Regeringen gör bedömningen att ärenden om etikprövning av forskning som avser människor som huvudregel bör fördelas slumpmässigt mellan Etikprövningsmyndig-hetens avdelningar utanför den verksamhetsregion som forskningshuvud-mannen tillhör eller där forskningen ska bedrivas.
Regeringen föreslår att var och en av Etikprövningsmyndighetens avdelningar ska bestå av en ordförande och femton övriga ledamöter. Tio av ledamöterna ska ha vetenskaplig kompetens, och fem av ledamöterna ska företräda allmänna intressen. Det ska få utses ersättare för ledamöterna. Regeringen ska utse ordförandena och ersättare för dessa. De som utses ska vara eller ha varit ordinarie domare. Etikprövningsmyndigheten ska utse ledamöter och ersättare med vetenskaplig kompetens samt ledamöter och ersättare som företräder allmänna intressen. Samtliga ledamöter ska utses för en bestämd tid. Regeringen bedömer i propositionen att ersättarna bör vara färre än antalet ledamöter och att ersättarna inte bör vara personliga. Universitet och högskolor bör lämna förslag på ledamöter med vetenskaplig kompetens och ersättare för dessa. Landsting bör lämna förslag på ledamöter som företräder allmänna intressen och ersättare för dessa.
Vidare föreslår regeringen att forskningshuvudmannen, på motsvarande sätt som hittills, ska få överklaga Etikprövningsmyndighetens beslut i ett ärende om etikprövning om Etikprövningsmyndigheten har avgjort ärendet och beslutet har gått huvudmannen emot. Överklagande ska liksom nu ske till en nämnd, Överklagandenämnden för etikprövning.
Regeringen föreslår vidare att vissa bestämmelser i etikprövningslagen ska överföras med i sak oförändrat innehåll till den nya regleringen.
Följdändringar föreslås i biobankslagen i de bestämmelser i lagen där hänvisningar förekommer till en nämnd för forskningsetik.
Regeringen gör vidare bedömningen att den befintliga regleringen i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är tillräcklig i ärenden om etikprövning av forskning och tillsyn enligt etikprövningslagen. I propositionen görs vidare bedömningen att Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) inte längre bör ha ansvar för att samordna forskning inom vissa områden.
Skälen för regeringens förslag och bedömningar
Etikprövning av forskning som avser människor ska utföras av en ny myndighet
Regeringen anser att en omorganisation som innebär att etikprövningsverksamheten ska hanteras inom en myndighet, i stället för av sex myndigheter, kommer att ge bättre förutsättningar för en effektivisering av verksamheten och en enhetlig tillämpning av regelverket över landet.
Myndigheten ska vara indelad i verksamhetsregioner med en eller flera avdelningar
Regeringen anser att det inte finns skäl att förändra den ordning som består i att etikprövning av forskning som avser människor utförs inom ramen för avdelningar bestående av ledamöter med juridisk respektive vetenskaplig kompetens och företrädare för allmänheten. Därför anser regeringen att det, i likhet med i dag, ska vara avdelningar som prövar och beslutar i etikprövningsärendena, och att dessa avdelningar ska finnas på flera olika platser i landet. Fördelarna med en regional organisation av etikprövningsverksamheten kommer därmed i stor utsträckning att bevaras, men inom ramen för en ny myndighet. Regeringen anser att administrativa skäl talar för att avdelningarna ska samlas inom s.k. verksamhetsregioner.
Regeringen anser att nuvarande avdelningars placering och antal är väl inarbetat och finner inte anledning att i samband med inrättandet av en sammanhållen myndighet förändra organisationen mer än nödvändigt. Inledningsvis bör alltså avdelningarna finnas i det antal och på de orter som gäller i dag.
Antalet verksamhetsregioner samt antalet avdelningar och deras placeringar bör inte låsas fast i lagtexten utan liksom i dag regleras i förordning. Därför föreslår regeringen att det i etikprövningslagen ska anges att Etikprövningsmyndigheten ska vara indelad i verksamhetsregioner och att varje verksamhetsregion ska ha en eller flera avdelningar. Regeringen kommer därefter att med stöd av den s.k. restkompetensen (8 kap. 7 § 2 regeringsformen) i förordning reglera hur många och vilka verksamhetsregioner myndigheten ska ha och hur många avdelningar varje verksamhetsregion ska ha.
Ärenden om etikprövning av forskning bör som huvudregel fördelas slumpmässigt mellan myndighetens avdelningar
Regeringen ser flera nackdelar med att ansökan om etikprövning behandlas i den region som forskningshuvudmannen tillhör eller där forskningen ska bedrivas. En nackdel är att antalet avgjorda ärenden per avdelning skiljer sig åt mellan regionerna. Skillnader finns särskilt i mängden ärenden om övrig forskning. En annan nackdel är att det inte sällan uppstår jävssituationer eftersom det inte är ovanligt att ledamöter är nära kollegor eller på annat sätt bekant med de personer vars forskningsprojekt ska etikprövas. Att förändra ärendefördelningen så att dessa problem avhjälps tror regeringen skulle öka legitimiteten i systemet. Regeringen bedömer inte heller att det skulle innebära någon avgörande effektivitetsförlust att etikprövningen görs i en annan region, utan förutsätter att frågor från både forskare och granskare kommer att kunna ställas och besvaras på ett effektivt sätt inom den nya myndigheten.
Huvudprincipen för ärendefördelningen bör enligt regeringen vara att ärendena fördelas slumpmässigt och jämnt mellan samtliga avdelningar utanför den verksamhetsregion som forskningshuvudmannen tillhör eller där forskningen ska utföras. I ett sådant system kan myndigheten uppnå en jämn arbetsbelastning mellan de olika avdelningarna. Dessutom minskar risken för att jävssituationer ska uppkomma.
Regeringen anser att det måste finnas utrymme att avvika från huvudprincipen, t.ex. om det krävs för att uppfylla krav om maximala handläggningstider enligt etikprövningsförordningen och i framtiden även enligt EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar.
Ledamöter och ersättare
Regeringen föreslår ingen förändring av antalet ledamöter per avdelning eller avdelningarnas sammansättning med avseende på ledamöternas kompetens.
Regeringen gör dock bedömningen att ledamöternas ersättare ska vara färre än antalet ledamöter och därmed inte personliga. Ett skäl till att antalet ersättare bör vara färre än antalet ledamöter är att många ersättare i dag är en outnyttjad resurs som inte närvarar vid särskilt många sammanträden. Flexibiliteten ökar också om ersättarna inte är personliga, dvs. att alla ersättare kan tillfrågas om en ledamot inte kan närvara vid ett sammanträde.
I dag utser regeringen samtliga ledamöter och ersättare i de regionala etikprövningsnämnderna.
I propositionen föreslås att ordförandena vid Etikprövningsmyndighetens avdelningar och deras ersättare på samma sätt som i dag ska utses av regeringen. Att regeringen utser ordförandena och deras ersättare bidrar till rättssäkerheten i och förtroendet för systemet.
Myndigheten föreslås utse de ledamöter och ersättare som inte är ordförande. Skälen är att beslut om ledamöter och ersättare då tas fram snabbare inför en ny mandatperiod eller i händelse av att någon begär sitt entledigande, eftersom beredningsrutinerna är snabbare i myndigheten och myndigheten själv kommer att ha störst kännedom om vilka behov verksamheten har i form av kompetens hos ledamöterna. På så sätt sparas administrativa resurser. För att undvika att utnämningsmakten inte koncentreras till enbart en person avser regeringen att föreskriva att ledamöter och ersättare ska utses av en grupp inom myndigheten bestående av ett antal olika avdelningsordförande.
Regeringen gör vidare bedömningen att universitet och högskolor även i fortsättningen ska lämna förslag på ledamöter med vetenskaplig kompetens och ersättare för dessa och att landsting även fortsättningsvis ska lämna förslag på ledamöter som företräder allmänna intressen och ersättare för dessa. Ett system där förslag lämnas av utomstående instanser minskar ytterligare maktkoncentrationen hos myndighetens ledning. Regeringen anser att nomineringsförfarandet är väl inarbetat och i allt väsentligt välfungerande. Därför avser regeringen att föreskriva att dessa instanser ska lämna förslag på ledamöter och ersättare som hittills, men till den nya myndigheten och inte till regeringen.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att ändringarna i etikprövningslagen och biobankslagen ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Ett godkännande av forskning som har beslutats av en regional etikprövningsnämnd ska gälla även efter den 1 januari 2019. Detsamma ska gälla för godkännande och krav som har beslutats av en nämnd för forskningsetik enligt biobankslagen.
Den som har utsetts till ordförande, övrig ledamot eller ersättare vid en avdelning inom en regional etikprövningsnämnd ska fortsätta att vara verksam vid motsvarande avdelning inom den nya myndigheten under den tid som han eller hon har utsetts för. När det uppkommer frågor om entledigande av en ledamot eller ersättare som har utsetts med stöd av äldre bestämmelser ska beslut i frågan fattas av den nya myndigheten. När motsvarande fråga uppkommer om ordförande eller ersättare som har utsetts med stöd av äldre bestämmelser ska beslut om entledigande fattas av regeringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag om en ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor där det föreslås att de sex regionala etikprövningsnämnderna ska avvecklas och att etikprövning av forskning som avser människor i stället ska hanteras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten. Utskottet konstaterar att förutsättningarna för etikprövningsverksamheten delvis förändrats. Bland annat har antalet ärenden ökat kraftigt. Utskottet delar därför regeringens bedömning att en omorganisation som innebär att etikprövningsverksamheten ska hanteras inom en myndighet, i stället för av sex myndigheter, kommer att ge bättre förutsättningar för en mer likvärdig, rättssäker och effektiv verksamhet och därmed en enhetlig tillämpning av regelverket över landet. Utskottet tillstyrker propositionen.
Utskottet övergår nu till att i det följande behandla en motion som innehåller en begäran om tillkännagivande.
Uppföljning och utvärdering av den nya etikprövningsmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om uppföljning och utvärdering av den nya etikprövningsmyndigheten.
Jämför reservationen (M, C, L, KD).
Motionen
I kommittémotion 2017/18:3946 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) anförs att regeringen bör ge den nya etikprövningsmyndigheten ett tydligt uppdrag att följa upp arbetet med att säkerställa nationell sammanhållning och likformighet i ärendehantering och beslut mellan regionerna samt säkerställa att den nya organisationen som helhet följs upp och utvärderas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis påminna om att forskningsetikkommittéer för medicinsk forskning förekommit vid samtliga medicinska fakulteter i Sverige sedan slutet av 60-talet. Etikprövningslagen trädde i kraft den 1 januari 2004 med bestämmelser som syftar till att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Många människor både inom akademin och i det övriga samhället är involverade i etikprövningen, och den regionala organisationen har bidragit till att forskningsetiska diskussioner förs på lärosäten över hela landet. Det är således ett väl inarbetat system med ett brett förtroende. Att etikprövning av forskning som avser människor samlas i en myndighet innebär ingen ändring i detta avseende.
Etikprövning av forskning ska liksom annan offentlig verksamhet karakteriseras av effektivitet och likformighet. Utskottet konstaterar att syftet med att skapa en ny etikprövningsmyndighet i stället för som i dag sex myndigheter, är att ge bättre förutsättningar för en effektivisering av verksamheten och en enhetlig tillämpning av regelverket.
Utskottet ser ingen anledning att nu tillstyrka ett motionsyrkande om en framtida uppföljning och utvärdering av en ny etikprövningsmyndighet. Utskottet utgår dock från att regeringen följer myndighetens arbete. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 2017/18:3946 (L, M, C, KD).
|
Uppföljning och utvärdering av den nya etikprövningsmyndigheten, punkt 2 (M, C, L, KD) |
av Christer Nylander (L), Erik Bengtzboe (M), Betty Malmberg (M), Michael Svensson (M), Maria Stockhaus (M), Annika Eclund (KD) och Fredrik Christensson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3946 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD).
Ställningstagande
Vi välkomnar regeringens proposition 2017/18:45 En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor där det föreslås att de sex regionala etikprövningsnämnderna ska avvecklas och att etikprövning av forskning som avser människor i stället ska hanteras av en ny myndighet, Etikprövningsmyndigheten.
Läkemedelsindustrin skriver i sitt remissvar att den ledningsform som nu föreslås också behöver få ett tydligt uppdrag att säkerställa nationell sammanhållning och likformighet i ärendehantering och beslut mellan regionerna. Vi instämmer i detta.
Regeringen bör därför ge den nya etikprövningsmyndigheten ett tydligt uppdrag att följa upp arbetet med sådana arbetsordningar samt säkerställa att den nya organisationen som helhet också följs upp och utvärderas.
Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder i enlighet med vad som anförs ovan.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:45 En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
2017/18:3946 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och utvärdera arbetet med och organisationen av den nya etikprövningsmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
