|
|
Norden
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och att motionsyrkandena avslås.
Utskottet har utifrån motionsyrkandenas innehåll valt att fokusera betänkandet på det nordiska samarbetet samt Arktis och Barentsregionen.
Sverige är under 2018 ordförande i Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Barentsrådet. Den övergripande ambitionen är att hitta kontaktytorna mellan dessa svenska regionala ordförandeskap och samtliga länder i Östersjöregionen för att därigenom stärka det regionala samarbetet över hela bredden.
Utskottet anser att det nordiska samarbetet ska fortsätta att utvecklas inom områden där det finns ett tydligt nordiskt mervärde av samarbete och erfarenhetsutbyte.
Sverige har även under 2018 samordningsansvaret för de nordiska och nordisk-baltiska utrikespolitiska samarbetena N5 och NB8. Utskottet välkomnar att det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fortsatt att utvecklas under de senaste åren, såväl när det gäller engagemanget för närområdesfrågorna som för utökad samverkan om viktiga globala frågor och den internationella utvecklingen.
Utskottet betonar att Sveriges samarbete med övriga arktiska stater är viktigt i en tid när områdets strategiska betydelse ökar.
I betänkandet finns åtta reservationer (M, SD, C, KD).
Behandlade förslag
Redogörelse 2017/18:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2017.
Skrivelse 2017/18:90 Nordiskt samarbete 2017.
Fjorton yrkanden i två följdmotioner.
Ett trettiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelsens och skrivelsens huvudsakliga innehåll
1.Det nordiska samarbetet m.m., punkt 1 (M)
2.Det nordiska samarbetet m.m., punkt 1 (SD)
3.Det nordiska samarbetet m.m., punkt 1 (C)
4.Det nordiska samarbetet m.m., punkt 1 (KD)
5.Arktis och Barentsregionen, punkt 2 (M)
6.Arktis och Barentsregionen, punkt 2 (SD)
7.Arktis och Barentsregionen, punkt 2 (C)
8.Arktis och Barentsregionen, punkt 2 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Det nordiska samarbetet m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:2714 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 15,
2017/18:3222 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 25,
2017/18:3745 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 22,
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 15 och
2017/18:4045 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 8.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (KD)
|
2. |
Arktis och Barentsregionen |
Riksdagen avslår motionerna
2016/17:458 av Björn Söder m.fl. (SD),
2016/17:2497 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 40,
2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 16,
2017/18:1597 av Björn Söder m.fl. (SD),
2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 24,
2017/18:3566 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5,
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7 och
2017/18:3827 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 45.
Reservation 5 (M)
Reservation 6 (SD)
Reservation 7 (C)
Reservation 8 (KD)
|
3. |
Övriga yrkanden |
Riksdagen avslår motionerna
2015/16:2971 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 13,
2016/17:630 av Sara Karlsson (S),
2016/17:2768 av Karin Enström m.fl. (M) yrkande 13,
2017/18:490 av Jeff Ahl (SD) yrkande 3,
2017/18:962 av Fredrik Christensson och Daniel Bäckström (båda C),
2017/18:1029 av Désirée Pethrus (KD) yrkandena 1–3,
2017/18:1366 av Lena Emilsson m.fl. (S) yrkande 1,
2017/18:1793 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S),
2017/18:1834 av Mathias Tegnér (S),
2017/18:1844 av Hanna Westerén och Laila Naraghi (båda S),
2017/18:2442 av Per Lodenius (C),
2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 1,
2017/18:2941 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 20 och 21,
2017/18:3073 av Olof Lavesson m.fl. (M),
2017/18:3239 av Karin Enström m.fl. (M) yrkandena 13 och 14,
2017/18:4045 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 2, 4–7 och 9–11 samt
2017/18:4055 av Jeff Ahl och Olle Felten (båda SD) yrkandena 1–3.
|
4. |
Skrivelsen och redogörelsen |
Riksdagen lägger skrivelse 2017/18:90 och redogörelse 2017/18:NR1 till handlingarna.
Stockholm den 17 maj 2018
På utrikesutskottets vägnar
Jonas Jacobsson Gjörtler
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Olle Thorell (S), Sofia Arkelsten (M), Markus Wiechel (SD), Margareta Cederfelt (M), Pyry Niemi (S), Kerstin Lundgren (C), Valter Mutt (MP), Göran Pettersson (M), Krister Örnfjäder (S), Fredrik Malm (L), Yasmine Posio Nilsson (V), Sofia Damm (KD), Maria Andersson Willner (S), Emilia Töyrä (S), Johan Nissinen (SD) och Marie-Louise Rönnmark (S).
I detta betänkande behandlar utskottet 2017/18:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2017 och regeringens skrivelse 2017/18:90 Nordiskt samarbete 2017. Utskottet behandlar även ett trettiotal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18 och 14 yrkanden i två följdmotioner. Fokus för utskottets beredning är framför allt de nordiska och arktiska samarbetsområden som berörs i de motioner som behandlas.
Utrikesutskottet deltog i en utrikes- och säkerhetspolitisk konferens på Hanaholmen i Helsingfors den 5–6 september 2017. Utskottets ordförande deltog i ett NB8-möte för ordförandena i de nordiska och baltiska utrikes- och försvarsutskotten i Helsingfors den 18–19 september 2017. Utrikesminister Margot Wallström informerade utskottet om de kommande svenska ordförandeskapen i Nordiska ministerrådet och Barentsrådet samt det pågående svenska ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd den 17 oktober 2017. Nordiska miljöfinansieringsbolaget (Nordic Environment Finance Corporation) hade informationsmöte med bl.a. ledamöter från utrikesutskottet den 28 november 2017. Utrikesutskottet besökte Köpenhamn den 3–4 april 2018, där utskottet hade samtal med bl.a. den danska ministern för nordiskt samarbete Karen Ellemann, Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Høybråten och direktören för Nordiska kulturfonden Benny Marcel.
Ambassadör Krister Bringéus m.fl. informerade utskottet den 19 april 2018 om det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Barentsrådet samt de nordiska och nordisk-baltiska utrikespolitiska samarbetena N5 och NB8.
I Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2017 (2017/18:NR1) redogörs för huvuddragen i Nordiska rådets verksamhet och dess session den 31 oktober–2 november 2017, den svenska delegationens arbete och rådets övriga verksamhet under det gångna året. Berättelsen omfattar även redogörelser för verksamheten i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.
I skrivelse 2017/18:90 Nordiskt samarbete 2017 redogör regeringen för samarbetet mellan de nordiska regeringarna, med fokus på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Vidare innehåller skrivelsen en redogörelse för det nordiska utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet, nordiskt samarbete inom försvar och krisberedskap, Sveriges bilaterala samarbete med övriga nordiska länder, Nordområdessamarbetet samt för förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om det nordiska samarbetets innehåll och inriktning, bl.a. i fråga om säkerhetspolitik och gränshinder.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (KD).
Motionerna
I motion 2015/16:2714 yrkande 15 anför Sofia Damm m.fl. (KD) att Sverige även i fortsättningen ska verka för ett fördjupat nordiskt samarbete på det säkerhetspolitiska området. I motion 2017/18:3222 yrkande 25 anför Hans Wallmark m.fl. (M) att regeringen ska se över möjligheten att samverka kring nyhetsbevakning på ryska. I motion 2017/18:3745 yrkande 22 anför Sofia Damm m.fl. (KD) bl.a. att Nordensamarbetet bör fokusera på försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar samt att lösa de gränshinder som försvårar den fria rörligheten och integrationen mellan våra länder.
I motion 2017/18:3775 yrkande 15 anför Kerstin Lundgren m.fl. (C) att det nordiska samarbetet bör utvecklas inom Nordiska ministerrådet genom harmonisering inom fler områden av gemensamt intresse och genom aktivare samarbete i andra internationella organisationer. I följdmotion 2017/18:4045 yrkande 1 anför Aron Emilsson m.fl. (SD) att det nordisk-baltiska samarbetet och den nordiska närvaron i de baltiska staterna långsiktigt bör stärkas. Vidare anförs i yrkande 3 att regeringen bör verka för en långsiktig nordisk forskningsstrategi. I yrkande 8 i samma motion anförs att förutsättningarna för att inrätta ett gemensamt nordiskt lagråd för förebyggande av gränshinder bör utredas.
Utskottets ställningstagande
Norden är en region med världsledande välstånd, öppenhet, trygghet och samarbete. Detta har skapats genom en kultur av samarbete och en politisk tradition där välfärd och jämlikhet har varit vägledande. Utskottet välkomnar de nordiska statsministrarnas vision och ambition att Norden ska bli världens mest integrerade region för att skapa jobb och tillväxt för medborgarna i Norden. Utskottet anser att det nordiska samarbetet ska fortsätta att utvecklas inom områden där det finns ett tydligt nordiskt mervärde av samarbete och erfarenhetsutbyte.
Det nordiska samarbetet kan också ses i ett internationellt perspektiv. Norden kan inspirera andra delar av världen genom vårt engagemang i klimatfrågan, genom vår politik för jämställdhet och jämlikhet och genom vårt kunnande när det gäller innovation och digitalisering. De nordiska länderna har ett starkt internationellt engagemang och värnar om den europeiska sammanhållningen och ett aktivt Förenta nationerna (FN). I kraft av sina gemensamma värderingar har de nordiska länderna en allt viktigare roll att axla, när det gäller säkerheten i vårt närområde, globalt fredsskapande och omställningen till en hållbar värld. En enad nordisk röst väger tungt i globala forum.
Sverige är under 2018 ordförande i Nordiska ministerrådet. Utgångspunkten för Sveriges ordförandeskap är ett inkluderande, hållbart, innovativt, tryggt och öppet Norden. Ett genomgående tema är digitalisering. Sedan den 1 juli 2017 leder Sverige även arbetet i Östersjöstaternas råd.
Under 2018 har Sverige vidare samordningsansvaret för de nordiska och nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena N5 och NB8. Den övergripande ambitionen är att hitta kontaktytorna mellan dessa svenska regionala ordförandeskap och samtliga länder i Östersjöregionen för att därigenom stärka det regionala samarbetet över hela bredden. Samarbetena inom ramen för det informella nordiska och nordisk-baltiska utrikespolitiska samarbetena N5 och NB8 fortsätter att vara prioriterade, inte minst i ljuset av den senaste tidens utveckling i det östra grannskapet och i vårt närområde. Fokus för samarbetet mellan de nordiska länderna är det fördjupade nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet, inklusive aktuella frågor som nordiskt FN-samarbete och säkerhetsläget i Östersjöregionen.
I enlighet med utskottets säkerhetspolitiska betänkande 2017/18:UU11 välkomnar utskottet att det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet har fortsatt att utvecklas under de senaste åren, såväl när det gäller engagemanget för närområdesfrågorna som för utökad samverkan kring viktiga globala frågor och den internationella utvecklingen. I sammanhanget noterar utskottet att Nordiska rådet avser att fortsätta arbeta för ett ökat nordiskt fokus i säkerhets- och utrikesfrågor, framför allt när det gäller säkerheten kring Östersjön.
I det betänkandet konstaterar utskottet att det nordiska försvarspolitiska samarbetet har intensifierats sedan Nordic Defence Cooperation (Nordefco) upprättades 2009, t.ex. vad avser samarbeten om internationella operationer, logistik, utbildning, förmågeutveckling och övningsverksamhet. Under 2017 har fokus legat på att skapa förutsättningar för en gemensam luftlägesbild, tillträdesfrågor och förmågehöjande samarbeten. I november 2017 tecknade försvarsministrarna från Sverige, Norge, Danmark och Finland ett samförståndsavtal för att inleda fredstida samarbete om utbyte av luftlägesinformation. Arbetet med att förenkla för de nordiska ländernas försvarsmakter att verka på varandras sjö-, luft- och landområden i fredstid har också fortskridit. I inriktningsbeslutet om försvarspolitiken (prop 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, bet. 2014/15:UFöU5) slogs fast att det finns stora möjligheter till ett än mer fördjupat nordiskt försvarssamarbete, med den principiella begränsningen att samarbetet inte bör innebära ömsesidiga försvarsförpliktelser.
En av det nordiska samarbetets grundläggande hörnstenar är de öppna gränserna mellan de nordiska länderna. Utrikesutskottet betonade i sitt betänkande 2016/17:UU3 vikten av att det ska vara fullt möjligt att flytta, pendla, studera eller driva företag över de nordiska landgränserna utan att hamna i en gråzon eller hindras av otydliga lagar eller regler. Det kontinuerliga arbetet med att bekämpa gränshinder i syfte att främja jobb och tillväxt i de nordiska länderna är en av det nordiska samarbetets viktigaste utmaningar. I Gränshinderrådet, som de nordiska regeringarna har tillsatt, pågår ett arbete med att undanröja existerande gränshinder, förhindra att nya gränshinder uppstår och effektivisera informationen till privatpersoner och företag. Under 2017 beslutade de nordiska samarbetsministrarna om ett nytt mandat för Gränshinderrådet för perioden 2018–2021. Genom mandatet höjdes ambitionsnivån för det antal gränshinder som rådet ska klara av att avskaffa varje år. Vidare underströks vikten av ett tätare samarbete med ministrar och nationella nätverk samt vikten av arbetet med gränshinder som gäller näringslivet. Utskottet konstaterar därmed att det pågår ett fortlöpande arbete med att undanröja gränshinder, och utskottet finner ingen inledning att införa ytterligare organ för gränshinderfrågor.
Utskottet vill påminna om vikten av nordiskt samarbete med de baltiska länderna och välkomnar att regeringen vill öppna för ett större deltagande av de baltiska länderna i det nordiska samarbetet. I sammanhanget kan nämnas att Nordiska rådet stärkt sitt samarbete med de baltiska länderna med hänsyn till utvecklingen i närområdet. Nordiska ministerrådet har ett omfattande samarbete med de baltiska länderna med kontor i samtliga baltiska länder. Utskottet noterar Nordiska ministerrådets stöd till oberoende ryskspråkiga medier i de baltiska länderna genom stöd till journalistutbildning för ryskspråkiga journalister samt till uppbyggnaden av en ryskspråkig tv-kanal i Estland. Utskottet framhåller i likhet med i betänkande 2016/17:UU3 värdet av att samarbeta med frivilligorganisationer, civilsamhället och kultursektorn i Ryssland för att stödja mellanfolkliga kontakter.
Med anledning av ett motionsyrkande om en långsiktig nordisk forskningsstrategi kan utskottet konstatera att det nordiska ministerrådet för utbildning och forskning har presenterat en forskningspolitisk redogörelse för Nordiska rådet och inlett ett arbete med att förbättra styrningen av den nordiska forskningsinstitutionen Nordforsk för att dess verksamhet ska få än tydligare effektivitetsfokus och möjliggöra forskningssamarbeten med ett tydligt nordiskt mervärde.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna 2015/16:2714 yrkande 15, 2017/18:3222 yrkande 25, 2017/18:3745 yrkande 22, 2017/18:3775 yrkande 15 och 2017/18:4045 yrkandena 1, 3 och 8.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om det arktiska samarbetets innehåll och inriktning, bl.a. i fråga om säkerhetspolitik och hållbar utveckling.
Jämför reservation 5 (M), 6 (SD), 7 (C) och 8 (KD).
Motionerna
I motionerna 2016/17:458 och 2017/18:1597 anför Björn Söder m.fl.(SD) att regeringen inom Arktiska rådet bör ta initiativ till en traktat som reglerar frågan om Rysslands kontroll över Nordostpassagen. I motionerna 2016/17:2497 yrkande 40 och 2017/18:3827 yrkande 45 anför Mikael Oscarsson m.fl. (KD) att Sverige även fortsättningsvis aktivt ska arbeta med relationerna inom Arktiska rådet och samtidigt bevaka frågor som rör klimatet, naturresurser och säkerhetspolitik. I motionerna 2016/17:3167 yrkande 16 och 2017/18:3352 yrkande 24 anför Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) att regeringen bör verka för att Sverige ska fortsätta att vara drivande för att miljö- och säkerhetsfrågor ska prioriteras i Arktiska rådet. I partimotion 2017/18:3566 yrkande 5 anför Ulf Kristersson m.fl. (M) att regeringen med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Arktis och Östersjöregionen bör ta fram en ny tydlig Arktisstrategi som tar fasta på regionens säkerhetspolitiska betydelse, inklusive kampen om resurserna och en fungerande infrastruktur. I motion 2017/18:3775 yrkande 7 anför Kerstin Lundgren m.fl. (C) att marina reservat behöver etableras för att skydda området från exploatering av olje-, gas- och mineralutvinning, havsfiske och för att skydda invånarna.
Utskottets ställningstagande
Så som utskottet betonade i sitt betänkande 2015/16:UU11 är Sveriges samarbete med övriga arktiska stater viktigt i en tid när områdets strategiska betydelse ökar. Den arktiska regionen genomgår omfattande förändringar. Dessa förändringar, inte minst inom klimatområdet, skapar inte bara nya utmaningar, utan också möjligheter som Sverige måste förhålla sig till och påverka.
Arktiska rådet är det primära forumet för internationellt samarbete om arktiska frågor. I rådets mandat ingår dock inte att diskutera militärt säkerhetspolitiska frågor. Sveriges arbete i Arktiska rådet styrs av den nationella strategi som regeringen tog fram 2011 för den arktiska regionen och den förstärkta miljöstrategin som togs fram 2016. De stora utmaningar som Arktis står inför måste bemötas genom samarbete med alla regionala aktörer. Det är av yttersta vikt att Arktis bevaras som ett lågspänningsområde karakteriserat av samarbete och fredlig dialog och med respekt för internationell rätt, inklusive Förenta nationernas havsrättskonvention. Det ligger i både EU:s och Sveriges intresse att bevara Arktis som ett område som kännetecknas av samarbete baserat på internationell rätt. Utskottet konstaterade i betänkande 2016/17:UU6 att det behövs ett förstärkt skydd för havsområden utanför nationell jurisdiktion i Arktis.
Arktis ekonomiska betydelse blir större i och med klimatförändringarna som kan göra det mer ekonomiskt lönsamt att utvinna naturresurser i området. Dessutom innebär smältande havsisar att nya handelsvägar öppnas. Som utskottet konstaterade i samma betänkande har Arktis en unik natur och är känsligt för miljöpåverkan. Den arktiska naturen påverkas av utsläpp från områden långt bortifrån och drabbas hårt av pågående klimatförändringar. Klimatförändringarna i Arktis är inte bara ett hot mot den arktiska miljön och invånarna i Arktis utan medför också globala konsekvenser.
Inom Arktiska rådet driver Sverige en målmedveten och långsiktig linje där klimat- och miljöfrågor tydligt står i centrum. När det gäller miljöpolitiken i Arktis fokuserar Sverige på vikten av ett hållbart resursutnyttjande och det omfattar bl.a. ett ökat arbete för skydd av känslig natur och av ekosystemen på land och till havs samt bevarande av den biologiska mångfalden. Det innefattar också ett stärkt klimatsamarbete inom Arktiska rådet. Även i EU bedrivs ett arbete för att stödja utvecklingen av ett nät av marina skyddsområden i Arktis som ett led i arbetet för en hållbar förvaltning av Norra ishavet.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 2015/16:UU11, understrukit vikten av att Sverige är aktivt i relevanta internationella samarbeten för att skydda den unika miljön i Arktis och minimera de negativa effekterna av riskerna med en förväntad ökad utvinning av naturresurser och fartygstransporter. Utskottet kommer därför att fortsätta att följa frågan noggrant. Även inom det arktiska parlamentarikersamarbetet står frågor som miljö och hållbart utnyttjande av naturresurser i fokus. I sammanhanget kan nämnas att Sverige sedan oktober 2017 är ordförande i Barentsrådet, och det svenska ordförandeskapet fokuserar där på bl.a. miljöfrågor och hållbart utnyttjande av skogsresurser.
Utskottet har vid upprepade tillfällen uttalat att regeringen regelbundet bör informera riksdagen om utvecklingen i det arktiska området och för verksamheten i Arktiska rådet och Barentsrådet (bet. 2011/12:UU3, bet. 2013/14:UU14, bet. 2015/16:UU18 och bet. 2016/17:UU3) och att det lämpligen kan göras genom skrivelsen till riksdagen om det nordiska samarbetet. Regeringen har dock inte tagit till sig utskottets uttalande, vilket förvånar utskottet. Med hänsyn till det arktiska samarbetets strategiska betydelse förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen om de påpekanden som utskottet har gjort upprepade gånger.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna 2016/17:458, 2016/17:2497 yrkande 40, 2016/17:3167 yrkande 16, 2017/18:1597, 2017/18:3352 yrkande 24, 2017/18:3566 yrkande 5, 2017/18:3775 yrkande 7 och 2017/18:3827 yrkande 45.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår de motionsyrkanden som anges i bilaga 2.
Utöver de yrkanden som behandlats tidigare i detta betänkande finns i betänkandet även motionsyrkanden som är föremål för förenklad motionsbehandling enligt promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2014–2018 som utskottet antog i oktober 2014. Utskottet har vid en genomgång funnit att de yrkanden som anges i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott motionerna i bilaga 2.
Utskottet föreslår att skrivelse 2017/18:90 och redogörelse 2017/18:NR1 läggs till handlingarna.
|
1. |
av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Sofia Arkelsten (M), Margareta Cederfelt (M) och Göran Pettersson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3222 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 25 och
avslår motionerna
2015/16:2714 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 15,
2017/18:3745 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 22,
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 15 och
2017/18:4045 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 8.
Ställningstagande
Som ett led i ett fördjupat nordiskt samarbete om totalförsvar vill Moderaterna att möjligheten att samverka kring nyhetsbevakning på ryska beaktas. I ett alltmer statskontrollerat och auktoritärt Ryssland inskränks möjligheten att ta del av oberoende nyhetsrapportering på det egna språket. Det finns goda historiska exempel, som BBC World Service och Deutsche Welle, på hur externa nyhetskällor spelat en stor roll för att tillhandahålla ett alternativ till de statskontrollerade medierna.
|
2. |
av Markus Wiechel (SD) och Johan Nissinen (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4045 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 8 samt
avslår motionerna
2015/16:2714 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 15,
2017/18:3222 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 25,
2017/18:3745 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 22 och
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 15.
Ställningstagande
Sverigedemokraterna ser mycket positivt på Nordens roll och samarbeten i omvärlden, inte minst det nordisk-baltiska samarbetet. Med det svenska samordningsansvaret 2018 inom NB8-samarbetet kan Sverige ytterligare förstärka och öka närvaron i och samarbetet mellan Norden och de baltiska staterna. Detta är av särskild vikt, mot bakgrund av den osäkerhet som numera präglar Rysslands närområde. Nordens och de baltiska staternas nära relation kan och bör understrykas och utvecklas på flera plan.
Sverigedemokraterna ser med viss oro på nedskärningar och planerad avveckling inom de nordiska forskningsinstitutionerna. Ekonomiska förstärkningar till Nordforsk bör ses över i ljuset av att institutionen kan komma att behöva överta forskning och initiativ från andra institut som fasas ut och en långsiktig strategi för den gemensamt finansierade nordiska forskningen bör stakas ut. Nordforsk bör ges förutsättningar att fortsätta verka som en samlad kraft som för forskare från de nordiska länderna samman för att bedriva högkvalitativa studier.
Norden utvecklas alltmer mot en gemensam marknad för varor, tjänster och kapital. Men i mångt och mycket är regelverken fortfarande utformade utifrån att medborgare och företag rör sig inom ett och samma nordiska land. Arbetet med att avlägsna onödiga gränshinder är ett högt prioriterat mål inom det nordiska samarbetet, och varje år undanröjs ett antal omotiverade gränshinder mellan länderna. Sverigedemokraterna ser positivt på att de nordiska samarbetsministrarna fattat beslut om ett nytt mandat för Gränshinderrådet så att fler gränshinder kan behandlas och undanröjas i framtiden. Samtidigt ser vi en generell problematik i att man alltför ofta tvingas undanröja gränshinder retroaktivt. Vi vill därför låta utreda möjligheterna för ett gemensamt nordiskt lagråd som på förhand kan skanna kommande lagstiftning i våra respektive länder för att i ett tidigt skede upptäcka och undanröja nya gränshinder.
Goda exempel på när man lyckats undanröja regionala gränshinder med samverkan över nationsgränserna bör lyftas fram och uppmuntras i gränsområden där rörligheten mellan våra länder är stor. Undanröjandet av hinder som hämmar gränsöverskridande sysselsättning, tillväxt, utbildning och besöksnäring är mycket positivt. Samtidigt är det utifrån vår utgångspunkt centralt att balansera denna ambition mot den nationella kontrollen, det nationella självbestämmandet och subsidiaritetsprincipen. Därutöver är det, för att avlägsnandet av gränshinder ska fungera, nödvändigt att de nordiska länderna känner tillit till varandra och att de yttre gränskontrollerna gentemot Europa och världen fungerar tillfredsställande. I detta avseende har Sverige brustit genom en oansvarig migrationspolitik i förhållande till våra grannländer, vilken påverkat tillit och tålamod.
|
3. |
av Kerstin Lundgren (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 15 och
avslår motionerna
2015/16:2714 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 15,
2017/18:3222 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 25,
2017/18:3745 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 22 och
2017/18:4045 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 8.
Ställningstagande
Det nordiska samarbetet är ett av Sveriges viktigaste samarbeten. Centerpartiet är för ett närmare och mer fördjupat nordiskt samarbete. Vi ser ett stort värde i att ha ett gott samarbete med våra nordiska grannar och anser att samarbetet kan fördjupas på en mängd olika områden där gemensamt intresse finns. Centerpartiet har länge drivit aktivt i Mittengruppen i Nordiska rådet att vi ska förbättra rörligheten och samarbetet mellan de nordiska länderna. Till exempel har man genom Nordiska rådet nått långt i harmoniseringen av bl.a. utbildning och arbetsmarknad. De nordiska länderna samarbetar kontinuerligt, inte enbart genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, men också inom ramen för andra internationella organisationer och samarbetsforum. På så sätt kan vi agera mer kraftfullt tillsammans.
|
4. |
av Sofia Damm (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2015/16:2714 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 15 och
2017/18:3745 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 22 och
avslår motionerna
2017/18:3222 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 25,
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 15 och
2017/18:4045 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 8.
Ställningstagande
Kristdemokraterna vill se ett fortsatt nära samarbete med våra nordiska grannländer. Samarbetet ska vara effektivt och fokusera på områden där vi tillsammans kan göra en verklig skillnad såsom inom försvars- och säkerhetspolitiken och när det gäller undanröjandet av gränshinder som försvårar den fria rörligheten och integrationen mellan våra länder. Hur fort den nordiska integrationen kan genomföras, avgörs av hur villiga de nordiska regeringarna är att undanröja gränshinder. Arbetet i Gränshinderrådet, som upprättades av de nordiska ministrarna 2013, behöver därför intensifieras. Bara så kan fler medborgare och företag ta del av de positiva effekter som följer av en fortsatt integration.
|
5. |
av Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Sofia Arkelsten (M), Margareta Cederfelt (M) och Göran Pettersson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 16,
2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 24 och
2017/18:3566 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 och
avslår motionerna
2016/17:458 av Björn Söder m.fl. (SD),
2016/17:2497 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 40,
2017/18:1597 av Björn Söder m.fl. (SD),
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7 och
2017/18:3827 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 45.
Ställningstagande
Arktis och Barentsområdena står inför stora utmaningar. Issmältningen riskerar att få allvarliga konsekvenser för ekosystemet och för ursprungsbefolkningarnas möjlighet att bedriva sina traditionella näringar. Samtidigt ökar möjligheterna att utvinna naturresurser i området, och kortare transportvägar öppnar sig mellan Europa och Asien.
Det innebär att både nationer och andra aktörer anser sig ha rätt att ta upp olja och andra naturresurser som tidigare var begravda under isarna. Det riskerar att skapa säkerhetspolitiska spänningar i Arktis och Barentsregionerna. Med tanke på den tillspetsade ryska retoriken och den ökade militära närvaron i vårt närområde spelar Arktiska rådet också en säkerhetspolitisk roll. Arktiska rådet och Barentsrådet kommer att vara centrala forum för dialog och konfliktlösning. Med tanke på den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling finns det i dag ett behov av att ta fram en ny svensk Arktisstrategi.
Med hänsyn till den utveckling som beskrivs ovan är det avgörande att klimatpolitiken framöver sammanlänkas med ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Under alliansregeringarnas tid var Sverige ordförandeland i Arktiska rådet mellan 2011 och 2013. Sverige prioriterade frågor som bidrog till en miljömässigt hållbar utveckling av Arktis. Sverige behöver fortsätta att vara pådrivande i Arktiska rådet för att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling för Arktisregionen.
Ännu en möjlighet att påverka att säkerhetspolitik och klimat kopplas ihop har öppnat sig i och med att Sverige den 1 januari 2017 tog plats i FN:s säkerhetsråd. Moderaterna anser att regeringen bör ta tillfället i akt och se till att frågor som rör klimatet och säkerhetspolitiska frågor prioriteras. Klimatförändringarna har och kommer framöver att ha mycket stor påverkan ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
|
6. |
av Markus Wiechel (SD) och Johan Nissinen (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:458 av Björn Söder m.fl. (SD) och
2017/18:1597 av Björn Söder m.fl. (SD) samt
avslår motionerna
2016/17:2497 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 40,
2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 16,
2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 24,
2017/18:3566 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5,
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7 och
2017/18:3827 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 45.
Ställningstagande
Under senare år har Nordostpassagen haft isfria somrar och en längre skeppssäsong, vilket dragit uppmärksamhet till Nordostpassagen som en viktig framtida farled. Rätten till transporter genom Nordostpassagen regleras i Förenta nationernas havsrättskonvention (Unclos). Enligt havsrätten har internationella fartyg rätt att passera genom territorialhav och ekonomiska zoner, s.k. ”transit” och ”oskadlig passage” medan specialregler ger rätt att passera genom sund och skärgårdar under vissa speciella villkor. Enligt dessa grundläggande regler kan inte Ryssland stoppa någon från att passera genom Nordostpassagen. Ryssland har åberopat havsrättskonventionens artikel 234 som ger en utvidgad jurisdiktion över istäckta områden för att en kuststat ska kunna skydda miljön. Men det finns ingen vedertagen internationell definition av ”istäckt område”. Ryssland anser sig ha rätten att begära avgifter och att stoppa skepp som de inte anser vara sjödugliga. Det finns en uppenbar risk att Ryssland kommer att använda regelverket för att i framtiden utöva kontroll över Nordostpassagen.
I dag använder sig relativt få skepp av Nordostpassagen. Om förhållandet mellan Ryssland och västländerna försämras, samtidigt som Nordostpassagen får större betydelse som skeppsrutt och råvaruutvinningen i Arktis blir viktigare, kan allvarliga dispyter uppstå.
Sverigedemokraterna vill därför att Arktiska rådet tar initiativ till en traktat som reglerar frågan om Rysslands kontroll över Nordostpassagen så att framtida konflikter undviks. Avtalet skulle kunna innehålla en specificering av de områden som Ryssland anser vara ”istäckta”, hur ett sådant område definieras och vilka krav Ryssland i framtiden kan ställa för att fartyg ska få passera.
|
7. |
av Kerstin Lundgren (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7 och
avslår motionerna
2016/17:458 av Björn Söder m.fl. (SD),
2016/17:2497 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 40,
2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 16,
2017/18:1597 av Björn Söder m.fl. (SD),
2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 24,
2017/18:3566 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 och
2017/18:3827 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 45.
Ställningstagande
Effekterna av klimatförändringarna i Arktis är tydliga, på både människor och djur. För att skydda de känsliga områdena kring Arktis anser Centerpartiet att marina reservat behöver etableras för att skydda området från exploatering av olje-, gas- och mineralutvinning, havsfiske och för att skydda invånarna.
|
8. |
av Sofia Damm (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2016/17:2497 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 40 och
2017/18:3827 av Mikael Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 45 och
avslår motionerna
2016/17:458 av Björn Söder m.fl. (SD),
2016/17:3167 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 16,
2017/18:1597 av Björn Söder m.fl. (SD),
2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 24,
2017/18:3566 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 5 och
2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 7.
Ställningstagande
Arktis ökar snabbt i betydelse, ur både militär och klimatmässig synvinkel. Redan i dag smälter isen i de arktiska områdena fortare än vad tidigare prognoser förutsett. Detta öppnar upp för nya handelsvägar, men samtidigt riskerar det att utlösa en stormaktskonkurrens i fråga om kontrollen över dessa nya handelsvägar och de naturresurser som sannolikt finns i Arktis. Det finns en risk för ökad militarisering av regionen på sikt. Ryssland har huvuddelen av sina baser för kärnvapenbestyckade ubåtar på Kolahalvön. Ryssland har också valt att bygga ut sin militära närvaro i Arktis genom att antingen öppna nya baser eller anlägga nya på bl.a. Nysibiriska öarna, Novaja Zemlja, Franz Josef Land and Severnaja Zemjya. Till detta kommer att Ryssland prioriterar kärnvapen inom sin militärreform. Arktis bedöms innehålla 13 respektive 30 procent av världens olje- och gasförekomst. Sammantaget är det tydligt att intresset för det arktiska området inte kommer att minska.
Issmältningen i området kommer med stor sannolikhet att få allvarliga klimatkonsekvenser på längre sikt. Issmältningen innebär att Arktis inom något decennium kommer att vara isfritt större delen av året, vilket gör att de ekonomiska aktiviteterna kommer att öka snabbt. Det gäller sjöfart, fiske samt olja- och gasutvinning. När Arktis fullt ut kan utnyttjas för sjötransporter kommer transportsträckan från Japan, Sydkorea och norra Kina till Europa förkortas med ca 40 procent, vilket innebär stora ekonomiska vinster.
För USA:s del är Arktis viktigt för skydd mot interkontinentala robotar och för att flertalet länder som har anspråk på delar av Arktis i dag har någon form av militär aktivitet i området.
Kinas växande, ekonomiska och militära styrka kommer att innebära att landet behöver engagera sig i globala säkerhetsfrågor. Kinesiska ställningstaganden, t.ex. rörande Arktis och skydd av handelsvägar, kommer sannolikt att påverka oss.
Av dessa anledningar ser Kristdemokraterna positivt på att den svenska Arktisstrategin betonar vikten av att Arktis är och ska förbli ett lågspänningsområde. Men det är viktigt att Sverige även fortsättningsvis aktivt arbetar med relationerna inom Arktiska rådet och samtidigt bevakar frågor som rör klimat, naturresurser och säkerhetspolitik som sannolikt kommer att tillta i betydelse inom en nära framtid.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2017/18:90 Nordiskt samarbete 2017.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att långsiktigt stärka det nordisk-baltiska samarbetet och den nordiska närvaron i de baltiska staterna och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att marknadsföra Norden som besöks- och turistmål och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en långsiktig nordisk forskningsstrategi och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att stärka den nordiska språkförståelsen och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en nordisk kulturkanon i de nordiska skolorna och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet bör arbeta för att Norden ska vara världsledande inom frågor som rör djurskydd och djurens välbefinnande och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet bör arbeta för att de nordiska länderna i högre utsträckning än i dag ska harmonisera djurskyddslagstiftningen och regelverket för uppföljande kontroller så att bristande djurskydd inte ska kunna utgöra en konkurrensfördel inom Norden och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för ett gemensamt nordiskt lagråd för förebyggande av gränshinder och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramen för det nordiska samarbetet ska verka för ett fördjupat och förstärkt nordiskt samarbete mot terrorism, terrorresor och radikalisering och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att långsiktigt verka för en gemensam nordisk yttre gräns och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa långsiktiga förutsättningar för ett djupare nordiskt försvars- och säkerhetssamarbete som också omfattar ömsesidiga försvarsgarantier och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nordiskt vägval och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Nordiska ministerrådet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nordiskt samarbete inom försvar och samhällets krisberedskap och tillkännager detta för regeringen.
Redogörelse 2017/18:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2017.
Motioner från allmänna motionstiden 2015/16
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige även i fortsättningen ska verka för ett fördjupat nordiskt samarbete på det säkerhetspolitiska området och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen i avsnitt 3.6 Det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2016/17
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom Arktiska rådet bör ta initiativ till ett traktat som reglerar frågan om Rysslands kontroll över Nordostpassagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förnya och uppdatera den svenska strategin för den arktiska regionen och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Arktis och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen i avsnitt 3.7 Arktis och Barents och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Sverige ska fortsätta att vara drivande för att miljö- och säkerhetsfrågor ska prioriteras i Arktiska rådet och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nordiskt försvars- och handelsförbund och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska gränshindren för näringslivet mellan Sverige och Norge och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arktis betydelse i klimatsammanhang bör lyftas i ökad omfattning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera pådrivande i frågan om miljöövervakning inom ramen för samarbetet i Arktiska rådet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör medverka till att utveckla metoder för att ta hand om oljespill och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en nationell strategi för Öresundsregionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom Arktiska rådet bör ta initiativ till ett traktat som reglerar frågan om Rysslands kontroll över Nordostpassagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ökat nordiskt samarbete över gränserna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om marint reservat på Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett fördjupat Östersjösamarbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom riksdagen tillsätta ett särskilt råd med ansvar för Ålandsöverenskommelsen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nordiskt samarbete i hbt-frågor och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för bilaterala avtal mellan de nordiska länderna om gränsstatistik så att de som arbetar i ett annat nordiskt land syns i det egna landets statistik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för utökad nordisk samverkan för en framtida landsbygds-/regionalpolitisk utveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtagandet av en nationell Öresundsagenda för att intensifiera arbetet med att skapa ökade förutsättningar för en fortsatt integration inom Öresundsregionen och undanröja de hinder som försvårar en sådan fortsatt integration och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nordiskt samarbete kring nyhetsbevakning på ryska och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen i avsnittet Det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen i avsnittet Arktis och Barents och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Sverige ska fortsätta att vara drivande för att miljö- och säkerhetsfrågor ska prioriteras i Arktiska rådet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med anledning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Arktis och Östersjöregionen ta fram en ny tydlig Arktisstrategi som tar fasta på regionens säkerhetspolitiska betydelse inklusive kampen om resurserna och en fungerande infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Nordensamarbetet bör fokusera på försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar samt på att lösa de gränshinder som försvårar för den fria rörligheten och integrationen mellan våra länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera marina reservat i Arktis och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla det nordiska samarbetet och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet
|
Motionärer |
Yrkanden |
|
|
5. Övriga yrkanden |
||
|
2015/16:2971 |
Karin Enström m.fl. |
13 |
|
2016/17:630 |
Sara Karlsson |
|
|
2016/17:2768 |
Karin Enström m.fl. |
13 |
|
2017/18:490 |
Jeff Ahl |
3 |
|
2017/18:962 |
Fredrik Christensson och Daniel Bäckström |
|
|
2017/18:1029 |
Désirée Pethrus |
1–3 |
|
2017/18:1366 |
Lena Emilsson m.fl. |
1 |
|
2017/18:1793 |
Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist |
|
|
2017/18:1834 |
Mathias Tegnér |
|
|
2017/18:1844 |
Hanna Westerén och Laila Naraghi |
|
|
2017/18:2442 |
Per Lodenius |
|
|
2017/18:2681 |
Åsa Westlund m.fl. |
1 |
|
2017/18:2941 |
Håkan Svenneling m.fl. |
20 och 21 |
|
2017/18:3073 |
Olof Lavesson m.fl. |
|
|
2017/18:3239 |
Karin Enström m.fl. |
13 och 14 |
|
2017/18:4045 |
Aron Emilsson m.fl. |
2, 4–7, 9–11 |
|
2017/18:4055 |
Jeff Ahl och Olle Felten |
1–3 |