|
|
En möjlighet till körkortslån
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och i lagen om trafikskolor samt avslår två följdmotioner. Lagändringarna är en del av regeringens tänkta reglering av ett statligt körkortslån. De föreslagna lagändringarna innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om trafikskolors skyldighet att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån. Vidare ska sekretess gälla hos CSN i ärenden om körkortslån för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Slutligen innebär lagändringarna att straffbestämmelsen i lagen om trafikskolor inte ska tillämpas om en gärning också är straffbelagd i brottsbalken eller bidragsbrottsbalken. Utskottet välkomnar regeringens tänkta reglering om ett statligt körkortslån och anser att lagförslaget är val avvägt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.
I betänkandet finns två reservationer (SD och L).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:161 En möjlighet till körkortslån.
Två yrkanden i följdmotioner som väckts med anledning av propositionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
1.En möjlighet till körkortslån (SD)
2.En möjlighet till körkortslån (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
En möjlighet till körkortslån |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
2. lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:161 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna
2017/18:4011 av Nina Lundström m.fl. (L) och
2017/18:4018 av Per Klarberg m.fl. (SD).
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (L)
Stockholm den 31 maj 2018
På trafikutskottets vägnar
Jessica Rosencrantz
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jessica Rosencrantz (M), Pia Nilsson (S), Suzanne Svensson (S), Edward Riedl (M), Lars Mejern Larsson (S), Sten Bergheden (M), Leif Pettersson (S), Anders Åkesson (C), Boriana Åberg (M), Jasenko Omanovic (S), Per Klarberg (SD), Nina Lundström (L), Emma Wallrup (V), Robert Halef (KD), Johan Andersson (S), Jimmy Ståhl (SD) och Lorentz Tovatt (MP).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:161 En möjlighet till körkortslån. Propositionen innehåller förslag på de lagändringar som krävs mot bakgrund av regeringens tänkta reglering om körkortslån. Två motioner har väckts med anledning av propositionen.
Till grund för propositionen ligger departementspromemorian Körkortslån (Ds 2017:35) som har upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Promemorian innehåller de författningsförslag som kräver ändring i lag samt en översiktlig beskrivning av hur regelverket i övrigt är tänkt att utformas. Promemorian har remissbehandlats.
Regeringen beslutade den 1 februari 2018 att begära in Lagrådets yttrande över lagförslagen. Lagrådet lämnade förslagen utan invändning.
En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Som ett led i den tänkta regleringen om körkortslån föreslår regeringen i proposition 2017/18:161 ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och i lagen (1998:493) om trafikskolor. Ändringarna syftar dels till att skydda personuppgifter hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) i ärenden om körkortslån, dels till att göra det möjligt att kontrollera att utbetalda lånemedel används på avsett sätt. Lagförslagen innebär att offentlighets- och sekretesslagen ändras så att sekretess ska gälla hos CSN i ärenden om körkortslån för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Vidare föreslås ett bemyndigande i lagen om trafikskolor för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om trafikskolors skyldighet att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån. Slutligen föreslås att straffbestämmelsen i lagen om trafikskolor inte ska tillämpas om en gärning också är straffbelagd i brottsbalken (1962:700) eller bidragsbrottsbalken (2007:612).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.
En möjlighet till körkortslån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen och lag om ändring i lagen om trafikskolor samt avslår två motionsförslag som väckts med anledning av propositionen. Utskottet välkomnar regeringens tänkta reglering om ett statligt körkortslån och anser att regeringens lagförslag är väl avvägt.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (L).
Propositionen
Allmänt om den tänkta regleringen om körkortslån
Regeringen påminner om att den i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 14 och 15) meddelade sin avsikt att införa en möjlighet till ett statligt lån för utbildning för B-körkort, s.k. körkortslån. Regeringen föreslog att lånet skulle finansieras via ett statligt anslag, anslaget 1:13 Lån till körkort, som riksdagen sedermera har beslutat om. Regeringen konstaterar i den nu framlagda propositionen (prop. 2017/18:161) att körkort ofta är ett krav för arbeten som kan vara en väg in på arbetsmarknaden, dvs. som inte kräver längre arbetslivserfarenhet och omfattande utbildningar. Körkort kan enligt regeringen öka vissa individers chans att få arbete, varför en möjlighet till statligt körkortslån anses kunna förbättra möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden.
Enligt den tänkta regleringen ska CSN administrera ärenden om körkortslån. Lånet ska i ett första steg riktas till vissa arbetslösa för att i ett andra steg utvidgas till att även riktas till vissa unga som har avslutat en gymnasieutbildning. Regeringen påtalar vikten av att utlånade medel endast används till att täcka kostnaderna för att finansiera körkortsutbildning och att regleringen därför bör utformas med ett effektivt system för kontroll av hur utlånade medel används. Regeringen meddelar i sammanhanget att körkortslånet är tänkt att utbetalas i delar där varje utbetalning föregås av en kontroll av att tidigare utbetalda medel har använts till avsett ändamål. Om låntagarens ekonomi ger anledning till det ska det finnas möjlighet till nedsättning av delar av återbetalningsbeloppet, alternativt till avskrivning av delar eller hela beloppet om låntagaren på längre sikt bedöms sakna återbetalningsförmåga.
Regeringen anger i propositionen att en stor del av regleringen av körkortslån, inbegripet bl.a. den närmare regleringen av målgruppen, kommer att beslutas på förordningsnivå.
Regeringen anser att de föreslagna ändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 september 2018.
Sekretess för uppgifter i ärenden om körkortslån hos CSN
Regeringen konstaterar att det i ärenden om körkortslån hos CSN kommer att förekomma uppgifter som rör såväl ekonomiska som personliga förhållanden om låntagarna. Regeringen gör bedömningen att det huvudsakligen kommer att vara fråga om mindre integritetskänsliga uppgifter, såsom uppgifter om namn, adress och avlagda och godkända kunskaps- och körprov, men att känsliga uppgifter kan förekomma t.ex. vid ansökan om nedsättning av återbetalningsbelopp och avskrivning av lån samt vid handläggningen av dessa ärenden. Vid sådana ansökningar kommer nämligen uppgifter om förväntad inkomst och hälsa att vara av betydelse för bedömningen.
Regeringen föreslår därför att tillämpningsområdet för 28 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen utvidgas till att även omfatta ärenden om körkortslån. I praktiken innebär det att sekretess ska gälla i ärenden om körkortslån hos CSN för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Trafikskolors roll i lånesystemet
Regeringens avsikt är att körkortslån i likhet med studiestöd kommer att kunna beviljas utan att någon särskild kreditprövning av den sökande görs. Regeringen påtalar i sammanhanget vikten av ett effektivt kontrollsystem som säkerställer att de medel som lånas ut för att finansiera körkortsutbildning används på avsett sätt. I ett sådant kontrollsystem bedöms uppgifter från trafikskolor om deltagande i och betalning av körkortsutbildning samt uppgifter om innehav av körkortstillstånd vara nödvändiga. Enligt regeringen bör det därför införas en skyldighet för trafikskolor att lämna uppgifter om elever till CSN; uppgiftsskyldigheten bör omfatta både att uppgifterna ska lämnas och att de ska vara korrekta. Regeringen gör bedömningen att bestämmelserna om uppgiftsskyldighet behöver vara så pass detaljerade att de lämpligen utformas på förordningsnivå, vilket förutsätter ett normgivnings-bemyndigande i lagen om trafikskolor.
Regeringen föreslår således att det införs en bestämmelse om uppgiftsskyldighet i lagen om trafikskolor som bemyndigar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om trafikskolors skyldighet att lämna uppgifter om elever i ärenden om körkortslån.
Den nya uppgiftsskyldigheten för trafikskolor kommer att omfattas av straffbestämmelsen i 9 § lagen om trafikskolor. Det innebär att den som driver en trafikskola kan dömas till böter vid överträdelse av uppgiftsskyldigheten. Regeringen konstaterar vidare att en trafikskola som genom att lämna oriktiga uppgifter medverkar till att en låntagare felaktigt får medel för körkortsutbildning utbetalt också kan straffas i enlighet med bidragsbrottslagen och i vissa fall även brottsbalken. Regeringen föreslår därför att en subsidiaritetsregel införs för att klargöra att i de fall en gärning är straffbelagd både i lagen om trafikskolor och i bidragsbrottslagen och brottsbalken ska straffbestämmelsen i lagen om trafikskolor inte tillämpas.
Motionerna
I kommittémotion 2017/18:4011 av Nina Lundström m.fl. (L) yrkas att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anser inte att det är rimligt att CSN-lån ska finansiera utbildningskostnaden för B-körkort. Motionärerna ser hellre att ökade medel avsätts i budgeten för akademiska utbildningar och yrkesutbildningar som långsiktigt genererar ökade skatteintäkter. Motionärerna efterfrågar bl.a. en yrkesförarutbildning för vuxna utan gymnasiekompetens som de anser borde kunna inkluderas i studiemedelssystemet. De påminner i sammanhanget om att yrkestrafiken har stora rekryteringsbehov men att yrkets attraktivitet hämmas av befintliga regler och förutsättningar för att finansiera körkortsutbildning.
I kommittémotion 2017/18:4018 av Per Klarberg m.fl. (SD) ifrågasätter motionärerna regeringens val att inte fastställa målgruppen för körkortslån förrän i ett senare skede. Motionärerna befarar att regeringens precisering av målgruppen kan komma att innebära en positiv särbehandling av vissa grupper i samhället, såsom flyktingar och vissa andra utlänningar. SD-ledamöterna framhåller vidare att de förvisso är positiva till delar av propositionen men att de anser att det är för osäkert och otydligt till vilka lånen kommer att riktas, hur stora de ekonomiska avskrivningarna blir och vilken den totala kostnaden blir för svenska skattebetalare. Motionärerna yrkar därför att riksdagen ska avslå propositionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i tidigare sammanhang konstaterat att den faktiska kostnaden för att ta körkort varierar, men att priset för ett körkort inklusive lektioner på en trafikskola ibland brukar uppskattas till ca 15 000 kronor. Utskottet har förståelse för att det av vissa kan uppfattas som en mycket kostsam investering och ser positivt på att ett statligt körkortslån kan ge fler individer möjlighet att investera i ett körkort. Ett körkort leder inte bara till större möjligheter att få arbete, det gör det också möjligt att bo i regioner som saknar alternativa transportmedel. Utskottet välkomnar därför regeringens pågående arbete med att införa ett statligt körkortslån och delar regeringens uppfattning att ett körkort i många fall kan öka individers chans att få arbete och följaktligen fungera som en viktig nyckel för att ta sig in på arbetsmarknaden. I sammanhanget påminner utskottet om att regeringen i budgetpropositionen för 2018 föreslog ett nytt ramanslag (anslag 1:13 Lån till körkort) på 151 466 000 kronor för 2018 som får användas för utgifter för lån till körkort för vissa personer (prop. 2017/18:1 utg.omr. 14). Vidare föreslog regeringen i budgetpropositionen ett ökat anslag till CSN med 31,8 miljoner kronor 2018, för att ge CSN möjlighet att utveckla och administrera körkortslånet (prop. 2017/18:1 utg.omr. 15). Riksdagen beslutade sedermera i december 2018 om att införa det nya ramanslaget om lånefinansiering på statens budget samt utöka anslaget till CSN i enlighet med detta (bet. 2017/18:AU2, rskr. 2017/18:117 och bet. 2017/18:UbU2, rskr. 2017/18:122). Utskottet kan också konstatera att regeringen i september 2017 gav CSN i uppdrag att förbereda införandet av ett statligt körkortslån så att lånet ska kunna lämnas av myndigheten fr.o.m. den 1 september 2018. Uppdraget gavs med förbehåll för dels riksdagens beslut enligt förslag i budgetpropositionen för 2018, dels regeringens och riksdagens beslut om framlagda proposition om körkortslån. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 augusti 2018.
Regeringens avsikt är att genomföra huvuddelen av den tänkta regleringen om ett statligt körkortslån på förordningsnivå; i den nu behandlade propositionen lämnar regeringen förslag på de lagändringar som emellertid krävs med anledning av regleringen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är väl avvägt. Utskottet delar bl.a. regeringens bedömning att den enskildes intresse av sekretess måste ställas mot att lånen finansieras av offentliga medel, vilket medför att det finns ett starkt allmänintresse av insyn i ärenden om körkortslån. Enligt utskottets bedömning synes bestämmelsen i 28 kap. 9 § offentlighets- och sekretesslagen, om studiestöd och lån till hemutrustning, ge ett tillräckligt skydd för integritetskänsliga uppgifter i ärenden om körkortslån samtidigt som intresset av insyn i dessa ärenden beaktas. Utskottet noterar att regeringen påtalar att det är viktigt att sekretessen omfattar såväl ansökan som ärendehandläggningen.
Enligt utskottet är det av stor vikt att den tänkta regleringen utformas så att det finns metoder för att säkerställa att körkortslån används på avsett sätt. Utskottet delar regeringens bedömning att den föreslagna uppgiftsskyldigheten för trafikskolor är en förutsättning för en ekonomisk, effektiv och rationell hantering av ärenden om körkortslån samt ett sätt att minska kreditrisken för staten. Vidare menar utskottet att regleringens koppling till godkända trafikskolor som uppfyller kravet på god förarutbildning på ett övergripande plan skulle kunna stärka laglig trafikskoleverksamhet och samtidigt stävja olaglig trafikskoleverksamhet. Utskottet kan dock konstatera att uppgiftsskyldigheten i någon mån kommer att innebära en ökad administration för trafikskolor som har elever som finansierar sina körkortsstudier med körkortslån. Enligt utskottets mening är det viktigt att regeringen i sitt fortsatta arbete utformar sina föreskrifter på ett sådant sätt att de inte skapar onödig administration för trafikskolor. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att regeringen i samverkan med Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) gjort bedömningen att den ökning av administrationen som uppgiftsskyldigheten innebär för trafikskolor sannolikt inte påverkar administrationskostnaderna per elev i någon nämnvärd omfattning. Utskottet noterar även att uppgiftsskyldigheten påverkar Transportstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet men att regeringen bedömer att ökningen av tillsynsarbetet såväl som kostnaderna för detta är försumbar. Regeringen meddelar också i propositionen att det kan komma att behövas ett informationsuppdrag till Transportstyrelsen som har tillsynsansvaret för trafikskolorna.
Med anledning av regeringens proposition har två följdmotioner väckts. När det gäller målgruppen för körkortslån vill utskottet framhålla att regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 14 och 15) meddelar att körkortslånet är tänkt att i ett första steg riktas till vissa arbetslösa i åldern 18–47 år och i ett andra steg under 2019 utvidgas till vissa unga i åldern 19–20 år som avslutat en gymnasieutbildning. Den närmare regleringen om målgruppen ska göras på förordningsnivå. Utskottet delar regeringens bedömning att arbetssökande och unga generellt sett har en svagare ekonomisk situation och därför kan antas ha ett större behov av att kunna låna pengar för att ta körkort. Utskottet har i andra sammanhang noterat att andelen unga vuxna i åldern 18–24 år som tar körkort ökat något under senare år efter en kraftig nedgång under början av 2000-talet, och anser att det är positivt om ungdomar tar körkort så tidigt som möjligt.
I fråga om satsningar på akademiska utbildningar och yrkesutbildningar vill utskottet påminna om att regeringen i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 16) aviserade att den, för att möjliggöra studier för fler och en bättre ekonomisk situation för de som studerar, avser att höja studiemedlets bidragsdel med ca 300 kronor per studiemånad från 1 juli 2018. Vidare meddelade regeringen i budgetpropositionen för 2018 sin avsikt att genomföra ytterligare satsningar på regionalt yrkesvux för att motverka bristen på utbildad arbetskraft. Regeringen satsar därför drygt 400 miljoner kronor 2018 för 7 750 platser inom regionalt yrkesvux, och av dessa är 1 000 platser vikta till yrkesförarutbildning. Utökningen av antalet platser på yrkesförarutbildningen syftar till att ge kommunerna möjlighet att möta en ökad efterfrågan på utbildningsplatser inom transportnäringen. Till platserna tillkommer även medel för tillhörande studiemedel omfattande 718 miljoner kronor.
Mot bakgrund av vad som här har anförts föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens lagförslag och avstyrker motionerna.
|
1. |
av Per Klarberg (SD) och Jimmy Ståhl (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4018 av Per Klarberg m.fl. (SD) och
avslår proposition 2017/18:161 punkterna 1 och 2 samt motion
2017/18:4011 av Nina Lundström m.fl. (L).
Ställningstagande
Vi anser att det är fel av regeringen att i den tänkta regleringen om ett statligt körkortslån inte fastställa målgruppen för körkortslån förrän i ett senare skede och då på förordningsnivå. Av regeringens förslag framgår att sekretess ska gälla vissa uppgifter i ärenden om ”körkortslån samt lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar”. Vi anser att lydelsen är otydligt formulerad och befarar att regeringens precisering av målgruppen kan komma att innebära en positiv särbehandling av vissa grupper i samhället, såsom flyktingar och vissa andra utlänningar. Vi vill i sammanhanget framföra att vi vänder oss emot alla särlösningar på arbetsmarknaden, inklusive denna.
Vi noterar också att regeringen anger att det ska finnas en möjlighet till nedsättning av återbetalningsbelopp och avskrivning av hela eller en del av lånet. Det är dock ytterst oklart hur stora de ekonomiska avskrivningarna och den totala kostnaden för de svenska skattebetalarna blir i praktiken. Vi anser att det finns ett starkt allmänintresse av insyn i ärenden om körkortslån och menar därför att det finns en risk att regeringens förslag kan komma att mörklägga kostnader för integrationspolitiska tillkortakommanden.
Vi vill avslutningsvis framhålla att det är mycket viktigt att ha körkort för att få ett arbete. Mot bakgrund av de tillkortakommanden som redovisats ovan anser vi dock att regeringens proposition bör avslås i sin helhet.
|
2. |
av Nina Lundström (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4011 av Nina Lundström m.fl. (L) och
avslår proposition 2017/18:161 punkterna 1 och 2 samt motion
2017/18:4018 av Per Klarberg m.fl. (SD).
Ställningstagande
Jag anser inte att det är rimligt att CSN-lån ska finansiera utbildningskostnaden för körkort, varför propositionen i sin helhet bör avslås. I stället bör ökade medel avsättas i budgeten för akademiska utbildningar och yrkesutbildningar som långsiktigt genererar ökade skatteintäkter. Jag vill i sammanhanget påminna om att särskilt yrkestrafiken har stora rekryteringsbehov och att det årligen behövs upp till 6 000 nya lastbilsförare. Yrkets attraktivitet hämmas dock av befintliga regler och förutsättningar för att finansiera körkortsutbildning. För att råda bot på den nuvarande situationen bör rekryteringen till Arbetsförmedlingens upphandlade utbildningar breddas. Vidare bör processen med att validera utländska körkort påskyndas. Det är också viktigt att åldersgränserna för D-körkort ses över; sänkta åldersgränser bör övervägas samtidigt som fokus läggs på genomförda och godkända utbildningar. I dag gör omfattande utbildningskrav i kombination med bristfällig finansiering av körkort att det är svårt att byta yrke och bli yrkesförare senare i livet. Jag påminner därför om att Liberalerna har föreslagit att en yrkesskola införs som skulle fungera som en yrkesutbildning för vuxna utan gymnasiekompetens. En yrkesförarutbildning inom ramen för yrkesskolan skulle enligt vår mening kunna inkluderas i studiemedelssystemet och öka tillströmningen av yrkesförare.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:161 En möjlighet till körkortslån:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:493) om trafikskolor.
2017/18:4011 av Nina Lundström m.fl. (L):
Riksdagen avslår propositionen.
2017/18:4018 av Per Klarberg m.fl. (SD):
Riksdagen avslår proposition 2017/18:161 En möjlighet till körkortslån.
Bilaga 2
