|
|
Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i läkemedelslagen, lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., lagen om genetisk integritet m.m., lagen om handel med läkemedel och offentlighets- och sekretesslagen.
De lagändringar som utskottet tillstyrker syftar till att anpassa svensk rätt till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 av den 16 april 2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG. Utskottet tillstyrker även förslag om att anpassa svensk rätt till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1569 av den 23 maj 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 vad gäller principer och riktlinjer för god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk och rutiner för inspektioner.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Därutöver tillstyrker utskottet ett förslag om ett utvidgat undantag av tillämpningen av lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Denna ändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:196 Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315),
2. lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.,
3. lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.,
4. lag om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel,
5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:196 punkterna 1–5.
Stockholm den 15 maj 2018
På socialutskottets vägnar
Emma Henriksson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Henriksson (KD), Anna-Lena Sörenson (S), Camilla Waltersson Grönvall (M), Lennart Axelsson (S), Katarina Brännström (M), Per Ramhorn (SD), Amir Adan (M), Mikael Dahlqvist (S), Anders W Jonsson (C), Jan Lindholm (MP), Kristina Nilsson (S), Barbro Westerholm (L), Karin Rågsjö (V), Hans Hoff (S), Yasmine Larsson (S), Ann-Britt Åsebol (M) och Christina Östberg (SD).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:196 Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar. Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Lagförslagen finns i bilaga 2.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag som syftar till att anpassa svensk rätt till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 av den 16 april 2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG. Förordningen trädde i kraft den 16 juni 2014, men ett datum för när den börjar gälla fastställs först när förordningens portal och databas nått full funktionalitet.
I propositionen föreslås ändringar i läkemedelslagen (2015:315), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (2009:366) om handel med läkemedel, lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. och lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Utöver dessa ändringar behöver anpassningar göras i svensk rätt när det gäller etikgranskningen av ansökningar om kliniska prövningar. Sådana ändringsförslag lämnas i propositionen Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar som har utarbetats av Utbildningsdepartementet.
Propositionen innehåller även förslag om att anpassa svensk rätt till kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1569 av den 23 maj 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 vad gäller principer och riktlinjer för god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk och rutiner för inspektioner. Ändringar i svensk rätt med anledning av den förordningen föreslås att införas i läkemedelslagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Därutöver innehåller propositionen ett förslag om ett utvidgat undantag av tillämpningen av lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Denna ändring föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Propositionen
Författningsändringar med anledning av EU-förordningen om kliniska prövningar
Inledning
Bestämmelser om kliniska prövningar på människor finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/20/EG av den 4 april 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar rörande tillämpning av god klinisk sed vid kliniska prövningar av humanläkemedel. Direktivet genomfördes i svensk rätt bl.a. genom ändringar och tillägg i läkemedelslagen (2015:315) och lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Direktivets syfte är att förenkla och harmonisera de administrativa bestämmelserna om kliniska prövningar i den Europeiska unionen. Det har dock visat sig att regelverket endast delvis har harmoniserats, vilket särskilt försvårar genomförandet av en viss klinisk prövning i flera medlemsstater. För att ytterligare harmonisera reglerna om genomförande av kliniska prövningar inom unionen och därmed förenkla förfarandet, antog Europaparlamentet och rådet den 16 april 2014 förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG. Som titeln antyder kommer direktiv 2001/20/EG att ersättas av nämnda EU-förordning.
Enligt den nya EU-förordningen ska ansökan om tillstånd att utföra en klinisk prövning lämnas in till avsedda berörda medlemsstater via en webbportal (EU-portalen) som den Europeiska läkemedelsmyndigheten ska upprätthålla. Därefter ska all kommunikation mellan sponsorer och de berörda medlemsstaterna ske via denna EU-portal. Förordningen ska börja tillämpas sex månader efter det att kommissionen meddelat i Europeiska unionens officiella tidning att EU-portalen och EU-databasen är funktionsdugliga. I samband med att EU-förordningen börjar tillämpas upphävs direktiv 2001/20/EG.
Vidare antogs den 23 maj 2017 kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1569 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 vad gäller principer och riktlinjer för god tillverkningssed för prövningsläkemedel för humant bruk och rutiner för inspektioner. Förordningen ska börja tillämpas samtidigt som EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar.
Eftersom EU-förordningen om kliniska prövningar är direkt tillämplig i Sverige bedömer regeringen att de bestämmelser i svensk författning som upprepar innehållet i förordningen eller som strider mot innehållet i den behöver upphävas eller ändras. Det gäller bl.a. bestämmelser om tillstånd till kliniska läkemedelsprövningar på människor och bestämmelser om informerat samtycke när en svensk bestämmelse reglerar en fråga som också regleras i EU-förordningen. I viss utsträckning behöver också nya lag- och förordningsregler införas för att komplettera EU-förordningen så att den får avsedd effekt i Sverige. Detta gäller t.ex. i fråga om sanktioner.
Nytt kapitel i läkemedelslagen och ändrade definitioner
Bestämmelser om kliniska läkemedelsprövningar är samlade i 7 kap. läkemedelslagen. Vid anpassningen av svensk rätt till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 av den 16 april 2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG kommer ett flertal av detta kapitels bestämmelser att upphävas och andra bestämmelser införas. Regeringen föreslår därför att 7 kap. läkemedelslagen upphör att gälla och att det i stället införs ett nytt 7 kap. med samma rubrik och med nya bestämmelser.
Regeringen föreslår att läkemedelslagen ska ändras på bl.a. följande sätt:
– Uttrycket klinisk läkemedelsprövning ska ersättas med uttrycken klinisk läkemedelsprövning på människor respektive klinisk läkemedelsprövning på djur. Dessa uttryck ska definieras. Även uttrycket sponsor ska definieras i lagen.
– 7 kap. läkemedelslagen om klinisk läkemedelsprövning ska upphävas, och ett nytt kapitel med samma rubrik ska införas.
– En upplysningsbestämmelse ska införas om att bestämmelser om kliniska läkemedelsprövningar på människor finns i EU-förordningen samt i lagen med kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU:s förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel.
– Det ska tydliggöras att bestämmelserna i 7 kap. 2–7 §§ kompletterar EU-förordningen.
– Det ska även i fortsättningen anges i läkemedelslagen att en klinisk läkemedelsprövning på djur får utföras för att utreda i vad mån ett läkemedel är ändamålsenligt, att dessa prövningar får utföras i samband med sjukdomsbehandling eller utan ett sådant samband och att bestämmelser för klinisk läkemedelsprövning på djur finns i djurskyddslagen.
Beslutsprocessen för tillstånd till klinisk läkemedelsprövning
Regeringen föreslår att frågor om tillstånd att genomföra en klinisk läkemedelsprövning på människor enligt EU-förordningen ska prövas av Läkemedelsverket. I läkemedelslagen ska det anges att tillstånd inte får beviljas om Etikprövningsmyndigheten vid den etiska granskningen har lämnat ett negativt yttrande. Om Etikprövningsmyndigheten vid sin granskning har lämnat ett yttrande med villkor ska dessa villkor beaktas vid tillståndsgivningen.
Vidare föreslår regeringen att beslut som Läkemedelsverket beviljat om tillstånd till klinisk läkemedelsprövning får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
I läkemedelslagen ska det anges att kliniska läkemedelsprövningar på djur endast får genomföras sedan tillstånd till prövningen beviljats. Frågor om tillstånd ska även i fortsättningen prövas av Läkemedelsverket.
Regeringen föreslår vidare att en biobank ska få inrättas, och prover i en existerande biobank ska få användas för nya ändamål om uppgifter om insamling, lagring och användning av biologiska prover anges i ansökan om tillstånd till klinisk läkemedelsprövning och denna ansökan har beviljats eller anses ha beviljats i enlighet med EU-förordningen.
Skydd för försökspersoner och informerat samtycke
Regeringen föreslår att nuvarande bestämmelser i läkemedelslagen om information till försökspersoner ska upphävas. Detsamma gäller bestämmelserna i läkemedelslagen om samtycke från dessa personer och om att återkalla samtycke. Bestämmelserna om samtycke och återkallelse av samtycke från en djurägare ska fortsätta att gälla.
Vidare föreslår regeringen att nuvarande bestämmelser i läkemedelslagen om information till vårdnadshavarna och om vårdnadshavarnas lämnande av samtycke för den underåriges räkning upphävs. Det ska i läkemedelslagen anges att vårdnadshavarna är de lagligen utsedda ställföreträdare som får ge informerat samtycket till läkemedelsprövningen för en underårig försöksperson. Det ska även stadgas att en underårig försöksperson som har fyllt 15 år också själv ska ge sitt informerade samtycke till att delta i den kliniska läkemedelsprövningen, under förutsättning att den underårige inser vad prövningen innebär för honom eller henne. Ett sådant informerat samtycke ska inhämtas i enlighet med vad som regleras om en försöksperson i artikel 29.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014.
Enligt regeringens förslag ska bestämmelsen i läkemedelslagen om att en klinisk läkemedelsprövning endast får genomföras om den har samband med sjukdomsbehandling av en person som får vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård fortsätta att gälla. En bestämmelse ska införas om att sådana kliniska läkemedelsprövningar på människor som genomförs i kluster enligt artikel 30 i EU-förordningen inte får genomföras.
Regeringen föreslår vidare att nuvarande bestämmelser i läkemedelslagen om information till en förvaltare och god man ska upphävas. Även bestämmelserna i läkemedelslagen om samtycke för personer som inte är beslutskompetenta att delta i en klinisk läkemedelsprövning ska upphävas. Det ska anges i läkemedelslagen vem som är den lagligen utsedda ställföreträdare som har befogenhet att lämna informerat samtycke till en klinisk läkemedelsprövning på försökspersonens vägnar om försöksperson inte är beslutskompetent på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något annat liknande förhållande. Vidare föreslår regeringen att bestämmelsen i läkemedelslagen om vilka villkor som ska vara uppfyllda för att en beslutsoförmögen person ska få delta i en klinisk läkemedelsprövning samt bestämmelsen som innehåller de villkor som ska vara uppfyllda för att en underårig person ska få delta i en klinisk läkemedelsprövning ska upphävas.
Regler om klinisk prövning
Enligt propositionen ska det även i fortsättningen finnas en bestämmelse i läkemedelslagen om att den person som ansvarar för att genomföra en klinisk läkemedelsprövning på människor på prövningsstället ska vara en legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare. I läkemedelslagen ska det även i fortsättningen anges att en klinisk läkemedelsprövning på djur endast får utföras av en legitimerad veterinär samt att den som utför prövningen ska ha tillräcklig kompetens på det område som prövningen avser.
Tillverkning och import
I kapitel IX i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 av den 16 april 2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG finns bestämmelser om tillverkning av prövningsläkemedel. I propositionen föreslår regeringen att uttrycket prövningsläkemedel i läkemedelslagen ska ersättas med uttrycken prövningsläkemedel för människor och prövningsläkemedel för djur. Dessa uttryck ska definieras i lagen. Vidare ska det i läkemedelslagen införas en upplysningsbestämmelse i 8 kap. 1 § läkemedelslagen om att det finns bestämmelser om tillverkning av tilläggsläkemedel och prövningsläkemedel i kapitel IX i EU-förordningen och i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1569. I 8 kap. 2 § samma lag ska det anges att Läkemedelsverket beslutar om tillstånd till tillverkning av prövningsläkemedel för människor i enlighet med artikel 61 i EU-förordningen.
Nuvarande bestämmelse i 9 kap. 1 § läkemedelslagen om tillstånd till import av prövningsläkemedel ska även i fortsättningen avse prövningsläkemedel för djur. I samma bestämmelse ska det införas en upplysningsbestämmelse om att tillstånd till import av prövningsläkemedel för människor ska beviljas i enlighet med artikel 61 i EU-förordningen och att frågor om sådant tillstånd ska prövas av Läkemedelsverket.
Förmedling och distribution av prövningsläkemedel
Regeringen föreslår att det ska införas ett tillägg i lagen om handel med läkemedel om att prövningsläkemedel för människor och för djur får förmedlas samt distribueras av den som har tillstånd att bedriva partihandel med läkemedel inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Ersättningssystem vid skador
Regeringen bedömer att Sverige har ett fungerande ersättningssystem för skador till följd av deltagande i kliniska läkemedelsprövningar. Regeringen föreslår att det i läkemedelslagen ska införas ett krav på att en sponsor för en klinisk läkemedelsprövning på människor ska vara skyldig att genom en försäkring eller på annat sätt garantera att försökspersonen får ersättning för den händelse sponsorn eller prövaren blir skyldig att betala en sådan. Skadeskyddet eller ersättningsgarantin ska i dessa fall stämma överens med riskens karaktär och omfattning.
Tillsyn
Regeringen föreslår att det ska anges i läkemedelslagen att Läkemedelsverket har tillsyn över efterlevnaden av EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar och kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1569 samt de föreskrifter och villkor som har beviljats med stöd av de förordningarna. Läkemedelsverket får därmed bevilja de förelägganden och förbud som behövs för efterlevnaden av EU-förordningarna och de villkor och föreskrifter som beviljats med stöd av dessa förordningar.
Sekretess och tystnadsplikt
Regeringen föreslår att en bestämmelse om överföring av sekretess ska införas i offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen innebär att den sekretess som gäller hos Läkemedelsverket för uppgifter i ett ärende om klinisk läkemedelsprövning på människor vid tillståndsgivning enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen överförs till ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting. Sekretessen ska dock inte gälla om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig hos landstinget eller kommunen. En sekretessbrytande bestämmelse ska även införas i offentlighets- och sekretesslagen så att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas ut till en biobank som inrättats i en enskild verksamhet i enlighet med vad som föreskrivs i läkemedelsförordningen.
Vidare ska en bestämmelse om tystnadsplikt införas i lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. Bestämmelsen ska ange att den som är eller har varit anställd på eller är uppdragstagare vid en biobank som inrättats i en enskild verksamhet inte får obehörigen röja eller utnyttja uppgifter i en ansökan om tillstånd till en klinisk läkemedelsprövning. Att någon fullgör en sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning anses inte som obehörigt röjande.
Sanktioner
Regeringen föreslår att utformningen av läkemedelslagens straffbestämmelse i 16 kap. 1 § ändras. Därutöver införs bl.a. en ändring som innebär att den som med uppsåt eller av oaktsamhet genomför en klinisk läkemedelsprövning på människor utan att tillstånd till prövningen har beviljats eller anses beviljat enligt EU-förordningen kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Utvidgat undantag från tillämpningen av biobankslagen
Regeringen föreslår att lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. inte längre ska vara tillämplig på prover som är avsedda för forskning och som analyseras inom sex månader efter provtagningstillfället och förstörs omedelbart efter analysen.
I propositionen anförs att skyddet för den enskilda människans integritet står i fokus för biobankslagen. Att utvidga undantaget så att även prover som tas i forskningssyfte inom sjukvården exkluderas från biobankslagens bestämmelser påverkar enligt propositionen inte den personliga integriteten i negativ riktning. När provet är analyserat förstörs det, och materialet kan inte användas ytterligare. En förutsättning för att materialet ska omfattas av biobankslagen är att provet kan spåras till en viss individ. De prover som nu är aktuella finns inte kvar efter den inledande analysen, men ändå ska en spårbarhet mellan det obefintliga provet och individen finnas kvar i ett register. De uppgifter om enskilda som i dag måste registreras, trots att proven inte finns i någon biobank, kommer vid förändringen inte längre att införas i något register. Detta gör att personuppgifter upphör att finnas på ett obehövligt ställe.
Att ta bort kravet på spårbarhet av i praktiken obefintliga prover underlättar dessutom för hälso- och sjukvården i och med att onödig administration försvinner.
Biobankslagen är inte tillämplig på vävnadsprover som tas utanför hälso- och sjukvården för forskningsändamål, t.ex. inom universitet eller läkemedelsbolag, oavsett om de kastats direkt efter analys eller om de förvaras under en längre tid. Att exkludera en mer rutinmässig hantering av forskningsprover som tas inom sjukvården från biobankslagens reglering innebär dessutom att kraven på de olika verksamheterna i viss mån likställs.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att ändringen i 1 kap. 3 § lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Ändringarna i 1 kap. 5 §, 2 kap. och 3 kap. lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. och ändringarna i läkemedelslagen, offentlighets- och sekretesslagen, lagen om handel med läkemedel och lagen om genetisk integritet m.m. ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Regeringen ska få utfärda de övergångsbestämmelser som behövs när det gäller läkemedelslagen samt ändringarna i 1 kap. 5 §, 2 kap. och 3 kap. lagen om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:196 Anpassningar av svensk rätt till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i läkemedelslagen (2015:315).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bilaga 2
