Skatteutskottets betänkande

2017/18:SkU9

Beskattning av företag, kapital och fastighet

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017 om beskattning av företag, kapital och fastigheter.

Motionerna avstyrks. Utskottet hänvisar i flera fall till det arbete som pågår på de områden motionerna tar upp.

I betänkandet finns 22 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag

Cirka 100 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Företagande och investeringar, allmänna frågor

Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

Beskattning vid generationsskiften

Skogskonton m.m.

Skatteregler för ideell sektor

Andrahandsuthyrning av bostäder

Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

Fastighetsskatt på elproduktion

Boendebeskattning

Arvsskatt m.m.

Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning

Tonnageskatt

Konstinköp

Enskilda näringsidkares personliga friskvård

Reservationer

1.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (M)

2.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (SD)

3.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (C)

4.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (V)

5.Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (L)

6.Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (M)

7.Beskattning vid generationsskiften, punkt 3 (M, C, L, KD)

8.Skogskonton m.m., punkt 4 (C)

9.Skogskonton m.m., punkt 4 (KD)

10.Skatteregler för ideell sektor, punkt 5 (SD)

11.Andrahandsuthyrning av bostäder, punkt 6 (M)

12.Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 7 (M)

13.Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 7 (SD)

14.Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 7 (C)

15.Fastighetsskatt på elproduktion, punkt 8 (SD)

16.Boendebeskattning, punkt 9 (SD)

17.Boendebeskattning, punkt 9 (V)

18.Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning, punkt 11 (C)

19.Tonnageskatt, punkt 12 (M)

20.Tonnageskatt, punkt 12 (SD)

21.Konstinköp, punkt 13 (C)

22.Enskilda näringsidkares personliga friskvård, punkt 14 (C)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Företagande och investeringar, allmänna frågor

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:38 av Penilla Gunther (KD),

2017/18:271 av Staffan Danielsson och Solveig Zander (båda C),

2017/18:578 av Lennart Axelsson och Hanna Westerén (båda S),

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 10,

2017/18:904 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,

2017/18:1674 av Stina Bergström (MP) yrkande 1,

2017/18:1905 av Laila Naraghi (S),

2017/18:1982 av Hans Rothenberg (M),

2017/18:2318 av Hans Rothenberg m.fl. (M),

2017/18:2349 av Boriana Åberg (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 5 och 32,

2017/18:3136 av Saila Quicklund (M),

2017/18:3161 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3285 av Erik Bengtzboe (M),

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13,

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9,

2017/18:3419 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3492 av Per Åsling och Peter Helander (båda C),

2017/18:3494 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3613 av Said Abdu m.fl. (L) yrkande 4,

2017/18:3616 av Larry Söder (KD),

2017/18:3619 av Larry Söder (KD),

2017/18:3677 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

2017/18:3727 av Per Åsling (C) yrkande 1 och

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 5.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (V)

Reservation 5 (L)

2.	Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8,

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

2017/18:3622 av Larry Söder och Lars-Axel Nordell (båda KD).

Reservation 6 (M)

3.	Beskattning vid generationsskiften

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:3408 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7 och

2017/18:3412 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 8.

Reservation 7 (M, C, L, KD)

4.	Skogskonton m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:945 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6,

2017/18:2606 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 2–5,

2017/18:3426 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 24,

2017/18:3475 av Per Åsling (C) yrkande 5,

2017/18:3490 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C),

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7 och

2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 72.

Reservation 8 (C)

Reservation 9 (KD)

5.	Skatteregler för ideell sektor

Riksdagen avslår motion

2017/18:1608 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 4.

Reservation 10 (SD)

6.	Andrahandsuthyrning av bostäder

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1428 av Erik Andersson (M) yrkande 2,

2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 1,

2017/18:3256 av Erik Bengtzboe och Jesper Skalberg Karlsson (båda M) och

2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 28.

Reservation 11 (M)

7.	Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:76 av Sara-Lena Bjälkö och Jonas Millard (båda SD),

2017/18:110 av Jimmy Ståhl (SD),

2017/18:1227 av Margareta Cederfelt (M),

2017/18:1743 av Olle Felten och David Lång (båda SD),

2017/18:2315 av Anti Avsan och Isabella Hökmark (båda M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2544 av Jörgen Andersson (M),

2017/18:2930 av Sten Bergheden (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 30,

2017/18:3328 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 24 och 25,

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 21,

2017/18:3675 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 39 och

2017/18:3757 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 25.

Reservation 12 (M)

Reservation 13 (SD)

Reservation 14 (C)

8.	Fastighetsskatt på elproduktion

Riksdagen avslår motion

2017/18:899 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16.

Reservation 15 (SD)

9.	Boendebeskattning

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:81 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:85 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:580 av Hanna Westerén (S),

2017/18:588 av Catharina Bråkenhielm och Kenneth G Forslund (båda S),

2017/18:696 av Hillevi Larsson (S),

2017/18:766 av Björn Wiechel m.fl. (S),

2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 1,

2017/18:1681 av Jan Lindholm (MP),

2017/18:1692 av Jan Lindholm (MP),

2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 6,

2017/18:2275 av Jan Ericson (M),

2017/18:2300 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4,

2017/18:2344 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 19,

2017/18:2518 av Amir Adan (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 26,

2017/18:3289 av Erik Bengtzboe (M),

2017/18:3372 av Jonas Eriksson (MP) och

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 13 och 17.

Reservation 16 (SD)

Reservation 17 (V)

10.	Arvsskatt m.m.

Riksdagen avslår motion

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 28 och 29.

11.	Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 3,

2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 8 och

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 10.

Reservation 18 (C)

12.	Tonnageskatt

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1744 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 44.

Reservation 19 (M)

Reservation 20 (SD)

13.	Konstinköp

Riksdagen avslår motion

2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 5.

Reservation 21 (C)

14.	Enskilda näringsidkares personliga friskvård

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:2013 av Maria Plass (M) och

2017/18:2839 av Rickard Nordin (C) yrkande 4.

Reservation 22 (C)

Stockholm den 15 mars 2018

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Fredrik Schulte (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Anna Johansson (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Momodou Jallow (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S) och Jamal El-Haj (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Under höstens behandling av statsbudgeten för 2018 ställde sig riksdagen bakom skattepolitikens inriktning och de förslag till ändringar på skatteområdet som lades fram i budgetpropositionen. Samtidigt avslog riksdagen de motioner som väckts under den allmänna motionstiden 2017 och som innehöll förslag om skatteändringar som borde prövas tillsammans med beslutet om fastställande av regeringens förslag till inkomstberäkning (prop. 2017/18:1, yttr. 2017/18:SkU1y, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54).

I detta betänkande behandlar skatteutskottet kvarvarande motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2017 om beskattningen av företag, kapital och fastigheter. Motionerna innehåller förslag på tillkännagivanden till regeringen om ändringar eller utredningar av olika regler i inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, eller andra skattelagar.

Utskottets överväganden

Företagande och investeringar, allmänna frågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om inriktningen av det fortsatta

arbetet med företags- och kapitalbeskattning.

Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V) och 5 (L).

Riktlinjer för skattepolitiken

Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer som handlar om ett legitimt och rättvist skatte-system, generella och tydliga regler, beskattning i nära anslutning till inkomst-tillfället samt hållbara regler i förhållande till EU. Regeringen anser att skatteutgifter, dvs. stöd till hushåll och företag på budgetens inkomstsida till följd av särregler, t.ex. nedsatt skatt på vissa varor och tjänster, regelbundet bör omprövas.

Motionerna

I motion 2017/18:38 av Penilla Gunther (KD) föreslås en kartläggning av det svenska skattesystemet för företag. Enligt motionären bör en parlamentarisk utredning kartlägga skattesystemet och använda resultaten av de utredningar på området som tagit fram underlag för att jämställa förutsättningarna för företag oavsett associationsform, bransch och storlek så att företagandets villkor blir tydligt för dem som driver företag i dag och för dem som drömmer om att starta egna verksamheter.

I motion 2017/18:2349 av Boriana Åberg (M) anförs att regeringen bör överväga en reformering av skattesystemet vid företagsbeskattning.

I kommittémotion 2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 10 anförs att politiska beslut ständigt påverkar näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder och som behöver ses över och reformeras för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften.

I kommittémotion 2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 4 föreslås att enklare företagande med mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning utreds. Vidare anför motionärerna i yrkande 7 att de skattemässiga villkoren för bolag och personer ska vara internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga.

I kommittémotion 2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9 anförs att regeringen bör överväga att införa möjligheten för mindre företag att välja mellan en schablonbeskattning av omsättningen eller beskattning utifrån dagens regelverk.

I kommittémotion 2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 föreslås att regeringen ser över beskattningen av företag och lämnar förslag på en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar.

I kommittémotion 2017/18:3419 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 anförs att Sveriges handelskraft förutsätter gynnsamma näringsvillkor och internationellt konkurrenskraftiga skattenivåer.

Även i motion 2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 32 föreslås en översyn av bolagsskatten. Motionärerna anför att det är orimligt att stora koncerner kan skatteplanera och betala mycket lite eller ingen skatt.

I motion 2017/18:271 av Staffan Danielsson och Solveig Zander (båda C) anförs att regeringen bör utreda om stiftelsers skattefrihet ger dem en särställning som bör upphöra vid köp av skogs- och jordbruksmark.

I motion 2017/18:578 av Lennart Axelsson och Hanna Westerén (båda S) anförs att det behövs en ny lagstiftning om beskattningen av konsument-kooperativa ekonomiska föreningar.

I motion 2017/18:1982 av Hans Rothenberg (M) föreslås att regeringen förtydligar skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag som har F-skattsedel och fakturerar sitt styrelsearvode.

I kommittémotion 2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7 föreslås att möjligheten för juridiska personer att använda investerar-avdraget utreds, att nivån på investeraravdraget ökas samt att beräkningen av schablonintäkten för investeringssparkonton och kapitalförsäkringar återställs till den ursprungliga nivån som rådde vid införandet. I motion 2017/18:2318 av Hans Rothenberg m.fl. (M) anförs att regeringen bör se över möjligheterna att utöka och utveckla investeraravdraget så att det även omfattar investerare som har sitt kapital knutet till bolag.

I motion 2017/18:1905 av Laila Naraghi (S) föreslås att lagändringar ses över så att globala digitala reklam- och medieleverantörer ska kunna beskattas i Sverige baserat på faktiska intäkter och vinst för den verksamhet de bedriver här. I partimotion 2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 anförs att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige.

I motion 2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 5 föreslås att Sverige när så är möjligt nationellt beskattar, eller på andra sätt motverkar, kortsiktig spekulation med riskfyllda finansiella instrument och när så inte är möjligt agerar för detta på europeisk och global nivå.

Flera motioner rör frågor om nya avdragsmöjligheter för företag, fondering av kapital m.m. I kommittémotion 2017/18:904 av Josef Fransson m.fl. (SD) föreslås att införandet av innovationsboxar utreds. I motion 2017/18:1674 av Stina Bergström (MP) yrkande 1 anförs att en metod för att främja fler åtgärder som minskar energiförbrukningen är att investeringskostnaden skrivs av på en gång. Regeringen bör därför överväga direktavskrivning för energieffektiviseringsåtgärder. I motion 2017/18:3161 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3 föreslås att entreprenörskonton införs liksom generösare riskkapitalavdrag. I motion 2017/18:3285 av Erik Bengtzboe (M) anförs att regeringen bör se över förutsättningarna att göra kompetenshöjande utbildning av personal avskrivningsbar. I kommittémotion 2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13 föreslås att regeringen utreder möjligheterna att införa skatteavdrag för klimatkompenserande åtgärder. I motion 2017/18:3494 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkandena 1 och 2 anförs att regeringen bör verka för ändrade regler vid beräkning av det skattepliktiga resultatet av näringsverksamheten för enskilda näringsidkare, samt för ändrade regler vid beräkning av kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond för enskilda näringsidkare. I kommittémotion 2017/18:3613 av Said Abdu m.fl. (L) yrkande 4 föreslås att bolagsformerna när det gäller avsättning till periodiseringsfonder likställs. I motion 2017/18:3616 av Larry Söder (KD) föreslås att konsekvenserna av att införa ett grundavdrag för juridiska personer utreds. I motion 2017/18:3677 av Camilla Waltersson Grönvall (M) anförs att regeringen bör göra det lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner.

I motion 2017/18:3492 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) föreslås att regeringen förändrar och anpassar det inkomstskatterättsliga begreppet ”näringsverksamhet” till begreppen ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk verksamhet” som används i mervärdesskattelagen och mervärdesskatte-direktivet (2006/112/EU).

Frågan om att regionalisera skatteuppbörden från bolags- respektive fastighetsskatten väcks i några motioner. I motion 2017/18:3619 av Larry Söder (KD) föreslås att regeringen utreder möjligheten att låta kommunerna ta del av bolagsskatteinkomsten från den egna kommunen. I kommittémotion 2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 5 föreslås att regeringen vid en större översyn av skattesystemet utreder hur skatteintäkter från fastighetsskatten kan regionaliseras. Även i motion 2017/18:3727 av Per Åsling (C) yrkande 1 anförs att regeringen vid en större översyn av skattesystemet bör utreda hur skatteintäkter från fastighetsskatten kan regionaliseras. I motion 2017/18:3136 av Saila Quicklund (M) föreslås att möjligheterna för en kommunal fastighetsavgift på vindkraftsanläggningar ses över.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att goda skattemässiga villkor för att starta och driva företag är en förutsättning för att hela landet ska växa, och konstaterar att det för närvarande bereds ett flertal utredningar på företagsbeskattningens område i Regeringskansliet. Konjunkturinstitutet (KI) har på uppdrag av regeringen beräknat hur olika finanspolitiska reformer påverkar tillväxten och sysselsättningen i Sverige. I likhet med de flesta internationella studier på området bedömer KI att satsningar på välfärden och tryggheten samt offentliga investeringar är de mest effektiva sätten att snabbt öka tillväxten och sysselsättningen. De positiva tillväxt- och sysselsättningseffekterna är dessutom som störst när resursutnyttjandet är lågt och styrräntan nära sin nedre gräns. Minst effekt på tillväxten och sysselsättningen i närtid har enligt KI generella skattesänkningar.

Det finns flera avgörande utmaningar för den svenska industrin och näringslivet, som hårdnande internationell konkurrens och omställningen till ett fossilfritt och i allt högre grad digitaliserat samhälle. För att underlätta för fler enmansföretag att ta steget att anställa antog riksdagen regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) att inom ramen för en grön skatteväxling utvidga det s.k. växa-stödet till att också omfatta aktiebolag och handelsbolag. Genom samma beslut förändrades även beskattningen av personaloptioner så att möjligheterna för små unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner förbättrades.

Vidare väntas de förslag som regeringen har aviserat under 2018 om förändrad beskattning av företagssektorn, som bl.a. innebär att företagens ränteavdrag begränsas samtidigt som bolagsskattesatsen justeras, leda till att riskerna som är förknippade med lånefinansiering minskar och att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag minskar. Detta kan förväntas öka skattesystemets legitimitet. Enligt regeringens bedömning bör reglerna om begränsning av ränteavdrag för vissa interna skulder snävas in, och det bör införas skatteregler om finansiella leasingavtal. Vidare bör ett primäravdrag införas genom ändring av reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus, och vissa förändringar bör också göras i reglerna för periodiseringsfond och säkerhetsreserv. En tillfällig begränsning av underskottsavdrag bör införas.

Utformningen av skatteincitament för forskning och utveckling har utretts dels i ett delbetänkande av Företagsskattekommittén (Skatteincitament för forskning och utveckling, SOU 2012:66), dels i utredningen om utveckling av innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige (Entreprenörskapsutredningen, SOU 2016:72). I vid bemärkelse innebar utredningsuppdragen att identifiera hinder och möjligheter, samt lämna förslag på åtgärder, för att förbättra och utveckla innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige. Dessa utredningar utredde bl.a. förslag om patent- och innovationsboxar men valde att inte gå vidare med dessa eftersom de ansåg att nackdelarna – högt skattebortfall, komplicerat regelverk, brist på kunskap om vilka effekter patentboxar och liknande har på forskning och utveckling totalt sett m.m. – övervägde fördelarna. Utskottet gör ingen annan bedömning. Dessa utredningar bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Investeraravdraget infördes den 1 december 2013 för att främja tillgången till kapital för mindre företag och tillväxtföretag. Investeraravdraget ger tillväxtföretagen goda villkor att växa, utvecklas och anställa i Sverige. Genom att skapa incitament att tillföra eget kapital till dessa företag ökar soliditeten i företagen, vilket gör företagen mer robusta och livskraftiga. Vidare bidrar investeraravdraget till att den skattemässiga behandlingen av investeringar som finansieras med eget respektive lånat kapital jämnas ut och till att småföretagens kapitalkostnader sänks. Riksdagen antog den 25 november 2015 regeringens förslag till anpassning av investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar. Investeraravdrag får därmed inte göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år när förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2016.

Näringsutskottet tillstyrkte i betänkande 2015/16:NU23 regeringens förslag på en struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt med motiveringen att det under de senaste åren har förts en viktig diskussion om hur de statliga kapitalförsörjningsinsatserna kan förbättras. Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla det tidigare systemet för statliga finansieringsinsatser. Detta är ambitioner som näringsutskottet ställde sig positivt till. Utskottet ansåg att det statliga riskkapitalet ska vara marknadskompletterande och gå in i tidiga utvecklingsfaser för företagen, samtidigt som insatsernas främsta syfte ska vara att stimulera fram mer privat riskkapital på marknaden. Ett alternativ som förts fram under de senaste åren är en s.k. fond-i-fond-lösning, där det statliga riskkapitalet samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag och på så sätt bidrar till att få ut mer privat kapital på marknaden. Riksdagen biföll regeringens förslag, och den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2017. Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att flera av de frågor om villkoren för investeringar, sparande och företagens kapitalförsörjning som har tagits upp i motionerna gäller eller har anknytning till redan vidtagna reformer eller det arbete som pågår. Riksdagen bör därför inte överväga något tillkännagivande till regeringen i dessa hänseenden.

Utskottet konstaterar att regeringen den 13 december 2017 remitterade ett förslag till Lagrådet på en ny lag om ekonomiska föreningar i avsikt att förbättra förutsättningarna att bedriva kooperativt företagande. Vidare remitterade regeringen den 15 februari ett förslag på bl.a. beskattningsregler vid förenklad avveckling av ekonomiska föreningar. Utskottet har inte för avsikt att föregå beredningen av dessa förslag och föreslå att regeringen nu tar fram en ny lag för konsumentkooperativa föreningar.

Vad gäller förslag på regionala skattebaser för att bl.a. främja regional tillväxt anser utskottet att detta ytterst är en fråga för det kommunala utjämningssystemet. Utskottet vill här framhålla att riksdagen nyligen har beslutat om ändringar i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning, vilka gjordes för att bl.a. säkerställa att utjämningssystemet inte skulle motverka tillväxt och ökad sysselsättning. Bakom beslutet låg en omfattande parlamentarisk utredning (prop. 2013/14:1 utg.omr. 25, bet. 2013/14:FiU3, rskr. 2013/14:69). Till detta noterar utskottet att den parlamentariska landsbygdskommittén har haft i uppdrag att lämna förslag till en samman-hållen politik för långsiktigt hållbar utveckling på Sveriges landsbygd. Kommittén lämnade i januari 2017 sitt slutbetänkande (SOU 2017:1), som nu bereds inom Regeringskansliet. I den budgetproposition som riksdagen antog för 2018 avsattes 750 miljoner kronor per år 2019 och 2020 till att stärka regional utveckling. För att öka möjligheten till företagande, inte minst i de glest befolkade delarna av landet, antog riksdagen vidare regeringens förslag om att sänka mervärdesskatten på visningar av naturområden utanför tätorter, samt visningar av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att tillstyrka förslag om utredningar av regionala bolags- eller fastighetsskatter.

Uppdrag som styrelseledamot kan enligt aktiebolagslagen bara innehas av en fysisk person. Av bl.a. den anledningen har styrelseuppdrag i praxis ansetts vara sådana personliga uppdrag som i normalfallet ska beskattas som inkomst av tjänst hos den som utför uppdragen (se RÅ 1993 ref. 104 och RÅ 2000 not. 187). Endast under vissa särskilda förutsättningar har beskattning ansetts kunna ske i inkomstslaget näringsverksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fastställde i dom HFD 2017 ref. 41 att rättsläget i den här frågan inte har ändrats efter den lagändring om begreppet näringsverksamhet som gjordes 2009 i 13 kap. 1 § IL. Domen har dock lett till en viss förändring i hur Skatteverket anser att reglerna ska tolkas. Vid skatteutskottets sammanträde den 23 januari 2018 föredrog representanter för Styrelse- respektive Ersättningsakademien sin syn på hur HFD:s dom kommer att påverka styrelsearbetet och vilka beskattningskonsekvenser den kommer att få för styrelseledamöter framöver. Finansministern har som svar på skriftliga frågorna 2016/17:1793 respektive 1815 i riksdagen anfört att hon avser att noga följa utvecklingen i näringslivet till följd av domen. Utskottet finner det mot denna bakgrund inte motiverat att nu ställa sig bakom ett förtydligande av skattelagstiftningen för styrelseledamöter.

Regeringen har som ovan anförts aviserat förändringar på företagsbeskattningsområdet. Vidare har regeringen tillsatt en översyn av mervärdesskattelagstiftningen i avsikt att föreslå en ny mervärdesskattelag (dir. 2016:58). Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskatte-lagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdes-skattedirektivet särskilt när det gäller terminologi och struktur. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2019. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är nödvändigt att nu föreslå att regeringen harmoniserar terminologin i inkomstskattelagen med mervärdesskattelagen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga motioner som behandlas under detta avsnitt.

Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att se över fåmansföretagens skatteregler.

Jämför reservation 6 (M).

Bakgrund

De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som brukar kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL.

Ett typiskt fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare har mer än hälften av rösterna. Om en av delägarna har den verkliga bestämmanderätten över en oberoende verksamhetsgren räknas bolaget eller föreningen som ett fåmansföretag även om det första villkoret inte är uppfyllt. Vid bedömningen av hur många personer som äger del i företaget ska personer som ingår i samma krets av närstående anses som en person.

3:12-reglerna om utdelning och kapitalvinst gäller enbart personer med s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretaget. En andel är kvalificerad om delägaren eller någon närstående har varit verksam (aktiv) i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de fem föregående åren. En delägare eller en närstående anses vara verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget. Det är den ekonomiska betydelsen av arbetsinsatsen som är avgörande, inte delägarens formella ställning. Som närstående räknas maka eller make, föräldrar, far- och morföräldrar, barn, barnbarn osv. samt deras respektive maka eller make, syskon och deras makar, barn och barnbarn samt dödsbo som någon i närståendekretsen är delägare i.

Om en aktiv delägare tar ut lön från sitt eget bolag beskattas den på vanligt sätt och beläggs med arbetsgivaravgifter. De särskilda reglerna gäller inte löneuttag utan tar sikte på belopp som ägaren lyfter som utdelning eller tillgodogör sig som kapitalvinst vid försäljning av aktier i fåmansbolaget. I avsaknad av de särskilda reglerna skulle utdelning och avyttringar beskattas som inkomst av kapital. De s.k. 3:12-reglerna medför att den del av bolagets inkomster som ägaren tillgodogör sig som utdelning eller kapitalvinst i stället fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. När delägaren lyfter utdelningar från företaget eller säljer andelar i bolaget ska alltså utdelningen respektive kapitalvinsten delas upp i en tjänsteinkomstbeskattad del och en kapitalinkomstbeskattad del. 3:12-reglerna används för att bestämma hur mycket av en utdelning från företaget eller en kapitalvinst från sålda andelar som ska tas upp till progressiv beskattning i inkomstslaget tjänst och hur stor del som ska tas upp till proportionell beskattning i inkomstslaget kapital.

Upp till en viss nivå (ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp), som bestäms med hänsyn till storleken av det insatta kapitalet och utbetalda löner, beskattas utdelning och aktiva delägares vinst vid försäljning av aktier i bolaget med skattesatsen 20 procent. Utdelning och kapitalvinst över gränsbeloppet tas upp i inkomstslaget tjänst.

Ändringar i reglerna den 1 januari 2006

Vid en reformering av reglerna den 1 januari 2006 utvidgades det utrymme som kan tas ut som kapitalbeskattad inkomst. Det infördes också en schablonregel, den s.k. förenklingsregeln, med tanke främst på företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda, t.ex. nystartade företag. I stället för att beräkna utrymme för kapitalbeskattning enligt de ordinarie mer komplicerade reglerna tilläts en ägare av en kvalificerad andel att använda ett belopp motsvarande 1,5 inkomstbasbelopp som gränsbelopp, dvs. det utrymme som anger hur mycket det är möjligt att ta ut ur bolaget till endast 20 procents kapitalinkomstskatt.

Därefter har schablonbeloppet höjts vid tre tillfällen, först till 2 inkomstbasbelopp från ingången av 2007, sedan till 2,5 inkomstbasbelopp från ingången av 2009 och nu senast till 2,75 inkomstbasbelopp fr.o.m. 1 januari 2012. Syftet med höjningarna av schablonbeloppet har varit att stimulera nyföretagande och förenkla för företagare som har ett litet kapital och ett fåtal anställda.

En annan förändring som infördes den 1 januari 2009 gällde det löneuttagskrav som tillämpas för att nivån på företagets löneutbetalningar ska få tillgodoräknas aktiva delägare vid beräkningen av hur mycket som ska kapitalinkomstbeskattas hos ägaren. Löneuttagskravet hade av många företagare upplevts som alltför högt satt. Kritiken gick bl.a. ut på att höga löneuttag riskerar att leda till likviditetsproblem och att ett högt lönekrav leder till svårigheter för medarbetarägda konsultföretag. Vidare var det svårt för företagare som arbetar deltid att utnyttja löneunderlagsregeln. Det maximala löneuttagskravet sänktes från 15 till 10 inkomstbasbelopp den 1 januari 2009. Sedan samma tidpunkt gäller även enklare regler för beräkning av gränsbelopp och att rätten till årets gränsbelopp inte går förlorad efter förvärv genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt.

I 57 kap. 22 § IL finns en takregel för hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna s.k. 100-basbeloppsregel innebär att en kapitalvinst inte ska tas upp som inkomst av tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än motsvarande 100 inkomstbasbelopp (5 460 000 kronor vid kapitalvinst 2012). Kapitalvinst härutöver beskattas utan kvotering till 30 procent i inkomstslaget kapital. Dessa regler infördes den 1 januari 2006.

Sedan den 1 januari 2012 finns även en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst som reglerar till vilken del utdelning under ett och samma beskattningsår ska beskattas som inkomst av tjänst. Regeln innebär att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med högre belopp än motsvarande 90 inkomstbasbelopp. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet och takbeloppet ska beskattas på samma sätt som gäller för kapitalvinstbeskattningen, dvs. till 30 procent i inkomstslaget kapital.

Ändringar den 1 januari 2014

Ytterligare en skärpning av 3:12-reglerna infördes den 1 januari 2014 till följd av att utformningen av löneunderlagsregeln har medfört att delägare i personalintensiva fåmansföretag trots relativt låga löneuttag har kunnat ta ut en stor andel av resultatet som lågt beskattad utdelning. Dessutom har kombinationen av en förmånlig löneunderlagsregel och bestämmelsen i 57 kap. 3 § IL, som inneburit att även företag med många verksamma delägare faller in under 3:12-reglerna, gjort att ersättningen för risk och avkastningen på insatt kapital inte stod i proportion till den avkastning som kunde fås i form av kapitalbeskattad utdelning. Reglernas utformning medförde därför att verksamma delägare i stora fåmansföretag med många anställda kunde tillgodoräkna sig mycket stora lönebaserade utrymmen.

Skärpningen i 3:12-reglerna innebar att det infördes ett kapitalandels-krav om 4 procent, vilket innebär att löneunderlagsregeln bara får tillämpas av delägare som äger en viss minsta andel av kapitalet i företaget. Det löne-baserade utrymmet begränsades också till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna eller närståendes kontanta ersättning, samtidigt som det höjdes från 25 till 50 procent av underlaget. En sänkning av löneuttagskravet till 9,6 inkomstbasbelopp infördes. Vidare infördes en definition av dotterföretag. Slutligen höjdes den positiva räntefördelningsräntan.

Motionerna

I kommittémotion 2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 föreslås att 3:12-reglerna förenklas. Detta föreslås även i kommittémotion 2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.

I motion 2017/18:3622 av Larry Söder och Lars-Axel Nordell (båda KD) anförs att regeringen bör undersöka möjligheten att skapa ett nytt enkelt system för beskattning av inkomst av kapital från näringsverksamhet som ersätter 3:12-reglerna.

Utskottets ställningstagande

De särskilda reglerna för beskattning av utdelning från ett fåmansföretag och kapitalvinst vid avyttring av andelar i ett sådant företag tillkom vid 1990 års skattereform. Syftet är primärt att förhindra att arbetsinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst (prop. 1989/90:110 s. 467). Utgångspunkten var att inkomster som härrör från ägarens egna arbetsinsatser i företaget ska beskattas på ungefär samma nivå som anställdas löneinkomster. De särskilda skattereglerna, som brukar kallas 3:12-reglerna, återfinns i 57 kap. IL.

Dessa regler har reviderats i flera omgångar under senare år. Den senaste utredningen överlämnade sitt slutbetänkande om en översyn av 3:12-reglerna den 3 november 2016 (SOU 2016:75). Utredningens uppdrag var att dels se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag, dels se över 3:12-reglerna i syfte att begränsa möjligheterna till skattemässig inkomstomvandling. Vid översynen av ägarskiften var syftet att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i möjligaste mån beskattas likformigt oberoende av om avyttring sker inom eller utom närståendekretsen. Vid översynen av 3:12-reglerna var det enligt direktiven viktigt att hitta en bra balans mellan syftet att förhindra inkomstomvandling och syftet att skapa positiva effekter som ökat entreprenörskap, fler arbetstillfällen och högre tillväxt.

Utredningen föreslår bl.a. att det vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet införs en trappa med tre skikt och att beräkningen individualiseras. Det innebär att det lönebaserade utrymmet beräknas för respektive andelsägare till 10 procent av andelsägarens löneunderlag som inte överstiger 8 inkomst-basbelopp, 25 procent av andelsägarens löneunderlag som överstiger 8 inkomstbasbelopp men inte 60 inkomstbasbelopp, och 50 procent av andelsägarens löneunderlag som överstiger 60 inkomstbasbelopp. Vidare föreslår utredningen ett gemensamt takbelopp för alla personer inom en närståendekrets på 100 inkomstbasbelopp för utdelningar och kapitalvinster som beskattas som inkomst av tjänst under beskattningsåret. Ett gemensamt takbelopp ökar neutraliteten mellan utdelningar och kapitalvinster. Regel-systemet blir genom förändringen mer likformigt, och 3:12-reglerna förenklas. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet anser att resultatet av Regeringskansliets arbete bör avvaktas och avstyrker därför motionärernas förslag om tillkännagivanden till regeringen om förändrade 3:12-regler.

Beskattning vid generationsskiften

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om att förändra beskattningsreglerna vid generationsskiften i familjeägda företag.

Jämför reservation 7 (M, C, L, KD).

Motionerna

I kommittémotion 2017/18:3408 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7 föreslås att förutsättningarna för generationsskiften förbättras.

I kommittémotion 2017/18:3412 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 8 anförs att det bör bli enklare med ägarskiften till närstående i familjeägda företag.

Utskottets ställningstagande

De s.k. 3:12-reglerna ska motverka att aktiva delägare i fåmansföretag omvandlar högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst genom utdelning eller försäljning av aktierna. Genom flera ändringar under senare år har reglerna emellertid blivit mer förmånliga samtidigt som utrymmet för inkomstomvandling har ökat, vilket kan undergräva reglernas legitimitet.

Som utskottet redogjort för tidigare i detta betänkande har regeringen nyligen i betänkandet SOU 2016:75 låtit utreda beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag för att inte missgynna överlåtelser av företag inom familjen. Vid utformningen av förslagen har hänsyn tagits till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag. Förslaget innehåller bl.a. en särskild undantagsregel som medför att beskattningen inte påverkas av om ett fåmansföretag säljs till någon inom familjen eller till någon utomstående. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet finner inte skäl att föregå beredningen av det lämnade förslaget och avstyrker motionerna.

Skogskonton m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändring av reglerna för skogskonton och skogsskadekonton, samt förslag om att inrätta ett s.k. renkonto.

Jämför reservation 8 (C) och 9 (KD).

Motionerna

I motion 2017/18:945 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6 föreslås att systemet med skogskonton och skogsskadekonton behålls i sin nuvarande form.

I motion 2017/18:3490 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) anförs att det är motiverat att förslaget om nytt stickår bryts ut från beredningen av Skatteförenklingsutredningens förslag och genomförs i förtid.

I kommittémotion 2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 72 föreslås att regeringen verkar för att skogskonton behålls i sin nuvarande form.

I kommittémotion 2017/18:2606 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 2–5 anförs att skogskonton och skogsskadekonton ska finnas kvar. Regeringen bör utreda möjligheten att överlåta skogskonton och skogsskadekonton genom arv eller gåva, samt att stormskogslikvid ska kunna avsättas till en ersättningsfond. Slutligen anför motionärerna att det ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond, i likhet med dagens skogskonton.

I kommittémotion 2017/18:3426 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 24 föreslås att skattereglerna modifieras så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas.

I kommittémotion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7 anförs att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten bör kvarstå.

I motion 2017/18:3475 av Per Åsling (C) yrkande 5 föreslås att regeringen ser över inrättandet av ett renkonto som innehåller samma skattemässiga upplägg som skogskontot.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att reglerna för skogs- respektive skogsskadekonton har setts över av Skatteförenklingsutredningen, som den 8 oktober 2014 överlämnade sitt slutbetänkande Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag till regeringen. Utredningens förslag innebär att inkomstskattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag förenklas. Utredningens uppdrag har bl.a. varit att säkerställa att det ursprungliga syftet med reglerna upprätthålls. Vid utformningen av förslagen har hänsyn tagits till 3:12-reglernas betydelse för incitamenten att starta, driva och utveckla företag.

Utredningen föreslår bl.a. att en ny avsättningsmöjlighet införs, s.k. företagsfond, som ersätter reglerna om skogskonton, skogsskadekonton, upphovsmannakonton och expansionsfonder. Reglerna om periodiseringsfonder slopas för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Två modeller för att beräkna positiv räntefördelning införs, fullständig och förenklad räntefördelning. Negativ räntefördelning slopas. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte någon anledning att föregå denna beredning.

Utskottet finner det inte heller motiverat att använda modellen med skogskonton på de utökade sätt som föreslås i ett par motioner. 

Mot denna bakgrund avstyrks samtliga motioner i detta avsnitt.

Skatteregler för ideell sektor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett yrkande om förändrade skatteregler för idrottsrörelsen.

Jämför reservation 10 (SD).

Gällande rätt

I 7 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för bl.a. ideella föreningar och registrerade trossamfund. Som ett generellt krav för att bli undantagna från skattskyldighet enligt dessa bestämmelser gäller för de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden att de måste uppfylla ändamålskravet i 4 §, verksamhetskravet i 5 §, fullföljdskravet i 6 § och öppenhetskravet i 10 §.

Ändamålskravet är alltså det första villkoret, och det innebär att föreningen eller trossamfundet, utan begränsning till medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen, ska främja ett eller flera allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, politiska, idrottsliga eller kulturella ändamål. Vidare ska föreningen eller trossamfundet, enligt verksamhetskravet, bedriva en verksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser sådana ändamål. Fullföljdskravet innebär att föreningen eller trossamfundet ska bedriva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen på föreningens eller samfundets tillgångar och ställer alltså krav på inkomstanvändningen. Slutligen innebär öppenhetskravet att en förening eller ett trossamfund inte utan särskilda skäl får neka någon inträde som medlem.

Genom att uppfylla de nämnda villkoren blir en ideell förening eller ett registrerat trossamfund inskränkt skattskyldig och är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldig bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL. Detta framgår av 7 kap. 3 § första stycket IL.

Av 7 kap. 3 § andra stycket IL framgår att för de ideella föreningarna och de registrerade trossamfunden gäller, utöver vad som framgår ovan, vissa ytterligare inskränkningar i skattskyldigheten. Det finns enligt bestämmelsen utrymme för att de utan skattskyldighet även kan bedriva viss näringsverksamhet. Huvudregeln är dock fortfarande att de är skattskyldiga för inkomst från näringsverksamhet.

För att undantaget från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § andra stycket IL ska gälla måste den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet, utöver de generella villkoren som framgått ovan, även uppfylla vissa ytterligare krav. Dessa krav tar framför allt sikte på vad för sorts verksamhet som bedrivs. Enligt denna bestämmelse är föreningarna och trossamfunden undantagna från skattskyldighet för bl.a. inkomst från självständig näringsverksamhet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från verksamhet som är ett direkt led i främjandet av eller som har annan naturlig anknytning till allmännyttiga ändamål, verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete och verksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.

Att försäljning av skänkta varor, dvs. secondhandförsäljning, är undantaget från skattskyldighet framgår sedan den 1 januari 2016 uttryckligen av lagtexten, och det har i och med detta även förtydligats vilka krav som ställs för att sådan försäljning ska omfattas av undantaget.

Innan reglerna om undantag från skattskyldighet flyttades över till inkomstskattelagen fanns det i den dåvarande lagtexten, se 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, exemplifieringar av vad som skulle anses ha naturlig anknytning till en förenings ändamål respektive att inkomsterna av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Att exemplen utelämnades i inkomstskattelagen berodde på att det ansågs mindre lämpligt med sådana exempel i lagtext. Det fanns alltså ingen avsikt att ändra något i sak, och vägledning för att avgöra vad som är näringsverksamhet som kvalificerar sig för att omfattas av undantagen från skattskyldighet kan därför fortfarande hämtas från dessa exempel.

Inkomst av verksamhet som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den ska finansiera detta angavs i tidigare lagtext sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål. Sådan verksamhet kan dock vara undantagen från skattskyldighet om den av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. I den tidigare lagtexten angavs att till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av en nykterhetsförening eller en förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en ideell förening eller ett registrerat trossamfund upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler eller dylikt.

Det finns en mycket omfattande rättspraxis i fråga om hävdbegreppet. I ett av de senare målen från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2013 ref. 56, Secondhanddomen) uttalade domstolen att olika faktorer beaktats vid denna prövning. Det har rört sig om inslaget av frivilligt och oavlönat arbete, verksamhetens omfattning och konkurrenssituationen.

Motionen

I kommittémotion 2017/18:1608 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 4 anförs att regeringen bör lägga fram förslag på förbättrade skatteregler för idrottsrörelsen. Motionärerna anför vidare att Riksidrottsförbundet uttrycker en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket så att bl.a. professionell idrott inte räknas som allmännyttig verksamhet, och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga. Utöver det har Skatteverket ändrat sin praxis vad gäller beskattningen av föreningars secondhandförsäljning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot Skatteverkets utveckling av praxis, som inneburit ett förtydligande av gränsdragningen mellan ideell och kommersiell verksamhet. Vidare noterar utskottet att riksdagen den 27 september 2017 antog regeringens förslag till ett förtydligande av inkomstskattelagen som bl.a. innebär att ideella föreningar ska vara undantagna från skattskyldighet för inkomster från upplåtelser av rättigheter som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål (prop. 2016/17:192, bet. 2017/18:SkU2, rskr. 2017/18:8). Undantaget från skattskyldighet gäller om en förening eller ett trossamfund i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.

Motionen avstyrks.

Andrahandsuthyrning av bostäder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår yrkanden om förändrade skatteregler vid uthyrning av bostäder.

Jämför reservation 11 (M).

Bakgrund

För att mer effektivt utnyttja det befintliga bostadsbeståndet och på så vis stimulera till en rörligare arbetsmarknad höjdes schablonavdraget för uthyrning av privatbostäder från 21 000 kronor till 40 000 kronor den 1 januari 2013 (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:FiU1, yttr. 2012/13:SkU1y).

Den 1 februari 2013 började lagen om uthyrning av egen bostad att gälla. Den största nyheten med lagen är att den ger hyresvärden och hyresgästen en större frihet att komma överens om hyran. Lagen gäller när en lägenhet hyrs för att användas som bostad under förutsättning att uthyrningen inte sker i en näringsverksamhet. En person som hyr ut en bostad som han eller hon under en tid inte har behov av bedriver normalt inte näringsverksamhet. En person som hyr ut tre bostäder eller fler anses normalt bedriva näringsverksamhet. Om en person upplåter flera bostäder, gäller lagen bara för den första upplåtelsen. För de senare gäller i stället reglerna i 12 kap. jordabalken (hyreslagen). De bostäder som hyrs ut enligt lagen kan t.ex. vara villor, bostadsrättslägenheter som hyrs ut av bostadsrättshavaren, möblerade och omöblerade rum eller ägarlägenheter. En uthyrning av en hyresrätt i andra hand omfattas dock inte av lagen.

Motionerna

I motion 2017/18:1428 av Erik Andersson (M) yrkande 2 föreslås att schablonavdraget för uthyrning av bostäder fördubblas till 80 000 kronor.

I motion 2017/18:3256 av Erik Bengtzboe och Jesper Skalberg Karlsson (båda M) föreslås att en skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande ses över.

I partimotion 2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 28 anförs att schablonavdraget successivt höjdes mellan 2008 och 2013 med viss effekt. 25 procent av dem som inte hyr ut i nuläget uppger att de skulle göra det om det blev mer lönsamt. Motionärerna föreslår därför ytterligare höjningar av schablonavdraget vid beskattning av uthyrning av bostäder, för att ytterligare öka incitamenten för hushåll att hyra ut hela eller delar av bostaden i andra hand.

I motion 2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 1 föreslås en skattefrihet vid delvis uthyrning.

Utskottets ställningstagande

Frågan om effekterna av en höjning av schablonavdraget vid uthyrning av bostäder har utretts i Bostadsbeskattningskommitténs utredning Vissa bostads-beskattningsfrågor (SOU 2014:1). Kommitténs uppdrag bestod av att dels analysera skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden och undersöka vilken effekt höjningarna av schablonavdraget vid sådan upplåtelse som har genomförts sedan 2009 har haft på utbudet av bostäder inom befintligt bostadsbestånd, dels analysera om ytterligare skattelättnader för privatpersoner som helt eller delvis hyr ut sin bostad kan öka utbudet av boendetillfällen inom det befintliga bostadsbeståndet. Sammanfattningsvis ansåg kommittén att effekterna av höjningarna av schablonavdraget från 12 000 kronor till 40 000 kronor bör utvärderas innan ytterligare skatte-lättnader för privatpersoner som hyr ut den egna bostaden införs. Kommittén valde därför att inte lämna något förslag om ytterligare skattelättnader, vare sig i form av höjningar av schablonavdraget eller genom någon annan metod som innebär att skatten sänks på privatpersoners inkomster från uthyrning av den egna bostaden. Utredningens förslag bereds fortfarande inom Regeringskansliet, och utskottet har inte för avsikt att föregå denna beredning.

Utskottet noterar även i detta sammanhang att regeringen den 2 februari 2017 tillsatte en utredning med syfte att bl.a. föreslå åtgärder som bidrar till att bostadssökande erbjuds fler hyreslägenheter på godtagbara villkor (SOU 2017:86 Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning). Utredningen presenterade sitt betänkande i november 2017, vari man bl.a. föreslår ändrade bytesregler för hyresrätter och skärpta sanktioner om byten skett mot ersättning, ändrade regler för hyressättning vid andrahandsuthyrning samt strängare åtgärder mot otillåten andrahandsuthyrning.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna i detta avsnitt.

Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår yrkanden om ändrad kapitalvinstbeskattning vid fastighetsförsäljning och om möjligheten att göra avdrag för ränteutgifter.

Jämför reservation 12 (M), 13 (SD) och 14 (C).

Gällande rätt

En kapitalvinst som uppkommer vid försäljning, byte och liknande överlåtelser av en tillgång beskattas utan hänsyn till hur länge tillgången har innehafts. Den allmänna skattesatsen för kapitalvinster är 30 procent. Till följd av kvoteringsregler som anger hur stor del av vinsten som ska tas upp till beskattning blir den faktiska beskattningen lägre för vissa slag av tillgångar. När det gäller fysiska personers avyttringar av privatbostadsfastigheter medför kvoteringen att 22 procent av kapitalvinsten beskattas. Av kapitalförlusten vid avyttring av en privatbostadsfastighet ska 50 procent dras av (45 kap. 33 § IL).

Vid avyttring av en fastighet beräknas kapitalvinsten som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången (försäljningspriset) minskad med utgifterna för avyttringen (försäljningsutgifterna) och omkostnadsbeloppet. Om den sålda fastigheten är en ersättningsbostad ska vinsten vid kapitalvinstberäkningen ökas med det uppskovsbelopp säljaren har fått. Som ersättning eller försäljningspris räknas det pris som avtalats mellan säljare och köpare. Utgifter för avyttringen ska avräknas från ersättningen och inte inräknas i omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Som försäljningsutgifter räknas mäklarutgifter och annan försäljningsprovision, advokatutgifter, utgifter för värdering av fastigheten och andra utgifter som säljaren har haft för försäljningen. De principer för kapitalvinstbeskattning av fastigheter som beskrivits ovan gäller också för bostadsrätter. Icke yrkesmässig avyttring av bostadsrätter beskattas alltså i kapital, medan yrkesmässig avyttring beskattas i näringsverksamhet.

För vinster från fysiska personers avyttringar av permanentbostäder i små-hus och äkta bostadsrätter, dvs. i princip bostäder där avyttringen beskattas med 22 procents kapitalvinstskatt, kan uppskov med vinstbeskattningen beviljas om den avyttrade bostaden (ursprungsbostaden) ersätts med en annan bostad (ersättningsbostaden) inom en viss tid från avyttringen. Som villkor gällde tidigare att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden skulle ligga i Sverige. Genom en lagändring hösten 2006 utvidgades uppskovs-möjligheten till att också avse bostäder som ligger i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). De nya bestämmelserna gäller för avyttringar fr.o.m. den 1 februari 2007 men får på begäran av den skattskyldige tillämpas även på avyttringar som har skett under tiden den 1 januari 2006–31 januari 2007. Samtidigt anpassades systemet för att göra det möjligt för Skatteverket att följa upp att obeskattade vinster på ersättnings-fastigheter i utlandet återförs till beskattning i Sverige.

I samband med att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift höjdes kapital-vinstskatten för privatbostäder från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kvarstod, men nya uppskovsbelopp begränsades till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändrades beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden var billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning slopades med undantag för vissa övergångar inom familjen.

Som en del i finansieringen av den nyss nämnda omläggningen av bostads-beskattningen är uppskovsbeloppen räntebelagda fr.o.m. 2009 års taxering genom att den som har fått uppskov ska ta upp en schablonintäkt i inkomst-slaget kapital. Schablonintäkten beräknas till 1,67 procent av det uppskovs-belopp som finns vid ingången av inkomståret. Skatten är sedan 30 procent av schablonintäkten. Skatten motsvarar därmed ca 0,5 procent av uppskovs-beloppet. Vidare sänktes taket för uppskovsbeloppet från 1,6 miljoner kronor till ett tak om 1,45 miljoner kronor för avyttringar som sker fr.o.m. den 1 januari 2010.

Den 1 januari 2017 beslutade riksdagen att enligt regeringens förslag införa tidsbegränsade förändringar av reglerna för uppskov med beskattningen av kapitalvinsten. För försäljningar som genomförs under perioden den 21 juni 2016 till 30 juni 2020 slopas taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av privatbostäder. Dessutom infördes samtidigt en ändring av metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad, som bl.a. innebär att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008. Syftet med förändringarna är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Motionerna

I motion 2017/18:76 av Sara-Lena Bjälkö och Jonas Millard (båda SD) föreslås att inlåsningseffekterna av reavinstskatten på bostäder utreds.

I motion 2017/18:110 av Jimmy Ståhl (SD) föreslås att ett borttagande av vinstskatten vid småhusförsäljning utreds.

I motion 2017/18:1227 av Margareta Cederfelt (M) anförs att det behövs ökad rörlighet på bostadsmarknaden utan reavinstbeskattning.

I kommittémotion 2017/18:1743 av Olle Felten och David Lång (båda SD) föreslås att en förändring av villkoren för reavinstbeskattning vid försäljning av bostadsfastigheter och bostadsrätter utreds för att uppnå en rättvis beskattning.

I motion 2017/18:2315 av Anti Avsan och Isabella Hökmark (båda M) yrkandena 1 och 2 föreslås en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av en permanentbostad, samt att regeringen identifierar vilka negativa konsekvenser den nuvarande eviga reavinstbeskattningen medför samt lämnar förslag till hur en ändrad lag-stiftning skulle kunna utformas.

I motion 2017/18:3328 av Sten Bergheden (M) anförs att regeringen bör överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt.

I partimotion 2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 24 och 25 föreslås uppskovstaket för reavinstskatten slopas permanent och beskattas först när man utträder från bostadsrätts- eller villamarknaden. Vidare anförs att regeringen bör se över hur reavinstbeskattningen långsiktigt kan sänkas.

I motion 2017/18:3675 av Camilla Waltersson Grönvall (M) föreslås att gällande lagstiftning ses över för att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder.

I partimotion 2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 39 föreslås att regeringen genomför en översyn av skatter som bromsar rörligheten på bostadsmarknaden.

I kommittémotion 2017/18:3757 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 25 föreslås att regeringen ser över beskattningen på att köpa, äga och sälja sin bostad.

Flera motionärer föreslår utredningar för att förändra möjligheten att göra avdrag för ränteutgifter. I motion 2017/18:2544 av Jörgen Andersson (M) anförs att regeringen bör se över effekterna av förändringar i ränteavdragen. I motion 2017/18:2930 av Sten Bergheden (M) föreslås att regeringen utreder möjligheten att successivt ta bort ränteavdragen på bostäder. I motion 2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 30 föreslås att ränteavdragen fasas ut.

Utskottets ställningstagande

Liknande yrkanden som de ovan aktuella avstyrktes av utskottet senast våren 2017. Utskottet framhöll att Skatteverket på regeringens uppdrag har redovisat flera förslag på ändringar av kapitalvinstbeskattningen av privatbostäder i promemorian Förenklad beskattning och förbättrad service vid försäljning av privatbostadsfastigheter och privatbostadsrätter. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Förutom denna beredning har regeringen nyligen infört mer generösa regler för uppskov av kapitalvinstbeskattning för att öka rörligheten på bostads-marknaden samt aviserat ytterligare åtgärder som bl.a. ska öka utbudet av nya hyresbostäder, effektivisera plan- och överklagandeprocesser och främja ett ökat utbud av byggbar mark.

Detta sammantaget motiverar utskottet att avstyrka samtliga nu behandlade yrkanden.

Fastighetsskatt på elproduktion

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändrad fastighetsskatt för vindkraftsanläggningar.

Jämför reservation 15 (SD).

Energiöverenskommelsen

Regeringen föreslog i enlighet med ramöverenskommelsen på energiområdet att fastighetsskatten för vattenkraftverk stegvis sänks under en fyraårsperiod med start 2017. Sedan den 1 januari 2017 har skattesatsen sänkts från 2,8 procent till 2,2 procent av taxeringsvärdet. Den 1 januari 2018 sänktes skattesatsen till 1,6 procent av taxeringsvärdet, den 1 januari 2019 föreslås skattesatsen sänkas till 1,0 procent av taxeringsvärdet och den 1 januari 2020 föreslås skattesatsen sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet. Ändringarna ska träda i kraft successivt vid fyra olika tidpunkter: den 1 juli 2017, den 1 januari 2018, den 1 januari 2019 och den 1 januari 2020. Ändringarna ska tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2017, 2018, 2019 respektive 2020.

I energiöverenskommelsen konstateras att svensk kärnkraft står inför stora investeringsbehov för att möta kommande säkerhetskrav. Strålsäkerhets-myndigheten har beslutat att dessa krav behöver vara uppfyllda 2020 eftersom reaktorerna i annat fall inte får drivas vidare. Det har redan fattats beslut om att fyra reaktorer ska avvecklas till 2020. Kärnkraften ska bära sina egna kostnader, och principen om att kärnkraft inte ska subventioneras består. Principerna från regeringens proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik kvarstår och innebär bl.a. följande:

• Avvecklingslagen har avskaffats och kommer inte att återinföras.

• Kärnkraftsparentesen är förlängd genom att inom ramen för maximalt tio reaktorer tillåta nybyggnation på befintliga platser.

• Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.

• Tillstånd för nya reaktorer kommer att prövas enligt lagstiftningens krav på bästa tillgängliga teknik.

• Något statligt stöd för kärnkraft, i form av direkta eller indirekta subventioner, kan inte påräknas.

I enlighet med energiöverenskommelsen föreslog därför regeringen att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017. Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas i två steg. I ett första steg sänktes skattesatsen den 1 juli 2017, från 14 770 kronor till 1 500 kronor per megawatt och kalendermånad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn.

Det avdrag som medges när reaktorer är ur drift under en sammanhängande period som överstiger 90 kalenderdygn sänktes från 485 kronor till 49 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn för att avspegla den förändrade skattesatsen. I ett andra avslutande steg upphävdes lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fr.o.m. den 1 januari 2018.

Den slopade skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkningen av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk ska enligt energi-överenskommelsen finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft samtidigt som elintensiv industri ska undantas. Regeringens bedömning är att skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft bör finansieras genom en höjning av normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänstesektorn.

För att finansiera skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft behöver normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft sammantaget höjas med 4,2 öre per kilowattimme. Samtidigt innebär utfasningen av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 2017–2018 att en större del av finansierings-behovet uppstår under dessa två år, varför en större del av höjningen av energiskattesatsen också behöver ske för dessa år. För att finansiera de stegvisa skattesänkningarna för vatten- och kärnkraft i enlighet med energiöverens-kommelsen föreslår regeringen att normalnivån för energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg. Att energiskattesatsen föreslås höjas i två steg, när skattesänkningarna sker under fyra år, motiveras främst av att det är önskvärt att begränsa antalet regeländringar.

Genom ett första steg den 1 juli 2017 höjdes skattesatsen för andra halvan av 2017 med 3,0 öre per kilowattimme. Denna höjning till 32,5 öre per kilowattimme föreslås komma till uttryck genom en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Eftersom helårseffekten av denna skattehöjning uppstår 2018, finansierar energiskattehöjningen 2017 såväl de två stegen i avvecklingen av skatten på termisk effekt i kärnkrafts-reaktorer 2017–2018 som de två första sänkningarna av skattesatsen för vattenkraftverk 2017–2018.

Genom ett andra steg den 1 januari 2019 föreslås en lagreglerad höjning av skattesatsen motsvarande summan av en indexomräknad skattesats enligt en prognos för prisutvecklingen fram t.o.m. juni 2018 och 1,2 öre per kilowattimme, vilket innebär en skattesats om 34,7 öre per kilowattimme för kalenderåret 2019. Höjningen av energiskattesatsen med 1,2 öre per kilowattimme 2019 bedöms finansiera de två återstående stegen av sänkningarna av fastighetsskattesatsen för vattenkraftverk 2019–2020.

Motionen

I kommittémotion 2017/18:899 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16 föreslås att fastighetsskatten för vindkraft justeras till den normala industrifastighetsskatten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i proposition 2016/17:142 Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen. I propositionen lämnade regeringen förslag på beskattningsändringar som motiverades av ramöverenskommelsen på energiområdet (energiöverenskommelsen). Förslagen innebär att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer fasas ut i två steg och att fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks i fyra steg samt att energiskatten på elektrisk kraft höjs i två steg. Vidare lämnas förslag på vissa förenklingar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Utskottet ser inte nu någon anledning att se över fastighetsskatten för elproducerande enheter ytterligare i enlighet med motionärernas önskemål, utan förslaget avstyrks.

Boendebeskattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändrad boende-beskattning.

Jämför reservation 16 (SD) och 17 (V).

Bakgrund och gällande rätt

Den statliga fastighetsskatten på småhus och bostadsdelen i hyreshus ersattes den 1 januari 2008 av en kommunal fastighetsavgift (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). För småhus bestämdes fastighetsavgiften till 6 000 kronor per värderingsenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften för bostadsdelen i hyreshus bestämdes till 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsavgiften ska årligen räknas upp med utvecklingen av inkomstbasbeloppet. Uttaget av kommunal fastighetsavgift har begränsats för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning (prop. 2007/08:156, bet. 2008/09:SkU3). Genom riksdagens beslut hösten 2009 (prop. 2009/10:33, bet. 2009/10:SkU15) utvidgades systemet med kommunal fastighetsavgift den 1 januari 2010 så att det även omfattar fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde, dvs. hus för vilka värdet understiger 50 000 kronor, och tomtmark för småhus som är bebyggd med småhus på ofri grund, t.ex. bostadshus på en tomt som arrenderas. Utvidgningen finansieras genom att taket för uppskovsbelopp sänktes från 1,6 till 1,45 miljoner kronor den 1 januari 2010.

Kostnaden för lagfart varierar beroende på om man har köpt, ärvt eller fått en fastighet i gåva. Vid gåva och arv betalas normalt ingen stämpelskatt. Däremot betalas en expeditionsavgift på 825 kronor. Är det exempelvis flera olika förvärvare eller servitut på flera olika fastigheter innebär det flera expeditionsavgifter. Expeditionsavgiften är tänkt att täcka kostnaden för handläggningen. Vid köp av fast egendom och tomträtter samt vid beviljande av inteckningar betalas, utöver expeditionsavgiften, en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet (köpesumman alternativt taxeringsvärdet). För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten för lagfart och inskrivning av tomträtt 1,5 procent (lägsta kostnad är 50 kronor) och för juridiska personer (aktiebolag, föreningar m.fl.) 4,25 procent. Stämpelskatten på inteckningar i fast egendom eller tomträtt är 2 procent av det intecknade beloppet.

Innehav av hyresbostäder utgör näringsverksamhet, vilket utöver fastighetsavgiften medför en löpande konventionell beskattning i form av skatt på näringsverksamheten. Medel som sparas eller sätts av för framtida underhåll beskattas med 22 procent. I det system för beskattning av näringsverksamhet som gällde före skattereformen 1990 fanns ett flertal möjligheter att bilda obeskattade reserver, och vissa näringsidkare hade möjlighet att på ett mer omfattande sätt skattemässigt jämna ut sina inkomster. Det system för beskattning av näringsverksamhet som infördes genom skattereformen byggde på sänkta skattesatser och marginalskatter med generöst utformad allmän reserveringsmöjlighet, numera i form av periodiseringsfond, och kraftigt inskränkta reserveringsmöjligheter i övrigt.

Vid beräkning av näringsverksamhet kan avdrag göras för avsättning till periodiseringsfond. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får göra avdrag med högst 30 procent av inkomsten. Juridiska personer får göra avdrag med högst 25 procent.

I mars 2017 presenterade Utredningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet sitt slutbetänkande Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27). Uppdraget var att utreda de samhälls-ekonomiska effekterna av möjligheten att skattefritt sälja fastigheter i paketerad form. I uppdraget ingick att göra ett antal kartläggningar och analyser, bl.a. vad gäller den skattemässiga situationen för företag i fastighetsbranschen, förekomsten av paketering av fastigheter, skattereglernas påverkan på ägar- respektive organisationsstrukturen samt rörligheten i fastighetsbranschen. På grundval av genomförda analyser ska utredaren bedöma om fastighetsbranschen eller investeringar i fastigheter kan anses vara skattemässigt gynnade. Vidare omfattade uppdraget vissa frågor om stämpelskatt. Utredningen föreslår bl.a. sänkt stämpelskatt från 4,25 procent till 2 procent.

Motionerna

I motion 2017/18:81 av Sara-Lena Bjälkö (SD) anförs att systemet med fastighetsavgift bör utredas för att i framtiden ändra förutsättningarna så att det blir attraktivare att bosätta sig och att etablera sig i glesbygden genom lägre fastighetsavgift i glesbygden jämfört med i städer. I motion 2017/18:85 föreslår samma motionär att den kommunala fastighetsavgiften slopas.

Flera motioner berör rättvisa mellan olika upplåtelseformer för bostäder. I motion 2017/18:1681 av Jan Lindholm (MP) anförs att det behövs en rättvis skattebelastning av de olika upplåtelseformerna för bostäder. Samma yrkande återkommer i motion 2017/18:1692 av samma motionär. I motion 2017/18:580 av Hanna Westerén (S) föreslås att regeringen ser över hur rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna kan uppnås. I motion 2017/18:766 av Björn Wiechel m.fl. (S) föreslås en översyn av rättvisan mellan upplåtelseformerna. I motion 2017/18:696 av Hillevi Larsson (S) anförs att regeringen bör överväga en framtida översyn av de olika skattenivåerna i fråga om olika boendeformer.

I motion 2017/18:588 av Catharina Bråkenhielm och Kenneth G Forslund (båda S) föreslås att regeringen ser över skatter och ROT-avdrag för hyresrätter.

I motion 2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 1 föreslås att hyresskatten ses över så att den i förlängningen sänks.

I motion 2017/18:2518 av Amir Adan (M) anförs att regeringen bör utreda möjligheterna att göra det kostnadsfritt att skriva in ytterligare ägare i en fastighet i efterhand.

I partimotion 2017/18:2344 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 19 anförs att regeringen bör tillsätta en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.

I motion 2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 26 föreslås att regeringen utreder möjligheten att ge kommuner möjlighet att justera den kommunala fastighetsavgiften så att den helt eller delvis består av markvärdesskatt.

I motion 2017/18:2275 av Jan Ericson (M) föreslås en översyn av stämpelskatterna vid fastighetsköp och belåning av fastigheter. I motion 2017/18:3289 av Erik Bengtzboe (M) anförs att regeringen bör överväga att avskaffa stämpelskatten vid fastighetsköp.

I kommittémotion 2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 13, 17 och 21 föreslås att regeringen utreder frågan om beskattning av byggklar mark samt avskaffar den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder och studentrum genom att klassificera dem som elevhem. Vidare anförs att det med dagens system saknas möjlighet att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla nere hyrorna ska skattefria underhållsfonder möjliggöras, för att finansiera framtida renoveringar. Detta bör gälla enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag. I motion 2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 6 anförs att skattefria underhållsfonder är avdragsgilla för bostadsrättsföreningar men inte för enskilt eller kommunalt ägda bostadsföretag. I motion 2017/18:2300 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4 föreslås att studentbostäder klassas som elevhem samt att studentkorridorer beskattas som helhet snarare än enskilda studentrum i en korridor.

I motion 2017/18:3372 av Jonas Eriksson (MP) anförs att det behövs rimlig tid för att återuppföra bostadshus efter brand innan Skatteverket tar ställning till eventuell ändrad fastighetsstatus. Enligt motionären är det inte rimligt att småhusägare som utan förskyllan förlorar sin bostad också ska drabbas av stora negativa skatteeffekter. I stället för att en fastighets status omgående ändras efter brand, från bebyggd tomt till obebyggd, och belastas med fastighetsskatt bör fastighetsägaren få rimlig tid att återuppföra ett nytt bostadshus.

Utskottets ställningstagande

Bostadsbeskattningskommittén har överlämnat sitt betänkande Vissa bostadsbeskattningsfrågor (SOU 2014:1) till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att se över beskattningen av hyresbostäder, av delägare i oäkta bostadsföretag och beskattningen av kooperativa hyresrättsföreningar. Vidare har uppdraget bestått av att utreda reglerna om skattereduktion för ROT-arbete samt skattereglerna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. Eftersom Bostadsbeskattningskommitténs betänkande för närvarande bereds inom Regeringskansliet finner utskottet inte anledning att föregå denna beredning.

Utskottet finner inte heller att det för närvarande är motiverat med en översyn av stämpelskatten utöver den som regeringen redan har tagit initiativ till och vars förslag för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Utskottet har vid tidigare behandlingar av olika motionsförslag om utbyggda skattefria reserveringsmöjligheter avstyrkt förslag om att reservera obeskattade medel till underhållsfonder i hyreshus med hänvisning till principerna bakom 1990 års skattereform. Utskottet vidhåller detta ställnings-tagande.

Den kommunala fastighetsavgiften för hyresenheter ändrades den 1 januari 2013 genom att både taket och procentsatsen sänktes. Den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus har på detta sätt fått ett genomslag även för hyreshus med studentbostäder. Utskottet är inte berett att tillstyrka motionsförslag om att rikta tillkännagivanden till regeringen om att fastighetsavgiften bör utredas eller slopas.

Enligt tidigare lydelse av 3 § fjärde stycket lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, förkortad FSL, fanns möjlighet att sätta ned fastighetsskatten om en byggnad som var avsedd för användning under hela året inte kunnat användas eller hyras ut under viss tid på grund av eldsvåda eller liknande händelse. Vidare utgjorde samtliga grunder för nedsättning av fastighetsskatten, t.ex. brand, även grund för justering av taxeringsvärdet. Med hänsyn till det angelägna i att förenkla regelverket och mot bakgrund av de principiella betänkligheterna i möjligheten till dubbel skattelättnad ansåg regeringen att nedsättningen skulle utmönstras helt när den föreslog att den statliga fastighetsskatten skulle ersättas med en kommunal fastighetsavgift. Utskottet tillstyrkte förslaget, och riksdagen införde de nya reglerna den 1 januari 2008 (prop. 2007/08:27, bet. 2007/08:SkU10, rskr. 2007/08:90). Utskottet har inte ändrat uppfattning om grunden för att avskaffa nedsättningsmöjligheten.

Samtliga motionsförslag i detta avsnitt avstyrks.

Arvsskatt m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslaget om att återinföra skatt på arv, gåvor och förmögenhet.

Motionen

I motion 2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 28 och 29 föreslås att regeringen tar fram lagförslag om att återinföra arvsskatten, eventuellt kompletterat med en återinförd gåvoskatt, samt av förmögenhetsskatten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt förslag om att rikta tillkännagivanden till regeringen om att den bör ta fram förslag på återinförande av arvsskatten, gåvoskatten och förmögenhetsskatten, senast i betänkande 2016/17:SkU6. Utskottet hänvisade bl.a. till de förslag regeringen lagt fram i syfte att öka den ekonomiska jämlikheten, samt till att ifrågavarande skatter ansetts godtyckliga, orättvisa och svåradministrerade.

Utskottet står fortfarande bakom dessa bedömningar och avstyrker motionsförslagen.

Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av företags donationer och gåvor till lärosäten m.m.

Jämför reservation 18 (C).

Gällande rätt

Med sponsring avses vanligtvis ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller någon annan allmännyttig verksamhet. Avdragsrätten för sponsorbidrag bedöms utifrån de bestämmelser som gäller för driftskostnader i allmänhet.

Huvudregeln, som finns i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, anger att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Samma kapitel innehåller ett antal bestämmelser som preciserar omfattningen av avdragsrätten för vissa typer av utgifter. Som exempel kan nämnas att särskilda inskränkningar i avdragsrätten gäller för utgifter för representation, som ofta har karaktär av levnadskostnader, medan utgifter för forskning och utveckling bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. För sponsorsbidrag finns inga regler utöver huvudregeln.

En principiellt viktig inskränkning i avdragsrätten för utgifter är förbudet i 9 kap. 2 § IL mot att dra av sina levnadskostnader och liknande. Denna regel gäller generellt och inte bara för näringsverksamhet. Av lagtexten framgår uttryckligen att gåvor räknas som sådana utgifter som inte får dras av vid inkomsttaxeringen. Avdragsrättens omfattning, bl.a. mot bakgrund av gåvoförbudet, har prövats av Regeringsrätten. I ett uppmärksammat mål (Procordias sponsring av Operan, mål nummer 2677-1998) klargjorde Regeringsrätten att sponsring träffas av förbudet mot avdrag för gåvor om mottagaren inte tillhandahåller någon direkt motprestation och ersättningen inte heller avser en verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Den omständigheten att sponsringen var ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kunde vara kommersiellt motiverad innebar inte i sig att sponsringen förlorade sin karaktär av gåva.

Företag ska enligt 16 kap. 2 § IL dra av utgifter för representation och liknande ändamål som har ett omedelbart samband med näringsverk-samheten, såsom när det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller när utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För måltidsutgifter som avser lunch, middag eller supé finns en särskild avdragsram fastlagd i lagtexten.

Med forskning avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap. Med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana.

Motionerna

I kommittémotion 2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 8 föreslås att regeringen ser över möjligheterna att göra donationer till lärosäten från näringsliv och privatpersoner avdragsgilla.

I kommittémotion 2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 10 föreslås en utredning som ser över den befintliga skattelagstiftningen som i dag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag.

I motion 2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 3 anförs att regeringen bör se över hur avdrag för gåvor kan utvecklas så att exempelvis även företag kan ge ideella gåvor avdragsgillt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen prövat förslag om att göra donationer till lärosäten från näringsliv och privatpersoner avdragsgilla, senast i betänkande 2016/17:SkU23. Då som nu delar utskottet regeringens bedömning att en skattereduktion för gåvor skulle öka komplexiteten i skattesystemet. Utskottet vill samtidigt påpeka att utgifter för forskning och utveckling redan bedöms enligt en mer generös regel än huvudregeln. Utskottet avstyrker därför förslag om tillkännagivanden till regeringen om översyner för att göra ideella gåvor till bl.a. lärosäten avdragsgilla för företag.

Utskottet konstaterar vidare att reglerna om avdrag för sponsring i sig är neutrala ur ett jämställdhetsperspektiv. Att skattereglerna är generella och tydliga är en viktig del i ett fungerande skattesystem och är en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågan om mer jämställd idrott bör därför enligt utskottets mening inte lösas via undantag i skattereglerna. Förslaget om att utreda skattelagstiftningens bestämmelser om sponsring av dam- respektive herridrott avstyrks mot denna bakgrund.

Tonnageskatt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändring respektive utvärdering av tonnagebeskattningssystemet.

Jämför reservation 19 (M) och 20 (SD).

Bakgrund

Tonnagebeskattning innebär att inkomsten från kvalificerad rederi-verksamhet beräknas schablonmässigt utifrån storleken på fartygens lastutrymme, med en teknisk term kallat nettodräktighet. Den schablonmässigt beräknade inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen.

Riksdagen tillstyrkte den 28 september 2016 regeringens förslag om att införa tonnagebeskattning i Sverige (prop. 2016/17:127, bet. 2016/17:SkU6, rskr. 2016/17:6). Bestämmelserna trädde i kraft den 20 oktober 2016.

För att rederiverksamheten ska anses som kvalificerad ska den bl.a. avse transport av gods och passagerare till sjöss med fartyg som har en viss minsta totala inneslutna volym (med en teknisk term kallat bruttodräktighet), har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige och huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. För att rederiverksamheten ska anses vara kvalificerad krävs vidare bl.a. att en viss andel av fartygen i företagets flotta är svenskregistrerade respektive registrerade i ett register i en stat inom Europeiska unionen.

Företag som vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas i stället för att beskattas konventionellt ska ansöka om godkännande för tonnage-beskattning i förväg. Ett godkännande för tonnagebeskattning gäller tills vidare. Företaget kan som huvudregel lämna systemet tidigast efter tio beskattningsår.

Motionerna

I kommittémotion 2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 44 föreslås att införandet av ett tonnagebeskattningssystem för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft följs upp.

I kommittémotion 2017/18:1744 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1–3 föreslås att tonnagebeskattningssystemet utvidgas till att gälla även svensk kustsjöfart, att den nedre gränsen för bruttodräktighet anpassas för att kunna ansluta ett fartyg till tonnagebeskattning samt att systemet öppnas för att rederiföretag ska kunna använda tonnagebeskattning på tillämpliga delar av sin verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnade i betänkande 2016/17:SkU6 regeringens förslag till ett svenskt tonnagebeskattningssystem, för vilket det fanns ett samstämmigt stöd i riksdagen och vilket utskottet också efterfrågat i ett flertal betänkanden de senaste åren. Samtidigt avstyrkte utskottet motionsyrkanden om att utvidga systemet till svensk sjöfart, ändra gränsen för bruttodräktighet samt att öppna systemet så att det skulle gälla för koncerner som bedriver både nationell och internationell sjöfart. Utskottet ansåg då som nu att de gränser för bruttodräktighet som är tillämpliga för att kvalificera ett fartyg för tonnagebeskattning är väl avvägda, och ser inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om att dessa bör omprövas.

Syftet med att införa ett system med tonnagebeskattning är att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrensvillkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa. Även om svenska fartyg i inrikes trafik kan utsättas för konkurrens från utländska fartyg som omfattas av tonnagebeskattning är det framför allt fartyg i internationell trafik som är utsatta för internationell konkurrens. Utgångspunkten är därför att systemet med tonnagebeskattning är begränsat till fartyg som används i internationell trafik. Men för att undvika svåra bedömningsfrågor och gränsdragnings-problem räcker det att ett fartyg huvudsakligen ska användas i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land för att vara kvalificerat. Utskottet finner inte att motionärerna framfört skäl som förmår utskottet att påverka regeringen att ändra denna ordning.

Eftersom tonnagebeskattning är frivillig är två parallella beskattnings-metoder tillämpliga samtidigt. Företag som bedriver kvalificerad rederi-verksamhet i en koncern kan emellertid inte välja olika beskattningsmetoder, detta för att minska risken för att företag försöker utnyttja fördelarna i respektive system genom att organisera verksamheten så att verksamheter med stora vinster läggs i företag som tonnagebeskattas och verksamheter där vinsten kan neutraliseras genom stora avskrivningar läggs i företag som beskattas konventionellt. En koncernregel finns även i andra länders tonnagebeskattningssystem och är en sådan åtgärd som kommissionen särskilt beaktar vid bedömningen av om den stödberättigade verksamheten ska anses vara avgränsad från annan verksamhet. Utskottet anser därför inte att koncernregeln bör utgå från tonnagebeskattningssystemet.

När utskottet tillstyrkte regeringens förslag till tonnagebeskattning i sitt betänkande 2016/17:6 konstaterade utskottet bl.a. att regeringen utfäst att systemet kommer att utvärderas. Utskottet finner mot denna bakgrund inte skäl att nu rikta något tillkännagivande till regeringen om att följa upp tonnage-beskattningssystemet.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna i detta avsnitt.

Konstinköp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att utreda avdragsrätt för företags konstinköp.

Jämför reservation 21 (C).

Motionen

I kommittémotion 2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 5 föreslås att möjligheten utreds att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt förslag om förändrad avdragsrätt för konstinköp och framhållit att företagens skatteregler inte i första hand bör utformas med tanke på att de ska fungera som ett indirekt stöd till konstnärlig verksamhet. Utskottet anser inte att det nu finns något skäl att göra en annan bedömning. Motionen avstyrks därmed.

Enskilda näringsidkares personliga friskvård

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om ändrade skatteregler för enskilda näringsidkares personliga friskvård.

Jämför reservation 22 (C).

Gällande rätt

Som skattefria personalvårdsförmåner räknas förmåner av mindre värde som riktar sig till all anställd personal och som består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om (11 kap. 11 och 12 §§ IL). Möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård räknas hit. Avdragsreglerna omfattar inte sådana utgifter för friskvård som en enskild näringsidkare har för egen räkning.

Motionerna

I motion 2017/18:2013 av Maria Plass (M) föreslås att avdragsrätt för friskvård i enskild firma införs.

I motion 2017/18:2839 av Rickard Nordin (C) yrkande 4 föreslås att reglerna ändras för vilka som omfattas av friskvårdsbidrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid upprepade tillfällen, senast våren 2017, avstyrkt motionsyrkanden om avdrag för enskilda näringsidkares privata friskvård. Utskottet har framhållit att reglerna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är avsedda för anställd personal, vilket samtidigt innebär att en enskild näringsidkares personliga friskvård inte omfattas. Vissa andra slag av förmåner som är skattefria för anställda, t.ex. företagshälsovård, före-byggande behandling eller rehabilitering, kan dras av även om de utnyttjas personligen av en enskild näringsidkare. Avdragsrätten gäller utgifter för t.ex. rehabilitering som är nödvändig för att näringsidkaren ska kunna fortsätta sin verksamhet. Om utgifterna däremot inte är av denna karaktär betraktas de i skattehänseende som icke avdragsgilla privata levnadskostnader för närings-idkaren. Om avgifterna dras av i företaget kan detta leda till uttagsbeskattning. I vilka fall detta aktualiseras avgörs från fall till fall i rättstillämpningen. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionsyrkandena.

Reservationer

1.	Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (M)

av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13,

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9 och

2017/18:3419 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 och

avslår motionerna

2017/18:38 av Penilla Gunther (KD),

2017/18:271 av Staffan Danielsson och Solveig Zander (båda C),

2017/18:578 av Lennart Axelsson och Hanna Westerén (båda S),

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 10,

2017/18:904 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,

2017/18:1674 av Stina Bergström (MP) yrkande 1,

2017/18:1905 av Laila Naraghi (S),

2017/18:1982 av Hans Rothenberg (M),

2017/18:2318 av Hans Rothenberg m.fl. (M),

2017/18:2349 av Boriana Åberg (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 5 och 32,

2017/18:3136 av Saila Quicklund (M),

2017/18:3161 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3285 av Erik Bengtzboe (M),

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,

2017/18:3492 av Per Åsling och Peter Helander (båda C),

2017/18:3494 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3613 av Said Abdu m.fl. (L) yrkande 4,

2017/18:3616 av Larry Söder (KD),

2017/18:3619 av Larry Söder (KD),

2017/18:3677 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

2017/18:3727 av Per Åsling (C) yrkande 1 och

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 5.

Ställningstagande

Digitaliseringen och möjligheterna inom delningsekonomin utmanar vår traditionella syn på skatteredovisning, skattebetalning och skattesystemet i stort. Skattesystemet är i många delar komplext och administrativt svårhanterligt. Enkla tjänster som tillhandahålls av privatpersoner till privatpersoner står i dag i stora delar utanför skattesystemet, då skattereglerna anses vara för krångliga och skattenivån för hög.

För en liten, öppen ekonomi som den svenska krävs att villkoren för att göra investeringar i Sverige är goda. Inom forskningen råder enighet om att hög bolagsskatt leder till färre investeringar, detta eftersom företagens avkastningskrav sätts internationellt. Dagens skattesystem gynnar också lån framför eget kapital, genom våra regler om ränteavdrag. Det leder till att företag belånar sig mer än de annars skulle ha gjort, vilket ökar sårbarheten i ekonomin. För att minska denna spänning bör likabehandlingen öka mellan lånat respektive eget kapital när det gäller bolagsskatten. Reglerna måste utformas långsiktigt och vara internationellt jämförbara.

Det bör också vara möjligt för mindre företag att välja mellan en schablon-beskattning av omsättningen eller att beskattas utifrån dagens regelverk. En sådan möjlighet skulle erbjuda en välkommen lättnad för företagen vad gäller administration av komplicerade skatteregler. Fokus kan i stället under företagets första år läggas på att växa och att verksamheten ska bli lönsam.

För oss är det avgörande att en ambitiös miljö- och klimatpolitik går hand i hand med en stark svensk ekonomi. På så sätt kan Sverige vara ett grönt föredöme för andra länder. Då måste vi också ständigt söka nya vägar att föra klimatarbetet framåt. En möjlig väg skulle kunna vara just skatteavdrag för klimatkompenserande åtgärder. Därför bör regeringen skyndsamt utreda möjligheterna för företag att göra skatteavdrag för klimatkompenserande åtgärder.

2.	Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (SD)

av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 10,

2017/18:904 av Josef Fransson m.fl. (SD) och

2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7 samt

avslår motionerna

2017/18:38 av Penilla Gunther (KD),

2017/18:271 av Staffan Danielsson och Solveig Zander (båda C),

2017/18:578 av Lennart Axelsson och Hanna Westerén (båda S),

2017/18:1674 av Stina Bergström (MP) yrkande 1,

2017/18:1905 av Laila Naraghi (S),

2017/18:1982 av Hans Rothenberg (M),

2017/18:2318 av Hans Rothenberg m.fl. (M),

2017/18:2349 av Boriana Åberg (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 5 och 32,

2017/18:3136 av Saila Quicklund (M),

2017/18:3161 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3285 av Erik Bengtzboe (M),

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13,

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9,

2017/18:3419 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3492 av Per Åsling och Peter Helander (båda C),

2017/18:3494 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3613 av Said Abdu m.fl. (L) yrkande 4,

2017/18:3616 av Larry Söder (KD),

2017/18:3619 av Larry Söder (KD),

2017/18:3677 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

2017/18:3727 av Per Åsling (C) yrkande 1 och

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 5.

Ställningstagande

Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att vi även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder och som behöver ses över och reformeras för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften.

Vi vill införa ett system som ibland kallas innovationsboxar. Det innebär i praktiken finansiella lättnader för innovativa företag, vars omsättning baseras på nya tekniska produkter eller processer. Liknande system finns i flera EU-länder, vars förutsättningar påminner om Sveriges, t.ex. Nederländerna och Belgien. Sverigedemokraternas vision är att detta stöd särskilt ska riktas till små svenska företag och generera ett incitament till att utveckla innovativa processer eller produkter. Vi är dock ödmjuka inför uppgiften då bl.a. de europeiska länderna har avsevärda skillnader i finansiella lättnader när det gäller patent, innovationer och immateriella rättigheter samt upphovsrätt, varumärken men även viss know-how och forskning och utveckling i allmänhet. Vi ser även flera olika avdragsmöjligheter när det gäller direkta och indirekta stöd. Vi avser därför att utreda möjligheten att införa finansiella lättnader för småbolag i fråga om innovativa processer och produkter.

Investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag som troligen hade varit mindre intressanta att investera i utan avdraget. Sverigedemokraterna har för avsikt att vidareutveckla investeraravdraget med beaktande av nivån på avdraget och möjligheten för juridiska personer att nyttja avdraget och att låta allmänheten använda sig av det för investeringar i riskkapitalfonder som satsar på småföretag.

För att även öka intresset och användandet av avdraget vill vi även i större omfattning låta Almi bjuda in allmänheten att investera i de företag som man avser att investera i, vilket i nästa steg medför rätt till investerar-avdrag.

När investeringssparkontot infördes var det inget av de åtta nuvarande partierna i riksdagen som hade någon annan uppfattning om hur schablonintäkten från investeringssparkontot skulle beräknas. Detta lär ha varit en tydlig signal till de småsparare som öppnade kontot om att det fanns långsiktiga förutsägbara regler för hur deras innehav skulle beskattas och under vilka former det skulle ske. I budgetpropositionen för 2016 valde däremot den rödgröna regeringen att endast fyra år efter införandet ändra förutsättningarna för sparformen och tillförde ett strafftillägg om 0,75 procent vid beräkningen av schablonintäkten. Utöver det införde man även ett golv om 1,25 procent för att skatten inte ska bli för låg, som man själva uttryckte det. Endast ett år senare höjer man nu återigen nivån med ytterligare ett tillägg om 0,25 procent.

Sverigedemokraternas uppfattning är att skattereglerna kring beräkningen av schablonintäkten när statsfinanserna tillåter det ska återställas till de regler som gällde vid införandet 2012 och som även utgjort grundförutsättningen för de flesta som öppnat ett investeringssparkonto – en åtgärd som är angelägen för att uppvisa trovärdighet kring långsiktiga förutsättningar i denna investeringsform inför landets småsparare.

3.	Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3492 av Per Åsling och Peter Helander (båda C),

2017/18:3494 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3727 av Per Åsling (C) yrkande 1 och

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 5 samt

avslår motionerna

2017/18:38 av Penilla Gunther (KD),

2017/18:271 av Staffan Danielsson och Solveig Zander (båda C),

2017/18:578 av Lennart Axelsson och Hanna Westerén (båda S),

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 10,

2017/18:904 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,

2017/18:1674 av Stina Bergström (MP) yrkande 1,

2017/18:1905 av Laila Naraghi (S),

2017/18:1982 av Hans Rothenberg (M),

2017/18:2318 av Hans Rothenberg m.fl. (M),

2017/18:2349 av Boriana Åberg (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 5 och 32,

2017/18:3136 av Saila Quicklund (M),

2017/18:3161 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3285 av Erik Bengtzboe (M),

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13,

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9,

2017/18:3419 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3613 av Said Abdu m.fl. (L) yrkande 4,

2017/18:3616 av Larry Söder (KD),

2017/18:3619 av Larry Söder (KD) och

2017/18:3677 av Camilla Waltersson Grönvall (M).

Ställningstagande

Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som riksdagen beslutat. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och stimulera en grön skatteväxling. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga.

För att öka förutsägbarheten och förståelsen för skattesystemet samt förenkla regelsystemet föreslås att definitionen av begreppet närings-verksamhet i inkomstskattelagen harmoniseras med de begrepp som finns i mervärdesskattelagen. Det uppnås genom att begreppet förvärvsverksamhet i inkomstskattelagen utgår från och får samma innebörd som begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i mervärdesskattelagen.

Av 13 kap. 1 § 1 inkomstskattelagen (IL) framgår att med näringsverk-samhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. I dagligt tal uttrycks det som att näringsverksamhet finns om en verksamhet bedrivs med vinstsyfte, varaktighet samt självständighet. Avsaknad av vinstsyfte medför att en verksamhet betraktas som hobbyverksamhet (där överskott beskattas i inkomstslaget tjänst).

Begreppet beskattningsbar person infördes i mervärdesskattelagen (ML) den 1 juli 2013 och är en anpassning till lydelsen i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EU). I och med införandet av detta begrepp slopades begreppet yrkesmässig verksamhet och kopplingen till inkomstskattelagen. Genom lagändringen har kopplingen mellan mervärdesskatten och inkomstskatten i detta avseende upphört. Eftersom begreppet beskattningsbar person inte har koppling till inkomstskattelagen, kan en person som inte uppfyller kraven för näringsverksamhet ändå vara en beskattningsbar person och därmed bli skyldig att redovisa moms. En ökad förutsägbarhet och förståelse för skattesystemet – vilket gynnar företagande i allmänhet och nyföretagande i synnerhet – kräver ett mer förenklat skattesystem. Eftersom mervärdesskatten utgår från mervärdesskattedirektivet är det naturligt och nödvändigt att en harmonisering av begreppen leder till att begreppet näringsverksamhet i inkomstskattelagen anpassas till och får samma innebörd som begreppet beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i mervärdesskattelagen.

Sveriges största grupp småföretagare är de enskilda näringsidkarna. Genom 1990 års generella inkomstskattereform och 1994 års företagsskattereform fick denna grupp nya skatteregler anpassade till det nuvarande dualistiska svenska skattesystemet. Komplexiteten i dagens ordning uppmärksammades redan i samband med införandet, och Lagrådet konstaterade att regleringen, med hänsyn till att den i huvudsak riktar sig till de mindre företagen, låg nära gränsen för vad som kan accepteras i komplexitet (prop. 1993/94:50 s. 427). Även när reglerna fördes över till inkomstskattelagen uttalade Lagrådet kritik mot komplexiteten (prop. 1999/2000:2 del 3 s. 434). Det finns med andra ord ett stort behov av förenklade, men fortsatt neutrala, skatteregler för denna stora grupp småföretagare.

År 2012 tillsattes Skatteförenklingsutredningen. Enligt direktiven bestod utredningens uppdrag i att utvärdera och försöka förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Enligt direktivet ska särskild uppmärksamhet ägnas åt reglerna om räntefördelning och expansionsfonder. I utredningens betänkande SOU 2014:68 föreslogs förenklande regler med, så långt det är möjligt, bibehållen neutralitet i beskattningen mellan enskilda näringsidkare och näringsidkare som driver sin verksamhet genom ett aktiebolag. Jag föreslår att dagens systematik ändras och utformas i enlighet med huvuddragen i Skatteförenklingsutredningens förslag om en fördelningsbar inkomst. Dock förespråkar jag ingen förändring av systemet i övrigt, vilket bl.a. innebär att skogskonton, upphovsmanna-konton, periodiseringsfonder och expansionsfonder finns kvar enligt dagens regler.

Genom att låta huvuddragen i dagens regelsystem bestå och endast göra mindre förändringar i systematiken går det att uppnå klara förenklingsvinster för den enskilde utan att det medför andra stora konsekvenser vad gäller effekten på skatteuttaget.

På samma sätt som att det är självklart att människor i stor utsträckning ska få behålla frukterna av sitt eget arbete bör regioner som bidrar med värdefull produktion få behålla delar av detta värde. Det måste löna sig för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat, göra produktiva investeringar och upplåta mark åt viktig infrastruktur och produktion. Skattepolitiken ska användas som redskap för att vara tillväxtskapande i hela landet. Detta kan möjliggöras genom en decentralisering av skatter där flera delar av den statliga fastighetsskatten regionaliseras i syfte att stärka den regionala beslutsnivån  och regionernas möjligheter att föra en tillväxtfrämjande politik utifrån sina egna förutsättningar. Skattebaser är en central fråga men samtidigt måste större strukturella reformer genomföras för att stoppa och vända på den regionala klyvningen. Välfungerande, självständiga och starka regioner är avgörande för att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften och skapa bättre förutsättningar för företagande, innovationer och investeringar. Regionala skattebaser skulle även synliggöra de stora värden som idag produceras i många av Sveriges kommuner och regioner men som beskattas nationellt.

4.	Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (V)

av Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5 och

avslår motionerna

2017/18:38 av Penilla Gunther (KD),

2017/18:271 av Staffan Danielsson och Solveig Zander (båda C),

2017/18:578 av Lennart Axelsson och Hanna Westerén (båda S),

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 10,

2017/18:904 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,

2017/18:1674 av Stina Bergström (MP) yrkande 1,

2017/18:1905 av Laila Naraghi (S),

2017/18:1982 av Hans Rothenberg (M),

2017/18:2318 av Hans Rothenberg m.fl. (M),

2017/18:2349 av Boriana Åberg (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 5 och 32,

2017/18:3136 av Saila Quicklund (M),

2017/18:3161 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3285 av Erik Bengtzboe (M),

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13,

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9,

2017/18:3419 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3492 av Per Åsling och Peter Helander (båda C),

2017/18:3494 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3613 av Said Abdu m.fl. (L) yrkande 4,

2017/18:3616 av Larry Söder (KD),

2017/18:3619 av Larry Söder (KD),

2017/18:3677 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

2017/18:3727 av Per Åsling (C) yrkande 1 och

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 5.

Ställningstagande

Företag som inte går att knyta till en exakt plats i Sverige kan undgå skattskyldighet genom att ha sitt kontor utomlands, även om de bedriver omfattande verksamhet i Sverige. Det kan t.ex. röra sig om åkeriföretag, bemanningsföretag eller byggföretag. Detta öppnar för osund konkurrens och social dumpning.

Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen lagt fram förslag till riksdagen om att utreda om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att täcka in utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Utskottet har avslagit dessa förslag, senast med hänvisning till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) handlingsplan från 2015. En av punkterna i handlingsplanen handlar om att se över och harmonisera definitionen av fast driftsställe i OECD:s modellavtal.

Jag delar inte utskottets ställningstagande och väljer därför att återigen lägga fram vårt förslag. Det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

5.	Företagande och investeringar, allmänna frågor, punkt 1 (L)

av Mathias Sundin (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3613 av Said Abdu m.fl. (L) yrkande 4 och

avslår motionerna

2017/18:38 av Penilla Gunther (KD),

2017/18:271 av Staffan Danielsson och Solveig Zander (båda C),

2017/18:578 av Lennart Axelsson och Hanna Westerén (båda S),

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 10,

2017/18:904 av Josef Fransson m.fl. (SD),

2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkandena 4, 5 och 7,

2017/18:1674 av Stina Bergström (MP) yrkande 1,

2017/18:1905 av Laila Naraghi (S),

2017/18:1982 av Hans Rothenberg (M),

2017/18:2318 av Hans Rothenberg m.fl. (M),

2017/18:2349 av Boriana Åberg (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkandena 5 och 32,

2017/18:3136 av Saila Quicklund (M),

2017/18:3161 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3285 av Erik Bengtzboe (M),

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 4 och 7,

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 13,

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5,

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 9,

2017/18:3419 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3492 av Per Åsling och Peter Helander (båda C),

2017/18:3494 av Per Åsling och Peter Helander (båda C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3616 av Larry Söder (KD),

2017/18:3619 av Larry Söder (KD),

2017/18:3677 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

2017/18:3727 av Per Åsling (C) yrkande 1 och

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkandena 1, 2 och 5.

Ställningstagande

Periodiseringsfonder är ett sätt för företagen i uppbyggnadsfasen att skjuta upp skattebetalningarna för att kunna bygga upp ett kapital. I dag varierar storleken på avsättningen som bolagen kan göra mellan bolagsformerna. Skillnaden mellan bolagsformerna bör tas bort så att alla bolag ska kunna göra avsättningar med 30 procent av överskottet varje år under fem år.

6.	Utdelning och kapitalvinster till delägare i fåmansföretag, punkt 2 (M)

av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 8 och

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

avslår motion

2017/18:3622 av Larry Söder och Lars-Axel Nordell (båda KD).

Ställningstagande

I dag beskattas många ägare till småföretag genom de s.k. 3:12-reglerna. Bakgrunden är vårt duala skattesystem som innebär att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala och kapitalinkomster beskattas med en proportionell skatt. Skillnaden i skatteuttag ger en spänning mellan inkomstslagen. Detta fordrar särskilda regler för att motverka att personer med höga arbetsinkomster fullt ut tar ut dessa som lägre beskattad utdelning. Utredningen om Översyn av 3:12-reglerna (SOU 2016:75) tillsattes av alliansregeringen för att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i möjligaste mån beskattas likformigt oberoende av om avyttring sker inom eller utom närståendekretsen. Regeringen bör gå vidare med dessa förslag. Därutöver behövs en översyn av hur 3:12-reglerna ytterligare kan förenklas, särskilt för växande företag med få anställda. En ökad likabehandling skulle ge en mer effektiv kapitalallokering och gynna investeringar i entreprenörsdrivna bolag.

7.	Beskattning vid generationsskiften, punkt 3 (M, C, L, KD)

av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3408 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7 och

2017/18:3412 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 8.

Ställningstagande

En naturlig fas för en företagare är att vid någon tidpunkt välja att sälja sitt företag eller föra det vidare till närstående. Det kan handla om att man vill ta sig an en ny utmaning, har tröttnat, kommit upp i åren eller helt enkelt känner att det är dags för barnen att ta vid.

I dag är skattereglerna sådana att det är mindre förmånligt att sälja ett företag till en närstående än att sälja företaget till en extern part. Utredningen om Översyn av 3:12-reglerna (SOU 2016:75) tillsattes av alliansregeringen för att säkerställa att avyttringar av kvalificerade andelar i möjligaste mån beskattas likformigt oberoende av om avyttring sker inom eller utom närståendekretsen. Även om regeringen nu backat om att höja skatten för småföretagare genom förändrade 3:12-regler kvarstår problematiken vid ägarskiften. Vi inom Alliansen anser därför att reglerna för generationsskiften bör underlättas.

8.	Skogskonton m.m., punkt 4 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:945 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6,

2017/18:3475 av Per Åsling (C) yrkande 5,

2017/18:3490 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) och

2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 72 och

avslår motionerna

2017/18:2606 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 2–5,

2017/18:3426 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 24 och

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7.

Ställningstagande

Den rödgröna regeringen har aviserat att de vill avskaffa skogskontot. Om regeringen skulle ta bort skogskontot riskerar avverkningar att bli skattemässigt drivna i stället för att ske på det långsiktigt lämpligaste och effektivaste sättet. En förändrad möjlighet till ekonomisk utjämning mellan åren skulle vara förödande för det engagemang och det naturvårdande arbete som alla dessa engagerade skogsägare bedriver varje dag. Dagens regelverk, som möjliggör utjämning av inkomster mellan åren i form av insättning på skogskonton och skogsskadekonton, ger en stabil grund och möjlighet att bedriva ett långsiktigt hållbart skogsbrukande. Jag vill behålla skogskontot i dess nuvarande form, eftersom det fyller en viktig funktion för skogsnäringen eftersom det både förenklar och förbättrar förutsättningarna för skogsnäringen.

Innehav av fastigheter är ofta mycket långa. Det är vidare mycket vanligt att de överlåts inom släkten och då ofta genom gåva eller annat benefikt fång. Detta innebär att den tidsperiod som måste beaktas vid kapitalvinst-beskattningen i många fall blir mycket lång, och vidare riskeras att förbättringskostnader blir svåra att vidimera efter arvsskiften etc. då papper kan försvinna i samband med dödsfall. I dagens skattesystem finns ett s.k. stickår som minskar den skattemässiga innehavstiden genom att samtliga fastigheter, såväl näringsfastigheter som privatbostadsfastigheter, vid längre innehav anses förvärvade vid en viss tidpunkt. Det gällande stickåret är 1952 och ersatte 1914. Utredningen om förenklade skatteregler (SOU 2014:68) föreslog i oktober 2014 bl.a. att stickåret flyttades fram till 1996. Betydande förenklingsvinster uppkommer med ett sådant förslag som dessutom kan dimensioneras så att skatteintäkterna behålls oförändrade. Jag anser att det är motiverat att förslaget om nytt stickår bryts ut från beredningen av Skatteförenklingsutredningens förslag och genomförs i förtid.

Generationsväxlingar inom renskötseln är komplicerat eftersom renarna är kapital och i dag fungerar som en pensionsfond. Äldre renägare har vid pensionsåldern begränsade möjligheter att sälja livdjur eller att göra större uttag av renhjorden eftersom intäkterna beskattas hårt. Vid en större försäljning bör ett system som kan liknas vid ett skogskonto tillämpas och intäkterna beskattas vid uttag. Ett sådant skatteupplägg underlättar generationsskiften eftersom de yngre renskötarna i regel behöver öka sitt kapital av renar.

9.	Skogskonton m.m., punkt 4 (KD)

av Larry Söder (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:2606 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkandena 2–5,

2017/18:3426 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 24 och

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 7 och

avslår motionerna

2017/18:945 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 6,

2017/18:3475 av Per Åsling (C) yrkande 5,

2017/18:3490 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C) och

2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 72.

Ställningstagande

I Skatteförenklingsutredningens förslag till regeringen 2014 föreslås att skogskontot ska tas bort. Många skogsägare är beroende av skogskontot eftersom det ger möjlighet till en jämnare affärscykel, genom att 60 procent skogsinkomster kan sparas för att betala för framtida kostnader som skogsvård eller andra investeringar. Jag anser att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten bör kvarstå.

I dag är skogskontot/skogsskadekontot knutet till den fysiska personen. Det kan inte överlåtas mellan generationer genom arv eller gåva. Kontot måste upplösas när innehavaren avlider. Detta är ett problem vid generationsskiften, särskilt för den vars skog blåst ned. Regeringen bör därför utreda möjligheten att utan beskattning överföra skogskonton och skogsskadekonton mellan generationer genom arv och gåva.

Avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. inkomstskattelagen får bl.a. göras om en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på mark. En sådan skada utgör stormfällning av skog. Bakgrunden till reglerna om ersättningsfond är en önskan att extraordinära intäkter t.ex. vid olika former av skadefall inte ska beskattas direkt utan i stället kunna återinvesteras i näringsverksamheten utan skattebortfall. Emellertid är det alltså bara ersättningen för skada, men inte likviden från försäljning av den skog som kunnat räddas, som får avsättas till ersättningsfonden. Detta skapar problem i samband med en så omfattande stormfällning som det varit fråga om i samband med orkanen Gudruns härjningar 2005. Regeringen bör utreda möjligheten att göra avsättningar till ersättningsfond också för virkeslikvider.

Naturvårdsavtal är civilrättsliga avtal som kan tecknas mellan markägare och staten eller en kommun. Syftet med ett naturvårdsavtal är att utveckla och bevara de naturvärden som redan finns. Naturvårdsavtal kan tecknas såväl för områden som behöver utvecklas fritt som för sådana där det behövs en naturvårdande skötsel för att naturvärdena ska bestå och utvecklas. Naturvårdsavtal kan tecknas för en tid av 1 till 50 år. Utbetalningen av den ekonomiska ersättningen för avtalet kan delas upp i upp till fem år. Eftersom löptiden för avtalet ofta är betydligt längre än den tid som utbetalningarna sker, bör möjligheten utredas att möjliggöra avsättning av ersättningen från naturvårdsavtal till ett skogskonto.

10.	Skatteregler för ideell sektor, punkt 5 (SD)

av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1608 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 4.

Ställningstagande

År 2004 tillsattes en statlig utredning för att se över föreningars skatte- och avgiftssituation. Utredningen tillsattes eftersom skattereglerna ansågs ha blivit krångliga och svåra att följa. När utredningen, som kom att heta Nya skatteregler för idrotten (SOU 2006:23), var färdig presenterades ett antal förslag om hur beskattningen kan anpassas för den moderna idrottsrörelsen. Trots konkreta förslag om hur idrottsföreningars skattesituation kan förenklas och förtydligas verkar den politiska viljan att ta tag i frågan saknas. I stället för att följa upp utredningen med en proposition tillsatte dåvarande regering en ny utredning (SOU 2009:65), denna gång för att utreda beskattningen för alla ideella föreningar. Inte heller denna utredning resulterade i någon proposition från regeringen. Riksidrottsförbundet uttrycker nu en oro över att Skatteverket börjat tillämpa regelverket så att bl.a. professionell idrott inte räknas som allmännyttig verksamhet, och att föreningars intäkter från professionell verksamhet är obegränsat skattepliktiga. Utöver det har Skatteverket ändrat sin praxis vad gäller beskattningen av föreningars secondhandförsäljning. Riksidrottsförbundet menar att Skatteverkets tolkning drabbar föreningars barn- och ungdomsverksamhet negativt. Vi anser att det är hög tid att ta sig an frågan och att regeringen bör presentera en proposition om idrottens skatteregler under det kommande året.

11.	Andrahandsuthyrning av bostäder, punkt 6 (M)

av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 28 och

avslår motionerna

2017/18:1428 av Erik Andersson (M) yrkande 2,

2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 1 och

2017/18:3256 av Erik Bengtzboe och Jesper Skalberg Karlsson (båda M).

Ställningstagande

Trots att byggtakten har ökat på senare år kommer bostadsmarknaden även i fortsättningen att präglas av stor bostadsbrist under mycket lång tid. Det är därför mycket viktigt att det befintliga bostadsbeståndet används så effektivt som möjligt. Genom att öka uthyrningen av tomma lägenheter i andra hand och underlätta för fler uthyrningsdelar i bostäder kan fler få en chans till ett tillfälligt boende.

För att ytterligare öka incitamenten för hushåll att hyra ut hela eller delar av bostaden i andra hand föreslår vi att schablonavdraget vid beskattning av uthyrning av bostäder höjs ytterligare. Schablonavdraget höjdes successivt mellan 2008 och 2013 med viss effekt, och av dem som inte hyr ut i nuläget uppger 25 procent att de skulle göra det om det blev mer lönsamt.

12.	Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 7 (M)

av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 24 och 25 samt

avslår motionerna

2017/18:76 av Sara-Lena Bjälkö och Jonas Millard (båda SD),

2017/18:110 av Jimmy Ståhl (SD),

2017/18:1227 av Margareta Cederfelt (M),

2017/18:1743 av Olle Felten och David Lång (båda SD),

2017/18:2315 av Anti Avsan och Isabella Hökmark (båda M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2544 av Jörgen Andersson (M),

2017/18:2930 av Sten Bergheden (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 30,

2017/18:3328 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 21,

2017/18:3675 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 39 och

2017/18:3757 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 25.

Ställningstagande

Reavinstbeskattningen utgör i dag en tröskel för människor att flytta från sin bostad. Dagens slopade tak för uppskovsbelopp för reavinsten gäller bara fram till 2020, och räntan på uppskovet är så pass mycket högre än marknadsräntan att det i många fall inte lönar sig att skjuta upp beskattningen.

Regeringens förslag om ett slopat uppskovstak under fyra år riskerar därmed att bli tandlöst, vilket också många remissinstanser beskrivit. Uppskovstaket bör i stället slopas permanent och all beskattning skjutas upp tills man utträder från bostadsrätts- och villamarknaden. Inom ramen för en större reform av kapital- och boendeskatter bör det övervägas att ta bort uppskovsräntan helt.

Vi vill även se över hur reavinstbeskattningen långsiktigt kan sänkas för att undvika de inlåsningseffekter som den leder till. Det är dock inte aktuellt att återinföra fastighetsskatten.

13.	Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 7 (SD)

av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:1743 av Olle Felten och David Lång (båda SD) och

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 21 och

avslår motionerna

2017/18:76 av Sara-Lena Bjälkö och Jonas Millard (båda SD),

2017/18:110 av Jimmy Ståhl (SD),

2017/18:1227 av Margareta Cederfelt (M),

2017/18:2315 av Anti Avsan och Isabella Hökmark (båda M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2544 av Jörgen Andersson (M),

2017/18:2930 av Sten Bergheden (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 30,

2017/18:3328 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 24 och 25,

2017/18:3675 av Camilla Waltersson Grönvall (M),

2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 39 och

2017/18:3757 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 25.

Ställningstagande

Orättvisorna i dagens beräkning av reavinsten vid en försäljning av en bostad består av den nedvärdering som görs av inköpsvärdet och värdet på löpande tillbyggen, reparationer och underhåll i förhållande till försäljningsvärdet. Orättvisorna innebär att skattesystemet missgynnar ett långvarigt ägande i förhållande till kortsiktiga och spekulativa bostadsaffärer. Samtidigt innebär dagens sätt att beskatta reavinster från bostadsförsäljningar en konfiskation av privat kapital. I de två exemplen nedan visas hur orättvist beskattningen slår, beroende på hur länge bostaden har varit i säljarens ägo innan den säljs.

Kapitalbeskattningen av småhusfastigheter bygger på en beräkningsmodell som missgynnar de som ägt sin bostad länge. Man får i praktiken betala en straffskatt på sitt kapital för att man ägt sin bostad, och skatten ökar ju längre man ägt bostaden. Den ökade skatten beror på att det faktiska inköpsvärdet och substantiella reparationskostnader som genomförts ett antal år innan försäljningen urholkas genom att det inte värdesäkras efter utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). Effekten förstärks ytterligare genom att den kommunala fastighetsavgiften drabbar äldre fastigheter mer än nyare.

Den grundläggande principiella felkällan är dock att reavinstbeskattningen skapar en orättvis överbeskattning, ett slags konfiskation av enskildas kapital, vid försäljning av äldre småhus och bostadsrätter. I själva verket gynnas de som säljer sitt hus efter en kortare tid gentemot de som lever och bor i sina ägda bostäder länge. Ju längre man ägt fastigheten eller lägenheten, desto större blir orättvisan.

Vi kan svårligen tänka oss att det har varit lagstiftarens syfte att skapa en orättvis beskattningsprincip genom att utforma regelverket på det sätt som nu gäller. Denna bedömning gör vi med utgångspunkt från de ledande principerna för skattesystemet, ”ett legitimt och rättvist skattesystem”. Vi utgår i stället från att det är en effekt som man helt enkelt har förbisett. Med utgångspunkt från detta synsätt menar vi att det är en självklar reform att värdesäkra inköpspris och reparationskostnader med hjälp av KPI vid beräkning av reavinst i samband med en försäljning av småhus eller bostadsrätter.

Med dagens system saknas möjligheten att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. För att skapa förutsättningar att hålla nere hyrorna anser vi också att skattefria underhållsfonder borde möjliggöras, för att finansiera framtida renoveringar. Detta bör gälla enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag.

14.	Kapitalvinst vid fastighetsförsäljning, punkt 7 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 39 och

2017/18:3757 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkande 25 och

avslår motionerna

2017/18:76 av Sara-Lena Bjälkö och Jonas Millard (båda SD),

2017/18:110 av Jimmy Ståhl (SD),

2017/18:1227 av Margareta Cederfelt (M),

2017/18:1743 av Olle Felten och David Lång (båda SD),

2017/18:2315 av Anti Avsan och Isabella Hökmark (båda M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2544 av Jörgen Andersson (M),

2017/18:2930 av Sten Bergheden (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 30,

2017/18:3328 av Sten Bergheden (M),

2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 24 och 25,

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 21 och

2017/18:3675 av Camilla Waltersson Grönvall (M).

Ställningstagande

Beskattningen av bostäder är en av de svåra frågorna både för finansiering av nya bostäder och för rörlighet på bostadsmarknaden. Utformningen av reavinstskatt, ränteavdrag, ROT-avdrag, fastighetsskatter och mycket annat är avgörande både som finanspolitiskt och som bostadspolitiskt instrument. Reavinstskatten riskerar att slå mot rörligheten på bostadsmarknaden om den är felaktigt utformad. Men stora vinster på värdeökningar måste kunna beskattas. Därför vill jag se en förändring av reavinstskatten så att man minskar de negativa effekterna på rörligheten, samtidigt som man kan behålla skattebasen.

Dagens skattesystem gynnar en snabbt ökande bostadsbelåning med en överhettad bostadsmarknad i många städer. Risken finns att en nedgång drabbar Sveriges ekonomi hårt. Därför är det angeläget med en bred överenskommelse där bostadsbeskattningen ses över för att gynna långsiktig stabilitet. I en sådan överenskommelse är jag beredd att exempelvis se över ränteavdraget. Ränteavdraget gynnar i dag i praktiken en hög skuldsättning, vilket riskerar att leda till både skeva drivkrafter för den enskilde och problem för statsfinanserna på sikt. Det är dock viktigt att inte genomföra snabba förändringar av ränteavdragen, eftersom det kan innebära stora omställnings-problem för hushållen.

15.	Fastighetsskatt på elproduktion, punkt 8 (SD)

av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:899 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 16.

Ställningstagande

Vindkraften har i dag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, i stället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock sedan tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för en elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett otillåtet statsstöd enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för en elproduktionsenhet med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen (0,2 procent) om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse.

För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och undanröja administration för att följa statsstödsreglerna menar vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.

16.	Boendebeskattning, punkt 9 (SD)

av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 13 och 17 samt

avslår motionerna

2017/18:81 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:85 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:580 av Hanna Westerén (S),

2017/18:588 av Catharina Bråkenhielm och Kenneth G Forslund (båda S),

2017/18:696 av Hillevi Larsson (S),

2017/18:766 av Björn Wiechel m.fl. (S),

2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 1,

2017/18:1681 av Jan Lindholm (MP),

2017/18:1692 av Jan Lindholm (MP),

2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 6,

2017/18:2275 av Jan Ericson (M),

2017/18:2300 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4,

2017/18:2344 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 19,

2017/18:2518 av Amir Adan (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 26,

2017/18:3289 av Erik Bengtzboe (M) och

2017/18:3372 av Jonas Eriksson (MP).

Ställningstagande

Byggklar mark som står obebyggd förekommer i stor skala och är en av orsakerna till att det byggs mindre än vad det finns möjlighet till. För att kommunerna ska kunna ställa krav på att marken bebyggs efter försäljning behöver möjligheten förstärkas genom lagstöd. Detta syftar till att öka byggandet och motverka att byggbolag och markägare sitter på byggklar mark. Därmed kan kommuner snabba på processen från försäljning av byggklar mark till färdigbyggd byggnad. Vi föreslår att regeringen utreder frågan om beskattning av byggklar mark.

På de flesta av Sveriges högskoleorter, inte minst i storstäderna, är det brist på studentbostäder, vilket riskerar att slå mot såväl tillväxten som utbildningsväsendet. Det handlar om ett växande problem i form av utbredd osäkerhet, långa köer, trångboddhet, långpendling och i många fall en växande svart marknad med diverse kontrakt. Det är inte rimligt med dessa förhållanden för våra studenter. Vi anser att det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem, vilka man gör undantag för i fastighets-taxeringslagen, med slopad fastighetsavgift som följd. Vi vill avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder.

17.	Boendebeskattning, punkt 9 (V)

av Momodou Jallow (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2344 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 19 och

avslår motionerna

2017/18:81 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:85 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:580 av Hanna Westerén (S),

2017/18:588 av Catharina Bråkenhielm och Kenneth G Forslund (båda S),

2017/18:696 av Hillevi Larsson (S),

2017/18:766 av Björn Wiechel m.fl. (S),

2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 1,

2017/18:1681 av Jan Lindholm (MP),

2017/18:1692 av Jan Lindholm (MP),

2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 6,

2017/18:2275 av Jan Ericson (M),

2017/18:2300 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 3 och 4,

2017/18:2518 av Amir Adan (M),

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 26,

2017/18:3289 av Erik Bengtzboe (M),

2017/18:3372 av Jonas Eriksson (MP) och

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkandena 13 och 17.

Ställningstagande

I dag har villaägare och de som äger en bostadsrätt möjlighet att använda kostsamma subventioner för att renovera sin bostad. Motsvarande ROT-avdrag gäller inte för boende i hyresrätt. Det är ett ojämlikt förhållande där de som bor i hyresrätt i praktiken betalar för villaägares möjlighet att kakla om badrummet via skatten. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att införa ett upprustningsstöd riktat till hyresrätter. Det är därför mycket positivt att vi tidigare under mandatperioden har kommit överens med regeringen om att äldre hyresrätter ska få statligt stöd för att moderniseras på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt som innebär att hyreshöjningen begränsas efter renoveringen. Budgetpropositionen för 2017 innebar att 1 miljard kronor årligen avsätts till detta ändamål (prop. 2016/17:1). Stödet bidrar till att upprätthålla den höga och sammanhållna svenska bostadsstandarden. Upprustningsstödet löser en del av de akuta problem som råder vad gäller renoveringsbehovet i dagens bostadsbestånd. I ett mer långsiktigt perspektiv behövs dock även andra åtgärder. Ett sådant förslag är just nu under utredning och handlar om statliga energisparlån för att underlätta energirenoveringar. Ytterligare en åtgärd som bör utredas är att införa skattefria underhållsfonder. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas.

18.	Avdrag för sponsring, representation, gåvor och forskning, punkt 11 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 8 och

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 10 och

avslår motion

2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 3.

Ställningstagande

Lärosätena ska bli mer autonoma, och mer makt måste flyttas från politikerna till professionen. Det är professionen som bäst känner till verksamheten och vad den behöver för att utvecklas. Vi behöver därför mer fristående lärosäten, likt stiftelser. För att stärka lärosätenas ekonomi och möjliggöra satsningar på verksamheten bör donationer göras avdragsgilla. Det bör också i större utsträckning finnas en mångfald och flexibilitet kring examinationsformer, och det ska vara upp till lärosätena själva att bestämma hur icke-akademiska meriter ska jämföras med akademiska meriter vid exempelvis anställningar på högskolor och universitet. Professionen vet bäst vilken kompetens den efterfrågar.

Ojämställdheten inom idrotten börjar redan från de första knaggliga träningarna på småbarnsben och är ett problem som multipliceras över tid. Att föreslå lösningar som lyfter bort uppenbara skattetekniska hinder som står i vägen för jämställd sponsring är regeringens ansvar och borde stå högt upp på prioriteringslistan för den feministiska regeringen. Jag anser därför att regeringen har ett ansvar för att se över den befintliga skattelagstiftning som i dag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag. Som Centerpartiet ser det är det skatterättsliga regelverket på detta område till stor del styrt av praxis som i vissa fall går tillbaka till 1970-talet. För en livskraftig och jämställd idrott behöver nu regelverket ses över. Det första regeringen skulle kunna göra är att tillsätta en utredning som ser över det omoderna regelverket. Därför vill jag att regeringen tar fram förslag för att underlätta jämställd sponsring och att en utredning tillsätts som ser över den befintliga skattelagstiftning som i dag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag.

19.	Tonnageskatt, punkt 12 (M)

av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 44 och

avslår motion

2017/18:1744 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Sjöfarten har stor betydelse för det svenska transportsystemet. Vikten av att värna och utveckla våra stora hamnar genom att exempelvis säkerställa tillräckliga djup kan inte nog understrykas. Ungefär 90 procent av Sveriges utrikeshandel, mätt i volym, transporteras sjövägen, vilket innebär ca 180 miljoner ton transporterat gods. Vid sidan av dessa godstransporter transporteras ungefär 30 miljoner passagerare per år med färja till och från Sveriges grannländer.

År 2016 infördes tonnagebeskattningssystemet i Sverige som länge efterfrågats av sjöfartsnäringen. Syftet med skatten är att stärka svenska rederier och ge dem likvärdiga konkurrensvillkor som andra länder i Europa. Det finns anledning att tro att systemet kan bli mer inkluderande ifall vissa justeringar görs gällande exempelvis fartygsstorlek. Vi vill därför se över möjligheten att justera tonnagebeskattningssystemet i syfte att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft.

20.	Tonnageskatt, punkt 12 (SD)

av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1744 av Olle Felten m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och

avslår motion

2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 44.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna har tidigare tagit ställning för införandet av ett tonnage-beskattningssystem, och vi ser mycket positivt på att det finns ett svenskt tonnagebeskattningssystem. Det är viktigt att ett sådant system finns och att det anpassas till de förutsättningar som gynnar svensk sjöfart, även kustsjöfarten. I tonnagebeskattningens olika delar finns det några förhållanden som kan ge upphov till orättvisa och missriktade inskränkningar i möjligheten för rederier att ansluta sig till tonnagebeskattningen.

Regeringen måste göra nödvändiga ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och i skatteförfarandelagen (2011:1244) om svensk tonnage-beskattning så att svensk kustsjöfart också inlemmas i systemet. Svenska rederier måste kunna ha sina fartyg flaggade i Sverige utan att få skattemässiga nackdelar i förhållande till om de flaggat ut dem till våra grannländer. Det gäller både stora och små rederier, allt från Gotlandsbolaget till mindre skärgårdsrederier.

Våra invändningar mot att regeringen exkluderade svensk kustsjöfart från att kunna konkurrera på lika villkor med utflaggade rederier bemöttes inte i sak av något av de övriga partierna, varför vi har anledning att tro att de egentligen har samma uppfattning som vi i sak. Det är tråkigt att vi inte kunde få majoritet då för att ge svensk sjöfart de bästa förutsättningarna för att bedriva sin verksamhet under svensk flagg och därmed betala skatt i Sverige. Det skulle alla parter tjäna på. Vi anser att detta är en så viktig fråga att vi vill driva på för att åstadkomma en förändring till det bättre, genom att ta upp denna fråga igen. Vi menar att regeringen bör inleda en snabb utredning om hur kustsjöfarten kan tas med i tonnagebeskattningssystemet och snarast möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag i denna riktning. I Sverige har vi många små rederier med förhållandevis små fartyg. Under behandlingen av det ursprungliga lagförslaget 2016 påpekades det av flera remissinstanser att den nedre gränsen på 100 tons bruttodräktighet för att kunna ansluta sig till tonnagebeskattningssystemet är väl hög. De flesta menade att gränsen i stället bör vara en bruttodräktighet om 20. Sverigedemokraterna anser att det är en rimlig bedömning, mot bakgrund av att ett av den svenska sjöfartens starkaste utvecklingssegment ligger just i mindre fartyg. Det skulle därför gynna en ytterligare expansion av svensk kustsjöfart om gränsen sänktes.

Vi menar att det är viktigt att anpassa lagstiftningen till den verklighet som ska regleras så att lagstiftaren inte sätter onödiga käppar i hjulet för expanderande branscher och annan företagsamhet. Vi menar därför att frågan om den nedre gränsen för bruttodräktigheten, med hänsyn till de synpunkter som sjöfartens organisationer, men även Sjöfartsverket, har framfört i detta avseende, bör involveras i tidigare nämnd utredning och förslag till riksdagen.

Vårt förslag bygger på att man inte ska kunna flytta vinster och kostnader på ett sådant sätt att man minimerar skatteuttaget ur verksamheten. Det är en god anledning, men samtidigt skapar regeringen ett nytt problem för de koncerner som har både bolag som bedriver internationell sjöfart och bolag som till minst 25 procent bedriver nationell sjöfart. Genom att nationell sjöfart, oavsett konkurrenssituation, inte har tillgång till tonnagebeskattningen och att hela koncernen måste kunna godkännas för tonnagebeskattning misskrediteras sådana rederikoncerner skattemässigt. Det kan finnas goda skäl till att dela upp en verksamhet på det sättet eller att expandera en verksamhet i den ena sektorn till den andra genom att bygga en koncern med flera bolag, inte minst i de fall då verksamheter fusioneras eller fissioneras. Vi menar därför att koncerner med bolag som verkar nationellt och bolag som verkar internationellt måste kunna utnyttja tonnagebeskattning för de delar av koncernen som uppfyller övriga krav. Regeringen bör därför även i detta fall skyndsamt utreda en sådan komplettering av tonnagebeskattningssystemet och återkomma till riksdagen med ett förslag i denna riktning.

21.	Konstinköp, punkt 13 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 5.

Ställningstagande

Centerpartiet vill att regeringen utreder möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag. Det kan vara ett sätt att skapa en större marknad för ny konst utan statlig styrning. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.

22.	Enskilda näringsidkares personliga friskvård, punkt 14 (C)

av Per Åsling (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2839 av Rickard Nordin (C) yrkande 4 och

avslår motion

2017/18:2013 av Maria Plass (M).

Ställningstagande

När det gäller friskvårdsbidrag är företagare missgynnade, trots de positiva effekterna av möjligheten att få friskvårdsavdrag. Den som driver ett eget företag har inte möjlighet att få friskvårdsbidrag från det egna företaget trots att den som driver ett företag har precis lika stort behov som, och ibland större än, de anställda när det gäller friskvård. Det är rimligt att de som är grunden till vår välfärd också inkluderas i välfärdssystemen. Vi behöver fler som blir företagare och förverkligar sina idéer. Då är det också viktigt att de uppmuntras – inte motarbetas – av systemen. Därför måste regeringen se över reglerna för vilka som får nyttja friskvårdsbidrag så att även egenföretagare har möjlighet att göra avdrag för friskvård.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

2017/18:38 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga det svenska skattesystemet för företag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:76 av Sara-Lena Bjälkö och Jonas Millard (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda inlåsningseffekterna av reavinstskatten på bostäder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:81 av Sara-Lena Bjälkö (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att systemet med fastighetsavgift bör utredas för att i framtiden ändra förutsättningarna så att det blir attraktivare att bosätta sig och att etablera sig i glesbygden genom lägre fastighetsavgift i glesbygden jämfört med i städer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:85 av Sara-Lena Bjälkö (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa den kommunala fastighetsavgiften och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:110 av Jimmy Ståhl (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett borttagande av vinstskatt vid småhusförsäljning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:271 av Staffan Danielsson och Solveig Zander (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda om stiftelsers skattefrihet ger dem en särställning vid köp av skogs- och jordbruksmark som bör upphöra, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:578 av Lennart Axelsson och Hanna Westerén (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en ny lagstiftning vad gäller beskattningen av konsumentkooperativa ekonomiska föreningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:580 av Hanna Westerén (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över hur rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna kan uppnås och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:588 av Catharina Bråkenhielm och Kenneth G Forslund (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skatter och ROT-avdrag för hyresrätter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:696 av Hillevi Larsson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn syftande till skatteneutralitet mellan boendeformerna och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:766 av Björn Wiechel m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn kring rättvisan mellan upplåtelseformerna och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hyresskatten ska ses över så att den i förlängningen sänks, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:899 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att justera fastighetsskatten för vindkraft till den normala industrifastighetsskatten och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera svenska skatter för en större internationell konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:904 av Josef Fransson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av innovationsboxar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för juridiska personer att använda investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka nivån på investeraravdraget och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beräkningen av schablonintäkten för investeringssparkonton och kapitalförsäkringar ska återställas till den ursprungliga nivån som rådde vid införandet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:945 av Ola Johansson m.fl. (C):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att behålla skogskonto och skogsskadekonto i sin nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1227 av Margareta Cederfelt (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad rörlighet på bostadsmarknaden utan reavinstbeskattning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det kan utvecklas så exempelvis även företag kan ge ideella gåvor avdragsgillt och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1428 av Erik Andersson (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fördubbla schablonavdraget för uthyrning av bostad till 80 000 kr och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1608 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag angående idrottsrörelsens förbättrade skatteregler och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1674 av Stina Bergström (MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över direktavskrivning för energieffektiviseringsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1681 av Jan Lindholm (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en rättvis skattebelastning av de olika upplåtelseformerna för boende och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1692 av Jan Lindholm (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en rättvis beskattning av de olika upplåtelseformerna för boende och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1743 av Olle Felten och David Lång (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändring av villkoren för reavinstbeskattning vid försäljning av bostadsfastigheter och bostadsrätter för att uppnå en rättvis beskattning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:1744 av Olle Felten m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga tonnageskattesystemet till att gälla även svensk kustsjöfart och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa den nedre gränsen för bruttodräktighet för att kunna ansluta ett fartyg till tonnagebeskattning och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna upp tonnagebeskattningssystemet så att rederiföretag ska kunna använda tonnagebeskattning på tillämpliga delar av sin verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:1905 av Laila Naraghi (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över lagändringar så att globala digitala reklam- och medieleverantörer ska kunna beskattas i Sverige baserat på faktiska intäkter och vinst för den verksamhet de bedriver här och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1982 av Hans Rothenberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att förtydliga skattelagstiftningen för styrelseledamöter i aktiebolag med F-skattsedel som fakturerar sitt styrelsearvode, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:2013 av Maria Plass (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa avdragsrätt för friskvård i enskild firma och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefrihet vid delvis uthyrning och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2275 av Jan Ericson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av stämpelskatterna vid fastighetsköp och belåning av fastigheter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2300 av Markus Wiechel (SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa studentbostäder som elevhem och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om beskattning av studentkorridorer och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2315 av Anti Avsan och Isabella Hökmark (båda M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en översyn av reglerna om beskattning av fysiska personers kapitalvinst vid försäljning av en permanentbostad och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försöka identifiera vilka negativa konsekvenser den nuvarande eviga reavinstbeskattningen medför samt lämna förslag till hur en ändrad lagstiftning skulle kunna utformas och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2318 av Hans Rothenberg m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att utöka och utveckla investeraravdraget så att det även omfattar investerare som har sitt kapital knutet till bolag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2344 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur skattefria underhållsfonder kan användas och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2349 av Boriana Åberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en reformering av skattesystemet vid företagsbeskattning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2518 av Amir Adan (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att göra det kostnadsfritt att skriva in ytterligare ägare i en fastighet i efterhand och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2544 av Jörgen Andersson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över effekterna av förändringar i ränteavdragen enligt föreslagna exempel och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2606 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogskonto och skogsskadekonto ska finnas kvar och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att överlåta skogskonto och skogsskadekonto genom arv eller gåva och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stormskogslikvid ska kunna avsättas till ersättningsfond och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska vara möjligt att avsätta ersättningen som ges för naturvårdsavtal, naturreservat och dylikt till en periodiseringsfond, i likhet med dagens skogskonton, och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2839 av Rickard Nordin (C):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i reglerna för vilka som omfattas av friskvårdsbidrag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2930 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheten att successivt ta bort ränteavdragen på bostäder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige när så är möjligt nationellt bör beskatta, eller på andra sätt motverka, kortsiktig spekulation med riskfyllda finansiella instrument och när så inte är möjligt bör agera för detta på europeisk och global nivå, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ge kommuner möjlighet att justera den kommunala fastighetsavgiften så att den helt eller delvis består av markvärdesskatt och lägga den på en nivå som är hög nog att motverka spekulation och bubblor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram lagförslag om ett återinförande av arvsskatt, eventuellt kompletterad med en återinförd gåvoskatt, och tillkännager detta för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram lagförslag om ett återinförande av förmögenhetsskatt och tillkännager detta för regeringen.

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut ränteavdragen och tillkännager detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bolagsskatten och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3136 av Saila Quicklund (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för en kommunal fastighetsavgift på vindkraftsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3161 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa entreprenörskonton och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa generösare riskkapitalavdrag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3256 av Erik Bengtzboe och Jesper Skalberg Karlsson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över en skattebefrielse vid bostadsuthyrning till studerande och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3285 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att göra kompetenshöjande utbildning av personal avskrivningsbar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3289 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett avskaffande av stämpelskatten vid fastighetsköp och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda enklare företagande med mindre administration och lägre beskattning för företag med relativt låg omsättning och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de skattemässiga villkoren för bolag och personer ska vara internationellt attraktiva och konkurrenskraftiga och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3328 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att ta bort eller minska kapitalvinstbeskattningen vid bostadsflytt och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3352 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna att införa skatteavdrag för klimatkompenserande åtgärder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3362 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om inkomstskattelagens bestämmelser om fast driftsställe är ändamålsenligt utformade för att inkludera utländska företag som i stor omfattning verkar i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3372 av Jonas Eriksson (MP):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av rimlig tid för att återuppföra bostadshus efter brand innan Skatteverket tar ställning till eventuell ändrad fastighetsstatus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3408 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för generationsskifte och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3412 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli enklare med ägarskiften till närstående i familjeägda företag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3416 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla 3:12-reglerna och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa möjligheten för mindre företag att välja mellan en schablonbeskattning av omsättningen eller beskattning utifrån dagens regelverk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3419 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges handelskraft förutsätter gynnsamma näringsvillkor och internationellt konkurrenskraftiga skattenivåer och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3426 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD):

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modifiera skattereglerna så att successiva köp och försäljningar av jordbruksfastigheter underlättas och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3475 av Per Åsling (C):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inrättande av ett ”renkonto” innehållande samma skattemässiga upplägg som ”skogskonto” och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3490 av Per Åsling och Daniel Bäckström (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av ett nytt stickår och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3492 av Per Åsling och Peter Helander (båda C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förändring och anpassning av det inkomstskatterättsliga begreppet ”näringsverksamhet” till de i mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet (2006/112/EU) nyttjade begreppen ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk verksamhet” och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3494 av Per Åsling och Peter Helander (båda C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt verka för ändrade regler vid beräkning av det skattepliktiga resultatet av näringsverksamheten för enskilda näringsidkare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt verka för ändrade regler vid beräkning av kapitalunderlag för räntefördelning och expansionsfond för enskilda näringsidkare och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3570 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanent slopa uppskovstaket för reavinstskatten och att beskattning bör ske först när utträde sker från bostadsrätts- eller villamarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur reavinstbeskattningen långsiktigt kan sänkas och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om schablonavdraget vid beskattning av uthyrning av bostad och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3613 av Said Abdu m.fl. (L):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att likställa bolagsformerna när det gäller avsättning till periodiseringsfonder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3616 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av om man inför ett grundavdrag för juridiska personer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3619 av Larry Söder (KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta en utredning i syfte att undersöka möjligheten att låta kommunerna ta del av bolagsskatteinkomsten från den egna kommunen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3622 av Larry Söder och Lars-Axel Nordell (båda KD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta en utredning i syfte att undersöka möjligheten att skapa ett nytt enkelt system för beskattning av inkomst av kapital från näringsverksamhet som ersätter 3:12-reglerna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD):

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda frågan om beskattning av byggklar mark och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder och studentrum genom att klassificera dem som elevhem och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3675 av Camilla Waltersson Grönvall (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över gällande lagstiftning i syfte att åstadkomma en likvärdig behandling vid kapitalvinstbeskattning av bostäder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3677 av Camilla Waltersson Grönvall (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra det lika lönsamt att investera i kompetensutveckling som i maskiner och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3683 av Annie Lööf m.fl. (C):

39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av skatter som bromsar rörligheten på bostadsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3727 av Per Åsling (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en större översyn av skattesystemet utreda hur skatteintäkter från fastighetsskatten kan regionaliseras och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3757 av Ola Johansson m.fl. (C):

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen på att köpa, äga och sälja sin bostad och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att göra donationer till lärosäten från näringsliv och privatpersoner avdragsgilla och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt se över beskattningen av företag och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skattelagstiftningens konsekvenser för mindre företag och ideella föreningar och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en större översyn av skattesystemet utreda hur skatteintäkter från fastighetsskatten kan regionaliseras och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten för skogsägare att skjuta upp skatten bör kvarstå och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över den befintliga skattelagstiftningen som i dag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa avdragsrätt för förstahandsinköp av konst för företag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3833 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M):

44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp införandet av tonnageskattesystemet i syfte att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C):

72.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skogskontot behålls i sin nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.