|
|
Inkomstskatt
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som anknyter till inkomstbeskattningen av fysiska personer. Motionerna gäller bl.a. skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skattefrihet för vissa sjömän, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), personalvårdsförmåner, personaloptioner, bil- och cykelförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, pensionssparande och gåvor till ideella ändamål.
Utskottet avstyrker motionerna.
I betänkandet finns 23 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag
Cirka 180 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utvärdering av effekterna av vissa skatteförändringar
Särskild löneskatt för äldre som arbetar
Skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
Skattefrihet för sjömän anställda på utländska fartyg
Avgift till fackföreningar och arbetslöshetskassor
1.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (M)
2.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (SD)
3.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (C)
4.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (V)
5.Skatteskala, grundavdrag m.m., punkt 1 (KD)
6.Utvärdering av effekterna av vissa skatteförändringar, punkt 2 (M, C, L, KD)
12.Personalvårdsförmåner, punkt 8 (M)
13.Personalvårdsförmåner, punkt 8 (C)
14.Reseavdrag m.m., punkt 9 (C)
15.Reseavdrag m.m., punkt 9 (V)
16.Bil- och cykelförmån, punkt 10 (C)
17.Bil- och cykelförmån, punkt 10 (L)
18.Hälsofrämjande åtgärder, punkt 11 (M)
19.Avgift till fackföreningar och arbetslöshetskassor, punkt 12 (KD)
20.Personaloptioner, punkt 13 (M)
21.Personaloptioner, punkt 13 (SD)
22.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 15 (C)
23.Gåvor till ideell verksamhet, punkt 15 (KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skatteskala, grundavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:202 av Edward Riedl (M),
2017/18:234 av Anders Åkesson (C),
2017/18:364 av Nina Lundström (L),
2017/18:543 av Dennis Dioukarev (SD),
2017/18:570 av Anna Hagwall (-),
2017/18:1039 av Erik Andersson (M),
2017/18:1147 av Momodou Jallow m.fl. (V),
2017/18:1166 av Roland Utbult (KD),
2017/18:1232 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1234 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1276 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2017/18:1294 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1327 av Edward Riedl (M),
2017/18:1378 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2017/18:1407 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2017/18:1422 av Erik Andersson (M),
2017/18:1705 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1745 av Olle Felten och Sven-Olof Sällström (båda SD),
2017/18:1761 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2017/18:1762 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1903 av Teres Lindberg (S),
2017/18:1908 av Annelie Karlsson (S),
2017/18:1998 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2017/18:2017 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38,
2017/18:2611 av John Widegren (M),
2017/18:2886 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2939 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,
2017/18:2997 av Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M),
2017/18:3083 av Isabella Hökmark (M),
2017/18:3147 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2017/18:3157 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2017/18:3287 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3288 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3,
2017/18:3304 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3324 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3380 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:3618 av Larry Söder (KD),
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 33 och
2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (V)
Reservation 5 (KD)
|
2. |
Utvärdering av effekterna av vissa skatteförändringar |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 1–4.
Reservation 6 (M, C, L, KD)
|
3. |
Särskild löneskatt för äldre som arbetar |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:465 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) yrkande 2,
2017/18:2900 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M),
2017/18:2975 av Sofia Fölster (M) och
2017/18:3658 av Mikael Oscarsson (KD).
|
4. |
Expertskatt |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:2956 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 10,
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 och
2017/18:3356 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 10.
Reservation 7 (M)
|
5. |
Skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:582 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) och
2017/18:819 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2.
|
6. |
Skattefrihet för sjömän anställda på utländska fartyg |
Riksdagen avslår motion
2017/18:614 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S).
|
7. |
HUS-avdrag |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:619 av Catharina Bråkenhielm (S),
2017/18:631 av Penilla Gunther (KD),
2017/18:728 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–6,
2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 2,
2017/18:818 av Johanna Haraldsson och Elin Lundgren (båda S),
2017/18:830 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2017/18:954 av Kerstin Lundgren (C),
2017/18:992 av Lars Beckman (M),
2017/18:1023 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 4,
2017/18:1044 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2017/18:1084 av Krister Örnfjäder och Monica Haider (båda S),
2017/18:1220 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3,
2017/18:1305 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2017/18:1457 av Lena Hallengren m.fl. (S),
2017/18:1500 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2017/18:1532 av Lars Beckman (M),
2017/18:1706 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1882 av Ola Johansson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 3,
2017/18:2260 av Jan Ericson (M),
2017/18:2454 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2465 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),
2017/18:2477 av Marta Obminska (M),
2017/18:2509 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2591 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2592 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 31,
2017/18:3093 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3218 av Sten Bergheden (M),
2017/18:3280 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 22,
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 13,
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 13 och
2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 7–9.
Reservation 8 (M)
Reservation 9 (SD)
Reservation 10 (C)
Reservation 11 (KD)
|
8. |
Personalvårdsförmåner |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:6 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 2 och 3,
2017/18:314 av Stefan Jakobsson (SD),
2017/18:376 av Nina Lundström (L),
2017/18:377 av Nina Lundström (L),
2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkande 8,
2017/18:610 av Monica Green m.fl. (S),
2017/18:658 av Gunilla Nordgren (M),
2017/18:659 av Gunilla Nordgren (M),
2017/18:946 av Ola Johansson (C) yrkande 5,
2017/18:978 av Per Lodenius och Ola Johansson (båda C),
2017/18:999 av Lars Beckman (M),
2017/18:1179 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),
2017/18:1199 av Åsa Coenraads och Mats Green (båda M),
2017/18:1279 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:1339 av Edward Riedl (M),
2017/18:1470 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C),
2017/18:2010 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6,
2017/18:3061 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3231 av Cecilia Widegren m.fl. (M),
2017/18:3290 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M),
2017/18:3467 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Qarlsson (båda C),
2017/18:3617 av Larry Söder (KD),
2017/18:3830 av Maria Stockhaus (M) och
2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 50.
Reservation 12 (M)
Reservation 13 (C)
|
9. |
Reseavdrag m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:20 av Niclas Malmberg (MP),
2017/18:810 av Edward Riedl (M),
2017/18:1142 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12,
2017/18:1190 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:1492 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2017/18:1966 av Lars Beckman (M),
2017/18:2415 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2843 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,
2017/18:3624 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 8,
2017/18:3627 av Nina Lundström (L) yrkande 21 och
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 18.
Reservation 14 (C)
Reservation 15 (V)
|
10. |
Bil- och cykelförmån |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:637 av Penilla Gunther (KD),
2017/18:2115 av Stina Bergström och Lise Nordin (båda MP) yrkande 5,
2017/18:2412 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2414 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11,
2017/18:3462 av Nina Lundström m.fl. (L) yrkande 18,
2017/18:3627 av Nina Lundström (L) yrkande 1 och
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 13 och 14.
Reservation 16 (C)
Reservation 17 (L)
|
11. |
Hälsofrämjande åtgärder |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:730 av Cecilia Widegren (M),
2017/18:804 av Edward Riedl (M),
2017/18:805 av Edward Riedl (M),
2017/18:806 av Edward Riedl (M),
2017/18:1306 av Thomas Finnborg (M),
2017/18:1753 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1812 av Lars-Axel Nordell (KD) och
2017/18:3032 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7.
Reservation 18 (M)
|
12. |
Avgift till fackföreningar och arbetslöshetskassor |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:620 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 samt
2017/18:3626 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 29.
Reservation 19 (KD)
|
13. |
Personaloptioner |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3,
2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3,
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 och
2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.
Reservation 20 (M)
Reservation 21 (SD)
|
14. |
Pensionssparande |
Riksdagen avslår motion
2017/18:1187 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M).
|
15. |
Gåvor till ideell verksamhet |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2,
2017/18:2450 av Jan R Andersson (M),
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 3 och 8,
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 1 och
2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8.
Reservation 22 (C)
Reservation 23 (KD)
Stockholm den 15 mars 2018
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Fredrik Schulte (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Anna Johansson (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Momodou Jallow (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S) och Jamal El-Haj (S).
Riksdagen har behandlat förslag om inkomstbeskattningen under höstens beredning av statsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, yttr. 2017/18:SkU1y).
I detta betänkande behandlar skatteutskottet de kvarvarande motioner från allmänna motionstiden 2017/18 som tar upp frågor med anknytning till beskattningen av fysiska personer. Motionerna innehåller förslag som bl.a. rör skatteskala och grundavdrag, särskild löneskatt för äldre som arbetar, expertskatt, skattefrihet för vissa sjömän, skatt för personer med sjuk- och aktivitetsstöd, hushållsskatteavdrag (HUS-avdrag), personalvårdsförmåner, personaloptioner, bil- och cykelförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor, pensionssparande och gåvor till ideella ändamål.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om skattepolitikens inriktning, skatteskalan, grundavdrag m.m.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V) och 5 (KD).
Motionerna
I motion 2017/18:1378 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S) anförs att Sverige har i jämförelse med andra länder en snäv och otidsenlig reglering av förmåner och gåvor i företag. Motionärerna vill se över reglerna så att de är i harmoni med reglerna i Danmark och Norge samt andra länder i Europa.
I motion 2017/18:1407 av Adnan Dibrani m.fl. (S) anförs att det finns ett behov av en djupgående skatteöversyn och att en parlamentarisk utredning bör utvärdera skattesystemet. En av utgångspunkterna för utredningen bör vara att garantera en långsiktig finansiering av välfärden samt enkelhet, rättvisa och skatt efter bärkraft.
I motion 2017/18:1903 av Teres Lindberg (S) anförs att det är dags för en bred skatteöversyn som resulterar i ett system som är långsiktigt hållbart över flera mandatperioder oavsett vilken politisk majoritet som styr. Utredningen bör hantera skatten på arbete, företag och kapital inklusive ränteavdragen samt ta hänsyn till de ökade inkomstklyftorna och ha en bred förankring hos medborgarna.
I motion 2017/18:1908 av Annelie Karlsson (S) föreslås att regeringen i kontakter med oppositionen bör diskutera förutsättningar och möjligheter för en blocköverskridande skatteuppgörelse. I ett första skede kan det handla om olika utrednings- och översynsarbeten för att förbereda mer reella samtal och förhandlingar om faktiska förändringar.
I motion 2017/18:202 av Edward Riedl (M) föreslås en översyn av möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten. Många ideellt arbetande idrottsledare har kostnader förknippade med den tid de lägger på sitt ledarskap. Ett sätt för staten att visa sin uppskattning är att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för dessa kostnader. Det kan enligt motionären handla om utgifter som bilresor, måltidskostnader osv.
I motion 2017/18:1039 av Erik Andersson (M) anförs att enligt en av de mest heltäckande rapporter som gjorts om värnskatten skulle ett avskaffande av skatten vara självfinansierat till närmare 185 procent. Slutsatsen är att det är en dålig affär att behålla värnskatten. Regeringen bör enligt motionären därför se över möjligheterna att avskaffa skatten.
I motion 2017/18:1232 av Margareta Cederfelt (M) föreslås att en modell med avdragsgillt bosparande för unga ska utredas.
I motion 2017/18:1234 av Margareta Cederfelt (M) anförs att möjligheten att sänka skatter bör ses över för att ge medborgarna en ökad egenmakt. En skattereform skulle kunna öka deltagandet på arbetsmarknaden, motivera fler att öka sin arbetstid, underlätta företagens rekrytering av medarbetare samt öka möjligheten för löntagare att köpa tjänster.
I motion 2017/18:1276 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M) anförs att givet de samhällskontraproduktiva effekterna av höga marginalskatter bör den mest utpräglade av dessa, den extra värnskatten för inkomster över 51 300 kronor i månaden, kunna avskaffas utan men för Sveriges ekonomi.
I motion 2017/18:1294 av Finn Bengtsson (M) föreslås att skatten på arbete i alla inkomstskikt ska ses över för att säkerställa på vilka nivåer som skatteuttaget verkligen kan garanteras vara en vinstaffär för alla. Ofinansierade skattehöjningar är vare sig ekonomiskt eller moraliskt försvarbara.
I motion 2017/18:1327 av Edward Riedl (M) föreslås att reglerna kring traktamente ska ses över med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar.
I motion 2017/18:1422 av Erik Andersson (M) föreslås att möjligheterna att införa dubbelt jobbskatteavdrag för vårdpersonal som sjuksköterskor och undersköterskor ska ses över.
I motion 2017/18:1705 av Margareta Cederfelt (M) föreslås att värnskatten avskaffas. Sverige behöver fler som avlägger akademisk examen, vill arbeta mer och är beredda att satsa av sin tid och sitt kapital för att nå framgång. Ett starkt bidragande incitament för att satsa det där lilla extra som behövs för att nå framgång i yrkeslivet är möjligheten till högre inkomst, framhåller motionären.
I motion 2017/18:1761 av Finn Bengtsson m.fl. (M) sägs att Finansdepartementet bör tillämpa en försiktighetsprincip vid beräkning och uppföljning av skattehöjningar. På samma sätt som otaliga beräkningar visat att värnskatten är en förlust- och inte en vinstaffär för staten är en höjning av marginalskatterna från en redan hög nivå skadlig för statens inkomster. Det är helt rimligt att det finns ideologiska skäl för att högt taxera varuutbyten, löntagare, företagare och företag med både direkta och indirekta skatter, men att inte redovisa det förväntade finansieringsutfallet för staten enligt en försiktighetsprincip är orimligt om man värnar stabila statsfinanser. När samtidigt utgifterna i bidragssystemen och andra utgiftsposter som föreslås i höstens budgetproposition kraftigt höjs ökar risken för att ofinansierade skattehöjningar bidrar till ett stort underskott i statens finanser.
I motion 2017/18:1762 av Finn Bengtsson (M) anförs att regeringen bör se över möjligheten att införa en nationell sjukvårdsskatt för att åstadkomma en mer rättvis och jämlik sjukvård i hela landet. Det skulle underlätta för fler fristående aktörer att etablera sig och ge mer rättvis vård i hela landet för varje investerad skattekrona. Arbetstrivseln är större hos vårdpersonal som kan välja arbetsgivare, och patienten upplever ett bättre mottagande och väntetiden är kortare om han eller hon kan välja vårdgivare.
I motion 2017/18:1998 av Sten Bergheden (M) yrkande 4 föreslås att frågan om att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad ska ses över.
I motion 2017/18:2611 av John Widegren (M) påtalas behovet av att förbättra de ekonomiska villkoren för personal i utlandstjänst. Ett alternativ är att införa en total inkomstskattebefrielse för svenskar i utlandstjänst eller ett särskilt skatteavdrag. Ett annat alternativ är att pröva möjligheten att införa en särskild skatt där de i utlandstjänst inte behöver betala kommunalskatt under tjänstgöringsperioden. Översynen bör även beakta traktamentsreglerna och förmånsbeskattningen för dem i utlandstjänst, anser motionären.
I motion 2017/18:2886 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2 föreslås att en handlingsplan tas fram för hur skatten för landets pensionärer stegvis kan sänkas. Motionären vill också se över hur man kan sänka skatten för pensionärer som väljer att arbeta.
I motion 2017/18:2939 av Jesper Skalberg Karlsson (M) anförs att människor som arbetar inom hotell- och restaurangbranschen förväntas betala både inkomstskatt och egenavgift på pengar som de får i dricks trots att det i formell mening bör ses som en gåva som vilken som helst. Reglerna behöver enligt motionären förtydligas.
I motion 2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 1 föreslås att arbetsgivaravgifterna och andra inkomstrelaterade skatter ska sänkas. Om fler ska få sitt första jobb behövs en växande tjänstesektor. Det totala skattetrycket på arbete bör sänkas för att inte hota Sveriges konkurrenskraft och ytterligare höja tröskeln till första jobbet, framhåller motionären.
I motion 2017/18:2997 av Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M) föreslås att incitamenten för sparande ska stärkas genom att konsekvenserna av att införa exempelvis ett avdrag för buffertsparande ses över.
I motion 2017/18:3083 av Isabella Hökmark (M) anförs att värnskatten gör mer skada än nytta och bör avskaffas.
I motion 2017/18:3147 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3 anförs att ny forskning visar att staten skulle tjäna på att värnskatten avskaffas och att detta snarast bör övervägas. Sverige är det land i EU och i världen som har högst marginalskatt, vilket motiverar att frågan ses över. Det måste enligt motionärerna löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och att ta ansvar.
I motion 2017/18:3157 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) påtalas att samma beskattningsregler gäller för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Motionären anser att soldater i utlandstjänst borde ha gynnsammare skatteregler än andra statligt anställda, antingen genom sänkt skatt eller genom skattebefrielse under en utlandsstationering. Motionären föreslår att reglerna för försvarsanställda ska ses över för att förbättra deras villkor och underlätta rekryteringen.
I motion 2017/18:3287 av Erik Bengtzboe (M) framhålls att för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden måste man förbättra förutsättningarna för nya jobb att växa fram, investera i utbildning men framför allt öka drivkrafterna till jobb och egen försörjning. En lösning skulle enligt motionärerna vara ett startjobbskatteavdrag som gör att de första arbetsinkomsterna blir helt skattefria.
I motion 2017/18:3288 av Erik Bengtzboe (M) föreslås att möjligheten att göra CSN-lånen avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget ska ses över.
I kommittémotion 2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3 anförs att aktörer inom delningsekonomin visar att vissa typer av tillhandahållanden är överreglerade och beskattningen i vissa delar är för hög, vilket bromsar en tillväxtpotential i vår ekonomi. Motionärerna anser att det behövs administrativa förenklingar och beskattningsmässiga lättnader framför allt för små inkomster från tillhandahållanden mellan privatpersoner under ett visst gränsbelopp. Motionärerna vill utreda en skattebefrielse på 30 000 kronor per år för tillhandahållanden mellan privatpersoner utan krav på rapportering till Skatteverket. Skattefriheten bör enligt motionen gälla både för delningsekonomin och för den traditionella ekonomin, eftersom en särreglering för delningsekonomin riskerar att snedvrida konkurrensen.
I motion 2017/18:3304 av Erik Bengtzboe (M) föreslås att möjligheten att göra kompetenshöjande utbildning avdragsgill för enskilda individer ska ses över. Utbildningsaktörer som håller hög kvalitet köps in av företag och andra arbetsgivare för att kompetensutveckla personalen. Utbildningen förmånsbeskattas inte. Om en enskild individ vill köpa en liknande utbildning får han eller hon göra det med skattade pengar. Det innebär att arbetsgivaren avgör vilka utbildningar en enskild har möjlighet att delta i, vilket hämmar individens möjligheter till kompetensutveckling, anser motionären.
I motion 2017/18:3324 av Boriana Åberg (M) anförs att inkomstbeskattningen behöver reformeras och marginalskatterna sänkas radikalt, i ett första steg genom att värnskatten avskaffas. Man bör också titta på möjligheten att helt slopa den statliga inkomstskatten. Principen att få behålla minst hälften av sin inkomst ska eventuellt slås fast i grundlag.
I motion 2017/18:3380 av Finn Bengtsson (M) föreslås att möjligheterna för staten att uppmuntra ett stärkt individuellt sparande ska ses över.
I motion 2017/18:543 av Dennis Dioukarev (SD) föreslås att frågan om ett statligt gynnat bosparande ska ses över. Genom att underlätta bosparande kan unga snabbare bygga upp en egen kapitalinsats för ett första bostadsförvärv.
I motion 2017/18:1745 av Olle Felten och Sven-Olof Sällström (båda SD) föreslås att frågan om en frivillig inkomstdelning mellan makar eller motsvarande bör ses över. Det skulle lösa många av de konstlade och orättvisa situationer som möter dagens familjer. Genom att två makar kan välja att dela på sina inkomster skapas en möjlighet för dem att bygga en helt jämlik ekonomisk situation oavsett vilken lön respektive part har. Genom att koppla pensionsrätten till omfördelad lön skapas ett mer rättvist system som framför allt skulle gynna den part som har den lägsta lönen, framhåller motionärerna.
I kommittémotion 2017/18:2017 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38 anförs att regeringen bör utreda möjligheten för kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän att slippa förmånsbeskattning av icke lagad mat ute i fält.
I motion 2017/18:234 av Anders Åkesson (C) anförs att det avdragsgilla beloppet för gåva till anställd sedan många år är 450 kronor, inklusive moms. Inflationen och prisutvecklingen har dock urholkat beloppets köpvärde, och det finns därför skäl att utreda en indexering av beloppet.
Centerpartiet anför i partimotion 2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. yrkande 1 att grön skatteväxling är en central del av Centerpartiets miljöpolitik och ekonomiska politik. Högre skatter på miljöpåverkan föreslås matchas med skattesänkningar på jobb, anställningar och investeringar. Det ger enligt motionärerna bättre förutsättningar för svenska företag att bidra till svensk ekonomi och sysselsättning samtidigt som utsläpp och miljöpåverkan minskar när förorenaren får betala utsläppskostnaden. Genom att växla miljöskatter med sänkt skatt på arbete minskar också de höga kostnaderna i Sverige för att anställa och arbeta. På så sätt stärks enligt motionärerna svenska företags konkurrenskraft samtidigt som vi rustar svensk ekonomi för den globala gröna omställningen.
I kommittémotion 2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4 anförs att Centerpartiet vill se en grön skatteväxling där förorenaren betalar för sin miljöskada och att resurserna används till att sänka skatten på jobb och företagande. På så vis sätts ett pris på miljöförstöring samtidigt som dessa intäkter återförs för att sänka skattebördan på sådant som har stor samhällsekonomisk nytta, som jobbskapande i växande företag. Detta bör enligt motionärerna vara en ledstjärna för skattepolitiken i tider med små marginaler i statsfinanserna. Det är angeläget, anser motionärerna, att regeringen utreder den gröna skatteväxlingen ur ett miljömässigt och samhällsekonomiskt perspektiv.
I kommittémotion 2017/18:1147 av Momodou Jallow m.fl. (V) anförs att en utredning bör analysera hur skattesystemets utjämnande effekter utvecklats över tid. Sverige är det land där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. Enligt motionärerna betalas ett pris för den ökade ojämlikheten, såväl socialt som i form av lägre ekonomisk tillväxt.
I motion 2017/18:364 av Nina Lundström (L) föreslås att en modell med avdragsgillt bosparande ska ses över för att underlätta för fler att etablera sig på bostadsmarknaden.
I motion 2017/18:1166 av Roland Utbult (KD) föreslås att frågan om ett avdragsgillt bosparande för unga ska ses över.
I motion 2017/18:3618 av Larry Söder (KD) anförs att grundavdraget är högst vid en inkomst på 121 700 kronor för att därefter vid högre inkomster minska. Motionärerna anför att om grundavdraget förändrades så att man fick ett högre grundavdrag än i dagens system vid en inkomst på 240 000 kronor och en något snabbare avtrappning skulle det stimulera till fler arbetade timmar.
I kommittémotion 2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 33 föreslås att reglerna för olika hobbyslag ska förenklas och jämställas och att inkomsterna för hobbybiodlare i ett första steg får ett grundavdrag (skattefri inkomst) på 15 000 kronor.
I motion 2017/18:570 av Anna Hagwall (-) föreslås att varje inkomsttagare och pensionär ska ha rätt till 200 000 kronor per år skattefritt och att inkomster därutöver ska beskattas med högst 30 procent.
Utskottets ställningstagande
Skattepolitikens främsta syfte är att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer. Dessa kan sammanfattas på följande sätt.
• Ett legitimt och rättvist skattesystem. Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert sätt.
• Generella och tydliga regler. Skattereglerna ska vara generella och tydliga, utan komplicerade gränsdragningar, med breda skattebaser och skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Detta bidrar till ett legitimt och rättvist skattesystem.
• Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället. Beskattning ska i möjligaste mån ske i nära anslutning till inkomsttillfället. En minskad förekomst av skattekrediter säkerställer svenska skatteintäkter.
• Hållbara regler i förhållande till EU. Regelverket ska vara förenligt med EU-rätten, både i förhållande till specifika rättsakter och till bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om fri rörlighet samt till reglerna om statligt stöd.
För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster
– 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en nedre skiktgräns
– 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en övre skiktgräns.
Skiktgränserna bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på 438 900 kronor för beskattningsåret 2017 och en övre skiktgräns på 638 500 kronor för beskattningsåret 2017.
För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränserna till skiktgränserna för det föregående beskattningsåret multiplicerade med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränserna fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2016 antog riksdagen justeringar av skatteskalan. Jobbskatteavdraget trappades av för höga inkomster, pensionärernas grundavdrag förstärktes och den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknades inte upp för 2016 och begränsades för 2017.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2017 beslutade riksdagen att begränsa uppräkningen av skiktgränserna för statlig skatt för beskattningsåret 2017. Den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt räknades upp med förändringen i konsumentprisindex plus 1 procentenhet, i stället för med förändringen i konsumentprisindex plus 2 procentenheter. Om skiktgränserna skulle räknas upp enligt ordinarie uppräkning – dvs. förändringen i konsumentprisindex plus 2 procentenheter – skulle den nedre skiktgränsen uppgå till 443 200 kronor och den övre skiktgränsen till 644 700 kronor för beskattningsåret 2017.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2017 även förslag om en begränsning av uppräkningen av den övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2018. För beskattningsåret 2018 skulle den övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus 1 procentenhet. I den promemoria som remitterades inför budgetpropositionen 2018 föreslogs att vid bestämmandet av den nedre och den övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2018 skulle uppräkningen endast göras med förändringen i konsumentprisindex. Därutöver innehöll promemorian ett förtydligande när det gäller det jämförelsetal som används för de därpå följande beskattningsåren. Förslaget i promemorian drogs senare tillbaka och fanns inte med i budgetpropositionen för 2018.
Utskottet har under höstens beredning av budgeten för 2018 tillstyrkt regeringens förslag om förändringar av inkomstbeskattningen. Skatteförslagen innebär förändringar fr.o.m. den 1 januari 2018 som bl.a. syftar till att förbättra fördelningsprofilen i skattesystemet och minska orättvisa skillnader i beskattning. Här kan följande förslag nämnas:
• Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks genom att grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan 123 700 och 416 300 kronor per år 2018. Regeringen anser att skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension bör tas bort och att det av kostnadsskäl måste ske i flera steg. Skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension ska vara borttagen till 2020.
• Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) höjs från 20 till 25 procent av den skattepliktiga inkomsten, som inte utgör sjöinkomst.
• Skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård slopas.
• Det nuvarande systemet för reseavdrag ses över (se dir. 2017:134).
• Beräkningen av bilförmån förändras. Förmånsvärdet av en bil med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktig för första gången den 1 juli 2018 eller senare blir beroende av bilens fordonsskatt. Bestämmelserna om nedsättning av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar ändras så att nedsättningen av förmånsvärdet görs med utgångspunkt i bilarnas nybilspris i stället för till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Förmån av betald trängselskatt, väg-, bro- och färjeavgift ska inte ingå i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet.
• En skattereduktion införs under året för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Vidare införs en skattereduktion för fackföreningsavgiften.
• För att göra det lättare för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner aviseras lättnader i beskattningen av personaloptioner.
Utskottet står fortfarande bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen föreslagit och är inte berett att tillstyrka motionsförslagen om förändringar av grundavdrag, skatteskala m.m. Inkomstbeskattningen bör också i fortsättningen bidra till en rättvis fördelning av de gemensamma utgifterna. Utskottet är inte berett att tillstyrka yrkandet i Vänsterpartiets kommittémotion om att utreda hur skattesystemets utjämnande effekt utvecklats.
Motionsyrkandet om en handlingsplan för hur skatten för landets pensionärer stegvis kan sänkas får anses tillgodosett genom riksdagens budgetbeslut.
I några motioner anförs att det behövs en bred skatteöversyn som resulterar i ett system som är långsiktigt hållbart. Utskottet genomförde den 1 februari 2018 ett seminarium under rubriken Skattereform 2.0 – ett globalt konkurrenskraftigt skattesystem för Sverige där frågor kring en skattereform diskuterades utifrån olika infallsvinklar. Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller behovet av långsiktigt hållbara skatteregler. En förutsättning för att en bred översyn av skattesystemet ska lyckas är att man kan uppnå en samsyn kring målen för skattepolitiken och den ekonomiska politiken samt en gemensam problembeskrivning. För närvarande pågår två stora översyner inom skatteområdet, Företagsskatteutredningen och kommissionens förslag om momsens framtid. Resultaten av dessa bör inväntas innan nya, överlappande utredningar tillsätts. Utskottet anser att frågan om en bredare skattereform är aktualiserad i debatten och att det närmast är en fråga för partierna att om så önskas sondera förutsättningarna för ett sådant arbete. Utskottet ser inte något behov av att rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen i frågan.
Av hänsyn till enhetligheten i regelsystemet för beskattning av inkomst av tjänst finner utskottet inte heller skäl att se över förutsättningarna för ett särskilt skatteavdrag för unga som sparar till egen bostad eller amorterar på ett studielån. Att möjliggöra för unga att flytta till eget boende är viktigt, men insatserna för att kunna förbättra dessa förutsättningar bör fokusera på ett ökat bostadsbyggande och att unga kommer i arbete.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det givetvis är angeläget att frivilligarbetare inom t.ex. ungdomsidrotten tillförsäkras goda villkor. Den insats de gör har stor betydelse för samhället, och avsikten är inte att skattereglerna ska avhålla frivilligarbetare från att åta sig uppdrag. Utskottet är dock inte berett att föreslå särskilda undantagsregler när det gäller möjlighet till avdrag för övriga utgifter. Beloppsgränsen för övriga avdrag är generell och gäller i princip för alla som har kostnader i sitt arbete. Att skapa speciella undantagsregler för vissa grupper på skatteområdet leder till krav på att andra grupper också ska särbehandlas. Det leder i längden till ett alltför komplicerat skattesystem. Utskottet noterar i sammanhanget att förre idrottsministern Gabriel Wikström aviserat att regeringen inlett ett analysarbete för att se över idrottens skatteregler.
När det gäller förslaget om en översyn av skattelagstiftningen för försvarsanställda på internationellt uppdrag påminner utskottet om att samma beskattningsregler sedan den 1 januari 2006 gäller för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Utskottet är inte berett att överväga några särregler för Försvarsmaktens anställda.
Gåvor från arbetsgivaren är enligt huvudregeln skattepliktiga. Under vissa förutsättningar är dock jul-, jubileums- och minnesgåvor skattefria. En sådan gåva är skattefri så länge gåvans värde ( marknadsvärdet inklusive moms) inte överstiger vissa beloppsgränser. Om värdet överstiger gränsbeloppen är gåvan skattepliktig från första kronan. Skattefriheten gäller inte för gåvor som lämnas i pengar. Som pengar räknas även andra betalningsmedel som check, postväxel och presentkort som kan bytas mot pengar. Enligt utskottet är det inte aktuellt att förändra reglerna rörande skatteplikten för gåvor från arbetsgivaren.
Förslaget om en nationell sjukvårdsskatt avstyrks eftersom sjukvården är landstingens ansvar.
Moderaterna tar i en kommittémotion upp att aktörer inom delningsekonomin visar att vissa tillhandahållanden är överreglerade och att beskattningen är för hög. Motionärerna föreslår att regeringen ska utreda en skattebefrielse under ett visst gränsbelopp för tillhandahållanden mellan privatpersoner utan krav på rapportering till Skatteverket. Förslaget avser både delningsekonomin och den traditionella ekonomin.
Verksamhet som att köra personer i egen bil mot betalning eller att hyra ut sin bostad eller andra tillgångar med hjälp av digitala marknadsplatser brukar kallas delningsekonomi. Verksamheten ska tas upp i inkomstdeklarationen, och ibland ska moms deklareras och betalas.
Vid byte av tjänster gäller att värdet av en tjänst är skattepliktigt om det finns ett uttalat krav på att tjänsten utförs som gentjänst för en annan tjänst. Ett exempel är om en plattsättare kaklar badrummet hos sin tandläkare mot att tandläkaren lagar plattsättarens tänder. Bägge tjänsterna ska beskattas. Det gäller oavsett om den ena personen är anställd hos den andra eller inte. Skattskyldigheten gäller från första kronan. Den som fått ersättningen ska redovisa den i inkomstdeklarationen tillsammans med övriga inkomster under beskattningsåret.
Medlemmar i en s.k. bytesring, eller annan organiserad form av byte av tjänster, anses normalt bedriva en inkomstgivande verksamhet som genererar arbetsinkomster. Verksamheten utgör normalt inte näringsverksamhet och inte heller hobby eftersom det handlar om att utföra tjänster, och erhållna förmåner ska redovisas under inkomst av tjänst i inkomstdeklarationen. Medlemmarna ska normalt själva betala egenavgifter på överskottet av sin verksamhet men behöver inte lämna kontrolluppgifter inbördes inom föreningen.
Skatteverket har analyserat delningsekonomins påverkan på skattesystemet i rapporten Delningsekonomi – Kartläggning och analys av delningsekonomins påverkan på skattesystemet som överlämnades till Finansdepartementet den 31 oktober 2016.
I april 2017 överlämnade Utredningen om användarna i delningsekonomin sitt betänkande Delningsekonomi på användarnas villkor (SOU 2017:26) till regeringen. Utredningens uppdrag var att göra en beskrivande kartläggning av olika modeller som möjliggör eller underlättar transaktioner där privatpersoner säljer, hyr ut, lånar ut eller ger bort materiella eller finansiella tillgångar, samäger eller samnyttjar sådana tillgångar eller erbjuder tjänster, analysera olika användares roller och rättsliga ställning vid sådana transaktioner, resonera kring om befintlig lagstiftning är ändamålsenlig eller om det finns eventuella behov av författningsändringar, såväl nationellt som inom EU samt bedöma om det finns behov av andra åtgärder för att främja en positiv utveckling.
Enligt budgetpropositionen för 2018 följer regeringen Skatteverkets arbete med anledning av delningsekonomins utveckling. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att uttala sig om att utreda en skattebefrielse under ett visst gränsbelopp för tillhandahållanden mellan privatpersoner.
Centerpartiet påtalar i parti- och kommittémotioner att en grön skatteväxling där högre skatter på miljöpåverkan matchas med skattesänkningar på jobb, anställningar och investeringar är en central del i partiets miljö- och ekonomiska politik.
Statens inkomster från s.k. gröna skatter dvs. punktskatter på miljöskadlig verksamhet består i allt väsentligt av inkomster från energiskatt och koldioxidskatt på bränslen och drivmedel. Dessa skatter bidrar med ca 70 miljarder kronor till statskassan. Eftersom målet är en fortgående minskning av användningen av fossila bränslen kommer intäkterna från koldioxidskatten att successivt minska. De direkta och indirekta skatterna på arbete uppgår till mer än 1 100 miljarder kronor.
Utskottet anser att punktskatter på miljöskadlig verksamhet är ett viktigt styrande inslag i miljöpolitiken. Miljöskatter kan däremot inte i tillräckligt hög grad ersätta bortfallet av intäkter från inkomstskatten. En förändring av skattestrukturen måste innefatta breda stabila skattebaser som kan finansiera den offentliga sektorn.
Dricks är en skattepliktig ersättning för arbete. Om dricksen lämnas kontant från kunden direkt till någon i personalen är det mottagaren av dricksen som själv ska ta upp beloppet i sin inkomstdeklaration. Arbetsgivaren är inte skyldig att skicka någon kontrolluppgift på beloppet. Detsamma gäller även om dricksen samlas och fördelas av personalen. Det är alltså inte arbetsgivaren som är utbetalare utan kunden. Det är därmed inte heller några arbetsgivaravgifter på dricksen. Om dricksen samlas in av arbetsgivaren som sedan fördelar den till olika anställda anses ersättningen ha kommit från arbetsgivaren – inte från kunden. Den betraktas då som inkomst för företaget och som vanlig lön vid fördelningen till de anställda, med skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.
Utskottet ser inte något behov av att förtydliga reglerna om dricks.
I en kommittémotion från Kristdemokraterna föreslås att reglerna för olika hobbyslag ska förenklas och jämställas och inkomsterna för hobbybiodlare i ett första steg får ett grundavdrag på 15 000 kronor.
Hobbyverksamhet är något man gör för att det är roligt och stimulerande och som ibland ger en vinst. Hobbyn kan t.ex. vara hemslöjd, biodling, trädgårdsodling, djuruppfödning, jakt, fiske, hästsport eller kulturell verksamhet. En hobby utövas på fritiden och är inte den huvudsakliga försörjningen. Om hobbyverksamheten ger överskott ska skatt betalas för det. En verksamhet ska beskattas i något av inkomstslagen kapital, näringsverksamhet eller tjänst. I princip är alla inkomster från hobbyverksamheten skattepliktiga. Något skattefritt belopp finns inte (frånsett det allmänna grundavdraget). Undantag gäller för inkomst av försäljning av vilt växande bär, svampar och kottar som man själv plockat. Inkomsten är skattefri till den del den inte överstiger 12 500 kronor.
Utskottet ser inte något behov av att ändra reglerna för hobbyverksamhet.
Utskottet avstyrker samtliga aktuella motioner.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att effekterna av vissa skatteförändringar ska utvärderas.
Jämför reservation 6 (M, C, L, KD).
Motionen
I kommittémotion 2017/18:3724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 1–4 föreslås att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att utvärdera effekterna av att den särskilda löneskatten har återinförts, det avtrappade jobbskatteavdraget samt den begränsade uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, ROT- och RUT-avdragens förändring samt att skattereduktionen för gåvor har avskaffats. Motionärerna anför bl.a. följande.
Alliansregeringens ekonomiska politik var framgångsrik och ledde till att 300 000 fler fick ett jobb att gå till och att skatteintäkterna ökade med mer än 100 miljarder i fasta priser. Alliansregeringens ekonomiska politik förde Sverige genom finanskrisen bättre än de flesta andra länder. Skattepolitiken är central i den ekonomiska politiken och förändrar människors liv på ett direkt och märkbart sätt. Skattepolitiken kräver därför framförhållning och utförliga konsekvensanalyser innan ändringar genomförs. Detta är viktigt att ha i åtanke innan större förändringar genomförs som påverkar människors hushållsekonomi. I den helomvändning av skattepolitiken som regeringen genomför saknas fullgoda konsekvensanalyser. Enligt Konjunkturinstitutet riskerar regeringens åtgärder förstärka problemen på svensk arbetsmarknad: kombinationen av höjd skatt på arbete och ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen bedöms försvaga återhämtningen på arbetsmarknaden. Vidare bedöms de skatteförslag som regeringen gått fram med inte innebära de budgetförstärkningar som regeringen har räknat med, eftersom de riskerar att minska drivkrafterna för arbete. Sveriges skattesystem sticker ut på flera sätt och det är viktigt att dessa avvikelser är väl motiverade. OECD pekar särskilt ut Sveriges marginalskatter som tillväxthämmande. Situationen är allvarlig och riskerar att påverka tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser negativt i större utsträckning än vad regeringen väntar sig. Alliansen vill därför att regeringen noga utvärderar effekterna av sin skattepolitik.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser självklart att skatteförändringar ska genomföras efter grundliga konsekvensanalyser. Riksdagen har ställt sig bakom alla de skatteförändringar som motionärerna tar upp och har därvid inte haft något att invända mot de konsekvensanalyser som redovisats i propositionerna. I samband med skatteförändringar görs dels konsekvensanalyser av de enskilda regelförändringarna, dels en samlad bedömning av hur regeringens politik påverkar svensk ekonomi och de offentliga finanserna. Detaljerade beräkningar av enskilda skatteförslag görs som grund för redovisningen av reformernas offentligfinansiella effekter i budgetpropositionerna och ingår i bedömningen av politikens budgetkonsekvenser. Den nuvarande regeringens sätt att arbeta i detta avseende skiljer sig inte från tidigare regeringars sätt att arbeta.
Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande följer effekterna av den förda skattepolitiken men ser ingen anledning att tillmötesgå motionärernas krav på särskilda utvärderingar av de nu aktuella skatteförändringarna. Motionen avstyrks i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att avskaffa den särskilda löneskatten.
Bakgrund
Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster infördes av lik-formighetsskäl i samband med 1991 års skattereform. Utgångspunkten var att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Den särskilda löneskatten slopades i två steg 2007 och 2008 (bet. 2006/07:FiU1 och bet. 2007/08:SkU12).
Riksdagen beslutade i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2016 att fr.o.m. den 1 januari 2016 återinföra en särskild löneskatt på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt infördes även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten är 6,15 procent.
Motionerna
I motion 2017/18:465 av Lars-Arne Staxäng m.fl. (M) yrkande 2 föreslås en översyn av möjligheten att återställa nivån på den särskilda löneskatten för personer som är 65 år eller äldre.
I motion 2017/18:2900 av Sten Bergheden och Ann-Britt Åsebol (båda M) anförs att försämringar av arbetsvillkoren för seniorer är skadliga för svensk ekonomi och sysselsättning. Den särskilda löneskatten för personer som är 65 år och äldre bör därför åter avskaffas.
I motion 2017/18:2975 av Sofia Fölster (M) föreslås att den särskilda löneskatten för människor över 65 år ska sänkas.
I motion 2017/18:3658 av Mikael Oscarsson (KD) slutligen föreslås en översyn av möjligheten att avskaffa den allmänna löneavgiften.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen beslutade i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2016 att fr.o.m. den 1 januari 2016 återinföra en särskild löneskatt på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt infördes även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken.
Utskottet anser alltjämt (se yttr. 2017/18:SkU1y) att likformighetsskäl talar för att behålla den särskilda löneskatten för äldre. Utgångspunkten är att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Även offentligfinansiella skäl talar för att den särskilda löneskatten för äldre inte bör slopas eller sänkas.
Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en översyn av reglerna om skattelättnader för utländska arbetstagare.
Jämför reservation 7 (M).
Bakgrund
Bestämmelser om skattelättnader för utländska arbetstagare finns i 11 kap. 22 och 23 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229). De omfattar sedan 2001 experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner samt fr.o.m. 2012 alla med en månatlig ersättning över en viss nivå.
Ett beslut om skattelättnader gäller den ersättning som betalas ut av arbetsgivaren. Beslutet innebär att endast 75 procent av lönen och annan ersättning för arbetet tas upp som intäkt vid beskattningen. I övrigt beskattas inkomsten enligt vanliga regler. Motsvarande underlag, dvs. 75 procent av ersättningen, används vid beräkningen av socialavgifterna. Det betyder att 25 procent av arbetsinkomsten blir skattefri och fri från socialavgifter.
Skattelättnaderna innebär också att vissa kostnadsersättningar från arbetsgivaren som är relaterade till vistelsen i Sverige är fria från beskattning. De ingår inte heller i underlaget för socialavgifter. Det gäller kostnadsersättning för flytt till och från Sverige, barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande samt två hemresor per år till det tidigare hemlandet för arbetstagaren och övriga familjemedlemmar.
Vistelsen i Sverige ska vara avsedd att pågå i högst fem år. Skatte-lättnaderna gäller under de tre första åren.
Skatteutskottet publicerade i april 2014 en utvärdering av effekterna av de utvidgade expertskatteregler som trädde i kraft den 1 januari 2012 (2013/14:RFR11). Huvudfokus har varit att undersöka hur arbetsgivarna upplever att expertskattereglerna fungerar samt att klargöra huruvida förutsebarheten har förbättrats i och med införandet av en schablonlönenivå.
Motionerna
I motion 2017/18:2956 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2 anförs att Öresundsinstitutet har följt upp och jämfört antalet nyckelrekryteringar till Danmark respektive Sverige. Jämförelsen visar påtagliga skillnader. Institutet menar att skälen kan vara att inkomstgränsen för att ansöka om expertskatt är högre i Sverige samt att den danska expertskatten gäller i fem år mot tre år i Sverige. En annan skillnad är att skatten i Danmark gäller även för danska medborgare som flyttar hem efter tio år i utlandet medan enbart utländska medborgare omfattas i Sverige. Att anpassa kriterierna för den rådande expertskatten i Sverige känns högst angeläget för motionären.
I kommittémotion 2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 10 föreslås en översyn av reglerna om skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner för både den tidsperiod som skattelättnaden kan användas och den inkomstgräns som reglerar vilka som kan ansöka om skattelättnad. Motionärerna framhåller att Sveriges konkurrenskraft är beroende av att vi kan attrahera spetskompetens.
I kommittémotion 2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 framställs ett likalydande yrkande som i motion 2017/18:3181.
I kommittémotion 2017/18:3356 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 10 anförs att Moderaterna föreslår en justering av kriterierna för expertskatten så att kriterierna blir mer konkurrenskraftiga med följd att fler talanger och experter söker sig till Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har utvärderat effekterna av de utvidgade expertskatteregler som trädde i kraft 2012. Syftet var att undersöka hur arbetsgivarna upplever att reglerna fungerar och klargöra om förutsebarheten förbättrats. Utvärderingen finns i riksdagsrapporten 2013/14:RFR11.
Riksdagen avslog motionsförslag om en översyn av reglerna om skattelättnader för utländska arbetstagare senast i samband med motionsbehandlingen våren 2017 (bet. 2016/17:SkU22). Utskottet är alltjämt inte berett att tillstyrka förslaget om en översyn av expertskatten och avstyrker därför motionerna i dessa delar.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en tidsplan för att helt ta bort skillnaden i beskattning mellan löntagare och personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning.
Motionerna
I motion 2017/18:582 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) anförs att skattesystemet bör reformeras så att människor med långvarig sjukdom inte längre beskattas högre än de som har inkomst av arbete.
I motion 2017/18:819 av Lennart Axelsson och Eva-Lena Jansson (båda S) yrkandena 1 och 2 anförs att ytterligare ett steg för att avskaffa skatteklyftan för ålderspensionärer tas i budgetpropositionen för 2018, och en tidsplan för ett fullständigt avskaffande 2020 finns också med. Detta tycker motionärerna är bra liksom att något nu görs för att minska klyftan även för de med sjuk- och aktivitetsersättning. Men motionärerna anser att det också behövs en tidsplan för att ta bort skatteklyftan mellan de med sjuk- och aktivitetsersättning och löntagare och att det över huvud taget rätt snabbt bör åstadkommas en likformig beskattning av förvärvsinkomster.
Utskottets ställningstagande
Efter förslag i budgetpropositionen för 2018 har riksdagen beslutat om att införa en skattereduktion för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning den 1 januari 2018. Reglerna tillämpas första gången på sjukersättning och aktivitetsersättning som betalas ut efter den 31 december 2017. De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av året har rätt till skattereduktion likaså de som är begränsat skattskyldiga om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige (bet. 2017/18:FiU1, yttr. 2017/18:SkU1y).
Enligt propositionen kommer uppskattningsvis ca 310 000 personer att ha inkomst i form av sjukersättning eller aktivitetsersättning 2018. Den föreslagna skattereduktionen medför att skatteuttaget minskar för dessa personer. Hur stor minskningen blir beror på storleken på ersättningen och kommunalskattesatsen. Baserat på 2018 års prisbasbelopp, kommunalskattesatser och garantinivåer vid årets ingång beräknas skattesänkningen bli 1 611 kronor per år vid genomsnittlig kommunalskattesats för personer som fyllt 30 år och som har ersättning på hel garantinivå. För personer som har högsta möjliga ersättning och genomsnittlig kommunalskattesats beräknas skattesänkningen bli 2 512 kronor per år.
Utskottet anser att den genomförda förändringen av beskattningen av personer med sjukersättning och aktivitetsersättning åtminstone delvis tillgodoser motionärernas yrkanden. Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig om när eventuellt ytterligare steg kan tas för att helt ta bort skatteklyftan för de med sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till löntagare.
Motionerna avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en utökad skattefrihet för sjömän som är anställda ombord på utländska fartyg.
Bakgrund
Den som har sjöinkomst och anställning på ett svenskt fartyg eller ett EES-fartyg (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) kan få ett sjöinkomstavdrag vid inkomstbeskattningen. Avdraget görs från den beskattningsbara förvärvsinkomsten, utöver det vanliga grundavdraget. Den anställde får även skattereduktion för sjöinkomst (ett avdrag från skatten) grundat på antal dagar med sjöinkomst. Är fartyget registrerat i Sverige tillgodoförs avdragen automatiskt med ledning av den kontrolluppgift som arbetsgivaren lämnar till Skatteverket efter årets slut. Den anställde ska alltså inte göra avdragen i sin inkomstdeklaration. Reglerna gäller även för anställda på övriga EES-fartyg. Skatteverket beslutar varje år för vilka svensk-registrerade fartyg de anställda har sjöinkomst och således får sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. Samtidigt beslutar Skatteverket vilket fartområde (fjärrfart eller närfart) som gäller för fartygen. Besluten publiceras i Skatteverkets författningssamling.
Inkomster på andra utländska fartyg än EES-fartyg omfattas inte av reglerna om sjöinkomst och beskattas därför i Sverige enligt allmänna regler, om inte ett skatteavtal mellan Sverige och det berörda landet säger något annat. En sådan inkomst ger alltså inte rätt till sjöinkomstavdrag eller skattereduktion för sjöinkomst utom i något enstaka fall då Skatteverket beslutat att inkomsten ombord är sjöinkomst på grund av att en svensk redare eller en EES-redare hyrt det utländska fartyget i huvudsak obemannat (s.k. bareboat basis).
En 183-dagarsregel för sjömän gäller i vissa fall vid anställning ombord på ett utländskt fartyg (3 kap. 12 § inkomstskattelagen). Regeln innebär att inkomst av anställningen på det utländska fartyget under vissa förutsättningar är skattefri i Sverige. Beskattning kan dock bli aktuell i exempelvis arbets-landet (flagglandet) enligt de skatteregler som gäller där. För att inkomsten ska bli skattefri i Sverige måste följande fyra förutsättningar vara uppfyllda:
• Fartyget ska vara utländskt.
• Sjömannens vistelse utomlands ska vara i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod. Anställningen ombord måste pågå under hela utlandsvistelsen, och de dagar som får medräknas i de 183 dagarna är i princip begränsade till dagar ombord på fartyget.
• Arbetsgivaren ska höra hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detta innebär t.ex. att en arbetsgivare som bedriver verksamhet genom bolag måste ha bildat bolaget i överensstämmelse med en EES-stats lagstiftning. Bolaget måste även ha sitt säte, huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet i en stat inom EES.
• Fartyget ska huvudsakligen gå i oceanfart under kalenderåret.
Oceanfart innebär
• fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira
• fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden–Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd (3 kap. 12 § tredje stycket inkomstskattelagen).
Därmed räknas inte sjöfart inom Sverige, på Östersjön och Nordsjön, längs Europas kust samt i Medelhavet och Svarta havet som oceanfart. Fart på orter i Marocko, Västsahara, Kanarieöarna och vid ön Madeira räknas inte heller som oceanfart.
Om inkomst på ett utländskt handelsfartyg med flagga inom EES ska beskattas i Sverige på grund av att 183-dagarsregeln för sjömän inte är tillämplig ska inkomsten beskattas som sjöinkomst och ger därmed rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. Skatteavtal med arbetslandet eller flagglandet kan påverka beskattningen.
Om inkomst på ett utländskt handelsfartyg med flagga utanför EES ska beskattas i Sverige på grund av att 183-dagarsregeln för sjömän inte är tillämplig ska inkomsten beskattas som vanlig landinkomst och ger inte rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. Skatteavtal med arbetslandet eller flagglandet kan påverka beskattningen.
Motionen
I motion 2017/18:614 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S) anförs att rederier i större utsträckning skulle anställa svensk besättning på sina utländskt flaggade fartyg om 183-dagarsregeln ändrades från att enbart gälla för fartyg som går i oceanfart till fartyg som går i fjärrfart. Med den nuvarande definitionen är kostnaderna för att anställa svenska sjömän för stora och osäkerheten för svenska sjömän för stor. En sådan förändring av 183-dagarsregeln skulle kunna göras genom att i 3 kap. 12 § inkomstskattelagen (IL) ändra ordet ”oceanfart” till ”fjärrfart” så som begreppet definieras i 64 kap. 6 §. Tidigare i år lade regeringen fram ett förslag om att 183-dagarsregeln ska slopas helt. Om ett arbete utförs för en uppdragsgivare i Sverige ska personen betala skatt, enligt ett förslag från Skatteverket. Vem arbetet utförs för – inte vem som betalar ut lönen – ska vara avgörande för var arbetstagaren beskattas. Skatteverket föreslår även att utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige ska omfattas av samma regler som svenska företag vad gäller bl.a. skatteavdrag och registrerings- och uppgiftsskyldighet. Förslaget kan innebära 330 miljoner kronor extra per år för statskassan och ska träda i kraft den 1 januari 2019. Det återstår att se hur detta skulle slå mot sjöfarten. Det är nödvändigt att regeringen aktivt arbetar vidare med förslaget för att sjöfarten ska kunna bli mer attraktiv som alternativ till landtransporter.
Utskottets ställningstagande
Finansminister Magdalena Andersson anförde i sitt svar den 16 mars 2016 på fråga 2015/16:930 av Boriana Åberg (M) om översyn av 183-dagarsregeln följande.
Boriana Åberg har frågat mig om jag kommer vidta några åtgärder så att regeln om skattebefriade inkomster för sjömän utvidgas från att gälla anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart till att gälla anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i fjärrfart. Inkomst av anställning ombord på ett utländskt fartyg är skattefri under vissa förutsättningar, bl.a. att fartyget huvudsakligen går i oceanfart och att vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod. För närvarande bereds inga förändringar inom Regeringskansliet.
Riksdagen avslog motsvarande motionsförslag om en utökad skattefrihet för sjömän som är anställda på utländska fartyg under våren 2017 (bet. 2016/17:SkU22). Utskottet är alltjämt inte berett att ställa sig bakom motionsförslaget om en utökad skattefrihet för sjömän som är anställda ombord på utländska fartyg.
Motionen avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om olika utvidgningar av hushållsskatteavdraget (HUS-avdraget) och om att begränsa avdraget till arbete som utförs inom landet.
Jämför reservation 8 (M), 9 (SD), 10 (C) och 11 (KD).
Bakgrund
Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15). Det hushållsarbete som omfattas av skattereduktionen kan avse städarbete, vård av kläder, matlagning, omsorg och tillsyn som en fysisk person behöver samt barnpassning inklusive hämtning av barn till och från förskola m.m. Även snöskottning och skötsel av tomt eller trädgård i form av häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning kan omfattas. Skattereduktion gavs med 50 procent av arbetskostnaden, dock högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.
Den 1 januari 2008 kompletterades lagen med en möjlighet till skattereduktion även i de fall hushållsarbete erhållits som löneförmån (prop. 2007/08:13, bet. 2007/08:SkU7).
Den 1 januari 2013 förtydligades i lagen att skattereduktion medgavs för hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i grundskolan, gymnasieskolan och motsvarande skolformer (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:SkU10).
Skattereduktionen för HUS-avdrag omfattar sedan den 30 juni 2009 även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder (s.k. ROT-arbeten). Skattereduktionen gäller för ROT-arbeten som har utförts och betalats fr.o.m. den 8 december 2008 samt förmån av ROT-arbete som har tillhandahållits fr.o.m. detta datum (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32). Det huvudsakliga syftet var att motverka svartarbete inom byggsektorn samt öka arbetsutbudet. För att skattereduktion ska kunna medges ska ROT-arbetet avse ett småhus, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt som ägs respektive innehas av den som ansöker om eller begär skattereduktion. Den totala skattereduktionen för HUS-avdrag är 50 000 kronor per beskattningsår och person. Skattereduktion ges bara för arbetskostnaden.
Skattereduktion för RUT och ROT lämnas också i form av en befrielse från arbetsgivaravgifter när en privatperson anlitar en fysisk person som inte är godkänd för F-skatt, om den anlitade personen inte driver näringsverksamhet. Det är en förutsättning att uppdragsgivaren deklarerar uppdraget i en förenklad arbetsgivardeklaration för privata tjänster.
Riksdagen har beslutat om förbättringar av HUS-avdragets fakturamodell fr.o.m. den 1 januari 2015 (prop. 2014/15:10, bet. 2014/15:SkU7). En utförares begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om antalet arbetade timmar, debiterad ersättning för material och debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material samt vilken typ av arbete som har utförts. Syftet är att ge Skatteverket en bredare bild av det utförda hushållsarbetet och på så sätt skapa ett bättre underlag vid urval för kontroller. Vidare ska en begäran om utbetalning endast kunna lämnas elektroniskt, och utbetalning ska endast kunna göras till utförarens konto. Betalningssäkring ska kunna användas för att säkerställa en återbetalning. Kommuniceringsbestämmelsen anpassas till det nya skatteförfarandet, och det förtydligas att ombud kan begära utbetalning från Skatteverket.
Den 1 januari 2016 sänktes taket för RUT-avdraget från 50 000 kronor till 25 000 kronor för den som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Skattereduktionen för matlagning slopades och skattereduktionen för städning och rengöring begränsades till enklare städ- och rengöringsarbete samt flyttstädning.
Subventionsgraden för ROT-tjänster sänktes från 50 procent till 30 procent när det gäller köp från den som är godkänd för F-skatt eller har intyg eller annan handling om motsvarande kontroll i hemlandet. Sänkningen gäller även när en anställd får ROT-tjänster som förmån. Bestämmelsen om beräkning av skatteavdrag för förmån av RUT- eller ROT-arbete anpassades till de nya nivåerna (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1).
Den 1 augusti 2016 utvidgades RUT-avdraget till att omfatta vissa ytterligare trädgårdstjänster samt flytt- och it-tjänster (prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21).
Sedan den 1 januari 2017 omfattar RUT-avdraget även reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1).
ROT- och RUT-avdragets storlek
|
Typ av skattereduktion |
Max procent av arbetskostnaden |
Max per person och år |
|
ROT-avdrag |
30 % |
50 000 kr |
|
RUT-avdrag för den under 65 år |
50 % |
25 000 kr |
|
RUT-avdrag för den som fyllt |
50 % |
50 000 kr |
Motionerna
I motion 2017/18:619 av Catharina Bråkenhielm (S) begärs en översyn av ROT-avdraget och att möjligheten till avdrag för fastigheter utomlands ska avskaffas.
I motion 2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 2 föreslås en översyn av möjligheten att utvidga systemet med ROT-avdrag till att även omfatta ägare av hyresfastigheter.
I motion 2017/18:818 av Johanna Haraldsson och Elin Lundgren (båda S) anförs att möjligheten till ROT- och RUT-avdrag enbart ska gälla arbete som utförs inom Sveriges gränser.
I motion 2017/18:830 av Pia Nilsson m.fl. (S) föreslås en översyn av ROT-avdraget med syfte att endast tillåta avdrag för renovering, om- och tillbyggnad av objekt i Sverige.
I motion 2017/18:1084 av Krister Örnfjäder och Monica Haider (båda S) yrkas att möjligheten för svenskar med bostäder utanför Sverige att göra avdrag för ROT- och RUT-tjänster ska slopas.
I motion 2017/18:1457 av Lena Hallengren m.fl. (S) anförs följande. För att underlätta för människor att leva och bo i hela landet krävs det rättvisare villkor. Delar av ROT-avdraget borde därför riktas särskilt mot de delar av landet där bostadspriserna är låga, där lånemöjligheter saknas och där ett samhälleligt ansvar finns för att upprätthålla en god boendestandard.
I motion 2017/18:728 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–6 föreslås följande. Överväg att genomföra en konsekvensanalys av försämringen för jobbskapande reformer, t.ex. RUT- och ROT-avdragen. Utred hur RUT-avdraget kan utvidgas och utvecklas i stället för att försämras, t.ex. vad gäller att skapa fler jobb för unga och utrikes födda. Överväg att låta Statskontoret utreda RUT- och ROT-reformernas effekter på Sveriges ekonomi, arbetsmarknaden, jämställdheten och ungas jobb. Överväg att låta Statskontoret följa de försämrade reformerna ur både ett ekonomiskt och ett jobbskapande perspektiv och återkom till riksdagen senast i samband med nästa budgetproposition med en utvärdering. Se över förslag på hur ROT-avdraget kan utvecklas och hur RUT- och ROT-avdragen kan utvecklas för att underlätta vardagen för äldre.
I motion 2017/18:992 av Lars Beckman (M) anförs att regelsystemet bör bli enklare och att det vore önskvärt om ROT- och RUT-avdragen i samråd med branschföreträdare gjordes mer enhetliga och mer lättöverskådliga i syfte att undvika gränsdragningsproblem.
I motion 2017/18:1044 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M) anförs att ROT-avdraget behöver ses över för att motverka missbruk och oskäliga kostnadsökningar för kunderna.
I motion 2017/18:1305 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) påtalas att det finns många mindre jordbruk som är passiva och gårdar som står och förfaller runt om i landet. För att vända utvecklingen på landsbygden och för att dra nytta av ROT-reformens alla fördelar både för den enskilde och för samhället i stort borde man se över förutsättningarna för ett utvidgat ROT-avdrag som omfattar mindre, passiva jordbruksfastigheter.
I motion 2017/18:1532 av Lars Beckman (M) anförs att det självklart inte borde gå att utnyttja RUT-avdraget om man inte uppfyller alla lagar och regler. Skatteverket borde kunna stoppa flyttföretag som inte har trafiktillstånd.
I motion 2017/18:1706 av Margareta Cederfelt (M) anförs att ett breddat RUT-avdrag är en effektiv metod för att öka tillväxten av konsumentinriktade tjänster, t.ex. tillsyn av hem vid resa eller frånvaro, tvätt av kläder utanför hemmet, flytt av bohag inom samma bostad, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt plantering av växter i trädgård.
I motion 2017/18:2260 av Jan Ericson (M) föreslås att det införs fler hushållsnära reparationstjänster. Det skulle minska avfallsberget, minska energiförbrukningen, bidra till att hushålla med våra naturresurser och sannolikt skapa betydligt fler arbetstillfällen.
I motion 2017/18:2454 av Jan R Andersson (M) vill motionären se över möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget.
I motion 2017/18:2477 av Marta Obminska (M) påtalas att taket för skattereduktionen för RUT-tjänster har sänkts till 25 000 kronor per år från tidigare 50 000 kronor för personer som inte har fyllt 65 år. Dessutom omfattas inte längre matlagning och mer avancerat städarbete. Det riskerar att stänga dörren till arbetsmarknaden för människor som har svag anknytning dit. Motionären vill höja skattereduktionen för RUT-tjänster till 75 000 kronor per person och år.
I motion 2017/18:2509 av Ann-Britt Åsebol (M) vill motionären se över möjligheten att möta äldres utökade behov av hjälp i hemmet genom att bredda tjänsteutbudet inom RUT-avdraget för pensionärer.
I motion 2017/18:2591 av Lotta Olsson (M) föreslås en översyn av möjligheten att införa RUT-avdrag för massage.
I motion 2017/18:2592 av Lotta Olsson (M) erinras om att regelbunden bilvård ökar trafiksäkerheten och bibehåller bilens miljöprestanda. Därför vore det enligt motionären angeläget att titta på möjligheten att införa ett avdrag som liknar RUT- och ROT-avdragen för att reparera privata bilar.
I motion 2017/18:3093 av Boriana Åberg (M) sägs att ett utökat RUT-avdrag för tvätteritjänster skulle skapa möjligheter för många nya riktiga jobb.
I motion 2017/18:3218 Sten Bergheden (M) anförs att större möjligheter för personer som är 65 år och äldre att köpa RUT-tjänster kan bidra till en ökad självständighet och livskvalitet, samtidigt som det kan skapa nya arbetstillfällen. Skatten på RUT-tjänster som köps av personer som fyllt 65 år bör därför avskaffas helt.
I motion 2017/18:3280 av Erik Bengtzboe (M) vill motionären se över möjligheterna att införa en omvänd ordning för vilka tjänster som är avdragsgilla som RUT-tjänster, där otillåtna tjänster specificeras snarare än tillåtna tjänster.
I kommittémotion 2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 7– 9 anförs följande. Möjligheten att köpa RUT-tjänster som utförs i föräldrars bostad bör breddas till att omfatta samtliga närstående familjemedlemmar. Se över om avdragsrätten för personer över 80 år för hushållsnära tjänster ska höjas från 50 till 60 procent av arbetskostnaden. Se över hur man kan förenkla och bredda avdragsrätten för hushållsnära tjänster för alla över 70 år.
I motion 2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 3 föreslås att det införs ett ROT-avdrag för ett andra hushåll.
I kommittémotion 2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 22 föreslås att det införs ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
I motion 2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 31 yrkas att RUT- och ROT-avdragen avvecklas. Behovet, inte betalningsförmågan ska avgöra vad vi gemensamt ska subventionera. RUT- och ROT-avdrag som främst utnyttjas av personer som har det relativt gott ställt bör därför avskaffas. I stället bör hemtjänst och annan hjälp till behövande personer prioriteras.
I motion 2017/18:954 av Kerstin Lundgren (C) anförs att ROT-avdraget bör bli ett verkligt HUS-avdrag och att ersättningsnivån bör höjas till 50 procent av arbetskostnaden. Intentionen bör vara att köparen får skattelättnaden men att utgiften beräknas per fastighet i stället för per person. I de fall bostaden ägs av en person kan maxbeloppet på 50 000 kronor per kalenderår innebära att den enskilde inte har råd att reparera och underhålla fastigheten.
I motion 2017/18:1220 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3 vill motionären se över möjligheten att höja taket för RUT-avdraget, utöka RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster och utreda en utökad avdragsrätt för RUT och ROT till att gälla för hushållens alla köpta tjänster.
I motion 2017/18:1500 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) föreslås att ROT-avdraget utvidgas till att även omfatta vatten och avloppsanläggningar.
I motion 2017/18:1882 av Ola Johansson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2 föreslås att effekterna av ett minskat ROT-avdrag ska utredas.
I motion 2017/18:2465 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C) anförs att reglerna för ROT-avdrag för jordbruksarrendatorers kostnader för reparationer och om- och tillbyggnader på sina bostäder behöver ses över. Enligt motionärerna förekommer det ofta att ägare till lantbruksfastigheter som är utarrenderade inte är beredda att bekosta reparationer, om- och tillbyggnader på fastighetens bostäder. Men ägarna kan vara beredda att godta att dessa arbeten får utföras om de bekostas av arrendatorn. Nuvarande regler medger inte att ROT-avdrag kan göras i denna situation, vare sig av ägaren eller arrendatorn.
I kommittémotion 2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 13 vill motionärerna stärka kvinnors företagande bl.a. i tjänstesektorn genom att t.ex. bredda och höja taket i RUT.
I motion 2017/18:631 av Penilla Gunther (KD) anförs att rätten till RUT- och ROT-avdrag för bostäder utomlands bör utredas och hur avdragsrätten för de som bor och arbetar i två EU-länder ska hanteras skattemässigt.
I motion 2017/18:1023 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 4 anförs att stödsystem som föräldraförsäkring och RUT-avdrag bör uppmuntra båda föräldrarna att driva företag samtidigt som barnen är små. Motionären anser att det var ett dåligt besked för många kvinnor när antalet RUT-tjänster reducerades men också för dem som konsumerar RUT-tjänster för att kunna kombinera arbete och föräldraskap.
I kommittémotion 2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 13 anförs att RUT-avdraget bör breddas ytterligare för att omfatta fler enkla och hushållsnära tjänster. Kristdemokraterna vill inkludera fler och något bredare tjänster i RUT-avdraget. Ett omsorgs-RUT bör införas, och avdraget bör omfatta matlagning och s.k. fixartjänster som många kommuner i dag erbjuder äldre. ROT-avdraget bör breddas, och ett installations-ROT bör utredas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet står bakom HUS-avdragets nuvarande utformning eftersom det finns anledning att vara restriktiv när det gäller skattereduktioner för levnadskostnader. Utskottet vidhåller (se yttr. 2017/18:SkU1y och bet. 2016/17:SkU22) att det finns skäl att begränsa utrymmet för RUT-tjänster så att kostnaden för denna skatteutgift sänks till en nivå som stämmer bättre överens med syftet att underlätta för hushåll med begränsade resurser att köpa tjänster. Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag om olika utvidgningar av skattereduktionerna för RUT-tjänster. Också när det gäller ROT-tjänsterna finns det enligt utskottets mening anledning att vara restriktiv och att återkommande överväga om den offentligfinansiella kostnaden är motiverad. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om olika utvidgningar av skattereduktionen. Genom en begränsning av subventionen av reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av befintliga bostäder frigörs medel för att bl.a. öka byggandet av nya bostäder. ROT-avdraget bör främst ses som en konjunkturåtgärd. Genom regeringens satsningar på bostäder förväntas efterfrågan på byggarbetskraft öka, och därmed minskar behovet av konjunkturinsatser.
När det gäller motionskraven om att HUS-avdraget ska begränsas till arbete som utförs inom landet påminner utskottet om att HUS-avdraget är utformat för att uppfylla EU:s regler om fri rörlighet. Det finns alltså inte möjlighet att begränsa rätten till HUS-avdrag till arbete som utförs i Sverige. En grundläggande förutsättning för HUS-avdraget är dock att den enskilde betalar skatt i Sverige.
Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för personalvårdsförmåner.
Jämför reservation 12 (M) och 13 (C).
Bakgrund
Huvudregeln är att alla förmåner som tagits emot på grund av tjänst är skattepliktiga, om det inte är särskilt reglerat att de är skattefria. Förmåner värderas normalt till marknadsvärdet. I vissa fall görs värderingen schablonmässigt.
Personalvårdsförmåner ska inte tas upp som intäkter. Med personalvårds-förmåner avses enligt 11 kap. 11 och 12 §§ IL förmåner av mindre värde som riktar sig till hela personalen och som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som skattefria personalvårdsförmåner räknas kaffe, förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltider samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård.
Exempel på skattefri motion är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, racketsporter som bordtennis, tennis, badminton och squash samt lagsporter som volleyboll, fotboll, handboll och bandy.
Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling, ridning och utförsåkning har enligt Skatteverkets rekommendationer tidigare inte hört hit. Förmåner som avsåg dessa sporter blev således skattepliktiga om arbetsgivaren bekostade utövande eller utrustning.
Även sådana friskvårdsaktiviteter som t.ex. taiji, qigong, kostrådgivning och information om stresshantering kan vara skattefria. Arbetsgivaren har även möjlighet att erbjuda anställda massage som skattefri förmån.
Det finns i lagstiftningen ingen bestämd beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån högst får omfatta. Enligt en dom i Regeringsrätten den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998) kan ett årskort till en gymanläggning vara en sådan skattefri personalvårdsförmån av mindre värde som är undantagen från skatteplikt. Ett årskort till gängse pris på orten är normalt skattefritt.
Utgifterna för personalkostnader är avdragsgilla för arbetsgivare. Detta gäller oavsett om kostnaderna avser en skattepliktig förmån eller inte för den anställde. Om en förmån blir skattepliktig för mottagaren räknas den som lön, vilket innebär att arbetsgivaren ska ombesörja skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på beloppet.
Genom en lagändring hösten 2003 förenklades reglerna genom att man slopade villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom särskilda anläggningar eller enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denna till anläggningens innehavare. Av förenklingsskäl slopades även kraven på att förmånen ska vara av kollektiv natur eller utövas av den anställde i ringa omfattning. Efter lagändringen blev det avgörande för skattefriheten i huvudsak att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas mot kontant ersättning.
Skatteverket anförde i ett pressmeddelande den 15 januari 2018 att efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i januari 2018 i mål nr 4301-17 står det klart att också dyrare sporter som exempelvis golf och ridning ska omfattas av friskvårdsbidraget, vilket tidigare inte varit fallet. Skatteverket anför vidare att så länge en förmån i form av friskvårdsbidrag är av mindre värde, 5 000 kronor, ska det betraktas som en skattefri personalvårdsförmån. Det innebär t.ex. att den som spelar golf eller tar lektioner på ridskola kan använda friskvårdbidrag.
Motionerna
I motion 2017/18:610 av Monica Green m.fl. (S) föreslås en översyn av möjligheten att införa en friskvårdsschablon som kan användas till vilken sport, idrotts- eller friskvårdsaktivitet som helst som går att styrka med kvitto.
I motion 2017/18:658 av Gunilla Nordgren (M)föreslås en omedelbar översyn och modernisering av inkomstskattelagen så att även golf ska omfattas av friskvårdsförmånerna.
I motion 2017/18:659 av Gunilla Nordgren (M) föreslås en omedelbar översyn och modernisering av inkomstskattelagen så att även motionsridning ska omfattas av friskvårdsförmånerna.
I motion 2017/18:999 av Lars Beckman (M) föreslås att frågan om friskvårdsavdrag för ridning ska ses över.
I motion 2017/18:1179 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) föreslås en översyn av frågan om företag genom friskvårdsbidraget helt eller delvis även ska kunna bekosta medarbetares individuella anmälningsavgifter till exempelvis motionslopp.
I motion 2017/18:1199 av Åsa Coenraads och Mats Green (båda M) anförs att man bör överväg att införa ridsport i den skattebefriade friskvården.
I motion 2017/18:1279 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2 argumenteras för att golfsporten borde jämställas med andra former av friskvård och motion som är skattebefriade och som kan subventioneras av arbetsgivare. Det är dags att ifrågasätta om inte utvecklingen gått därhän, menar motionärerna, och att det nu är dags att slopa kravet på att det ska vara fråga om motion av s.k. enklare slag. I stället bör det finnas en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta.
I motion 2017/18:1339 av Edward Riedl (M) anförs att listan över godkända friskvårdsaktiviteter bör ses över i syfte att inkludera fler fysiska aktiviteter som ett steg på vägen mot att få bukt med den oroande fetmautvecklingen.
I motion 2017/18:2010 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) föreslås att villkoren för friskvårdsförmånen ses över.
I motion 2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6 anförs att möjligheten att jämställa ridsporten med andra former av friskvård och motion som är skattebefriade och kan subventioneras av arbetsgivare bör ses över. Det är inte heller rimligt att hålla en så folkkär friskvårdssport som golf utanför friskvårdsförmånen, anser motionären. Golf är numera en folksport som många provar på, och golfklubbarna gör det enkelt för alla att delta.
I motion 2017/18:3061 av Boriana Åberg (M) vill motionären se över möjligheten att inkludera ridsport i friskvårdsförmånen.
I motion 2017/18:3231 av Cecilia Widegren m.fl. (M) vill motionärerna se över möjligheterna att inkludera ridsport och golf som en del av friskvårdsförmånen.
I motion 2017/18:3290 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) anförs bl.a. följande. För att öka välmåendet och sätta hälsan i fokus behöver fler idrotter och fysiska aktiviteter kunna komma i fråga för friskvårdsavdrag när kostnaden för utövandet motsvarar kostnaden för idrotter och fysiska aktiviteter som i dag omfattas av avdraget. En utvidgning av begreppet friskvård behöver därför komma till stånd. Moderaterna vill att regeringen tillsätter en utredning för att förtydliga vad som ligger till grund för bedömningen av vilka idrotter som omfattas av friskvårdsavdraget samt utvidgar begreppet på så sätt att fler idrotter omfattas.
I motion 2017/18:3830 av Maria Stockhaus (M) föreslås en utredning om huruvida ridning och golf kan inkluderas i friskvårdsavdraget.
I motion 2017/18:314 av Stefan Jakobsson (SD) vill motionären att golf godkänns som friskvårdsbidragsaktivitet.
I motion 2017/18:946 av Ola Johansson (C) yrkande 5 anförs att ett steg för att förbättra de skattemässiga villkoren för hästverksamhet vore att ta bort den ologiska diskrimineringen av ridning som personalförmån.
I motion 2017/18:978 Per Lodenius och Ola Johansson (båda C) anförs att Riksidrottsförbundet samlar 71 medlemsförbund och att det vore rimligt att de idrotter som finns bland medlemsförbunden ska omfattas av friskvårdsbidraget.
I motion 2017/18:1470 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C) föreslås att regelverket för skattefria friskvårdsförmåner ses över.
I motion 2017/18:3467 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Qarlsson (båda C) anförs att ridning bör kunna vara en del av friskvårdsförmånen.
I kommittémotion 2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 50 anförs att Centerpartiet vill att ridsporten ska vara jämställd med andra idrotter som personalvårdsförmån.
I motion 2017/18:376 av Nina Lundström (L) konstateras att ridsporten har visat sig vara effektiv i rehabiliteringen av arbetsskador och att regeringen bör se över möjligheten att även ridning ska kunna omfattas av friskvårdsavdrag.
I motion 2017/18:377 av Nina Lundström (L) förespråkas att fler skulle kunna komma i åtnjutande av friskvårdsförmånen om dagens system som går genom arbetsgivarna ersattes med ett individuellt friskvårdsavdrag.
I motion 2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkande 8 anförs att skattelagstiftningens diskriminering av ridsporten bör upphöra. Ur ett näringsperspektiv kommer en inkludering av ridsportsaktiviteter i friskvårdsförmånen att ge positiva effekter på företag och organisationer som erbjuder ridsport.
I motion 2017/18:6 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 2 och 3 föreslås att regeringen ska se över möjligheterna för arbetsgivare att tillhandahålla tjänstecyklar för sina medarbetare och att reglerna om friskvård bör ses över så att cykel inte likställs med andra dyrare träningsredskap. Skatterabatt kan i dag ges till besök i särskilda spinningsalar men inte för cykling i det fria, som även innebär klimatsmart resande, är billigt, minskar trafikträngseln och stimulerar folkhälsan.
I motion 2017/18:3617 av Larry Söder (KD) föreslås en översyn av inkomstskattelagen så att även utförsåkning, ridning och golf blir skattefria friskvårdsförmåner.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen avslog våren 2017 likartade motionsförslag om ändrade regler för personalvårdsförmåner (bet. 2016/17:SkU22).
Utskottet vill på nytt påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra i möjligaste mån undviks. Detta bör vara vägledande även när det gäller olika personalvårdsförmåner. Vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav för skattefrihet som riksdagen tidigare ställt sig bakom (prop. 2002/03:123, bet. 2003/04:SkU3) är ytterst en fråga för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma.
Skatteverket har i ett pressmeddelande den 15 januari 2018 anfört att det efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i januari 2018 i mål nr 4301-17 står klart att också dyrare sporter som exempelvis golf och ridning ska omfattas av friskvårdsbidraget, vilket tidigare inte varit fallet. Skatteverket anför vidare att så länge en förmån i form av friskvårdsbidrag är av mindre värde, 5 000 kronor, ska det betraktas som en skattefri personalvårdsförmån. Det innebär t.ex. att den som spelar golf eller tar lektioner på ridskola kan använda friskvårdbidrag.
Utskottet anser att Högsta förvaltningsdomstolens aktuella avgörande och Skatteverkets uttalande i frågan bör komma att innebära en sådan förändring av Skatteverkets praxis på området att flera motionsyrkanden blir tillgodosedda.
Utskottet erinrar slutligen om att finansminister Magdalena Andersson som svar på interpellation 2014/15:424 Friskvårdsavdrag för ridning bl.a. anfört att frågan kommer att vara föremål för beredning under mandatperioden och att det finns många aspekter, t.ex. kring jämställdhet och jämlikhet, som behöver analyseras.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ till ändrade regler eller principer på detta område.
Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för cykelresor, om ett avståndsbaserat färdmedelsneutralt reseavdrag, om en skattefri reseersättning oberoende av transportslag och om ett avdrag för studenters resor.
Jämför reservation 14 (C) och 15 (V).
Bakgrund
Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda något transportmedel.
För resor mellan bostaden och arbetsplatsen får avdrag göras endast med den del av kostnaden som överstiger 11 000 kronor (sedan den 1 januari 2017). Avdrag medges för kostnaden för det billigaste färdsättet och vanligtvis för en resa till och från arbetsplatsen per arbetsdag.
Under vissa förutsättningar kan avdrag göras för kostnader för arbetsresor med egen bil till den del kostnaderna överstiger 11 000 kronor. I ett sådant fall får för närvarande avdrag göras med 18 kronor och 50 öre per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.
När anställda gör resor i arbetet (tjänsteresor) med egen bil kan arbetsgivaren betala ut skattefri bilersättning med 18,50 kronor per mil. Använder den anställde förmånsbil för tjänsteresor eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan arbetsgivaren betala ut skattefri bilersättning med 6,50 kronor per mil om bilen går på diesel och med 9,50 kronor per mil om bilen går på annat drivmedel (t.ex. bensin eller andra biobaserade bränslen).
Om cykel har använts för resor mellan bostaden och arbetsplatsen eller en del av sträckan kan avdrag medges med 250 kronor per år. I likhet med vad som gäller för resor med andra färdmedel medges avdrag endast om den sammanlagda kostnaden för resor överstiger 11 000 kronor.
Motionerna
I motion 2017/18:810 av Edward Riedl (M) föreslås att möjligheten att främja cykling för arbetspendling ska ses över. Samtidigt som staten har infört goda möjligheter till avdrag för andra typer av kostnader för pendling är avdragsnivån för cykel begränsad till 250 kronor per år. Avdrag för cykel medges endast om den sammanlagda kostnaden för resorna mellan bostaden och arbetsplatsen överstiger 10 000 kronor per år. Motionären anser att det därmed inte är särskilt många skattebetalare som har möjlighet att använda detta avdrag på ett meningsfullt sätt.
I motion 2017/18:1190 av Jesper Skalberg Karlsson (M) föreslås att reseavdragssystemets utformning ska ses över. Reseavdragssystemet skapades för att den som bor långt ifrån sitt arbete inte ska behöva lida ekonomiskt av det. Detta är enligt motionären i grunden en behjärtansvärd princip. Motionären anser att det finns flera indikationer på att avdraget i dag inte fungerar och används som det var tänkt från början.
I motion 2017/18:1966 av Lars Beckman (M) anförs att ett system för reseavdrag som är avståndsberoende, färdmedelsneutralt och som behandlar alla färdmedel lika bör ses över. Det är viktigt att beakta möjligheten att bo på en ort och arbeta på en annan, inte minst för personer med funktionsnedsättning. Systemet ska också vara kostnadsneutralt i förhållande till dagens regelverk.
I motion 2017/18:2415 av Jan R Andersson (M) anförs att ett sätt att ekonomiskt tillgodose den grupp studenter som väljer att inte flytta utan i stället studerar på distans är att se över möjligheterna till avdragsrätt för resor i deklarationen. Med ett sådant avdrag underlättas även arbete i kombination med studier eller möjlighet att ta ledigt från arbete under viss tid för vidareutbildning. Samtidigt kunde avdragsmöjligheten för resor till högre studier minska avfolkningen på mindre orter när det gäller yngre människor, framhåller motionären.
I motion 2017/18:20 av Niclas Malmberg (MP) anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur dagens bilersättning kan ersättas med en skattefri reseersättning. Ersättning som en arbetsgivare i dag kan betala ut för bilresor i tjänsten ger ett ekonomiskt incitament att välja bil framför andra transportslag. Med en skattefri reseersättning som är oberoende av transportslag skulle tvärtom ett ekonomiskt incitament ges att välja cykel eller kollektivtrafik eftersom reseersättningen då ofta kommer att vara högre än de faktiska kostnaderna. Enligt motionären måste det finnas en minsta sträcka för när skattefri reseersättning kan betalas ut för att inte ett sådant system ska leda till en ökning av den totala kostnaden.
I motion 2017/18:1492 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) anförs att beloppsgränsen för avdrag för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen höjdes i budgetpropositionen för 2017 från 10 000 till 11 000 kronor per år. För att alla ska ha likvärdiga möjligheter till arbetspendling kan det inte vara rimligt att öka kostnaderna för dem som har längst att pendla. Motionärerna vill utreda ett nytt system för reseavdrag som baseras på avstånd och utan beloppsgränser.
I motion 2017/18:2843 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2 anförs att reseavdraget och den skattefria milersättningen bör vara färdsättsneutrala för att gynna de som väljer miljövänliga och hälsosamma färdsätt. Lämpligen bör avdraget baseras på den faktiska sträckan, vilket blir enklare både för medborgaren och Skatteverket.
Centerpartiet anför i partimotion 2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. yrkande 18 att det ska löna sig att välja cykel eller kollektivtrafik för resor till och från arbetet. Reseavdraget bör förändras och ska i högre utsträckning ta hänsyn till miljö- och klimatmålen och underlätta för människor i glesbygd som är beroende av bil och saknar tillgång till kollektivtrafik. Reseavdraget bör utformas så att det blir lättare att kontrollera att avdrag görs korrekt och att det minskar risken för fusk.
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2017/18:1142 av Jonas Sjöstedt m.fl. yrkande 12 att en utredning ska se över ett avståndsbaserat reseavdrag som inkluderar och gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och som inte missgynnar dem som bor i glesbygd.
I motion 2017/18:3627 av Nina Lundström (L) yrkande 21 anser motionären att en utredning bör pröva om det finns en modell som bättre kompenserar cyklister och deras insats för miljön. Ekonomiska styrmedel är en del av utvecklingen av det hållbara samhället och därför bör skattesystemet bidra till klimatvänliga transporter.
I motion 2017/18:3624 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 8 föreslås att skattesystemet ska ses över så att cykling uppmuntras – t.ex. när det gäller reseavdrag.
Utskottets ställningstagande
I samband med behandlingen av budgeten för 2018 delade riksdagen regeringens bedömning att det nuvarande systemet för reseavdrag bör ses över (bet. 2017/18:FiU1, yttr. 2017/18:SkU1y). Riksdagen avslog motionsförslag om att redan under hösten 2017 göra förändringar som innebär en regional anpassning av reseavdraget och om att höja ersättningstaket och milersättningen.
Regeringen tillsatte i december 2017 en kommitté (dir. 2017:134) som ska undersöka hur systemet för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats bör omarbetas för att på ett bättre sätt gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och samtidigt vara enklare än nuvarande system att tillämpa, administrera och kontrollera. En utgångspunkt för förslaget till ett förändrat reseavdrag bör enligt direktivet även vara att det ska bidra till regionförstoring och därigenom underlätta rörligheten på arbetsmarknaden samtidigt som utformningen av reseavdraget bidrar till klimatmålet för transportsektorn 2030. Kommittén ska efter genomförd undersökning lämna ett förslag på ett förändrat reseavdragssystem. I uppdraget ska det ingå en analys av hur ett avståndsbaserat reseavdrag kan utformas, och kommittén ska bedöma lämpligheten med en sådan utformning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2019.
För att förbättra förutsättningarna att pendla och transportera sig klimatvänligt med cykel beslutade riksdagen att avsätta medel i budgeten på 1 050 miljoner kronor under perioden 2018–2020 till en premie för privatpersoners köp av elcykel eller elmoped. På så sätt kommer stora grupper av tänkbara cykelpendlare att kunna få tillgång till eldrivna fordon.
Utskottet anser inte att det finns någon anledning för riksdagen att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsförslagen.
Utskottet avstyrker motionerna i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för värdering av bil- och cykelförmån.
Jämför reservation 16 (C) och 17 (L).
Bakgrund
Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska som huvudregel tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Som skattepliktig förmån räknas därför bl.a. bilförmån. Skatteplikt för bilförmån uppkommer inte för den som använt förmånsbil i endast ringa omfattning. En arbetsgivare som ger ut en bilförmån är normalt skyldig att månatligen betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. För bilförmån som redovisas som uttag i näringsverksamhet är näringsidkaren i motsvarande fall skyldig att betala egenavgifter på förmånsvärdet.
Förmån av fri eller delvis fri bil beräknas på ett visst schabloniserat sätt enligt 61 kap. inkomstskattelagen. Utgångspunkten är att förmånsvärdet ska motsvara kostnaderna för en privatägd bil, dvs. att det skattepliktiga värdet i princip ska motsvara marknadsvärdet. I schablonen ingår som utgångspunkt samtliga utgifter (fasta och rörliga) för en privatägd bil utom drivmedel.
Schablonen utgörs av summan av en prisbasbeloppsdel, ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp. Prisbasbeloppsdelen är tänkt att motsvara en generell grundkostnad för bilen. Det ränterelaterade beloppet (75 procent av statslåneräntan multiplicerat med bilmodellens nybilspris) är tänkt att motsvara kapitalkostnaden för bilen. Det prisrelaterade beloppet (9 procent av bilmodellens nybilspris upp till 7,5 prisbasbelopp plus 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp) är tänkt att motsvara övriga kostnader förknippade med förmånsbilen och som är beroende av bilens pris, bl.a. värdeminskningen.
Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset.
Bilförmånsvärdet kan justeras nedåt eller uppåt om det finns synnerliga skäl. Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses att bilen använts som arbetsredskap, att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning eller att det finns andra liknande omständigheter.
Arbetsgivarens utgifter för trängselskatt för privata resor med förmånsbil har i praxis bedömts ingå i det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet. När en arbetsgivare står för kostnaden för trängselskatt som avser den anställdes privata resor med förmånsbil beskattas inte förmånen ytterligare utöver bilförmånen. Även infrastrukturavgift, som betalas vid passage över vissa broar och som betalas av bilens ägare på motsvarande sätt som trängselskatt, anses ingå i det schablonmässigt beräknade förmånsvärdet.
Om arbetsgivaren betalar drivmedel för den anställdes privata körning ska den anställde påföras förmån av fritt drivmedel.
Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska sättas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
Den 1 januari 2002 kompletterades de permanenta reglerna med en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade bilar. För bilar som var utrustade med teknik för drift med elektricitet eller med annan gas än gasol skulle nedsättningen göras till ett värde som motsvarade 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, dock maximalt med 16 000 kronor per år. För bilar som var utrustade med teknik för drift med alkohol skulle motsvarande nedsättning göras till 80 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara konventionella bil, dock maximalt med 8 000 kronor per år.
Den tidsbegränsade nedsättningen gällde först t.o.m. 2005 års taxering för eldrivna bilar och 2006 års taxering för alkohol- och gasdrivna bilar. Därefter har tidsgränserna förlängts vid flera tillfällen, och för närvarande gäller en gemensam tidsgräns t.o.m. det beskattningsår som slutar den 31 december 2020. Den maximala nedsättningen har dock begränsats från 16 000 till 10 000 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2017.
Sedan 2011 omfattar den tidsbegränsade nedsättningen bara bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från en yttre energikälla eller med en annan gas än gasol, vilket innebär att etanol- och elhybridbilar inte längre omfattas av den tidsbegränsade nedsättningen, men alltjämt av den permanenta nedsättningen.
Riksdagen har beslutat om ändrad beräkning av bilförmån fr.o.m. den 1 januari 2018 (2017/18:FiU1, 2017/18:SkU1y). Riksdagen avslog motionsförslag om att ändringen skulle avslås och förslag om andra förändringar av beräkningen av bilförmåner. Moderaterna, Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna hade avvikande meningar.
Vid beräkning av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli 2018 eller senare ska fordonsskatt inte ingå i prisbasbeloppsdelen vid den schablonmässiga beräkningen av förmånsvärdet. I stället ska bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen tillkomma som ytterligare en post utöver prisbasbeloppsdelen, det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet. Till följd av detta sänks prisbasbeloppsdelen från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp vid beräkning av bilförmån för dessa bilar.
För att inte även miljöbilars förmånsvärde ska påverkas av den jämförbara bilens fordonsskatt ändras bestämmelserna för vissa miljöanpassade bilar med tillverkningsår 2018 eller senare så att nedsättningen av förmånsvärdet i stället sker med utgångspunkt i bilarnas nybilspris i stället för en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.
En bil med högre fordonsskatt kommer med de ändrade reglerna att ha ett högre förmånsvärde än en bil som i alla andra relevanta avseenden är likvärdig. Eftersom fordonsskatten i och med bonus–malus-systemet blir en funktion av koldioxidutsläpp och bränsletyp innebär detta, till skillnad mot gällande regler, att det blir en direkt koppling mellan en bils koldioxidutsläpp och det förmånsvärde den betingar.
Förmån av betald trängselskatt, väg-, bro- och färjeavgift ska inte längre ingå i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet.
En näringsidkare som använder en firmabil för privatkörning i mer än ”ringa omfattning” ska ta upp bilförmån om kostnaderna för bilen dras av i näringsverksamheten. Som riktvärde gäller att bilförmån ska redovisas om näringsidkaren använder bilen privat mer än 10 gånger per år eller kör mer än 100 mil. Det spelar ingen roll om bilen är ett inventarium eller om den är hyrd (leasad). Näringsidkaren måste kunna visa att han eller hon faktiskt inte använder den privat i mer än ringa omfattning för att inte beskattas för bilförmån. Ett sätt att visa detta är att föra en körjournal.
Om det föreligger synnerliga skäl kan som nämnts värdet av bilförmån justeras ned. Ett sådant skäl kan vara att bilen används som arbetsredskap. Här avses en bil som i väsentlig mån är inredd eller avpassad för annat än persontransport, t.ex. installations- eller distributionsbilar av olika slag, vilket begränsar det privata nyttjandet av bilen.
Om en anställd får använda arbetsgivarens cykel privat är det en skattepliktig förmån för den anställde och arbetsgivaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter.
Skatteverket förordar att förmånsvärdet beräknas på en uppskattad värdeminskning på cykeln baserad på beräknad livslängd och kostnader för eventuell service och eventuella reparationer samt en kapitalkostnad. Kapitalkostnaden beräknas till marknadsvärdet för en ny cykel multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november året före inkomståret plus 1 procentenhet.
För en elcykel, som generellt är dyrare än en vanlig cykel, bör beräkningen av förmånsvärdet göras på samma sätt, förutom att den beräknade värdeminskningen även bör inkludera batteriet. Batteriet har normalt kortare livslängd än cykeln och behöver bytas ut. Därför bör en större värdeminskning användas för elcyklar. Normalt kan en årlig värdeminskning som motsvarar 20 procent av cykelns marknadsvärde, inklusive batteri, användas för elcyklar.
Om arbetsgivaren ger en cykel i gåva till en anställd ska förmånsvärdet motsvara marknadsvärdet på cykeln vid gåvotidpunkten. Ett bruttolöneavdrag för cykeln minskar inte det skattepliktiga förmånsvärdet. Om den anställde däremot betalar för cykeln av sin nettolön minskar det förmånsvärdet.
Motionerna
I motion 2017/18:2412 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2 föreslås att reglerna för beskattning av firmafordon hos egenföretagare ses över och förenklas. Detsamma gäller systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon.
I motion 2017/18:2414 av Jan R Andersson (M) anförs att en arbetsgivare som erbjuder fri parkering vid jobbet ska redovisa marknadsvärdet som en skattepliktig löneförmån och betala arbetsgivaravgift på förmånsvärdet. Förutom det resursslöseri som det innebär drabbar denna beskattning både arbetstagaren som fastighetsägaren. Det är enligt motionen viktigt att förmånsbeskattning av fri parkering förändras.
I motion 2017/18:2115 av Stina Bergström och Lise Nordin (båda MP) yrkande 5 föreslås att förmånsbeskattningen och friskvårdsbidraget förändras för att främja mer arbetspendling med cykel.
Centerpartiet föreslår i partimotion 2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 13 och 14 att parkering och trängselavgifter ska avskaffas som skattebefriad förmån. På sikt bör endast bilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt grön-bilbonus-förslaget kvalificeras som förmånsbilar.
Liberalerna anför i partimotion 2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. yrkande 11 att om en arbetsgivare köper en cykel till en anställd för cykelpendling ska cykeln förmånsbeskattas. Om samma anställd i stället cyklar på gymmet kan avdrag göras. Det är rimligt att se över reglerna så att incitamenten för cykelpendling ökar. Att fler cyklar i stället för att ta bilen till jobbet är bra för klimatet och för folkhälsan.
I kommittémotion 2017/18:3462 av Nina Lundström m.fl. (L) yrkande 18 föreslås med samma motivering som i partimotionen att reglerna ses över så att incitamenten för cykelpendling ökar.
I motion 2017/18:3627 av Nina Lundström (L)yrkande 1 återkommer motionären med yrkande om ändrade skatteregler kopplade till cykelpendling.
I motion 2017/18:637 av Penilla Gunther (KD) anförs att det effektivaste sättet att minska utsläppen från kallstarter är att förvärma motorn med ett elektriskt bilvärmesystem, t.ex. motorvärmare. Det finns ett antal undantag för extrautrustning som inte höjer förmånsvärdet, t.ex. kommunikationsutrustning, handfri, elektriska körjournaler och sedan 2011 alkolås. På samma sätt skulle skattefrihet för elektriska bilvärmesystem bidra till att antalet kallstarter blev färre.
Utskottets ställningstagande
Det grundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och andra förmåner, t.ex. fri parkering, är att upprätthålla neutraliteten gentemot andra ersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner undviks. Den värderingsmodell som gäller för beskattning av bilförmån innebär att förmånsvärdet bestäms efter en schablon. Avsikten är att förmånsvärdet ska motsvara kostnaderna för en privatägd bil, dvs. i princip motsvara marknadsvärdet. Det är väsentligt att både beakta miljö- och fördelningspolitiska aspekter av sådana regelverk.
Utskottet anser inte att skattesystemet bör användas för att öka incitamenten för cykelpendling. Förutsättningarna för att pendla och transportera sig klimatvänligt med cykel har blivit påtagligt mycket bättre genom den cykelpremie som införts från årsskiftet och som ger stora grupper av tänkbara cykelpendlare möjlighet att skaffa eldrivna fordon.
Utskottet erinrar om att förmån av betald trängselskatt inte längre ingår i det schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet.
Utskottet är inte berett att föreslå några ändringar av värderingen av bilförmån och andra förmåner.
Utskottet avstyrker de aktuella motionerna i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder.
Jämför reservation 18 (M).
Bakgrund
Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Begreppet hälso- och sjukvård är enligt förarbetena till HSL begränsat till att omfatta sådana vårdbehov som bedöms kräva insatser av medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. Exempel på verksamhet som inte kan anses som hälso- och sjukvård är bl.a. alternativmedicinska metoder, enskilt verksamma terapeuter, optiker utan legitimation, dietister, fotvårdsspecialister och annan liknande personal (prop. 1995/96:176 s. 62–63).
I skattesammanhang skiljer man mellan offentligt och icke-offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
Reglerna innebär att anställda i allmänhet ska beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som tagits ut inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Arbetsgivaren har rätt till avdrag för kostnaderna.
En anställds förmån av fri hälso- och sjukvård som inte är offentligt finansierad är skattefri (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren får i normalfallet inte avdrag för kostnaderna. Den icke-offentligt finansierade vården är av begränsad omfattning eftersom flertalet privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster omfattas av det offentliga finansieringssystemet.
Förmånen fri företagshälsovård är skattefri för den anställde, och arbetsgivarens kostnader för företagshälsovården är avdragsgilla. Förmån av rehabilitering eller förebyggande behandling är skatte- och avgiftsfri.
All arbetslivsinriktad rehabilitering som arbetsgivaren har skyldighet att svara för är i princip skatte- och avgiftsfri. Arbetsgivaransvaret tar vid efter det att den medicinska behandlingen avslutats. Detta kan omfatta stöd och åtgärder som den anställde behöver för att återfå eller behålla sin arbetsförmåga. En arbetsgivare kan göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling om behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Det kan t.ex. röra sig om anställda med en förhöjd sjukdomsrisk som kan förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan. Några exempel är behandling hos sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Det kan också röra sig om förebyggande åtgärder i form av föreläsningar och rådgivning. Ett annat led i behandlingen kan vara tekniska åtgärder och inköp av särskilda arbetsredskap för att ändra den fysiska miljön.
Någon allmän avdragsrätt för olika former av levnadskostnader för hälso- och sjukvård, friskvård, motion etc. finns inte.
Utskottet har i samband med höstens budgetberedning ställt sig bakom regeringens förslag om att slopa skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands. Som en konsekvens av detta slopas även avdragsförbudet för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet. För förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands ska skattefriheten bestå. Det kommande förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 (yttr. 2017/18:SkU1y).
Motionerna
I motion 2017/18:730 av Cecilia Widegren (M) föreslås att möjligheten att införa ett personligt avdrag för friskvård ses över.
I motion 2017/18:804 av Edward Riedl (M) anförs att man bör överväga att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av massör, kiropraktor, sjukgymnast, personlig tränare och motsvarande.
I motion 2017/18:805 av Edward Riedl (M) föreslås att möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion ska övervägas.
I motion 2017/18:806 av Edward Riedl (M) föreslås att möjligheterna att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En svensk klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar ska övervägas.
I motion 2017/18:1306 av Thomas Finnborg (M) anförs att ett BOT-avdrag för att underlätta för människor att investera i sin hälsa borde vara lönsamt både för individen och för samhället, och man bör därför överväga att införa ett sådant avdrag på försök i Skåne ochHalland. Det bör även övervägas om kulturaktiviteter ska inrymmas i avdragsrätten för att bevara och förbättra hälsan eftersom sambandet mellan kultur och hälsa är tydligt.
I motion 2017/18:1753 av Finn Bengtsson (M) föreslås en utredning om de skattemässiga möjligheterna att införa ett system med avdrag för enskilda medborgare som lider av ohälsa och därför är sjukskrivna men som vill pröva olika hälsofrämjande åtgärder utanför det gängse offentligfinansierade sjukvårdssystemet.
I kommittémotion 2017/18:3032 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 anförs att en arbetsgivare har möjlighet att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling om arbetsgivaren kan visa att behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Motionärerna anser att dessa möjligheter bör utvecklas så att anställda och arbetsgivare uppmuntras att agera förebyggande i större utsträckning.
I motion 2017/18:1812 av Lars-Axel Nordell (KD) anförs att frågan om hur dagens friskvårdsbidrag kan ersättas med ett mer träffsäkert friskvårdsavdrag för alla bör utredas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill på nytt (se bet. 2016/17:SkU22) påminna om vikten av att inkomstbeskattningen av löner och förmåner hålls likformig och neutral och att avdrag för kostnader som inte har med inkomsternas förvärvande att göra undviks så långt som möjligt. De förslag som läggs fram i motionerna om en allmän avdragsrätt för kostnader för friskvård och andra hälsofrämjande åtgärder innebär ett avsteg från dessa principer. Utskottet stöder inte heller förslaget om att utöka möjligheterna för arbetsgivare att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling.
Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återinföra en avdragsrätt för medlemsavgifter till fackföreningar och avgifter till arbetslöshetskassor.
Jämför reservation 19 (KD).
Bakgrund
Avgifter till a-kassor var avdragsgilla under tjänst under perioden 1980–2001, men avdragseffekten begränsades genom det gränsbelopp på 1 000 kronor som gäller för denna typ av utgifter under tjänst.
Ett system för skattereduktion av fackföreningsavgifter infördes 1983. Systemet avskaffades 1992. Samtidigt slopades företagens avdragsrätt för avgiften till arbetsgivarorganisationer till den del den inte avsåg konfliktändamål.
Den 1 januari 2002 infördes en skattereduktion för fackföreningsavgifter. Bakgrunden var att företagen funnit ett sätt att kringgå avdragsförbudet och därmed kunde göra avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationerna. Skattereduktionen för fackföreningsavgifter uppgick till 25 procent av medlemsavgiften. Avgiften skulle under kalenderåret före taxeringsåret ha uppgått till minst 400 kronor.
Den 1 januari 2002 infördes också en skattereduktion för avgifter till arbetslöshetskassor. Rättviseskäl ansågs tala för att arbetstagarnas avdragsrätt för avgifter till arbetslöshetskassor inte skulle hindras av gränsbeloppet på 1 000 kronor. Någon motsvarande begränsning finns inte på arbetsgivarsidan. Skattereduktionen uppgick till 40 procent av den avgift som betalats under året.
De båda skattereduktionerna omfattade även medlemsavgifter till motsvarande utländska organisationer under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda (se prop. 2001/02:36, bet. 2001/02:SkU6, SOU 2000:65).
Skattereduktionerna för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslös-hetskassor avskaffades den 1 januari 2007. Slopandet var en del i finansie-ringen av jobbskatteavdraget.
Motionerna
I motion 2017/18:620 av Teres Lindberg m.fl. (S)yrkandena 1 och 2 föreslås att ordningen med avdragsrätt för medlemsavgifterna till fackföreningar och arbetslöshetskassor ska återställas för att stärka stabiliteten i svensk lönebildning och utveckla den svenska modellen.
I kommittémotion 2017/18:3626 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 29 anförs att Kristdemokraterna vill göra arbetslöshetsförsäkringsavgiften avdragsgill motsvarande 25 procent av avgiften. Det gör anslutningen till försäkringen mindre kostsam, vilket stimulerar till en högre anslutningsgrad.
Utskottets ställningstagande
I samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2018 delade utskottet regeringens bedömning om att en skattereduktion för fackförenings-avgifter bör återinföras och att det bör ske den 1 juli 2018 (yttr. 2017/18:SkU1y). Alla allianspartierna yrkade avslag på förslaget i sina respektive budgetmotioner.
Regeringen har aviserat att en proposition om att återinföra en skattereduktion för fackföreningsavgift ska lämnas till riksdagen den 20 mars 2018.
Utskottet anser att motionsförslagen helt eller delvis tillgodoses genom det aviserade förslaget varför tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionärernas förslag förefaller obehövligt.
Motionerna avstyrks i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade regler för beskattning av personaloptioner.
Jämför reservation 20 (M) och 21 (SD).
Bakgrund
Förmåner och andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska enligt 11 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (IL) tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. När det gäller beskattningstidpunkten för inkomster ska dessa enligt huvudregeln tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del.
En skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ska ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. Denna regel kallas värdepappersregeln och gäller t.ex. en köpoption eller en teckningsoption som utgör ett värdepapper. Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Bestämmelsen infördes 1998 (prop. 1997/98:133), och trots att termen personaloption inte används uttryckligen i lagtexten riktas lagstiftningen mot sådana förmåner. Av förarbetena framgår det att bestämmelsen avser att komplettera den bestämmelse om förvärv av värdepapper som redan gäller.
Den 6 mars 2014 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att se över skattereglerna för incitamentsprogram (dir. 2014:33).
Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram överlämnade den 15 mars 2016 betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23). I betänkandet lämnas förslag om förändringar av värdepappersregeln, införande av kvalificerade personaloptioner, utökad kontrolluppgifts- och dokumentationsskyldighet för arbetsgivare, höjd schablonintäkt för avsättningar till periodiseringsfond samt vissa förtydliganden i socialavgiftslagen och skatteförfarandelagen.
Riksdagen antog efter förslag i budgetpropositionen för 2018 lättnader i beskattningen av personaloptioner (2017/18:FiU1, 2017/18:SkU1y). Ändringen syftade till att göra det lättare för små, unga företag som saknar tillgång till kapital att rekrytera personer som är viktiga för att företaget ska kunna växa. Tanken är att dessa företag ska tillföras resurser genom att nyckelpersonerna arbetar för en lön som är lägre än den lön som de hade kunnat få i ett annat företag. Nyckelpersonerna får kompensation genom att de får möjlighet att utan förmånsbeskattning förvärva andelar i företaget i framtiden och på så sätt ta del av framtida vinster i företaget. Ändringen ska stimulera kommande arbetsinsatser som är viktiga för företagets tillväxt. Syftet är alltså inte att reglerna ska användas för att omvandla allmänna tjänsteinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster eller att en arbetsgivare ska få möjlighet att belöna en anställd för insatser som redan har utförts. Det ställs därför krav på att optionsinnehavaren ska arbeta i företaget under en viss tid efter det att personaloptionen har förvärvats och att optionsinnehavaren får utnyttja optionen först efter denna tids slut. För att omfattas av ändringen ska företag som ingår optionsavtal beskattningsåret närmast före det år personaloptionen förvärvas i medeltal ha färre än 50 anställda och delägare som arbetar i företaget och en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst 80 miljoner kronor. Ändringen trädde i huvudsak i kraft den 1 januari 2018.
Motionerna
I kommittémotion 2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 föreslås att ett nytt regelverk för kvalificerade personaloptioner ska införas för att stärka svenska företags kompetensförsörjning. Alla företag med upp till 250 anställda och en nettoomsättning eller balansomslutning på upp till 350 miljoner kronor ska omfattas utan tidsgräns för hur länge företaget har funnits. På sikt behöver reglerna omfatta ännu fler företag. Motionärerna vill tillsätta en utredning som ser över hur reglerna för personaloptioner kan göras mer generösa och omfatta fler bolag med beaktande av EU:s statsstödsregler och risken för skatteläckage.
I kommittémotion 2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 anförs att mer behöver till för att stärka de privata möjligheterna att locka till sig kapital och kompetens. Generösare regler för att erbjuda delägarskap, t.ex. i form av personaloptioner, är ett exempel.
I kommittémotion 2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 anförs att Sverigedemokraterna vill öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet. Motionärerna ser gärna att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner. Motionärerna kommer att följa utvecklingen kring personaloptioner och övervaka så att de förändringar som genomfördes under det innevarande riksdagsåret får önskad och tillräcklig effekt.
I kommittémotion 2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 återkommer motionärerna och framhåller att Sverigedemokraterna vill förbättra villkoren för personaloptioner för att förbättra kapitalförsörjningen främst i nya innovativa företag med hög risk. Finansieringsproblemen i bolagens tidiga skeden skulle delvis kunna avhjälpas av bättre villkor för personaloptioner där den anställde får ta del av eventuella framtida vinster.
Utskottets ställningstagande
Utskottet står bakom den förändring av beskattningen av personaloptioner som genomförts från årsskiftet och anser inte att motionsförslagen ger riksdagen anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen i frågan.
Motionerna avstyrks i denna del.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en ändrad förmånstagarkrets till pensionsförsäkringar.
Bakgrund
Pensionssparande har sedan länge beskattats enligt särskilda regler. Reglerna innebär att beskattningen av en inkomst av förvärvsverksamhet som utgörs av pensionsförmåner – oavsett om sparandet sker privat eller av arbetsgivaren som tjänstepension – skjuts upp tills pensionen betalas ut. Denna uppskjutna beskattning ger upphov till en skattekredit som återbetalas först genom att den framtida pensionen beskattas.
För att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring ska en rad kvalitativa villkor vara uppfyllda. Skälet till att de kvalitativa villkoren ställts upp är i första hand att regeringen vill försäkra sig om att sparandet har ett pensioneringssyfte, dvs. verkligen är avsett som ett sparande för att trygga försörjningen i ett senare skede i livet. Reglerna är konstruerade så att det finns en symmetri mellan avdraget/skattefriheten för förmånen och skatteplikten för pensionen.
De kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring finns i 58 kap. inkomst-skattelagen (IL). Av bestämmelserna i 58 kap. 13 § IL framgår att efterlevandeförmåner enligt en pensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make, maka eller sambo, den försäkrades barn och barn till den försäkrades make, maka eller sambo. Om den försäkrade avlider innan pensionen hunnit slutbetalas och det inte finns någon förmånstagare tillfaller överskottet försäkringskollektivet.
Som ett led i finansieringen av slopandet av förmögenhetsskatten begränsades fr.o.m. inkomståret 2008 möjligheten att göra avdrag för privat pensionssparande till maximalt 12 000 kronor per år (i stället för som tidigare ett halvt prisbasbelopp med tillägg av 5 procent av tjänsteinkomsten mellan 10 och 20 prisbasbelopp).
Den 1 januari 2015 begränsades möjligheten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag) genom att det fasta beloppet sänktes från 12 000 kronor till 1 800 kronor per år (prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:FiU1).
Den 1 januari 2016 slopades rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton med ett fast belopp om 1 800 kronor per år. Anställda som helt saknar pensionsrätt i anställning eller skattskyldiga som har inkomst av aktiv näringsverksamhet kan även fortsättningsvis göra avdrag med belopp motsvarande det särskilda tilläggsutrymmet (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1). Regeringen anförde följande.
Det finns skäl för enskilda att spara till sin pension, men det finns inga entydiga motiv till att det bör ske i en viss skattesubventionerad sparform. Därutöver gynnar pensionssparavdragets konstruktion vissa grupper mer än andra. En skattesubvention av en viss typ av pensionssparande är ett trubbigt instrument för att stötta individer med låg ersättningsgrad från allmän pension och tjänstepension. Det finns därför såväl fördelnings-argument som effektivitetsargument för att jämna ut de skattemässiga villkoren mellan olika sparformer. Regeringen anser därmed att rätten att göra pensionssparavdrag med ett fast belopp ska slopas.
Motionen
I motion 2017/18:1187 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) anförs att regeringen bör se över inkomstskattelagens regler om förmånstagare till pensionsförsäkringar. För närvarande är det endast make, maka, sambo och barn samt makes eller sambos barn som är förmånstagare. Uteslutna är således barnbarn, syskon, syskonbarn m.fl. Konsekvensen är att pengarna försvinner in i försäkringskollektivet i de fall godkända förmånstagare saknas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser fortfarande (se bet. 2016/17:SkU22) att utgångspunkten när man bestämmer förmånskretsen i fråga om pensionsförsäkringar i första hand bör vara att pensionen ska tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som kan vara beroende av den försäkrade för sin försörjning.
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en ändrad förmånstagarkrets.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att gåvoskatteavdraget ska återinföras.
Jämför reservation 22 (C) och 23 (KD).
Bakgrund
Den 1 januari 2012 infördes en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, yttr. 2011/12:SkU1y). Skattereduktionen var 25 procent och uppgick till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. För att den enskilde skulle kunna få skattereduktion måste varje gåva uppgå till minst 200 kronor, och årets sammanlagda gåvor fick inte understiga 2 000 kronor. Detta motsvarar ett underlag för skattereduktion om 6 000 kronor per år.
Skattereduktionen gavs endast för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån kriterier som fastställts på förhand. En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund som uppfyllde kraven för beskattning enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 §§ IL skulle godkännas som gåvomottagare under den grundläggande förut-sättningen att den har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet. Som gåvomottagare skulle också utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser godkännas, liksom ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare.
Den som ansökte om att bli godkänd gåvomottagare skulle betala en ansökningsavgift. En godkänd gåvomottagare skulle vidare betala en års-avgift.
De två gåvoändamål som berättigade till skattereduktion var dels att främja vetenskaplig forskning, dels att bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Denna avgränsning har inneburit att ett antal ändamål lämnats utanför, t.ex. ändamålen konst, kultur, idrott och religion och andra allmännyttiga ändamål som hör till den ideella sektorn.
Antalet tillgängliga ändamål för godkända gåvomottagare bestämdes av kostnads-, missbruks- respektive kontrollskäl till färre ändamål än de som kan leda till inskränkt skattskyldighet för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Detta gällde inte minst med hänsyn till att även utländska associationer var tvungna att tas med bland de godkända mottagarna.
Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopades den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1).
Motionerna
I motion 2017/18:2450 av Jan R Andersson (M) föreslås att regeringen ska överväga att återinföra avdragsrätten för gåvor och att utöka omfattningen till att gälla fler organisationer än som omfattades av avdragsrätten t.o.m. 2015.
I kommittémotion 2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 1 föreslås att regeringen utreder hur avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer kan återinföras och breddas för att ge civilsamhället bättre förutsättningar.
I motion 2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2 anförs att Sverige bör följa Norge där avdragsrätten även omfattar gåvor till omsorgs- och hälsofrämjande arbete för barn och ungdom, kultur, idrott, friluftsliv, religiös eller annan livssynsverksamhet, mänskliga rättigheter samt värnande om miljö och kultur.
I kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 3 och 8 anförs att Kristdemokraterna anser att avdragsrätten för gåvor ska återinföras. Motionärerna anför att frågan om hur Sverige ska kunna uppmuntra ökad sponsring inom kulturen är en viktig framtidsfråga för hela sektorn och att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn. Motionärerna föreslår även ett tillkännagivande om stöd till det civila samhället och att staten värnar det ideella engagemanget och uppmuntrar all form av hjälp. Gåvoskatteavdraget var enligt motionären en konkret och tydlig åtgärd som dessutom direkt kom många människor till del.
I kommittémotion 2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8 föreslås att gåvoskatteavdraget ska återinföras i sin tidigare utformning och att ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor ska avskaffas. Motionärerna anser att takbeloppet för avdragsrätten bör höjas och att det bör utredas om skatteavdraget även ska omfatta juridiska personer.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har beslutat att slopa skattereduktionen för gåvor fr.o.m. den 1 januari 2016 (bet. 2015/16:FiU1, yttr. 2015/16:SkU1y). Utskottet tillstyrkte förslaget och anförde följande i sitt yttrande till finansutskottet.
En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Det är samtidigt angeläget att skatter tas ut på ett sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, dvs. att finansiera den gemensamma välfärden, och också i övrigt är förenliga med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattereduktion för gåvor ökar komplexiteten i skattesystemet. Det faktum att det aktuella skatteincitamentet utformades som en skattereduktion när det infördes ansågs innebära en markering av att reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen. Utskottet instämmer i att stöd till de verksamheter som den ideella sektorn bedriver bör fördelas utifrån en prioritering och bedömning av hur dessa bidrar till samhällsnytta, snarare än utifrån vilken förmåga de berörda organisationerna har att hitta privatpersoner som har råd att genom gåvor stödja verksamheten. Offentligt stöd bör snarare utgå från tydliga prioriteringar än från privatpersoners val av och förmåga till stöd via skattereduktion.
Skattereduktionen för gåvor har också inneburit att Skatteverket måste pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvomottagare – uppgifter som är helt verksamhetsfrämmande för myndigheten.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionsförslagen i denna del om att gåvoskatteavdraget ska återinföras.
|
1. |
av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3 och
avslår motionerna
2017/18:202 av Edward Riedl (M),
2017/18:234 av Anders Åkesson (C),
2017/18:364 av Nina Lundström (L),
2017/18:543 av Dennis Dioukarev (SD),
2017/18:570 av Anna Hagwall (-),
2017/18:1039 av Erik Andersson (M),
2017/18:1147 av Momodou Jallow m.fl. (V),
2017/18:1166 av Roland Utbult (KD),
2017/18:1232 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1234 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1276 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2017/18:1294 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1327 av Edward Riedl (M),
2017/18:1378 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2017/18:1407 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2017/18:1422 av Erik Andersson (M),
2017/18:1705 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1745 av Olle Felten och Sven-Olof Sällström (båda SD),
2017/18:1761 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2017/18:1762 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1903 av Teres Lindberg (S),
2017/18:1908 av Annelie Karlsson (S),
2017/18:1998 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2017/18:2017 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38,
2017/18:2611 av John Widegren (M),
2017/18:2886 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2939 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,
2017/18:2997 av Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M),
2017/18:3083 av Isabella Hökmark (M),
2017/18:3147 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2017/18:3157 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2017/18:3287 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3288 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3304 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3324 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3380 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:3618 av Larry Söder (KD),
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 33 och
2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4.
Ställningstagande
Utgångspunkten bör vara att de flesta vill göra rätt för sig och att lagstiftarens roll är att utforma ett regelverk som gör detta möjligt och rimligt. Aktörer inom delningsekonomin visar att vissa typer av tillhandahållanden är överreglerade och beskattningen i vissa delar för hög, vilket bromsar tillväxtpotentialen i ekonomin. Det behövs administrativa förenklingar och beskattningsmässiga lättnader framför allt för små inkomster från tillhandahållanden mellan privatpersoner under ett visst gränsbelopp. Vi vill därför att regeringen utreder en skattebefrielse på 30 000 kronor per år för tillhandahållanden mellan privatpersoner utan krav på rapportering till Skatteverket. Skattefriheten bör gälla både för delningsekonomin och för den traditionella ekonomin eftersom en särreglering för delningsekonomin riskerar att snedvrida konkurrensen. Skattebefrielsen bör vara individuell och gälla de totala inkomsterna från tillhandahållanden mellan privatpersoner. För inkomster över gränsbeloppet där tillhandahållandena närmar sig mer av en egenförsörjning bör skattereglerna ses över för att möjliggöra ännu fler enkla jobb och enklare former för företagande i den vita ekonomin. Vi utvecklar våra förslag i Moderaternas motion om delningsekonomin från innevarande riksdagsår.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
2. |
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:1745 av Olle Felten och Sven-Olof Sällström (båda SD) och
2017/18:2017 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38 och
avslår motionerna
2017/18:202 av Edward Riedl (M),
2017/18:234 av Anders Åkesson (C),
2017/18:364 av Nina Lundström (L),
2017/18:543 av Dennis Dioukarev (SD),
2017/18:570 av Anna Hagwall (-),
2017/18:1039 av Erik Andersson (M),
2017/18:1147 av Momodou Jallow m.fl. (V),
2017/18:1166 av Roland Utbult (KD),
2017/18:1232 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1234 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1276 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2017/18:1294 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1327 av Edward Riedl (M),
2017/18:1378 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2017/18:1407 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2017/18:1422 av Erik Andersson (M),
2017/18:1705 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1761 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2017/18:1762 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1903 av Teres Lindberg (S),
2017/18:1908 av Annelie Karlsson (S),
2017/18:1998 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2017/18:2611 av John Widegren (M),
2017/18:2886 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2939 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,
2017/18:2997 av Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M),
2017/18:3083 av Isabella Hökmark (M),
2017/18:3147 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2017/18:3157 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2017/18:3287 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3288 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3,
2017/18:3304 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3324 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3380 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:3618 av Larry Söder (KD),
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 33 och
2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4.
Ställningstagande
Debatten om jämställdhet fortsätter att skörda återkommande offer genom att människor i stället för att bli jämställda blir intvingade i politiserade system som splittrar och motverkar sitt syfte. Genom att tänka om och nytt med utgångspunkt från människors egen uppfattning om hur man vill utforma sina liv kan man skapa system som stöder den enskildes strävan mot ett bättre liv. Många människor tvingas in i en politiskt detaljstyrd tillvaro som tenderar att splittra familjer i stället för att underlätta gemenskapen. Ofta framhålls de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor som argument för att minska friheten i familjepolitiken. Det är ett bedrägligt resonemang eftersom det ekonomiska problemet i huvudsak har skapats genom de politiska beslut som ligger till grund för dagens situation.
Frivillig inkomstdelning mellan makar eller motsvarande skulle lösa många av de konstlade och orättvisa situationer som möter dagens familjer. Genom att två makar kan välja att dela på sina inkomster skapar vi en möjlighet för dem att bygga en helt jämlik ekonomisk situation, oavsett vilken nivå på lön respektive part har. Genom att också koppla pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet till en omfördelad lön mellan makar skapar vi ett mer rättvist system som framför allt skulle gynna den part som i utgångsläget har den lägsta lönen. Reformen skulle skapa en riktig jämställdhet genom att en familj kan välja olika lösningar och låta en person med hög lön dela med sig till sin maka eller make så att båda får tillgodoräkna sig lika stor lön. Detta ska också innebära samma pensionsmöjligheter och samma rätt till sjukpenning för båda parter, dvs. en absolut ekonomisk jämställdhet. Vi anser att det system för frivillig inkomstdelning vi skisserat bör utredas. Kostnaderna för reformen bör finansieras inom ramen för familjepolitiken.
Sverigedemokraterna var emot att försvarets nya personalförsörjningssystem infördes. Så länge systemet tillämpas är det viktigt att reglerna är så bra som möjligt. Reglerna bör ses över utifrån lämplighet och ekonomi och bl.a. bör man överväga om inte soldater, sjömän och gruppbefäl kan slippa att bli förmånsbeskattade för enklare mat ute i fält.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
3. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och
2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4 och
avslår motionerna
2017/18:202 av Edward Riedl (M),
2017/18:234 av Anders Åkesson (C),
2017/18:364 av Nina Lundström (L),
2017/18:543 av Dennis Dioukarev (SD),
2017/18:570 av Anna Hagwall (-),
2017/18:1039 av Erik Andersson (M),
2017/18:1147 av Momodou Jallow m.fl. (V),
2017/18:1166 av Roland Utbult (KD),
2017/18:1232 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1234 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1276 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2017/18:1294 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1327 av Edward Riedl (M),
2017/18:1378 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2017/18:1407 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2017/18:1422 av Erik Andersson (M),
2017/18:1705 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1745 av Olle Felten och Sven-Olof Sällström (båda SD),
2017/18:1761 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2017/18:1762 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1903 av Teres Lindberg (S),
2017/18:1908 av Annelie Karlsson (S),
2017/18:1998 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2017/18:2017 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38,
2017/18:2611 av John Widegren (M),
2017/18:2886 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2939 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,
2017/18:2997 av Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M),
2017/18:3083 av Isabella Hökmark (M),
2017/18:3147 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2017/18:3157 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2017/18:3287 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3288 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3,
2017/18:3304 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3324 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3380 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:3618 av Larry Söder (KD) och
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 33.
Ställningstagande
Centerpartiet vill se en grön skatteväxling, där förorenaren betalar för sin miljöskada och resurserna används till att sänka skatten på jobb och företagande. På så vis sätts ett pris på miljöförstöring samtidigt som dessa intäkter återförs för att sänka skattebördan på sådant som har stor samhällsekonomisk nytta, som jobbskapande i växande företag. Detta bör vara en ledstjärna för skattepolitiken i tider av små marginaler i statsfinanserna. Mot denna bakgrund är det angeläget att regeringen utreder den gröna skatteväxlingen ur ett miljömässigt och samhällsekonomiskt perspektiv.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
4. |
av Momodou Jallow (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1147 av Momodou Jallow m.fl. (V) och
avslår motionerna
2017/18:202 av Edward Riedl (M),
2017/18:234 av Anders Åkesson (C),
2017/18:364 av Nina Lundström (L),
2017/18:543 av Dennis Dioukarev (SD),
2017/18:570 av Anna Hagwall (-),
2017/18:1039 av Erik Andersson (M),
2017/18:1166 av Roland Utbult (KD),
2017/18:1232 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1234 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1276 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2017/18:1294 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1327 av Edward Riedl (M),
2017/18:1378 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2017/18:1407 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2017/18:1422 av Erik Andersson (M),
2017/18:1705 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1745 av Olle Felten och Sven-Olof Sällström (båda SD),
2017/18:1761 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2017/18:1762 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1903 av Teres Lindberg (S),
2017/18:1908 av Annelie Karlsson (S),
2017/18:1998 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2017/18:2017 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38,
2017/18:2611 av John Widegren (M),
2017/18:2886 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2939 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,
2017/18:2997 av Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M),
2017/18:3083 av Isabella Hökmark (M),
2017/18:3147 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2017/18:3157 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2017/18:3287 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3288 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3,
2017/18:3304 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3324 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3380 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:3618 av Larry Söder (KD),
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1,
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 33 och
2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4.
Ställningstagande
Skattesystemets utformning är tillsammans med socialförsäkringarna och välfärdstjänsterna, central för ett lands fördelningspolitiska ambitioner. En studie från Euromod har analyserat skattesystemens omfördelande effekter inom EU. Rapporten har 1999 och 2008 som jämförelseår och omfattar ländernas direkta skatter (indirekta skatter som t.ex. moms ingår således inte i studien). Analysen visar att Sverige under denna period gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s ”kärnländer”. Detta är en anmärkningsvärd utveckling.
Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005, förmögenhetsskatten avskaffades 2007, och 2008 avskaffades fastighetsskatten. Dessa förändringar torde starkt bidragit till att skattesystemets utjämnande effekter har minskat så markant. Sverige är i dag ett av mycket få länder som varken har skatt på arv, gåvor eller förmögenheter eller en fastighetsskatt som är kopplad till taxeringsvärdet. Till dessa förändringar ska bl.a. läggas att bolagsskattesatsen har sänkts i flera steg och att skatten på förvärvsinkomster har sänkts med över 100 miljarder kronor genom de olika jobbskatteavdragen. Dessutom har skattereglerna för delägare i fåmansföretag (de s.k. 3:12-reglerna) gjorts mer förmånliga, vilket framför allt har gynnat den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Delar av ovan nämnda skatteförändringar har genomförts efter 2008, varför det finns skäl att tro att skattesystemets omfördelande effekter minskat ytterligare. Den ekonomiska ojämlikheten har ökat i de flesta västländer under de senaste 25 åren. Sverige är inget undantag, tvärtom. Faktum är att Sverige är det OECD-land där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Sverige är det land där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. Vi betalar ett pris för den ökade ojämlikheten, såväl socialt som i form av lägre ekonomisk tillväxt. Sverige har gått från att vara ett land med ett utjämnande skattesystem till det land inom EU-15 som har det minst utjämnande skattesystemet. Sverige bör ha ett skattesystem som bidrar till en ekonomi som är bra för alla, inte bara några få. Mot bakgrund av det ovan anförda bör regeringen tillsätta en utredning i syfte att analysera hur skattesystemets utjämnande effekter utvecklats över tid.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
5. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 33 och
avslår motionerna
2017/18:202 av Edward Riedl (M),
2017/18:234 av Anders Åkesson (C),
2017/18:364 av Nina Lundström (L),
2017/18:543 av Dennis Dioukarev (SD),
2017/18:570 av Anna Hagwall (-),
2017/18:1039 av Erik Andersson (M),
2017/18:1147 av Momodou Jallow m.fl. (V),
2017/18:1166 av Roland Utbult (KD),
2017/18:1232 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1234 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1276 av Finn Bengtsson och Jan Ericson (båda M),
2017/18:1294 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1327 av Edward Riedl (M),
2017/18:1378 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S),
2017/18:1407 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2017/18:1422 av Erik Andersson (M),
2017/18:1705 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1745 av Olle Felten och Sven-Olof Sällström (båda SD),
2017/18:1761 av Finn Bengtsson m.fl. (M),
2017/18:1762 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:1903 av Teres Lindberg (S),
2017/18:1908 av Annelie Karlsson (S),
2017/18:1998 av Sten Bergheden (M) yrkande 4,
2017/18:2017 av Mikael Jansson m.fl. (SD) yrkande 38,
2017/18:2611 av John Widegren (M),
2017/18:2886 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2939 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:2985 av Sofia Fölster (M) yrkande 1,
2017/18:2997 av Johan Hultberg och Jesper Skalberg Karlsson (båda M),
2017/18:3083 av Isabella Hökmark (M),
2017/18:3147 av Betty Malmberg och Erik Bengtzboe (båda M) yrkandena 1–3,
2017/18:3157 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M),
2017/18:3287 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3288 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 3,
2017/18:3304 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3324 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3380 av Finn Bengtsson (M),
2017/18:3618 av Larry Söder (KD),
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1 och
2017/18:3774 av Per Åsling m.fl. (C) yrkande 4.
Ställningstagande
Många svenskar bedriver i dag odling på hobbynivå. Biodling är en viktig del av detta, inte minst för binas pollinering av fruktträd, bär, buskar och olika jordbruksgrödor och naturligtvis för produktionen av honung. Biodling bedrivs i alla län, och enligt länsstyrelsernas uppgifter finns det drygt 81 000 bisamhällen i landet. De flesta biodlare bedriver småskalig biodling men det finns ett hundratal personer som bedriver yrkesmässig biodling. Skattereglerna för biodlare på hobbynivå är minst sagt komplicerade och eftersom biodling är en samhällsnyttig verksamhet är reglerna helt kontraproduktiva. Reglerna bör förenklas och vara lika för olika hobbyslag. Därför bör det i ett första steg införas ett skattefritt grundavdrag för hobbybiodlare på 15 000 kronor precis som grundavdraget för ideella allmännyttiga föreningar som har skattepliktiga inkomster. Därefter bör det ske en översyn av alla typer av hobbyverksamheter, inklusive ideella allmännyttiga föreningar, och där ett grundavdrag på nivåer i paritet med halva eller hela prisbasbelopp kan övervägas. Jag anser att ideellt arbete som kommer samhället till godo ska underlättas och inte försvåras.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
6. |
Utvärdering av effekterna av vissa skatteförändringar, punkt 2 (M, C, L, KD) |
av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkandena 1–4.
Ställningstagande
Alliansregeringens ekonomiska politik var framgångsrik och ledde till att 300 000 fler fick ett jobb att gå till och att skatteintäkterna ökade med mer än 100 miljarder i fasta priser. Alliansregeringens ekonomiska politik förde Sverige genom finanskrisen bättre än de flesta andra länder. Skattepolitiken är central i den ekonomiska politiken och förändrar människors liv på ett direkt och märkbart sätt. Skattepolitiken kräver därför framförhållning och utförliga konsekvensanalyser innan ändringar genomförs. Detta är viktigt att ha i åtanke innan större förändringar genomförs som påverkar människors hushållsekonomi. I den helomvändning av skattepolitiken som regeringen genomför saknas fullgoda konsekvensanalyser. Enligt Konjunkturinstitutet riskerar regeringens åtgärder förstärka problemen på svensk arbetsmarknad: kombinationen av höjd skatt på arbete och ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen bedöms försvaga återhämtningen på arbetsmarknaden. Vidare bedöms de skatteförslag som regeringen gått fram med inte innebära de budgetförstärkningar som regeringen har räknat med, eftersom de riskerar att minska drivkrafterna för arbete. Sveriges skattesystem sticker ut på flera sätt, och det är viktigt att dessa avvikelser är väl motiverade. OECD pekar särskilt ut Sveriges marginalskatter som tillväxthämmande. Situationen är allvarlig och riskerar att påverka tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser negativt i större utsträckning än vad regeringen väntar sig. Alliansen vill därför att regeringen noga utvärderar effekterna av sin skattepolitik.
Regeringen återinförde 2016 den särskilda löneskatten för dem över 65 år. Löneskatten minskar företagens incitament att anställa äldre samt minskar äldres drivkrafter att arbeta eftersom löneskatten delvis kommer att övervältras på lönen och innebära utebliven löneökning alternativt lönesänkning. Löneskatten riskerar att tidigarelägga många människors utträde från arbetsmarknaden, trots det stora samhällsekonomiska behov som finns av att förlänga yrkeslivet.
Regeringen bör därför utvärdera effekterna av att en särskild löneskatt för äldre återinförts.
Regeringen har höjt inkomstskatten för närmare en och en halv miljon löntagare. Jobbskatteavdraget har trappats av, och breda grupper har fått höjd statlig inkomstskatt genom förändringar i uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Sedan förra årsskiftet har Sverige därför nu världens högsta marginalskatter. Marginalskatterna har en negativ påverkan på bl.a. utbildning, entreprenörskap och antalet arbetade timmar. I konkurrens om kvalificerad arbetskraft med andra länder riskerar höga marginalskatter att försvåra för framväxten av fler jobb och företag i Sverige. Med ökade marginalskatter lönar det sig sämre för den enskilda att investera i högre utbildning och att starta företag i Sverige. Regeringen räknar med att världens högsta marginalskatt ska ge ett tillskott i statskassan. Risken är dock att det snarare får motsatt effekt. När incitamenten till att arbeta försvagas tenderar människor att jobba mindre. När det lönar sig sämre att anstränga sig för att skaffa en högre utbildning tenderar färre människor att tycka att det är mödan värt. Detta framhåller också Finanspolitiska rådet i sin rapport för 2016. Enligt rådets beräkningar leder de höjda skatterna inte till någon förstärkning av de offentliga finanserna över huvud taget. På sikt riskerar regeringens beräkningar av inkomstförstärkningar att leda till hål i statens budget. Vi vill därför att regeringen utvärderar effekterna av höjda marginalskatter.
RUT- och ROT-avdragen har varit träffsäkra reformer för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden och till att skapa nya jobb. De har också bidragit till att öka förtroendet för skattesystemet genom att göra svarta jobb vita. RUT-reformen, som infördes av Alliansen, har därutöver gett fler möjlighet att få hjälp i hemmet och underlättat människors livspussel. Det finns fortsatt stora behov av att underlätta framväxten av jobb i tjänstesektorn utan krav på högre utbildning. Denna typ av tjänster är en viktig väg in till det första jobbet. För att fler enkla jobb ska växa fram vill Alliansen bredda RUT-avdraget till fler tjänster och tredubbla taket i RUT-avdraget. Samtidigt vill vi se över införandet av ett bredare HEM-avdrag för personer över 70 år, där fler eller alla enklare tjänster i hemmet berättigar till skattereduktion. Flera instanser är kritiska till förändringarna av skattereduktionen för RUT- och ROT-tjänster. Exempelvis Arbetsförmedlingen anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekter som förändringen av ROT-avdraget leder till och att förändringarna i RUT-avdraget bör vägas mot att personer som står långt från arbetsmarknaden riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. Vi vill att regeringen noga utvärderar effekterna av de förändringar som genomförts för såväl RUT- som ROT-avdraget och hur de påverkar sysselsättningen.
Den 1 januari 2012 införde den dåvarande alliansregeringen en avdragsrätt för gåvor till välgörande ändamål. Syftet var att stimulera den ideella sektorn och öka dess möjligheter att långsiktigt och stadigvarande samla in medel till de som behöver det allra mest. Möjligheten att donera pengar och då få göra ett skatteavdrag användes årligen av närmare 800 000 personer. Civilsamhället bör utgöra samhällets ryggrad. Systemet med avdragsrätt för gåvor till vissa ideella organisationer innebar att den som gav pengar till exempelvis hjälpverksamhet eller forskning kunde göra ett skatteavdrag för detta. Bakgrunden till avdragsrätten var att pengar som används för att stödja det civila samhället inte ska beskattas lika hårt som övrigt kapital. Redan första året då skattereduktionen för gåvor till den ideella sektorn infördes ökade den genomsnittliga gåvan markant. Vi beklagar att regeringen har rivit upp reduktionen, eftersom den riskerar att försvaga det civila samhället. Vi vill därför att regeringen utvärderar effekterna av att skattereduktionen avskaffats.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
7. |
av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 10,
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6 och
2017/18:3356 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 10 och
avslår motion
2017/18:2956 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
För att kunna attrahera utländska forskare och andra nyckelpersoner till svenskt arbetsliv har Sverige, i likhet med flera andra länder, infört en särskild skattelättnad för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner, den s.k. expertskatten. Kriterierna för skatten varierar stort i olika länder och utvärderingar som gjorts visar att detta också får effekt på antalet rekryteringar av experter, specialister och forskare i landet. Antalet forskare och nyckelpersoner som utnyttjar expertskatten i Danmark är betydligt fler än i Sverige. I sammanhanget ska man beakta att Sverige är ett större land och har fler stora företag än Danmark. Fristående institut med fokus på experter, forskare och specialister menar att skälen kan vara att inkomstgränsen för att ansöka om expertskatt är högre i Sverige samt att den danska expertskatten gäller under längre tid än i Sverige. För att förbättra möjligheterna att attrahera utländska experter, specialister och forskare till den svenska arbetsmarknaden och till svenska företag bör möjligheterna till skattelättnad för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner ses över – både när det gäller den tidsperiod som skattelättnaden kan användas och den inkomstgräns som reglerar vilka som kan ansöka om skattelättnad. Sveriges konkurrenskraft är beroende av att vi kan attrahera spetskompetens.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
8. |
av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 7–9 och
avslår motionerna
2017/18:619 av Catharina Bråkenhielm (S),
2017/18:631 av Penilla Gunther (KD),
2017/18:728 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–6,
2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 2,
2017/18:818 av Johanna Haraldsson och Elin Lundgren (båda S),
2017/18:830 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2017/18:954 av Kerstin Lundgren (C),
2017/18:992 av Lars Beckman (M),
2017/18:1023 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 4,
2017/18:1044 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2017/18:1084 av Krister Örnfjäder och Monica Haider (båda S),
2017/18:1220 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3,
2017/18:1305 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2017/18:1457 av Lena Hallengren m.fl. (S),
2017/18:1500 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2017/18:1532 av Lars Beckman (M),
2017/18:1706 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1882 av Ola Johansson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 3,
2017/18:2260 av Jan Ericson (M),
2017/18:2454 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2465 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),
2017/18:2477 av Marta Obminska (M),
2017/18:2509 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2591 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2592 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 31,
2017/18:3093 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3218 av Sten Bergheden (M),
2017/18:3280 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 22,
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 13 och
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 13.
Ställningstagande
Äldre är bland de flitigaste användarna av RUT-avdraget samtidigt som de ofta har knappa resurser. Det finns därför anledning att utreda om avdragsrätten för personer över 80 år ska höjas från 50 till 60 procent av arbetskostnaden. Det skulle öka äldres möjlighet att köpa RUT-tjänster och tillgodose deras varierande behov.
Många anhöriga hjälper sina äldre släktingar med en mängd praktiska sysslor i hemmet samtidigt som de arbetar heltid. För att möta seniorers utökade behov av hjälp i hemmet bör det utredas om RUT-avdraget kan förenklas och breddas för dem över 70 år för att på så sätt fler och enklare tjänster i hemmet ska ge rätt till en skattereduktion.
Ett bredare HEM-avdrag innebär en stor omläggning och bör i ett första steg riktas till dem som behöver det mest – de äldre. Omläggningen möjliggör innovation och tillväxt i RUT-sektorn samtidigt som man måste säkerställa att förändringen leder till en reell sysselsättningsökning och att fusk och missbruk stävjas.
Man kan exempelvis överväga att införa ett tak på hur stor skattereduktionen får vara per timme för att undvika att mer exklusiva tjänster omfattas av RUT-systemet. RUT-tjänster kan i dag köpas av den som bor i bostaden där tjänsten utförs. RUT-tjänster kan också köpas för att utföras i en förälders bostad. För att förenkla regelverket och göra det mer likvärdigt bör möjligheten att köpa tjänster i föräldrars bostad breddas till att omfatta samtliga närstående familjemedlemmar, dvs. även syskon och barn.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
9. |
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 22 och
avslår motionerna
2017/18:619 av Catharina Bråkenhielm (S),
2017/18:631 av Penilla Gunther (KD),
2017/18:728 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–6,
2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 2,
2017/18:818 av Johanna Haraldsson och Elin Lundgren (båda S),
2017/18:830 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2017/18:954 av Kerstin Lundgren (C),
2017/18:992 av Lars Beckman (M),
2017/18:1023 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 4,
2017/18:1044 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2017/18:1084 av Krister Örnfjäder och Monica Haider (båda S),
2017/18:1220 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3,
2017/18:1305 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2017/18:1457 av Lena Hallengren m.fl. (S),
2017/18:1500 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2017/18:1532 av Lars Beckman (M),
2017/18:1706 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1882 av Ola Johansson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 3,
2017/18:2260 av Jan Ericson (M),
2017/18:2454 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2465 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),
2017/18:2477 av Marta Obminska (M),
2017/18:2509 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2591 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2592 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 31,
2017/18:3093 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3218 av Sten Bergheden (M),
2017/18:3280 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 13,
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 13 och
2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 7–9.
Ställningstagande
Kulturhistoriskt värdefulla byggnader utgör en viktig del av kulturarvet och lyfter fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
10. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:1220 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3,
2017/18:1500 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2017/18:1882 av Ola Johansson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2017/18:2465 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C) och
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 13 och
avslår motionerna
2017/18:619 av Catharina Bråkenhielm (S),
2017/18:631 av Penilla Gunther (KD),
2017/18:728 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–6,
2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 2,
2017/18:818 av Johanna Haraldsson och Elin Lundgren (båda S),
2017/18:830 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2017/18:954 av Kerstin Lundgren (C),
2017/18:992 av Lars Beckman (M),
2017/18:1023 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 4,
2017/18:1044 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2017/18:1084 av Krister Örnfjäder och Monica Haider (båda S),
2017/18:1305 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2017/18:1457 av Lena Hallengren m.fl. (S),
2017/18:1532 av Lars Beckman (M),
2017/18:1706 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 3,
2017/18:2260 av Jan Ericson (M),
2017/18:2454 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2477 av Marta Obminska (M),
2017/18:2509 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2591 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2592 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 31,
2017/18:3093 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3218 av Sten Bergheden (M),
2017/18:3280 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 22,
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 13 och
2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 7–9.
Ställningstagande
RUT-reformen har skapat möjligheter för familjer att klara vardagen. Den har frigjort tid för ökat arbetsmarknadsdeltagande och ökade arbetsinkomster. Det har lett till att fler har fått sitt första jobb och startat sitt första företag. Tack vare det RUT-avdrag som infördes 2007 av Alliansregeringen har efterfrågan på hushållsnära tjänster ökat stadigt i snart tio år. Det har lett till många nya jobb och minskat svartjobb samt underlättat livet för många småbarnsfamiljer och många äldre. Dessa jobb har vuxit fram utan några sänkta löner, subventionerade anställningar eller uppfinningsrikedom vad gäller olika arbetsmarknadsåtgärder. När något fungerar bra är det naturligt att utöka möjligheterna för avdraget, som enligt flera bedömare beskrivs som kostnadseffektivt.
Jag anser att möjligheten att använda avdraget för tjänster som enklare matlagning i hemmet och läxläsning ska återinföras. Utöver dessa är också tvätt av textilier utanför hemmet en tjänst som skulle vara efterfrågad i högre grad om den ingick i RUT-avdraget. Det skulle professionalisera textilhanteringen och öka livslängden på våra kläder, och med effektiv tvätt i stället för hushållens halva maskiner skulle det sammanlagt bidra till minskad miljöpåverkan som en positiv följd och bidra till att skapa jobb. Det akuta läget med ökande utanförskap och många asylsökande som snart ska försöka få sitt första jobb i Sverige kräver att regeringen agerar kraftfullt för en mer inkluderande arbetsmarknad. Det krävs reformer som lägger grunden för fler nya jobb, utökat RUT-avdrag är en sådan reform.
På lite sikt borde avdragsrätt för hushållens alla köpta tjänster införas. Genom att införa en utökad avdragsrätt från RUT och ROT till att gälla hushållens alla köpta tjänster av certifierade leverantörer skulle nya tjänster, som inte erbjuds i dag, växa fram. När hushållen köper tjänster är det med redan skattade medel, de är därför en priskänsligare konsumentgrupp än företagen. Det skulle gynna en hållbar ekonomi där konsumtion styrs mot tjänster, reparationer och dylikt i stället för varor. Med en generell avdragsrätt skulle nya tjänster och behov kunna utvecklas friare. Jag föreslår därför att regeringen tillsätter en utredning om hur en avdragsrätt för hushållens alla köpta tjänster skulle kunna utformas.
ROT-avdraget har sänkts från 50 procent till 30 procent av arbetskostnaden. Sänkningen har haft en påtaglig inverkan på efterfrågan och utbud av tjänsterna. Det bör utredas om sänkningen har lett till ökat svartarbete, ett sämre fastighetsunderhåll och minskad nybyggnation. Ingetdera är en önskvärd utveckling.
I Sverige finns ca 250 000 enskilda avloppsanläggningar, och många av dessa uppfyller inte de miljökrav som ställs i dag. Dåligt fungerande anläggningar bidrar till att orenat avloppsvatten sprids till våra sjöar och hav. Ett sätt att minska kostnaderna för det enskilda hushållet är att utvidga ROT-avdraget till att även omfatta byte av avloppsanläggning. Det skulle inte bara hjälpa den som tycker det är alltför kostsamt i dagsläget, utan även skynda på processen med att ta bort undermåliga avloppsanläggningar, vilket skulle vara bra för miljön.
Det är vanligt att ägare till utarrenderade lantbruksfastigheter inte är beredda att bekosta reparationer och om- och tillbyggnader på fastighetens bostäder men är beredda att godta att dessa arbeten utförs på arrendatorns bekostnad. Det innebär enligt gällande regler att vare sig ägaren eller arrendatorn kan få ROT-avdrag för arbetena. Nuvarande skatteregler missgynnar på ett påtagligt sätt de jordbruksarrendatorer som på egen bekostnad utför reparationer och om- och tillbyggnader på sina bostäder. Jag anser att denna problematik behöver ses över.
Tack vare RUT-avdraget driver fler kvinnor företag över hela landet. Sju av tio företagare inom städ- och hemservice är kvinnor. Sverige behöver många nya vardagsjobb, och dessa har stor möjlighet att växa fram inom tjänstesektorn, exempelvis genom RUT. Centerpartiet vill se över möjligheterna att justera taket uppåt och att de tjänster som omfattas av RUT blir fler. Då kommer efterfrågan att öka, fler människor kan starta företag inom en kvinnodominerad bransch, fler som står långt från arbetsmarknaden kan få jobb och fler svarta jobb blir vita.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
11. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 13 och
avslår motionerna
2017/18:619 av Catharina Bråkenhielm (S),
2017/18:631 av Penilla Gunther (KD),
2017/18:728 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–6,
2017/18:815 av Catharina Bråkenhielm (S) yrkande 2,
2017/18:818 av Johanna Haraldsson och Elin Lundgren (båda S),
2017/18:830 av Pia Nilsson m.fl. (S),
2017/18:954 av Kerstin Lundgren (C),
2017/18:992 av Lars Beckman (M),
2017/18:1023 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 4,
2017/18:1044 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Thomas Finnborg (båda M),
2017/18:1084 av Krister Örnfjäder och Monica Haider (båda S),
2017/18:1220 av Annika Qarlsson (C) yrkandena 1–3,
2017/18:1305 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2017/18:1457 av Lena Hallengren m.fl. (S),
2017/18:1500 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2017/18:1532 av Lars Beckman (M),
2017/18:1706 av Margareta Cederfelt (M),
2017/18:1882 av Ola Johansson och Anders Åkesson (båda C) yrkande 2,
2017/18:2072 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 3,
2017/18:2260 av Jan Ericson (M),
2017/18:2454 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2465 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C),
2017/18:2477 av Marta Obminska (M),
2017/18:2509 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2591 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2592 av Lotta Olsson (M),
2017/18:2962 av Valter Mutt m.fl. (MP) yrkande 31,
2017/18:3093 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3218 av Sten Bergheden (M),
2017/18:3280 av Erik Bengtzboe (M),
2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 22,
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 13 och
2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 7–9.
Ställningstagande
Kristdemokraterna föreslår att en översyn görs för att inkludera fler och något bredare tjänster i RUT-avdraget. Vi vill se ett omsorgs-RUT, ett avdrag för matlagning och ytterligare ett avdrag för s.k. fixartjänster som många kommuner i dag erbjuder för äldre. Vi vill också se ett mer flexibelt ROT-avdrag. ROT-avdraget har skapat både fler företag och fler jobb.
Arbetet med omsorg och tillsyn av en person bör utökas till att i högre grad omfatta ledsagning och avlösning och att tjänsten ska omfattas av möjligheten till RUT-avdrag. Tjänsten ska kunna köpas till syskon och inte bara till föräldrar. Med ett takbelopp på 50 000 kronor för det antal timmar som går att köpa innebär avdragsrätten att fler har möjlighet att få hjälp med ledsagning och avlösning som ett komplement till de timmar som kommunen anslår. Förslaget innebär också att fler arbetstillfällen skapas samtidigt som fler anhöriga skulle kunna arbeta utanför hemmet eller i alla fall få det andrum som behövs för att ge den omsorg man önskar.
RUT-avdraget ska även omfatta inköp och leverans av mat samt matlagning i hemmet där även syskon ska kunna köpa tjänsten, inte bara till sina föräldrar. Kristdemokraterna föreslår således att RUT-avdraget för tjänsten matlagning i hemmet återställs och kompletteras med hjälp med inköp och leverans.
RUT-avdraget ska vidare omfatta s.k. fixartjänster, dvs. lättare servicetjänster i hemmet. Många kommuner erbjuder pensionärer och personer med funktionsnedsättningar fixartjänster till ingen eller låg kostnad för att förebygga fallolyckor i hemmet. Kristdemokraterna vill omvandla dessa tjänster till RUT-tjänster så att fler företag kan erbjuda tjänsterna och därmed anställa fler. Förslaget förbättrar den enskildes ekonomi både på kort och lång sikt. Skatt betalas och pengar tjänas in till framtida pensioner, något som inte sker när det handlar om bidrag.
Kristdemokraterna föreslår slutligen att ROT-avdraget ska breddas och att ett installations-ROT bör utredas. Många nya svenskar har ett hantverkskunnande och skulle kunna komma ut i arbete snabbare. Kunder som köper material till åtgärder som berättigar till skattereduktion enligt ROT, såsom installation och byten, ska kunna få göra avdrag genom att köpa kompletterande tjänster från samma företag. Det kallar vi installations-ROT. Genom att utöka möjligheten i byggmaterialhandeln för personer med erfarenhet av praktiska yrken kan fler komma i arbete.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
12. |
av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2017/18:3290 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) och
avslår motionerna
2017/18:6 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 2 och 3,
2017/18:314 av Stefan Jakobsson (SD),
2017/18:376 av Nina Lundström (L),
2017/18:377 av Nina Lundström (L),
2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkande 8,
2017/18:610 av Monica Green m.fl. (S),
2017/18:658 av Gunilla Nordgren (M),
2017/18:659 av Gunilla Nordgren (M),
2017/18:946 av Ola Johansson (C) yrkande 5,
2017/18:978 av Per Lodenius och Ola Johansson (båda C),
2017/18:999 av Lars Beckman (M),
2017/18:1179 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),
2017/18:1199 av Åsa Coenraads och Mats Green (båda M),
2017/18:1279 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:1339 av Edward Riedl (M),
2017/18:1470 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C),
2017/18:2010 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6,
2017/18:3061 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3231 av Cecilia Widegren m.fl. (M),
2017/18:3467 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Qarlsson (båda C),
2017/18:3617 av Larry Söder (KD),
2017/18:3830 av Maria Stockhaus (M) och
2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 50.
Ställningstagande
I dag kan arbetsgivare erbjuda sina anställda ett bidrag för enklare slag av friskvård av mindre värde. Friskvårdsbidraget är skattefritt för den anställde, och för arbetsgivaren är beloppet avdragsgillt. Bedömningen av vilken friskvård som anses vara av enklare slag och av mindre värde har varit omtvistad. Skatteverket har i tidigare ställningstaganden uttalat att kostnaden normalt inte får överstiga 1 000 kronor per tillfälle för att åtgärden eller aktiviteten ska anses vara av enklare slag och mindre värde, samt att den totala kostnaden per år inte bör överstiga kostnaden motsvarande ett vanligt årskort på gym.
Sedan lagstiftningen infördes 1988 har det mot bakgrund av detta i praktiken inte varit möjligt för arbetsgivaren att göra avdrag för friskvårdsbidrag avsett för exempelvis golf, cykling och ridsport. Således har antalet anställda som på arbetsgivarens bekostnad kunnat spela golf, cykla eller rida varit mycket begränsat. Att friskvård är av godo såväl för den enskilde som för arbetsgivaren får anses oomtvistat. Samhället bör främja arbetsgivare som uppmuntrar till friskvård, inte minst mot bakgrund av det rehabiliteringsansvar som arbetsgivaren har vid sjukdom.
Sedan lagstiftningen infördes har mycket hänt inom de olika idrotterna, och möjligheterna i dag att utöva olika typer av idrotter på ett enkelt sätt till en lägre kostnad är mer långtgående. Lagstiftningen och Skatteverkets tillämpning och tolkning av hur friskvårdsavdraget kan användas har därför inte följt med den utveckling som skett inom idrotten och synen på att utöva den.
Det är bra att Skatteverket efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen i januari 2018 i mål nr 4301-17 nu förklarat att också dyrare sporter som exempelvis golf och ridning ska omfattas av friskvårdsbidraget, vilket tidigare inte varit fallet. Skatteverket anför vidare att så länge en förmån i form av friskvårdsbidrag är av mindre värde, 5 000 kronor, ska det betraktas som en skattefri personalvårdsförmån. Det innebär t.ex. att den som spelar golf eller tar lektioner på ridskola kan använda friskvårdbidrag.
För att öka välmåendet och sätta hälsan i fokus behöver fler idrotter och fysiska aktiviteter kunna komma i fråga för friskvårdavdrag. Vi har länge arbetat för att en utvidgning av friskvårdsbegreppet ska komma till stånd och gläds därför åt att alla sporter och idrotter nu är en del av avdraget.
Vi vill att regeringen noga följer utvecklingen och ser till att Skatteverket fullföljer den praxisändring som aviserats.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
13. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:978 av Per Lodenius och Ola Johansson (båda C) och
2017/18:1470 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C) samt
avslår motionerna
2017/18:6 av Caroline Szyber (KD) yrkandena 2 och 3,
2017/18:314 av Stefan Jakobsson (SD),
2017/18:376 av Nina Lundström (L),
2017/18:377 av Nina Lundström (L),
2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkande 8,
2017/18:610 av Monica Green m.fl. (S),
2017/18:658 av Gunilla Nordgren (M),
2017/18:659 av Gunilla Nordgren (M),
2017/18:946 av Ola Johansson (C) yrkande 5,
2017/18:999 av Lars Beckman (M),
2017/18:1179 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),
2017/18:1199 av Åsa Coenraads och Mats Green (båda M),
2017/18:1279 av Krister Hammarbergh (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:1339 av Edward Riedl (M),
2017/18:2010 av Anders Hansson och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 6,
2017/18:3061 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3231 av Cecilia Widegren m.fl. (M),
2017/18:3290 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M),
2017/18:3467 av Ulrika Carlsson i Skövde och Annika Qarlsson (båda C),
2017/18:3617 av Larry Söder (KD),
2017/18:3830 av Maria Stockhaus (M) och
2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 50.
Ställningstagande
En av vår tids stora samhällsutmaningar är den ökande hälsoklyftan. Om fler skulle bli engagerade inom föreningsidrotten under en längre period av sitt liv skulle det bidra till att minska hälsoklyftorna. Friskvårdsbidraget är ett skattefritt sätt för arbetsgivaren att subventionera medarbetarnas friskvårdsaktiviteter. Vissa aktiviteter faller utanför Skatteverkets definition av motion och friskvård. Idrotter som i dag bidrar till stora samhällsvärden exkluderas från friskvårdsbidraget. Skatteverket menar att friskvårdsbidraget inte gäller sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning, som t.ex. golf, segling, ridning och utförsåkning. Riksidrottsförbundet samlar i dag 71 medlemsförbund. Det vore rimligt att de idrotter som finns som medlemmar inom Riksidrottsförbundet också ska vara berättigade till friskvårdsbidraget. Systemet för friskvårdsbidraget bör därför ses över så att mer idrottsverksamhet ska betraktas som avdragsgill friskvårdsverksamhet för arbetsgivaren.
Under många år har röster höjts för att ridning borde vara en skattefri friskvårdsförmån. Ridsporten har en halv miljon utövare och är den största idrotten för personer med funktionsnedsättning. Ridning används väldigt ofta som rehabilitering, och det finns mycket forskning som visar på ridningens många vinster när det gäller friskvård. Ridsportförbundet har kämpat för att få med ridning på listan över skattefria friskvårdsförmåner i nästan 30 år. Många politiska motioner har lämnats in om detta, flera idrottsministrar har gett sitt stöd, och det finns t.o.m. ett riksdagsbeslut från 2008 om att ridsport ska ingå i den skattefria friskvårdsförmånen.
Av någon anledning har inte beslutet fått genomslag hos Skatteverket. Skatteverket säger att grunden är att alla förmåner ska vara skattepliktiga, vilket innebär att om de anställda blir bjudna på kaffe ska de beskattas för det. Detta ändrades under 1990-talet då det infördes personalvårdsförmåner som gav arbetsgivare möjlighet att utan skatt kunna erbjuda enklare förmåner som kaffe, men också i form av friskvård. Från början var tanken att friskvård och motion var okej att få på själva arbetsplatsen. Men det blev orättvist eftersom inte små företag skulle ha samma möjligheter som stora företag att ha egna motionsanläggningar. Därför blev det bestämt att enklare motion och friskvård kan erbjudas av företaget oavsett var den utförs, så länge som hela personalen fick ta del av erbjudandet. Det var också då som det i förarbeten till lagen skrevs att detta inte gäller sporter som kräver dyrbara anläggningar, redskap och kringutrustning som t.ex. golf, segling, ridning och utförsåkning.
Sedan reglerna tillkom har det vuxit fram en helt ny värld av friskvård och motionsanläggningar. När lagen kom till ansågs hockey vara något enkelt liksom att styrketräna. Vartefter nya motionsformer och ny friskvård har uppstått har nya saker skrivits till på listorna över vilka aktiviteter som ska anses vara skattefria förmåner. Men även om ett gymkort och hockey nu kan vara nog så dyrt och avancerat som att ta ridlektioner eller ha ett säsongskort i en slalombacke har reglerna stått fast. I dag finns det ridskolor i alla kommuner, en ridlektion kostar ofta inte mer än 150–200 kronor, och du kan låna utrustning och häst på ridskolan. Regelverket har inte hängt med, och det behövs en översyn.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
14. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:1492 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C) och
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 18 och
avslår motionerna
2017/18:20 av Niclas Malmberg (MP),
2017/18:810 av Edward Riedl (M),
2017/18:1142 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12,
2017/18:1190 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:1966 av Lars Beckman (M),
2017/18:2415 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2843 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,
2017/18:3624 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 8 och
2017/18:3627 av Nina Lundström (L) yrkande 21.
Ställningstagande
Det ska löna sig att välja cykel eller kollektivtrafik för resor till och från arbetet. Centerpartiet föreslår att reseavdraget ska förändras och i högre utsträckning ta hänsyn till miljö- och klimatmålen och underlätta för människor i glesbygd som är beroende av bil och saknar tillgång till kollektivtrafik. Reseavdrag ska också utformas så att det blir lättare att kontrollera att avdrag görs korrekt och att det minskar risken för fusk.
Regeringen har höjt beloppsgränsen vid avdrag för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen från 10 000 till 11 000 kronor per år. Så som reseavdraget är konstruerat i dag slår det hårt mot människor som bor på landsbygden och som inte har något annat val än att köra bil till och från sitt arbete. I skogslänen och andra delar av Sverige är avstånden oerhört stora. Människor som bor på gles- och landsbygden får ofta pendla långa sträckor dagligen för att komma till och från sina arbetsplatser. Minskade möjligheter till skatteavdrag för bilresor bidrar till ytterligare kostnader för landsbygdens invånare. Det ökar åter klyftan mellan de som bor i staden och på landet och är inte acceptabelt.
I Norge och Danmark har man ett reseavdrag som enbart beror på avståndet mellan hemmet och arbetsplatsen. Det har gjort att fusket i stort sett har upphört eftersom den avdragsmodellen är enklare att kontrollera.
För att alla ska ha likvärdiga möjligheter till arbetspendling kan det inte vara rimligt att öka kostnaderna för dem som har längst att pendla. Vi föreslår därför att ett nytt system för reseavdrag utreds som baseras på avstånd och utan beloppsgränser.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
15. |
av Momodou Jallow (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1142 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 12 och
avslår motionerna
2017/18:20 av Niclas Malmberg (MP),
2017/18:810 av Edward Riedl (M),
2017/18:1190 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:1492 av Helena Lindahl och Peter Helander (båda C),
2017/18:1966 av Lars Beckman (M),
2017/18:2415 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2843 av Rickard Nordin (C) yrkandena 1 och 2,
2017/18:3624 av Jakob Forssmed (KD) yrkande 8,
2017/18:3627 av Nina Lundström (L) yrkande 21 och
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 18.
Ställningstagande
Det nuvarande systemet för reseavdrag vid arbetsresor har stora brister. Syftet med reseavdraget är att minska individers kostnader för att ta sig till ett arbete. För att avdrag ska vara möjligt för resa med bil krävs en tidsvinst på minst två timmar i förhållande till kollektivtrafik samt att avståndet är minst fem kilometer. Utredningen om fossilfri fordonstrafik, den s.k. FFF-utredningen, konstaterar i betänkandet SOU 2013:84 Fossilfrihet på väg att det i praktiken är nästan enbart resor med bil eller snabba regionaltåg som är berättigade till reseavdrag genom att dessa resor för individen överstiger det belopp över vilket avdrag medges. Det innebär att nuvarande regelverk stimulerar bilresor och innebär att hållbara resor med kollektivtrafik i många fall missgynnas.
FFF-utredningen föreslår att det tillsätts en utredning med uppdrag att analysera effekterna av nuvarande system djupare och föreslå antingen ett avståndsbaserat system eller total avveckling av reseavdraget. Även de parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen och Landsbygdskommittén har föreslagit att reseavdraget ska ses över.
Analys- och teknikkonsultföretaget WSP uppskattar i rapporten Reseavdrag och slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikbiljetter – Effektiva styrmedel som ger önskad effekt? från 2012 att fusket med reseavdrag uppgår till 1,7 miljarder per år för statskassan. Det görs flest reseavdrag i storstadsregionerna. WSP konstaterar att avdragets storlek växer med inkomsten och att avdraget görs framför allt av höginkomsttagare. Män gör reseavdrag i högre utsträckning än kvinnor, oavsett om man ser till andelen avdrag för respektive kön eller storleken på det genomsnittliga avdraget.
Vänsterpartiet anser att ett reseavdragssystem inte bör missgynna kollektivtrafikresenärer (i huvudsak kvinnor). Norge, Danmark och Nederländerna tillämpar ett avståndsbaserat avdrag utan koppling till arbetstagarens biljett- eller bilkostnader. Här finns enligt vår uppfattning erfarenheter som bör vara tillämpliga även för Sverige i övergång till ett mer effektivt och miljöanpassat system för reseavdrag.
Vänsterpartiet föreslår att en utredning ser över möjligheten att införa ett avståndsbaserat reseavdrag som inkluderar och gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor i glesbygd.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
16. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 13 och 14 samt
avslår motionerna
2017/18:637 av Penilla Gunther (KD),
2017/18:2115 av Stina Bergström och Lise Nordin (båda MP) yrkande 5,
2017/18:2412 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2414 av Jan R Andersson (M),
2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11,
2017/18:3462 av Nina Lundström m.fl. (L) yrkande 18 och
2017/18:3627 av Nina Lundström (L) yrkande 1.
Ställningstagande
Det ska löna sig att välja en miljöbil, och utveckling, produktion och användning av förnybara alternativ till diesel och bensin ska öka. Centerpartiet vill införa en grön bilbonus som ger upp till 100 000 kronor till den som köper den mest klimateffektiva bilen. Bilbonusen bekostas genom avgiftsnivåer på de nya bilar som släpper ut mest. Miljöstyrningen måste öka även för förmånsbilar. Centerpartiet anser därför att parkering och trängselavgifter bör avskaffas som skattebefriad förmån. På sikt bör endast bilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt grön-bilbonus-förslaget kvalificeras som förmånsbilar.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
17. |
av Mathias Sundin (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 11 och
2017/18:3462 av Nina Lundström m.fl. (L) yrkande 18 och
avslår motionerna
2017/18:637 av Penilla Gunther (KD),
2017/18:2115 av Stina Bergström och Lise Nordin (båda MP) yrkande 5,
2017/18:2412 av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2414 av Jan R Andersson (M),
2017/18:3627 av Nina Lundström (L) yrkande 1 och
2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 13 och 14.
Ställningstagande
En viktig del i Liberalernas bilpaket är att höja förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar. Höjt förmånsvärde innebär att individens beskattningsbara inkomst ökar. Vidare måste bilåkandet minska framför allt där kollektivtrafiken är väl utbyggd. Därför vill vi kraftigt begränsa reseavdraget där det finns en fungerande kollektivtrafik i förhållande till de delar av landet där människor på ett helt annat sätt är beroende av bilen. Det behövs investeringar i cykelinfrastruktur för att underlätta cykelpendling. Därtill vill vi se över vissa skatteregler kopplade till cykelpendling. Om en arbetsgivare köper en cykel till en anställd för cykelpendling ska cykeln förmånsbeskattas. Om samma anställd i stället cyklar på gymmet kan avdrag göras. Här vore det rimligt att se över reglerna så att incitamenten för cykelpendling ökar. Att fler cyklar i stället för att ta bilen till jobbet är bra för klimatet och för folkhälsan.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
18. |
av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3032 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och
avslår motionerna
2017/18:730 av Cecilia Widegren (M),
2017/18:804 av Edward Riedl (M),
2017/18:805 av Edward Riedl (M),
2017/18:806 av Edward Riedl (M),
2017/18:1306 av Thomas Finnborg (M),
2017/18:1753 av Finn Bengtsson (M) och
2017/18:1812 av Lars-Axel Nordell (KD).
Ställningstagande
En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skatte- och avgiftsfri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag och mindre värde. Inom ramen för friskvård omfattas ”stresshantering”, enligt Skatteverket. I dag finns det också en möjlighet för arbetsgivaren att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling om arbetsgivaren kan visa att behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Dessa möjligheter bör utvecklas så att anställda och arbetsgivare uppmuntras agera förebyggande i högre grad.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
19. |
Avgift till fackföreningar och arbetslöshetskassor, punkt 12 (KD) |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3626 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 29 och
avslår motion
2017/18:620 av Teres Lindberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Alla som arbetar och uppfyller villkoren för försäkringen bör omfattas av en arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomstrelaterad ersättning för den som blir arbetslös. Det borgar för en trygghet under tider av omställning mellan arbete. Under december 2016 var 3 570 000 personer med i en A-kassa. Det betyder att ca 70 procent av arbetskraften (personer mellan 16 och 63 år) var arbetslöshetsförsäkrad. För tio år sedan var anslutningsgraden 81 procent. Av ca 234 000 i arbetskraften som under 2016 var öppet arbetslösa var det endast 38 procent som fick a-kassa. Tio år tidigare var motsvarande siffra 68 procent. Regeringen har tidigare höjt taket på ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Tillsammans med kraftiga skattehöjningar och företagsfientlig politik undermineras arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring. Utöver detta går regeringen nu fram med förslaget att göra avgiften till fackföreningar avdragsgill. Kristdemokraterna vill i stället göra arbetslöshetsförsäkringsavgiften avdragsgill motsvarande 25 procent av avgiften. Det gör anslutningen till försäkringen mindre kostsam, vilket stimulerar till en högre anslutningsgrad.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
20. |
av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 och
2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och
avslår motionerna
2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och
2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
För att få ett dynamiskt näringsliv måste mindre, snabbväxande företag kunna
konkurrera om samma arbetskraft som större och mer etablerade företag. Snabbväxande företag har dock sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner, inte ens när den långsiktiga potentialen är stor. För att underlätta för mindre, snabbväxande företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill vi därför göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. För att stärka svenska företags kompetensförsörjning bör ett nytt regelverk för kvalificerade personaloptioner införas. Alla företag upp till 250 anställda och en nettoomsättning eller balansomslutning på upp till 350 miljoner kronor ska omfattas, utan tidsgräns för hur länge företaget har funnits. På sikt behöver reglerna omfatta ännu fler företag. Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur reglerna för personaloptioner kan göras mer generösa och omfatta fler bolag med beaktande av EU:s statsstödsregler och risken för skatteläckage.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
21. |
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:900 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och
2017/18:919 av Josef Fransson m.fl. (SD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2017/18:3292 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 och
2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.
Ställningstagande
Svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene man är detta deras främsta finansiella tillgångar och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige här från många andra länder. Vi vill öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag genom justeringar på skatteområdet. Vi ser gärna att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget och vill därför underlätta för personaloptioner.
I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta är intimt sammankopplat med lönebildningen och således ytterligare ökar behovet av finansiering. Kapitalförsörjningen i nystartade företag är ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram. Problemen skulle delvis kunna avhjälpas av bättre villkor för personaloptioner där den anställde får ta del av eventuella framtida vinster. Sålunda behöver företagen inte erbjuda lika hög lön, men anställda får ett extra incitament att bidra till företagets framgångar. Förutsättningarna för personaloptioner bör förbättras i nystartade företag, och vi kommer att följa utvecklingen kring personaloptioner och övervaka så att de förändringar som genomförs 2017/18 får önskad och tillräcklig effekt.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
22. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 1 och
avslår motionerna
2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2,
2017/18:2450 av Jan R Andersson (M),
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 3 och 8 samt
2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8.
Ställningstagande
Varje människa måste kunna bidra efter förmåga och få förutsättningar att vara delaktig i samhällslivet. Civilsamhället är ofta snabbt på plats när det uppstår behov av organiserat samarbete mellan människor. För att ge civilsamhället bättre förutsättningar bör det utredas hur avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer kan återinföras och breddas.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
|
23. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 3 och 8 samt
2017/18:3786 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 8 och
avslår motionerna
2017/18:1311 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 2,
2017/18:2450 av Jan R Andersson (M) och
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 1.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att civilsamhället spelar en viktig roll i samhälls-utvecklingen och att det därför behövs åtgärder som skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att fungera och utvecklas. Många viktiga verksamheter som t.ex. anordnar sommaraktiviteter för barn från ekonomiskt utsatta familjer, tar hand om flyktingar eller driver härbärgen för hemlösa bygger på människors ideella engagemang och tid samt gåvor från människor som vill stödja verksamheten ekonomiskt. Alliansregeringen införde på initiativ av Kristdemokraterna gåvoskatteavdraget för att uppmuntra givande till ideella organisationer. Ett år efter att avdraget infördes ökade det totala givandet till landets 90-kontoorganisationer från 5,2 till 5,8 miljarder kronor enligt FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd). Under samma period ökade den genomsnittliga månadsgåvan från 131 kronor per månad till 170 kronor per månad. Kristdemokraterna ser därför mycket allvarligt på att regeringen tagit bort möjligheten för den som skänker pengar till välgörande ändamål att göra skatteavdrag för gåvan. Gåvoskatteavdraget bör återinföras i sin tidigare utformning, och ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor bör avskaffas. På sikt bör även takbeloppet för avdragsrätten höjas, och frågan om att utveckla skatteavdraget till att även omfatta juridiska personer bör också ses över.
Riksdagen bör ställa sig bakom det som anförts och tillkännage detta för regeringen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av möjligheterna för arbetsgivare att tillhandahålla tjänstecyklar åt sina medarbetare och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för friskvård så att cykel inte likställs med andra dyrare träningsredskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur dagens bilersättning kan ersättas med en skattefri reseersättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta för ideellt arbetande ledare inom ungdomsidrotten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda en indexering av beloppsgränsen för gåvor till anställda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att godkänna sporten golf som friskvårdsbidragsaktivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bosparande till första bostaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om individuellt friskvårdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om friskvårdsförmån även för ridsport och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att återställa nivån på den särskilda löneskatten för personer som är 65 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att lagstifta om statligt gynnat bosparande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att varje inkomsttagare och pensionär ska ha rätt till en obeskattad summa pengar på 200 000 kronor per år som man kan leva på samt att inkomster därutöver ska beskattas med högst 30 procent, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattesystemet bör reformeras så att människor med långvarig sjukdom inte längre beskattas högre än de som har inkomst av arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en friskvårdsschablon som kan användas till vilken sport, idrottsaktivitet eller annan friskvårdsaktivitet som helst som går att styrka med ett kvitto, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att justera 183-dagarsregeln för sjömän och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ROT-avdraget bör ses över med intentionen att avskaffa möjligheterna till ROT-avdrag för fastigheter som inte ligger i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt på medlemsavgift i fackföreningar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avdragsrätt på medlemsavgift i arbetslöshetskassor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om rätten till RUT- och ROT-avdrag i bostäder utomlands eller hur boende och arbete i två EU-länder ska hanteras skattemässigt för avdragsrätten ska utredas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att införa skattefrihet för miljöförbättrande utrustning i förmånsbilar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar översyn och modernisering av inkomstskattelagen så att friskvårdsförmåner även ska gälla golf och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar översyn och modernisering av inkomstskattelagen så att friskvårdsförmåner även ska gälla motionsridning och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att genomföra en konsekvensanalys av försämringen för jobbskapande reformer, t.ex. RUT- och ROT-avdragen, och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda hur RUT-avdraget kan utvidgas och utvecklas i stället för att försämras, t.ex. vad gäller att skapa fler jobb för unga och utrikesfödda, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att låta Statskontoret utreda RUT- och ROT-reformernas effekter på Sveriges ekonomi, arbetsmarknaden, jämställdhet och ungas jobb på arbetsmarknaden, och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att låta Statskontoret följa de försämrade reformerna ur både ett ekonomiskt och ett jobbskapande perspektiv och återkomma till riksdagen senast i samband med nästa budgetproposition med en utvärdering, och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förslag på hur ROT-avdraget kan utvecklas, och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur RUT- och ROT-avdragen kan utvecklas för att underlätta vardagen för äldre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett personligt avdrag för friskvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för köp av tjänster av massör, kiropraktor, sjukgymnast, personlig tränare och motsvarande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att införa ett skatteavdrag för privatpersoner som gäller gymkort och vissa kostnader i samband med träning, tävling och motion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett skatteavdrag för anmälningsavgifterna till En svensk klassiker, Tjejklassikern och andra motionstävlingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja användandet av cyklar för arbetspendling och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvidga systemet med ROT-avdrag till att även omfatta ägare av hyresfastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till ROT- och RUT-avdrag enbart ska gälla arbete som utförs inom Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tidsplan för att ta bort skatteklyftan för personer med sjuk- och aktivitetsersättning relativt löntagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur en likformig beskattning av förvärvsinkomster kan återinföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av ROT-avdragets regelverk med syfte att endast tillåta avdrag för renoverings-, om- och tillbyggnadsåtgärder för objekt placerade i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera i mindre bolag och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för personaloptioner i nystartade företag och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Skatteverkets kriterier för avdragsgilla personalförmåner så att även ridning inkluderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn i syfte att göra ROT-avdraget till ett verkligt husavdrag samt att justera nivån så som anförs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att fler idrotter ska omfattas av friskvårdsbidraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ROT- och RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett möjliggörande av friskvårdsavdrag för ridning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur föräldrapenning och RUT-avdrag ännu mer kan uppmuntra till företagande i samband med föräldraskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort möjligheten för svenskar med bostäder utanför Sverige att göra avdrag för ROT- och RUT-tjänster och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning som har till uppgift att eftersträva ett avståndsbaserat reseavdrag som inkluderar och gynnar resande med kollektivtrafik och cykel, och samtidigt inte missgynnar dem som bor i glesbygd, bör tillsättas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att analysera hur skattesystemets utjämnande effekter har utvecklats över tid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över ett införande av avdragsgillt bosparande för unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att företag genom friskvårdsbidraget helt eller delvis även ska kunna bekosta enskilda medarbetares individuella anmälningsavgifter till exempelvis motionslopp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för vem som ska få vara förmånstagare för pensionsförsäkringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reseavdragssystemets utformning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ridsport i den skattebefriade friskvården och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att höja taket för RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utökad avdragsrätt för RUT och ROT till att gälla för hushållens alla köpta tjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för en modell med avdragsgillt bosparande för unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till sänkta skatter för ökad egenmakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för friskvårdsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att betrakta golf som motion och friskvård tillsammans med de redan i dag skattebefriade motionsformerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en fortsatt översyn av skatten på arbete i alla inkomstskikt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för ett utvidgat ROT-avdrag som också omfattar mindre, passiva jordbruksfastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en försöksverksamhet med BOT-avdrag i Halland och Skåne och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör följa Norges exempel där avdragen även omfattar gåvor till omsorgs- och hälsofrämjande arbete för barn och ungdom, kultur, idrott, friluftsliv, religiös eller annan livssynsverksamhet, mänskliga rättigheter samt värnande om vår miljö och kultur, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna kring traktamente med hänsyn till soldatyrkets speciella förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för skattefri motion och friskvård i syfte att addera fler friskvårdsklassade aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan angående personalgåvor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att göra en genomlysning av det svenska systemet för beskattning av olika skattebaser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa dubbelt jobbskatteavdrag för vårdpersonal som sjuksköterskor och undersköterskor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ROT-avdrag till de hus och hushåll som bäst behöver det och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över regelverket för skattefria friskvårdsförmåner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avdraget för resor i deklarationen i syfte att inte missgynna de resenärer som saknar tillgång till kollektivtrafik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga ROT-avdraget till att även omfatta vatten och avloppsanläggningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna om RUT-avdrag för företag som saknar erforderliga tillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa den statliga inkomstskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utveckla RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för en stärkt ekonomisk jämställdhet mellan makar och människor som lever i äktenskapsliknande förhållanden i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av möjligheten till enskild skattereduktion för hälsofrämjande åtgärder, s.k. BOT-avdrag, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ifall Finansdepartementet bör tillämpa en försiktighetsprincip vid beräkning och uppföljning av skattehöjningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en nationell sjukvårdsskatt för en mer rättvis och jämlik sjukvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta dagens friskvårdsbidrag via arbetsgivaren med en avdragsrätt för kostnader för utförd träning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda effekterna av minskat ROT-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en bred skatteöversyn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda processen mot en blocköverskridande skatteuppgörelse och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av reseavdragen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett skatteavdrag för unga som sparar till en egen bostad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över villkoren för friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten för kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän att slippa förmånsbeskattning för icke lagad mat ute i fält (avsnitt 12.3) och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ROT-avdrag för ett andra hushåll och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utökning av cykelpremien och förändring av förmånsbeskattningen och friskvårdsbidraget för att främja mer arbetspendling med cykel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en utvidgning av REP-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ridning och golf som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förenkla reglerna för beskattning av firmafordon hos egenföretagare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn i syfte att förenkla systemet kring förmånsbeskattning av tjänstefordon och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förmånsbeskattning av fri parkering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avdragsrätt för resor i samband med högskolestudier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att även låta fönsterrenovering omfattas av ROT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av reglerna för ROT-avdrag avseende jordbruksarrendatorers kostnader för reparationer och om- och tillbyggnader på sina bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet genom att bredda tjänsteutbudet inom RUT-avdraget för pensionärer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa RUT-avdrag för massage och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa REP- och ROST-avdrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de ekonomiska villkoren för soldater i utlandstjänst och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om investeringar i cykelinfrastruktur samt nödvändigheten att se över vissa skatteregler kopplat till cykelpendling och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avståndsbaserade reseavdrag och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefri milersättning och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att arbeta fram en handlingsplan för hur skatten för landets pensionärer stegvis kan sänkas och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av hur man kan sänka skatten för de pensionärer som väljer att arbeta efter sin pensionering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa den särskilda löneskatten för personer som är 65 år och äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett förtydligande av reglerna om skattehanteringen av dricks och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att snarast anpassa expertskatten till den danska och tillkännager detta för regeringen.
31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa RUT- och ROT-avdragen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en sänkning av arbetsgivaravgifterna för äldre och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en sänkning av arbetsgivaravgifterna och andra inkomstrelaterade skatter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka incitamenten för sparande genom att se över exempelvis införandet av ett avdrag för buffertsparande och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla anställdas möjligheter till förebyggande insatser via sin arbetsgivare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera ridsport i friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa värnskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera professionella tvätteritjänster i RUT-avdraget och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ny forskning visar att staten skulle tjäna på att värnskatten avskaffas, varför detta snarast bör övervägas, och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige är det land i EU, och i världen, som har högst marginalskatt, varför en sänkning av marginalskatten måste ses över, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den nedre brytpunkten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för försvarsanställda i utlandstjänst och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att avskaffa skatten på RUT-tjänster som köps av personer som är 65 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inkludera ridsport och golf som en del av friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en omvänd ordning för vilka tjänster som är avdragsgilla som RUT-tjänster där otillåtna tjänster specificeras snarare än att tillåtna tjänster specificeras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett införande av ett startjobbskatteavdrag där de första arbetsinkomsterna i livet görs skattefria för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra CSN-lånen avdragsgilla inom ramen för ränteavdraget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en utvidgning av friskvårdsbegreppet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa konkurrenskraftiga kvalificerade personaloptioner och utreda möjligheten att utvidga reglerna och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av skattefria och redovisningsfria köp mellan privatpersoner på upp till 30 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för skattelättnader för utländska experter, specialister, forskare och andra nyckelpersoner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra kompetenshöjande utbildning avdragsgill för enskilda individer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattesystemet och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över expertskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för staten att uppmuntra ett stärkt individuellt sparande hos medborgarna och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa konkurrenskraftiga kvalificerade personaloptioner och utreda möjligheten att utvidga reglerna och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om cykling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ridning bör kunna vara en del av friskvårdsförmånen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra det skattemässigt förmånligt för företag och privatpersoner att finansiellt bidra till kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till det civila samhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en omedelbar översyn och modernisering av inkomstskattelagen med syftet att friskvårdsförmåner även ska gälla för utförsåkning, ridning och golf och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning som har till syfte att förändra grundavdraget så att det stimulerar människor till mer arbete och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i skattesystemet så att cykling uppmuntras, t.ex. vad gäller reseavdrag, tjänstecyklar, cykel som personalförmån och friskvårdsbidrag för cykling som motion, och tillkännager detta för regeringen.
29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en rätt att göra avdrag i deklaration för arbetslöshetskasseavgift och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vissa skatteregler kopplade till cykelpendling och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av avdrag för resor till arbetet och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa den allmänna löneavgiften och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att avskaffa parkerings- och trängselskatteavgifter som skattebefriad förmån och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att endast bilar som faller inom ramen för att få en bonus enligt grön-bilbonus-förslaget kvalificeras som förmånsbilar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att verka för att reformera reseavdraget för större miljö- och klimatnytta och så att det blir lättare att kontrollera att avdrag görs korrekt och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av återinförandet av särskild löneskatt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av avtrappat jobbskatteavdrag samt begränsad uppräkning av brytpunkt för statlig inkomstskatt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av ROT- och RUT-avdragens förändring och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effekterna av avskaffandet av skattereduktion för gåvor bör utvärderas och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka RUT- och ROT-avdragen med de nya tjänster som förordas och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla och jämställa reglerna mellan olika hobbyslag, och där inkomsterna för hobbybiodlare i ett första steg får ett grundavdrag (skattefri inkomst) på 15 000 kronor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett återinförande och en breddning av avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en miljömässig och samhällsekonomisk utvärdering av den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra och utveckla avdragsrätten för gåvor och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kvinnors företagande bl.a. för tjänstesektorn, t.ex. genom att se över möjligheterna för att bredda RUT och höja taket i RUT och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om ridning och golf kan inkluderas i friskvårdsavdraget och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten att köpa RUT-tjänster i föräldrars bostad bör breddas till att omfatta samtliga närstående familjemedlemmar såsom syskon och barn och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om avdragsrätten för personer över 80 år för hushållsnära tjänster ska höjas från 50 till 60 procent av arbetskostnaden och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en förenkling och breddning av avdragsrätten för hushållsnära tjänster kan ske för alla över 70 år och tillkännager detta för regeringen.
50.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pröva möjligheten för ridsport att ingå som friskvårdsförmån och tillkännager detta för regeringen.