Skatteutskottets betänkande

2017/18:SkU2

 

Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att ideella föreningar och registrerade trossamfund ska vara undantagna från skattskyldighet för inkomster från upplåtelser av rättigheter som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål och att avgifter som betalas av arbetsgivare till kollektivavtalsstiftelser inte ska beaktas vid tillämpning av fullföljdskravet för begränsning i skattskyldigheten.

Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017.

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:192 Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:192.

 

Stockholm den 14 september 2017

På skatteutskottets vägnar

Per Åsling

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Momodou Jallow (V), Larry Söder (KD), Erik Ezelius (S) och Jamal El-Haj (S).

 

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet proposition 2016/17:192 Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser. Regeringens förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund undantas från skattskyldighet för vissa inkomster

Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller ett ändamålskrav, ett verksamhetskrav, ett fullföljdskrav och ett öppenhetskrav är inskränkt skattskyldiga och är, med undantag för kapitalvinster och kapital­förluster, skattskyldiga bara för inkomst av näringsverksamhet. Utöver detta kan ideella föreningar och registrerade trossamfund utan skattskyldighet bedriva viss näringsverksamhet om inkomsten till huvudsaklig del kommer från

      verksamhet som är ett direkt led i främjandet av eller som har annan naturlig anknytning till allmännyttiga ändamål

      verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete eller

      verksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.

Samarbeten med kommersiella företag har blivit vanligare. För allmännyttiga ideella föreningar har frågan i vilken utsträckning de, med bibehållet undantag från skattskyldighet, kan samarbeta med kommersiella företag blivit alltmer aktuell. En anledning till det är att idrotten, men även andra ideella sektorer, i högre grad får reklamintäkter och andra intäkter ur samarbeten med företag. Intresset hos företag att av kommersiella skäl sponsra idrottsföreningar och andra föreningar som engagerar t.ex. barn och ungdomar har också ökat.

En annan anledning till att frågan blivit mer aktuell kan ibland vara den tekniska utvecklingen. Det blir allt vanligare att matchprogram m.m. i stället för i pappersformat säljs via applikationsprogram. Denna utveckling leder till ökade samarbeten med företag eftersom få föreningar har den tekniska kompe­tensen att utveckla dessa tjänster på egen hand. Den tekniska utvecklingen har även medfört att det förekommer att idrottsturneringar för ungdomar sänds via webb-tv till föräldrar, släkt och andra intresserade – en utveckling som kan förväntas öka i omfattning.

Sedan lång tid har inkomster som härrör från näringsverksamhet som i sig innebär ett fullföljande av allmännyttiga ändamål varit undantagna från skattskyldighet för föreningarna. Enligt propositionen finns det skäl att förtydliga att denna princip även gäller inkomster som kommer från upplåtelser av rättigheter till företag, när rättigheterna uppkommit just genom den allmännyttiga verksamheten. Det kan röra sig om sändnings­rättigheter, rättigheten till namnet på ett visst evenemang eller rättigheter för företag att i sin egen marknadsföring använda sig av föreningens klubbmärke eller annat varumärke som föreningen äger och på ett sådant sätt omnämna sitt stöd till föreningen och den verksamhet som föreningen bedriver.

Regeringen föreslår ett förtydligande av inkomstskattelagen som innebär att ideella föreningar ska vara undantagna från skattskyldighet för inkomster från upplåtelser av rättigheter som uppkommit genom främjandet av allmän­nyttiga ändamål. Även registrerade trossamfund ska omfattas av förslaget. Undantaget från skattskyldighet gäller om föreningen eller trossamfundet i övrigt uppfyller de krav som ställs för inskränkt skattskyldighet.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017.

Regeringen bedömer att förslaget inte medför några offentligfinansiella effekter. Förslaget bedöms heller inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter. Förslaget gör det tydligare för allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund vilka verksamheter som de är skattepliktiga för genom att det undanröjer en viss rättslig osäkerhet som finns kring vissa inkomster. Förslaget bedöms därför innebära en viss administrativ lättnad för dessa allmännyttiga organisa­tioner.

Regeringen anser slutligen att risken för att förslaget leder till konkurrenssnedvridning är liten.

Arbetsgivares avgiftsbetalningar till kollektivavtalsstiftelser beaktas inte vid tillämpning av fullföljdskravet

Kollektivavtalsstiftelser, eller trygghetsstiftelser, inrättas av arbetsmark-nadens parter genom s.k. omställningsavtal eller trygghetsavtal. Syftet är att ge trygghet för personer som är eller riskerar att bli arbetslösa, genom bl.a. omställningsstöd och avgångsersättning.

Kollektivavtalsstiftelser är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter.

Fullföljdskravet är ett av de fyra kraven som ställs på stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund för att de ska kunna undantas från beskattning enligt inkomstskattelagen. Fullföljdskravet innebär att de intäkter som är undantagna från beskattning ska användas för allmännyttiga ändamål. Under beskattningsåret ska intäkterna i skälig omfattning användas för ett eller flera allmännyttiga ändamål, men hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts sett över en period av flera beskattningsår. Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan anses vara tillfälligt.

Regeringen anför att fullföljdskravet, med dess huvudregel att intäkter normalt sett ska användas redan under beskattningsåret, riskerar att stå i strid med den kapitaluppbyggnad som är nödvändig och önskvärd för kollektivavtalsstiftelserna. Detta gäller även med beaktande av möjligheten att ta hänsyn till hur fullföljden har varit under en period av flera år.

Det finns enligt regeringen därför skäl att anpassa utformningen av fullföljdskravet för kollektivavtalsstiftelserna till hur deras höggradigt allmännyttiga verksamhet rent faktiskt bedrivs, så att stiftelserna inte riskerar att beskattas på ett sätt som inte är avsett.

Regeringens förslag innebär att avgifter som betalas av arbetsgivare till kollektivavtalsstiftelser inte ska beaktas vid tillämpning av fullföljdskravet.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017.

Regeringen bedömer att förslaget inte har några offentligfinansiella effekter. Förslaget har heller inte någon budgetpåverkan för Skatteverket eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. Några särskilda informationsinsatser bedöms inte behövas.

Regeringen anför att förslaget är positivt för kollektivavtalsstiftelserna, på så sätt att risken för icke avsedda beskattningskonsekvenser undviks. Förslaget ger dessutom stiftelserna ett tydligt stöd i och med att de får ägna sig åt nöd­vändig och önskvärd kapitaluppbyggnad, samtidigt som den administrativa bördan inte ökar.

 

 

Utskottets överväganden

Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller förslaget om att ideella föreningar och registrerade trossamfund ska vara undantagna från skattskyldighet för inkomster från upplåtelser av rättigheter som uppkommit genom främjandet av allmännyttiga ändamål och att avgifter som betalas av arbetsgivare till kollektivavtalsstiftelser inte ska beaktas vid tillämpning av fullföljdskravet för begränsning i skattskyldigheten.

 

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:192 Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

 

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag