|
|
Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2017/18:187 Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter med undantag för regeringens förslag till lag om ändring i lagen om ändring i lagen om frihet från skatt vid import, m.m.
I propositionen föreslås att det införs en punktskatt på nikotinhaltiga vätskor som används i elektroniska cigaretter och på nikotinhaltiga produkter för användning i mun eller näsa som inte innehåller tobak. Vätskorna beskattas med 2 kronor per milliliter och andra nikotinhaltiga produkter beskattas med 200 kronor per kilogram. Skattskyldig ska den vara som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga produkter, säljer skattepliktiga produkter till Sverige genom distansförsäljning, för in till Sverige, importerar eller tar emot sådana produkter i Sverige. Från skattskyldighet undantas sådana varor som en enskild person själv transporterar till Sverige om varorna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk, dock högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle. Förutom en ny lag om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter föreslås följdändringar i ett antal andra lagar. Den nya lagen och följdändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Regeringens förslag till lag om ändring i lagen om ändring i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. är lagtekniskt samordnat med ett förslag till lag om ändring i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. i proposition 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter som bereds av socialutskottet. Eftersom sistnämnda proposition alltjämt bereds i socialutskottet bör inte lagförslagen samordnas på det sätt som regeringen föreslår. Utskottet avstyrker därför regeringens förslag i proposition 2017/18:187 till lag om ändring i lagen om ändring i lagen om frihet från skatt vid import, m.m.
I betänkandet finns en reservation (SD, -).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:187 Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter.
Ett yrkande i en följdmotion (SD).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Beskattning av elektroniska cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter
Beskattning av elektroniska cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter (SD, -)
Beskattning av elektroniska cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter (L)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Beskattning av elektroniska cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter |
Riksdagen
a) antar regeringens förslag till
1. lag om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter,
2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker,
4. lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg,
5. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
7. lag om ändring i tullagen (2016:253),
8. lag om ändring i lagen (2017:1229) om ändring i lagen (2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:187 punkterna 1–7 och 9 samt avslår proposition 2017/18:187 punkt 8 och motion
2017/18:4064 av Martin Kinnunen och David Lång (båda SD).
Reservation (SD, -)
Stockholm den 17 maj 2018
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (-), Fredrik Schulte (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Anna Johansson (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Momodou Jallow (V), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S) och Jamal El-Haj (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:187 Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. I ärendet har väckts en motion, 2017/18:4064, som framgår i bilaga 1.
Bakgrund
Europaparlamentet och Europeiska unionens råd antog den 3 april 2014 direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (tobaksproduktdirektivet). Förutom regler om tobaksprodukter innehåller direktivet även regler om elektroniska cigaretter (e-cigaretter) och påfyllningsbehållare. Direktivets regler ska tillämpas under förutsättning att produkterna inte omfattas av kravet på ett godkännande enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (humanläkemedelsdirektivet) eller kraven som anges i rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter.
I en dom som meddelades den 17 februari 2016 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att e-cigaretter som innehåller nikotin inte ska bedömas som läkemedel utifrån sin funktion. Domen innebar att tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter och påfyllningsbehållare måste genomföras i svensk lagstiftning. I proposition 2016/17:132 föreslog regeringen därför bestämmelser om e-cigaretter, som bl.a. innebär att det införs en skyldighet för tillverkare och importörer att anmäla produkter, att tillverkare och leverantörer blir ansvariga för att dessa produkter uppfyller vissa krav och att det införs restriktioner för reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017. Större delen av de nya bestämmelserna infördes genom lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Det finns på EU-nivå inte några regler som specifikt rör beskattning av e-cigaretter. Medlemsstaterna har således möjlighet att införa och utforma regler om en sådan beskattning så länge reglerna följer de generella unionsrättsliga reglerna om proportionalitet och likabehandling och inte leder till gränsformaliteter i handeln mellan medlemsstater.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att elektroniska cigaretter (e-cigaretter) ska beskattas. I tobaksproduktdirektivet finns regler om hanteringen av e-cigaretter, som i många fall motsvarar regler för tobaksprodukter. I skälen till direktivet anges att en hög folkhälsoskyddsnivå bör beaktas vid regleringen av e-cigaretter samt att bruket av e-cigaretter kan vara en inkörsport till nikotinberoende och resultera i traditionell tobakskonsumtion, eftersom de efterliknar och normaliserar rökning. Frågan om e-cigaretter har även diskuterats inom ramen för Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll. Enligt artikel 5.2(b) i konventionen ska parterna arbeta mot att förebygga och minska inte bara tobakskonsumtion utan även nikotinberoende, oavsett källa. I WHO:s rapport Electronic Nicotine Delivery Systems and Electronic Non-Nicotine Delivery Systems (ENDS/ENNDS) från augusti 2016 (FCTC/COP/7/11) anges att det är mycket sannolikt att e-cigaretter är mindre giftiga än cigarettrök, men att det är osannolikt att e-cigaretter är ofarliga och att långsiktigt användande förväntas öka risken för kronisk obstruktiv lungsjukdom, lungcancer och möjligen även kardiovaskulär sjukdom. Tobaksproduktsdirektivets regler om hantering av e-cigaretter har genomförts inom EU och flera medlemsstater har även infört skatter på e-cigaretter.
Regeringen anser sammanfattningsvis att det finns starka folkhälsoskäl att beskatta e-cigaretter. Genom lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare har det införts regler kring hanteringen av e-cigaretter, bl.a. om produktkrav, åldersgräns, anmälningsskyldighet vid försäljning, tillsyn och straffansvar. Beskattning av e-cigaretter kommer enligt regeringen att komplettera dessa regler och ytterligare stärka kontrollen på området.
Regeringen föreslår vidare att skatten ska omfatta nikotinhaltiga vätskor som används i e-cigaretter. En e-cigarett är en elektronisk apparat som förångar en vätska så att den kan andas in av användaren. Skatt kan därför tas ut på själva apparaten, på vätskan eller på båda. En beskattning av apparaten möter dock vissa praktiska problem, då apparaterna varierar i utförande, storlek och pris. Den folkhälsoaspekt som motiverar beskattningen talar enligt regeringen även för att själva konsumtionen ska beskattas. Förutom för engångscigaretterna har inköpet av e-cigaretten ingen koppling till hur mycket den används. Detta talar enligt regeringen för att vätskan bör beskattas. Regeringen föreslår därför att vätskorna ska beskattas, men inte apparaterna.
Regeringen anser att det är klarlagt att nikotin har många negativa hälso-konsekvenser och nikotinhaltiga vätskor bör därför beskattas. När det gäller beskattning finns det argument både för och emot att inkludera även vätskor utan nikotin. Sammantaget anser regeringen att argumenten för att beskatta nikotinhaltiga vätskor, men inte vätskor utan nikotin väger över, både ur ett folkhälsoperspektiv och ur ett administrativt perspektiv.
Den föreslagna skatten ska även omfatta andra nikotinhaltiga produkter. När Högsta förvaltningsdomstolen fastslog att e-cigaretter som innehåller nikotin inte ska bedömas som läkemedel utifrån sin funktion innebar det att vätskan till e-cigaretter betraktades som en nikotinhaltig produkt som varken var en tobaksprodukt eller klassificerades som läkemedel. Nyligen har det i Sverige lanserats en snusliknande produkt som i likhet med e-cigaretten inte innehåller tobak, men som innehåller nikotin. Det kan inte uteslutas att det i framtiden kan släppas andra nikotinhaltiga produkter utan tobak på den svenska marknaden. Flera av de hälsoskäl som anförts för beskattning av e-cigaretter gör sig gällande även för dessa produkter, eftersom de kan leda till nikotinberoende och kan fungera som inkörsport till tobakskonsumtion. Utifrån likabehandlingsprincipen är det enligt regeringen svårt att motivera varför andra tobaksfria nikotinhaltiga produkter för konsumtion skulle beskattas på ett annat sätt än e-cigaretter. Regeringen föreslår därför att även dessa produkter ska beskattas.
När det gäller definitioner och avgränsningar behövs det enligt regeringen en skatterättslig definition av vätskan som omfattar dels vätskor som är möjliga att konsumera direkt i e-cigaretter, dels vätskor som kan användas för att tillverka vätskor som är möjliga att konsumera i e-cigaretter. Regeringen föreslår därför att skattepliktiga vätskor ska betecknas e-vätskor och definieras som vätskor som innehåller nikotin.
För andra nikotinhaltiga produkter utan tobak finns i dag ingen definition i tobaksproduktdirektivet eller i svensk lag. Eftersom definitionen ska omfatta även tänkbara framtida produkter samtidigt som syftet inte är att beskatta alla varor som innehåller nikotin behöver definitionen kopplas till användningen. Regeringen föreslår därför att de skattepliktiga nikotinhaltiga produkterna benämns andra nikotinhaltiga produkter och definieras som nikotinhaltiga produkter för användning i mun eller näsa, med undantag för e-vätskor eller produkter som innehåller tobak. Eftersom det huvudsakliga skälet för beskattning av e-cigaretter och andra nikotinprodukter är folkhälsan anser regeringen inte att det är lämpligt att beskatta produkter som är godkända som läkemedel. Om undantaget enbart omfattar läkemedel som uppfyller kraven för att få säljas kommer det normalt att finnas godkännanden eller registreringar för beskattningsmyndigheten att grunda sin bedömning på. Regeringen föreslår därför att reglerna om beskattning ska innehålla ett undantag för läkemedel som uppfyller kraven för att få säljas samt medicintekniska produkter som får släppas ut på marknaden eller tas i bruk i Sverige.
När det gäller frågan om beräkningen av skatten anser regeringen sammantaget att fördelarna med ett lättillämpat system där produkterna beskattas utifrån volym väger tyngre än den ökade noggrannhet som följer av beskattning utifrån nikotininnehåll. Regeringen föreslår därför att skatten på vätskor till e-cigaretter ska beräknas utifrån volym. Andra nikotinhaltiga produkter bör beskattas på liknande sätt som e-vätskor. Eftersom skatten inte är begränsad till vätskor går det dock inte att beräkna skatten utifrån volym. Regeringen föreslår därför att skatten för andra nikotinhaltiga produkter ska beräknas utifrån varans vikt.
När det gäller frågan om e-cigaretters hälsopåverkan finns det i dag inte någon konsensus bland forskare. I WHO:s rapport FCTC/COP/7/11 anges dock att det är mycket sannolikt att e-cigaretter är mindre giftiga än vanliga cigaretter, men att det är osannolikt att de är ofarliga. Det talar för att skattenivån bör läggas lägre än för traditionella cigaretter. En annan aspekt att beakta när skattenivån ska bestämmas är att marknaden för e-cigaretter fortfarande är under framväxt. E-cigaretter håller på att göra inträde på den svenska marknaden och därför är det enligt regeringen viktigt att skattenivån inte sätts för högt så att den riskerar att styra bort konsumtionen från den legala svenska marknaden. Sammantaget bedömer regeringen att en skattesats på e-vätska om 2 000 kronor per liter, dvs. 2 kronor per milliliter e-vätska, är väl avvägd. När det gäller storleken på skatten för andra nikotinhaltiga produkter föreslår regeringen en skatt i motsvarande storleksordning som skatten på e-vätskor. Vid ett antagande att den nikotinhaltiga snusliknande produkten utan tobak som finns på marknaden skulle vara en genomsnittlig annan nikotinhaltig produkt och under förutsättning att det är samma mängd som konsumeras när man använder dessa produkter som när man använder snus, innebär en skatt motsvarande den på e-vätskor att andra nikotinhaltiga produkter skulle beskattas med 200 kronor per kilogram, vilket är mindre än hälften av skatten på snus. Regeringen bedömer att en sådan skattenivå är lämplig och föreslår därför en skattesats på andra nikotinhaltiga produkter om 200 kronor per kilogram.
För att underlätta för aktörer och skapa en större tydlighet inom skattesystemet i stort bedömer regeringen att det är lämpligt att utforma reglerna i enlighet med andra nationella punktskatter. Regeringen föreslår därför att reglerna om beskattning av e-cigaretter och andra nikotinprodukter ska utformas efter reglerna om beskattning av snus och tuggtobak.
När det gäller frågan om vem som ska vara skattskyldig baseras reglerna på att punktskatter normalt tas ut så tidigt som möjligt bland de aktörer som befattar sig med skattepliktiga varor. Antalet skattskyldiga begränsas därmed, vilket underlättar administration och kontroll av punktskatterna. Regeringen föreslår därför att den skattskyldige normalt ska vara den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga produkter, för in eller importerar sådana produkter till Sverige eller tar emot sådana produkter i Sverige. Regeringen föreslår vidare att det införs ett undantag för varor som en enskild person själv transporterar till Sverige om varorna är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk. För att undvika att undantaget används för att transportera in stora mängder obeskattade varor i Sverige föreslås dock att undantaget ska vara tillämpligt för högst 20 milliliter e-vätskor och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle. Skattskyldigheten inträder vid tillverkningen, införseln eller importen.
Att skattskyldighet inträder redan vid dessa tillfällen kan dock leda till oönskade likvida påfrestningar för berörda företag. I likhet med andra nationella punktskatter föreslår regeringen därför ett system med godkända lagerhållare som innebär att skattskyldigheten skjuts upp och inträder vid en senare tidpunkt än tidpunkten för tillverkning, införsel eller import.
Regeringen föreslår vidare att även den som bedriver distansförsäljning av e-vätskor eller andra nikotinhaltiga produkter ska vara skattskyldig och registreras hos Skatteverket.
När det gäller snus och tuggtobak föreslås också att det införs en möjlighet att sälja dessa i exportbutiker utan att samtidigt sälja andra tobaksvaror.
Regeringen, som inte ser något skäl att frångå den uppdelning som gäller för snus och tuggtobak, föreslår slutligen att Skatteverket ska vara beskattningsmyndighet förutom vid import från tredjeland, då Tullverket ska vara beskattningsmyndighet.
Den nya skatten genomförs genom en ny lag om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter. Ändringar görs dessutom i lagen om frihet från skatt vid import m.m., skatteförfarandelagen, lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, tullagen, lagen om exportbutiker och lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Beskattning av elektroniska cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att införa en skatt på elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter och de följdändringar som är nödvändiga för att förslaget ska kunna genomföras.
Riksdagen avslår motionsförslaget om att förslaget ska avslås.
Jämför reservationen (SD, -) och det särskilda yttrandet (L).
Propositionen
I propositionen föreslås att det införs en punktskatt på nikotinhaltiga vätskor som används i elektroniska cigaretter och på nikotinhaltiga produkter för användning i mun eller näsa som inte innehåller tobak. Skatten omfattar dock inte produkter som klassificeras som läkemedel. Vätskorna beskattas med 2 kronor per milliliter och andra nikotinhaltiga produkter beskattas med 200 kronor per kilogram. Skattskyldig ska den vara som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga produkter, säljer skattepliktiga produkter till Sverige genom distansförsäljning, för in till Sverige, importerar eller tar emot sådana produkter i Sverige. Från skattskyldighet undantas sådana varor som en enskild person själv transporterar till Sverige om varorna är avsedda för den enskildes eller dennes familjs personliga bruk, dock högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle. Förutom en ny lag om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter föreslås följdändringar i ett antal andra lagar.
Motionen
I kommittémotion 2017/18:4064 av Martin Kinnunen och David Lång (båda SD) anförs att propositionen bör avslås. Motionärerna anför att det är en stor skillnad mellan beskattningen av de två produktkategorierna, där en är ny och den andra i princip inte är lanserad i Sverige. Det blir därmed svårt att utvärdera hur skatten kommer att påverka konkurrensen mellan de olika produktslagen och det finns också en risk för framtida gränsdragningsproblematik. Den kraftiga prisökningen innebär att de ekonomiska incitamenten att övergå från tobaksrökning till att använda elektroniska cigaretter avsevärt kommer att minska eller bli negativa beroende på användning. Det innebär även en ökad risk för smuggling och illegal handel.
Mot bakgrund av de gällande punktskatterna på cigaretter och snus finns det anledning att utifrån ett folkhälsoperspektiv utvärdera behovet och nyttan av att införa ytterligare en punktskatt på e-vätskor. Forskare är överens om att elektroniska cigaretter är ett betydligt mindre hälsoskadligt alternativ till rökning av cigaretter och det är därför viktigt att ett förslag att införa en skatt bygger på en gedigen konsekvensutredning. Det kan enligt motionärerna finnas anledning att införa en skatt på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter, men ett sådant förslag bör utgå från att skatten differentieras utifrån nikotinstyrka och införandet bör föregås av en grundlig konsekvensanalys.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i samband med hanteringen av budgetpropositionen för 2018 prövat frågan om beskattning av elektroniska cigaretter. Utskottet delade då regeringens bedömning att det finns skäl att behandla elektroniska cigaretter på ett likartat sätt som tobaksvaror och att en hög folkhälsoskyddsnivå därmed måste tas i beaktande vid regleringen av elektroniska cigaretter (yttr. 2017/18:SkU1y). Utskottet finner inte nu skäl att göra en annan bedömning.
När det gäller andra nikotinhaltiga produkter delar utskottet vidare regeringens bedömning att det med beaktande av folkhälsoskäl och utifrån likabehandlingsprincipen är svårt att motivera varför andra tobaksfria nikotinhaltiga produkter för konsumtion skulle beskattas på ett annat sätt än elektroniska cigaretter.
Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. är lagtekniskt samordnat med ett förslag till lag om ändring i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. i proposition 2017/18:156 Ny lag om tobak och liknande produkter som bereds av socialutskottet. Eftersom proposition 2017/18:156 alltjämt bereds i socialutskottet bör inte lagförslagen samordnas på det sätt som regeringen föreslår. Skatteutskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2017/18:187 till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (lagförslag 2.8).
Utskottet tillstyrker propositionen i övrigt och avstyrker motionsförslaget.
|
Beskattning av elektroniska cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter (SD, -) |
av Olle Felten (-) och David Lång (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens lagförslag,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4064 av Martin Kinnunen och David Lång (båda SD) och
avslår proposition 2017/18:187 punkterna 1–9.
Ställningstagande
I propositionen föreslås att e-vätskor ska punktbeskattas med 2 000 kronor per liter och ”andra nikotinhaltiga produkter” ska beskattas med 200 kronor per kilo. Detta är en stor skillnad för två produktkategorier, där en är ny och den andra i princip inte är lanserad i Sverige. Det blir därmed svårt att utvärdera hur skatten kommer att påverka konkurrensen mellan de olika produktslagen och det finns också en risk för framtida gränsdragningsproblematik. Den kraftiga prisökningen innebär att de ekonomiska incitamenten att övergå från tobaksrökning till att använda elektroniska cigaretter avsevärt kommer att minska eller bli negativa beroende på användning. Det innebär även en ökad risk för smuggling och illegal handel.
Mot bakgrund av de gällande punktskatterna på cigaretter och snus finns det anledning att utifrån ett folkhälsoperspektiv utvärdera behovet och nyttan av att införa ytterligare en punktskatt på e-vätskor. Forskare är överens om att elektroniska cigaretter är ett betydligt mindre hälsoskadligt alternativ till rökning av cigaretter och det är därför viktigt att ett förslag att införa en skatt bygger på en gedigen konsekvensutredning. Det kan finnas anledning att införa en skatt på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter, men ett sådant förslag bör utgå från att skatten differentieras utifrån nikotinstyrka och att införandet föregås av en grundlig konsekvensanalys. Propositionen bör därför avslås.
Mathias Sundin (L)
|
Beskattning av elektroniska cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter (L) |
Mathias Sundin (L) anför:
Jag påminner om att Liberalerna i samband med hanteringen av budgetpropositionen för 2018 påpekat att det utifrån målet att minska tobaksanvändningen i samhället inte är visat att höjd skatt på tobaksfria alternativ är den mest ändamålsenliga reformen. På grund av respekt för den sammanhållna budgetprocessen har vi valt att inte lämna någon reservation.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:187 Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2016:253).
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:1229) om ändring i lagen (2017:405) om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
2017/18:4064 av Martin Kinnunen och David Lång (båda SD):
Riksdagen avslår propositionen.
Bilaga 2
