|
|
Personalliggare i fler verksamheter
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att utvidga personalliggar-systemet till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt annan kropps- och skönhetsvårdsverksamhet än sådan frisörverksamhet som redan i dag omfattas av systemet. De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär även att nödvändiga identifikationsuppgifter löpande ska dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i en annan verksamhet som näringsidkaren bedriver i samma verksamhetslokal som restaurangverksamhet, fordons-serviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skönhetsvårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Utskottet avstyrker samtidigt motionsförslag om att rikta tillkännagivanden till regeringen om att ytterligare förenkla administrationen för företagen när det gäller personalliggare samt att utvärdera personalliggarsystemet.
I betänkandet finns två reservationer (M, C, L, KD, SD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:82 Personalliggare i fler verksamheter.
Tre yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Personalliggare i fler verksamheter
Förenkla administrationen av personalliggarsystemet m.m.
1.Förenkla administrationen av personalliggarsystemet m.m., punkt 2 (M, C, L, KD)
2.Förenkla administrationen av personalliggarsystemet m.m., punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Personalliggare i fler verksamheter |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
2. lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarande-lagen (2011:1244)
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:82 punkterna 1 och 2.
|
2. |
Förenkla administrationen av personalliggarsystemet m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:3984 av David Lång och Olle Felten (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt
2017/18:3985 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Reservation 1 (M, C, L, KD)
Reservation 2 (SD)
Stockholm den 22 mars 2018
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M), Maria Strömkvist (S), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Fredrik Schulte (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Erik Ezelius (S), Jörgen Warborn (M) och Jamal El-Haj (S).
Ärendet och dess beredning
I regleringsbrevet för budgetåret 2015 fick Skatteverket i uppdrag att utreda möjligheten att utveckla systemet med personalliggare till att omfatta fler branscher för att motverka svartarbete och social dumpning. Skatteverket redovisade uppdraget i oktober 2015 i promemorian Svartarbete och social dumpning – Förslag på personalliggare i ytterligare verksamheter (dnr Fi2015/04982/S3).
I april 2016 fick Skatteverket i uppdrag att göra en fördjupad analys av myndighetens förslag att utvidga krav på personalliggare till att omfatta bilverkstäder, partihandel med livsmedel samt kropps- och skönhetsvård. Skatteverket överlämnade i mars 2017 promemorian Personalliggare i fler verksamheter till Finansdepartementet. I promemorian föreslås att regeringen vidtar åtgärder för att utvidga systemet med personalliggare till att omfatta fler verksamhetsområden. Skatteverket föreslår vidare en utvidgning av vad som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid s.k. blandad verksamhet. Det föreslås också att arbete som utförs av enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar ska antecknas i personalliggaren i de fall det finns en skyldighet att föra en sådan. Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi/2017/01635/S3).
Bakgrund
I proposition 2005/06:169 Effektivare skattekontroll m.m. föreslog regeringen att det skulle införas ett krav på att föra personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranschen. Reglerna föreslogs i en ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher (2006:575), som innebar att Skatteverket fick rätt att göra oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en oannonserad begränsad revision samt att ta ut en kontrollavgift vid överträdelser. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2007. Reglerna finns numera i skatteförfarandelagen.
Kravet på personalliggare har sedan utvidgats två gånger sedan riksdagen antagit regeringens förslag på att tvätteribranschen ska omfattas av kravet på att föra personalliggare (prop. 2012/13:34, bet. 2012/13:SkU14, rskr. 2012/13:143) samt byggbranschen (prop. 2014/15:6, bet. 2014/15:SkU6, rskr. 2014/15:41).
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår att systemet med personalliggare utvidgas till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt annan kropps- och skönhetsvårdsverksamhet än sådan frisörverksamhet som redan i dag omfattas av systemet.
Begreppet fordonsserviceverksamhet införs och definieras i skatte-förfarandelagen. Med fordonsserviceverksamhet avses näringsverksamhet som avser underhåll och reparation av sådana motordrivna fordon som avses i lagen om vägtrafikdefinitioner.
Begreppen livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet och partihandel införs och definieras i skatteförfarandelagen. Livsmedels- och tobaksgrossist-verksamhet definieras som näringsverksamhet som avser partihandel med livsmedel, drycker och tobak. Med partihandel avses vidareförsäljning av varor till andra än konsumenter samt anskaffning, enklare bearbetning, förpackning, innehav och leverans av varor i samband med sådan verksamhet.
Begreppet kropps- och skönhetsvårdsverksamhet införs och definieras i skatteförfarandelagen. Begreppet innefattar frisörverksamhet, som därför tas bort ur skatteförfarandelagen som ett eget begrepp. Kropps- och skönhetsvårdsverksamhet definieras som näringsverksamhet som avser behandling av en persons kropp eller omsorg om en persons yttre, dock inte åtgärder som normalt utförs av hälso- och sjukvårdspersonal, kirurgiska ingrepp, injektionsbehandlingar och medicinskt betingad fotvård. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses detsamma som i patientsäkerhetslagen, och med medicinskt betingad fotvård avses detsamma som i mervärdesskattelagen.
Bestämmelserna om personalliggare i restaurang-, frisör- och tvätteriverksamhet ska tillämpas även på fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvårdsverksamhet. Bestämmelserna om bl.a. kontrollbesök och kontrollavgift kan tillämpas på sådana verksamheter.
I personalliggaren ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras för de personer som är verksamma i en annan verksamhet som näringsidkaren bedriver i samma verksamhetslokal som restaurang-verksamhet, fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossist-verksamhet, kropps- och skönhetsvårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet.
Om en personalliggare ska föras, ska även nödvändiga identifikations-uppgifter för den enskilda näringsidkaren eller företagsledaren i ett fåmans-företag eller ett fåmanshandelsbolag löpande dokumenteras i personal-liggaren. Även uppgifter om näringsidkarens eller företagsledarens make eller barn under 16 år ska löpande dokumenteras.
Behandlingen av personuppgifter inom systemet för personalliggare är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och med lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.
Enligt regeringens bedömning behövs ingen ändring av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen till följd av förslagen. Förslagen i propositionen strider enligt regeringens bedömning inte mot EU-rätten.
Ändringarna i skatteförfarandelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. I punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i skatteförfarandelagen tydliggörs att enbart uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare i restaurang-, tvätteri- eller byggverksamhet eller i närings-verksamhet som avser hårvård ska tillämpa systemet med uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen fr.o.m. den 1 juli 2018. Det behövs enligt regeringens bedömning inte några övergångsbestämmelser till ändringarna i skatteförfarandelagen.
Personalliggare i fler verksamheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till att utvidga systemet med personalliggare till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt annan kropps- och skönhetsvårdsverksamhet än sådan frisörverksamhet som redan i dag omfattas av systemet. Riksdagen avslår motionsförslag om att regeringen bör vidta åtgärder för att förenkla administrationen för företag som är skyldiga att föra personalliggare.
Propositionen
I propositionen föreslås att systemet med personalliggare utvidgas till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt annan kropps- och skönhetsvårdsverksamhet än sådan frisörverksamhet som redan i dag omfattas av systemet.
Dessutom föreslås en utvidgning av vad som ska omfattas av skyldigheten att föra personalliggare vid s.k. blandad verksamhet. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av skyldighet att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksamhetslokal, ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren för de personer som är verksamma i den andra verksamheten.
Det föreslås också att nödvändiga identifikationsuppgifter löpande ska dokumenteras i personalliggaren när arbete utförs av enskilda näringsidkare, företagsledare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag och dessa personers familjemedlemmar i de fall det finns en skyldighet att föra en personalliggare. Syftet med förslaget är bl.a. att minska skattefusket och skatteundandragandet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker därmed propositionen.
Förenkla administrationen av personalliggarsystemet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att utvärdera systemet med personalliggare.
Jämför reservation 1 (M, C, L, KD) och 2 (SD).
Motionerna
I den gemensamma partimotionen 2017/18:3985 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) föreslår motionärerna att riksdagen tillkännager för regeringen att regeringen ska se till att reglerna om personalliggare i byggverksamhet tillämpas enhetligt samt att reglerna är tydliga och enkla att följa för att minska den administrativa bördan för företagen samt underlätta utvecklandet av digitala verktyg för personalliggare i byggsektorn.
I kommittémotion 2017/18:3984 av David Lång och Olle Felten (båda SD) yrkande 1 anförs att införandet av denna utökning av krav på personalliggare till fler branscher bör göras med eftertanke. Dels bör regeringen utvärdera effekten av kravet på personalliggare i de branscher som infördes av alliansregeringen, dels bör en utvärdering göras av införandet i de branscher som nu avses, dvs. fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossist-verksamhet samt kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, genom att en välgrundad uppskattning av skattefelet på grund av felaktig personal-redovisning görs såväl innan som efter att dessa nya regler införs. I yrkande 2 anför motionärerna att regeringen bör verka för förenklad administration för småföretag när det gäller personalliggare.
Utskottets ställningstagande
När det gäller regeringens förslag att utvidga personalliggarsystemet till nya branscher anser utskottet, likt t.ex. Regelrådet skriver i sitt remissvar, att den ökning av företagens administrativa kostnader som kan uppstå är godtagbar. I de delar av förslaget som avser s.k. blandad verksamhet samt för enskilda näringsidkare eller företagsledare och deras familjemedlemmar kan en viss marginell kostnadsökning uppstå för den tid som ytterligare personer använder för att registrera sig i liggaren. Detta uppvägs sannolikt av att förslaget leder till effektivare och mindre tidskrävande kontroller eftersom Skatteverket inte måste ägna tid åt att slå fast vilka som bör ingå i personalliggaren. Det blir också enligt regeringen lättare att administrera personalliggaren när den ansvariga personen inte behöver fundera lika mycket över vilka som ska ingå. Utskottet delar denna bedömning och anser inte att det är nödvändigt att riksdagen riktar något tillkännagivande till regeringen om att den bör verka för att minska de administrativa kostnaderna på olika sätt.
Mot bakgrund av tidigare erfarenheter av användning av personalliggare och av att svartarbete förekommer inom de aktuella branscherna finns det goda förutsättningar för att personalliggare kan ha en betydande positiv verkan för att motverka svartarbete även inom de nu föreslagna verksamheterna. Utskottet bedömer att personalliggarsystemet inte behöver utredas innan de nya reglerna införs. Vad gäller behovet av en framtida utvärdering utgår utskottet från att regeringen inhämtar nödvändig information om hur systemet fungerar. Utskottet har dessutom inom ramen för sin egen utvärderingsverksamhet påbörjat en utvärdering av personalliggarsystemet som bl.a. omfattar en analys av hur Skatteverkets kontrollverksamhet fungerar, hur domstolarna har dömt i de mål som rör personalliggare samt hur branschorganisationer och företag uppfattar administrationen av personalliggarsystemet. Utskottet anser således inte att det finns något behov av att rikta tillkännagivanden till regeringen om att utvärdera personalliggarsystemet.
Utskottet avstyrker motionsförslagen.
|
1. |
Förenkla administrationen av personalliggarsystemet m.m., punkt 2 (M, C, L, KD) |
av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L), Larry Söder (KD) och Jörgen Warborn (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3985 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) och
avslår motion
2017/18:3984 av David Lång och Olle Felten (båda SD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Syftet med personalliggare är att bidra till att minska förekomsten av svartarbete och att skapa sundare konkurrensförhållanden. Krav på personalliggare har således införts i verksamheter där det har bedömts förekomma svartarbete. Skyldigheten att föra personalliggare har en allmänpreventiv effekt och är en åtgärd för att rätt uppgifter ska lämnas till Skatteverket och för Skatteverkets kontrollverksamhet i syfte att säkra ett korrekt uttag av skatter och avgifter.
En utvärdering av systemet redovisades i Närvaroliggare och kontrollbesök – En utvärdering och förslag till utvidgning (Ds 2009:43). Utvärderingen visade att systemet har haft en betydande effekt på löneredovisningen i restaurangbranschen och inledningsvis även i frisörbranschen. Det har sedan utvärderingen 2009 framkommit viss kritik mot tillämpningen av systemet med personalliggare, framför allt från byggindustrin. Kritiken avser i huvudsak en otydlighet när det gäller samlade personalliggare som försvårar utvecklandet av digitala lösningar som skulle underlätta arbetet med att föra personalliggare betydligt för byggherrar och deras underentreprenörer samt säkerställa en hög kvalitet i den information som samlas in. Företagen skapar många gånger personalliggarna digitalt och samlar in information digitalt, och inom byggindustrin finns krav på elektroniska personalliggare. Det finns olika tekniska lösningar för att tillhandahålla en elektronisk personalliggare. Bland annat finns en lösning som innebär att informationen samlas in via en app. Att tekniska lösningar tas fram och vidareutvecklas är nödvändigt och underlättar och förenklar insamlingen för både företaget, eventuella underentreprenörer och den anställde.
Vid en utvidgning av den här storleksordningen av befintliga regler är det avgörande att hänsyn tas till den kritik som framförs mot befintliga regler. Det är särskilt viktigt när det avser att minska de administrativa kostnaderna för företagen som ska leva upp till regelverket. Regeringen behöver därför se till att reglerna om samlad personalliggare i byggverksamhet tillämpas enhetligt av Skatteverket samt att reglerna är tydliga och enkla att följa. Detta är nödvändigt för att minska den administrativa bördan för företagen i byggsektorn samt för utvecklandet av digitala verktyg för personalliggare. Sådana åtgärder skulle innebära att det blir lättare för företagen att göra rätt. Kvaliteten på informationen som samlas in skulle höjas, och det blir i förlängningen ett bättre underlag för Skatteverket att använda sig av i syfte att motverka skatteundandragande. Regeringen säger sig prioritera regelförbättring för företag, men ändå svarar 64 procent i en undersökning om regelkrångel (från 2017) att regelbördan har blivit tyngre än jämfört med för två år sedan. Även vid en internationell jämförelse blir man bekymrad över den administrativa börda som svenska företag har att förhålla sig till.
Internationellt sett har Sverige ett gott näringslivsklimat enligt Världsbankens rankning. Men vi ligger långt sämre till i rankningen när den fokuserar på hur betungande skattesystemet är. Enligt Världsbanken tar det 122 timmar per år för ett svenskt företag att hantera bolags-, arbetskrafts- samt konsumtionsskatter. Det kan jämföras med t.ex. Finland (93 timmar) och Norge (83 timmar). Slutligen visar Tillväxtverket på en samlad bild om en betydande ökning av regelkrånglet för företagen i Sverige. För 2016 uppgår företagskollektivets löpande kostnader för nya eller ändrade regler till 4,7 miljarder kronor, och nu skriver vi 2018.
Vi vill värna svensk konkurrenskraft och svenska företags tillväxt. Det kräver att vi alltid arbetar för att minska företagens regelkrångel och administrativa kostnader. Företagsamhet kräver goda förutsättningar och stärkt konkurrenskraft, inte ökad administration och byråkrati. Vi kan konstatera att regeringen behöver agera mot det ökade regelkrånglet. Det finns därför stor anledning att följa effekterna av den ökade regelbördan av ett system med utökade personalliggare. Den största andelen företag i Sverige är små företag, så de drabbas hårdare, särskilt eftersom de inte har någon särskild personal avsatt för att hantera reglerna.
Regeringens förslag om utvidgade personalliggare beräknas öka de administrativa kostnaderna för företagen med drygt 30 miljoner kronor årligen samtidigt som regeringen inte tar möjligheten att göra de ändringar av reglerna som skulle förenkla för företagen. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att minska regelkrånglet för företagen.
|
2. |
Förenkla administrationen av personalliggarsystemet m.m., punkt 2 (SD) |
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3984 av David Lång och Olle Felten (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt
avslår motion
2017/18:3985 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Ställningstagande
Vi menar att det är av vikt att komma till rätta med svartarbetet, dels för att alla skattskyldiga ska göra rätt för sig, dels för att laglydiga inte ska missgynnas av konkurrens från företag som bedriver ohederlig verksamhet. Det ska aldrig vara en konkurrensnackdel att vara hederlig. Samtidigt är det av stor vikt att svenska företag inte belastas av onödig byråkrati och onödigt höga avgifter. Små och medelstora företag som lyckas växa skapar de allra flesta nya arbetstillfällena i Sverige i dag, och en sund politik måste utgå från att möjliggöra tillväxt i dessa företag. Sverigedemokraterna har de senaste åren lagt fram en rad förslag som syftar till detta, bl.a. ett minskat sjuklöneansvar och sänkt allmän löneavgift. Ett gott företagsklimat i kombination med rättvisa regler och sunda kontroller av att dessa regler följs borgar för goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, nya jobb och konkurrens på lika villkor.
En annan viktig faktor för att undanröja incitamenten för att fuska med skatter och avgifter är att se till att skattesystemet är relevant, dvs. att betalade skatter används både effektivt och optimalt. Vi måste därför ha ett skattesystem som gör att svenska företag har en bra konkurrenssituation i förhållande till omvärlden. Skatteuttaget och olika avgifter bör därför inte avvika alltför mycket från förhållandena i vår omvärld. Bland remissinstanserna märks bl.a. farhågor om att regeringens förslag riskerar att utgöra en belastning för mindre företag genom ökad administration. Regeringen bör därför även eftersträva mer gynnsamma förhållanden för dessa, genom att ge Skatteverket i uppdrag att förenkla hanteringen av personalliggarfunktionen och lönerapporteringen för framför allt små företag.
Införandet av denna utökning av krav på personalliggare till fler branscher bör dock göras med eftertanke. Dels bör regeringen utvärdera effekten av kravet på personalliggare i de branscher som infördes av alliansregeringen, dels bör en utvärdering göras av införandet i de branscher som nu avses, dvs. fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvårdsverksamhet, genom att en välgrundad uppskattning av skattefelet på grund av felaktig personalredovisning görs såväl innan som efter att dessa nya regler införs.
Att veta att man vidtar rätt åtgärd för att lösa ett problem är en avgörande faktor för att åtgärden ska bli relevant och effektiv. I frågan om personalliggare pekar utredningar från Skatteverket och Handelns Utredningsinstitut i viss utsträckning åt olika håll. Det visar att frågan inte är objektivt självklar, utan det kan finnas möjlighet att justera principer och tillvägagångssätt för hur personalliggare föreskrivs och används. Det är därför viktigt att regeringen utreder frågan på ett seriöst och genomtänkt sätt, så att vi kan bygga ett system för personalliggare som vi vet ger den eftersträvade effekten.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:82 Personalliggare i fler verksamheter:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).
2017/18:3984 av David Lång och Olle Felten (båda SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera systemet med personalliggare och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för förenklad administration för småföretag när det gäller personalliggare och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3985 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se till att reglerna om personalliggare i byggverksamhet tillämpas enhetligt samt att reglerna är tydliga och enkla att följa i syfte att minska den administrativa bördan för företagen samt underlätta utvecklandet av digitala verktyg för personalliggare i byggsektorn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
