|
|
Mervärdesskatt
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Motionsyrkandena handlar bl.a. om skattesatser, mervärdesbeskattning av ideella föreningar och andra övriga frågor inom området.
I betänkandet finns nio reservationer.
Behandlade förslag
Ett trettiotal yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utvärdering av effekterna av höjningen av mervärdesskatten på bio
Mervärdesskatt för ideella föreningar
Avdragsförbud för stadigvarande bostad
Uppföljning av effekterna av den nya definitionen av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen
5.Utvärdering av effekterna av höjningen av mervärdesskatten på bio, punkt 2 (M, C, L, KD)
6.Avdragsförbud för stadigvarande bostad, punkt 4 (M, C, L, KD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Skattesatser |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:57 av Lars-Axel Nordell (KD),
2017/18:159 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2017/18:161 av Jeff Ahl (SD),
2017/18:240 av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (båda C),
2017/18:362 av Nina Lundström (L),
2017/18:856 av Hillevi Larsson (S),
2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 1,
2017/18:1185 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:1292 av Christian Holm Barenfeld och Åsa Coenraads (båda M),
2017/18:1319 av Annicka Engblom (M),
2017/18:1942 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2,
2017/18:2051 av Lena Asplund (M),
2017/18:2284 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2,
2017/18:2445 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C),
2017/18:2503 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2856 av Fredrik Christensson och Rickard Nordin (båda C),
2017/18:2889 av Boriana Åberg (M),
2017/18:2979 av Sofia Fölster (M),
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 9,
2017/18:3076 av Cecilia Magnusson (M),
2017/18:3364 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2017/18:3385 av Runar Filper (SD),
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4,
2017/18:3676 av Camilla Waltersson Grönvall och Jenny Petersson (båda M),
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 12 och
2017/18:3773 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (KD)
|
2. |
Utvärdering av effekterna av höjningen av mervärdesskatten på bio |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 6.
Reservation 5 (M, C, L, KD)
|
3. |
Mervärdesskatt för ideella föreningar |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 7 och
2017/18:2493 av Ann-Britt Åsebol och Eva Lohman (båda M).
|
4. |
Avdragsförbud för stadigvarande bostad |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3721 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Reservation 6 (M, C, L, KD)
|
5. |
Uppföljning av effekterna av den nya definitionen av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 3.
Reservation 7 (M, C, L, KD)
|
6. |
Övriga frågor |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1380 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),
2017/18:3002 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M),
2017/18:3293 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) och
2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 18.
Reservation 8 (M)
Reservation 9 (KD)
Stockholm den 8 mars 2018
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Cecilia Widegren (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Fredrik Schulte (M), Rasmus Ling (MP), Lotta Finstorp (M), Anna Johansson (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S) och Jamal El-Haj (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar skatteutskottet allmänna motionsyrkanden inom mervärdesskatteområdet. Motsvarande motioner behandlades under förra riksmötet i betänkande 2016/17:SkU25. Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag (se bilagan).
I budgetpropositionen för 2016 gjorde regeringen bedömningen att mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, borde ses över för att göra lagen mer överskådlig samt anpassa lagens regler och begrepp till mervärdesskattedirektivet. Regeringen tillsatte under andra halvan av 2016 en utredning för att göra denna översyn av momssystemet. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete senast den 1 april 2019.
I direktiven (dir. 2016:58) skriver regeringen bl.a. följande.
Sammanfattning
En särskild utredare ska genomföra en författningsteknisk översyn av mervärdesskattelagstiftningen och föreslå en ny mervärdesskattelag. Översynen ska syfta till att förbättra mervärdesskattelagstiftningen genom att den får en tydligare struktur och blir mer överskådlig samt språkligt moderniserad. En särskild målsättning är att den föreslagna lagstiftningen i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet särskilt med avseende på terminologi och struktur. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2019.
Bakgrund
Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 och ersatte då den allmänna varuskatten. Mervärdesskatten är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster. Skatten ska tas ut i varje led i produktions- och distributionskedjan. Den näringsidkare som omsätter en vara eller tjänst är normalt skyldig att betala in skatten och har också rätt till avdrag för skatten. Avsikten är att skatten ska föras framåt i kedjan för att till slut belasta konsumenten som därigenom indirekt kommer att bära skatten. Mervärdesskatten är en viktig inkomstkälla och den beräknas svara för ca 41 procent av statens skatteintäkter för år 2016. Det fanns 2015 ungefär en miljon företag som var registrerade till mervärdesskatt. Mervärdesskatten berör således ett stort antal företag och dessa genomför åtskilliga transaktioner av olika slag som omfattas av mervärdesbeskattningen. Reglerna om mervärdesskatt är i hög grad harmoniserade inom EU och de svenska reglerna har således i allt väsentligt sin motsvarighet i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). De svenska reglerna om mervärdesskatt finns framförallt i mervärdesskattelagen (1994:200) som trädde i kraft 1994.
Regeringen har höga ambitioner när det gäller tydlighet, enkelhet och förutsägbarhet i de regelverk som tillämpas för skatteuttag. Det gäller särskilt de skatteuttag som berör ett stort antal skattskyldiga eller skatteuttag som av olika skäl är särskilt viktiga. Ett led i det arbetet är att utveckla och modernisera mervärdesskattelagstiftningen. Av riktlinjerna för skattepolitiken framgår också att skattereglerna bör vara möjliga att förstå och att de inte bör leda till onödigt stora administrativa kostnader. En viktig princip som också följer av de skattepolitiska riktlinjerna är att regelverken ska vara hållbara i förhållande till EU (se vidare 2015 års ekonomiska vårproposition, prop. 2014/15:100 s. 104 f.).
Allmänt om behovet av översyn
För att mervärdesskatten ska behålla sin legitimitet är det viktigt att skattereglerna är förutsägbara och enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna. Sedan mervärdesskattelagen trädde i kraft har ett nytt moderniserat mervärdesskattedirektiv beslutats. De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger och nya regler har tillkommit. Detta har ökat komplexiteten i lagstiftningen och gjort den svår att tillämpa. Det mervärdesskatterättsliga regelverket bör därför förenklas. Tydliga och enkla regler underlättar för företagen. Det bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft. Som framgår av de skattepolitiska riktlinjerna ska dock nyttan av förenklingar alltid vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande.
Europeiska kommissionen presenterade i april 2016 en handlingsplan för hur man vill modernisera momsen i EU (se IP/16/1022). Denna plan har nu följts upp av ytterligare förslag som tillkännagavs av kommissionsordföranden Junker i september 2017. Sedan dess har kommissionen presenterat ett flertal förslag till förändringar av momssystemet.
Kommissionen sa att handlingsplanen är ett första steg mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU som är utrustat för att bekämpa bedrägeri, stödja näringslivet och främja den digitala ekonomin och e-handeln. Handlingsplanen innehåller förnyelseåtgärder för att göra momssystemet i EU enklare, företagsvänligare och mer skyddat mot bedrägerier. De nuvarande momsreglerna bör uppdateras snarast möjligt för att bättre stödja den inre marknaden, underlätta gränsöverskridande handel och hålla jämna steg med dagens digitala och mobila ekonomi. Momsgapet, dvs. skillnaden mellan de förväntade momsinkomsterna och de momsinkomster som faktiskt uppbärs i medlemsstaterna, var nästan 170 miljarder euro 2013. Enbart gränsöverskridande bedrägerier beräknas orsaka en förlust av momsinkomster på ungefär 50 miljarder euro varje år i Europeiska unionen. Samtidigt är det nuvarande momssystemet fortfarande splittrat och orsakar betydande administrativa bördor, speciellt för små och medelstora företag och internetföretag.
Handlingsplanen öppnar, säger kommissionen, för en modernisering av de gällande momsreglerna i EU, genom
• nyckelprinciper för ett framtida gemensamt europeiskt momssystem
• kortsiktiga åtgärder för att bekämpa momsbedrägerier
• uppdatering av ramarna för momssatser och alternativ för att ge medlemsstaterna mer flexibilitet inom dem
• planer på att förenkla momsreglerna för e-handel inom ramen för strategin för en digital inre marknad och för ett omfattande momspaket för att göra livet lättare för små och medelstora företag.
Det slutgiltiga mervärdesskattesystemet
Den 4 oktober 2017 presenterade kommissionen ett förslag till det första steget i övergången till det slutgiltiga mervärdesskattesystemet som handlar om gränsöverskridande handel mellan företag, KOM(2017)569. En övergripande princip med det nya systemet är att inhemsk handel mellan företag ska beskattas på samma sätt som gränsöverskridande handel mellan företag. Det innebär bl.a. att beskattningen ska ske i det land där köparen finns (destinationslandsprincipen) och att mervärdesskatten ska redovisas och betalas av säljaren.
Enligt de nu gällande reglerna för gränsöverskridande varuhandel mellan företag är köparen skyldig att redovisa och betala mervärdesskatten. För att underlätta för företagen och myndigheterna vill kommissionen införa det slutgiltiga mervärdesskattesystemet för gränsöverskridande handel mellan företag stegvis. Förslaget från den 4 oktober 2017 innehåller förändringar i ett första steg. Kommissionen meddelar att den kommer att presentera ytterligare förslag och genomförandeåtgärder under 2018 som innehåller mer tekniska bestämmelser. Det kommer också att föreslås genomförandeåtgärder som ska utgöra grunden för utveckling av it-system som är nödvändiga för att det nya mervärdesskattesystemet ska kunna börja tillämpas senast 2022.
Administrativt samarbete
Kommissionen noterar att det finns en koppling mellan storskaliga mervärdesskattebedrägerier och organiserad brottslighet. Mot bakgrund av det lade kommissionen i november 2017 fram förslag för att stärka det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna, KOM(2017) 706. Ett av målen med ändringarna är att stärka medlemsstaternas kapacitet att göra snabbare gemensamma riskanalyser av tillgänglig information inom Eurofisc, inleda uppföljningsåtgärder och dela information om mervärdesskatt med brottsbekämpande organ på EU-nivå. Förslaget innehåller också åtgärder för att hantera bristerna i det s.k. förfarande 42 som används vid import av varor m.m.
Skattesatser
I november 2017 avsåg kommissionen att lämna förslag om ändrade regler för mervärdesskattesatserna. Förslagen presenterades i januari 2018. Kommissionen konstaterar att det inte finns ett lika stort behov av harmoniserade skattesatser när varor och tjänster beskattas i det land där köparen är etablerad, dvs. resultatet av att destinationslandsprincipen tillämpas. En säljare gynnas då inte längre av att vara etablerad i en medlemsstat som tillämpar låga skattesatser.
När den inre marknaden infördes 1992 och de fiskala gränserna mellan medlemsstaterna avskaffades antogs en övergångsordning för mervärdesskatt. Övergångsordningen innehöll krav på regler om mervärdesskattesatser för att undvika snedvridning av den gränsöverskridande handeln till följd av avskaffandet av de fiskala gränserna. I oktober 1992 kom rådet överens om regler som begränsar medlemsstaternas befogenheter att fastställa mervärdesskattesatser. Medlemsstaterna ålades att tillämpa en normalskattesats på 15 procent eller mer, och de kunde tillämpa en eller två reducerade skattesatser på minst 5 procent på vissa särskilda varor och tjänster (bilaga III till mervärdesskattedirektivet). Genom avvikelser tilläts medlemsstaterna att fortsätta att tillämpa reducerade skattesatser, inklusive nollskattesatser, och också att tillämpa en reducerad skattesats på alla varor och tjänster som inte ingår i förteckningen, om dessa skattesatser redan var införda den 1 januari 1991.
Den skattemässiga hemvisten för tjänster har sedan 2010 gradvis ändrats till destinationslandet. Detta beslut fattades under 2008 när rådet antog ett förslag i syfte att förhindra snedvridning av konkurrensen mellan medlemsstater med olika mervärdesskattesystem. Detta har lett till att så gott som samtliga av dagens tillhandahållanden av tjänster beskattas enligt destinationsprincipen. Det slutliga genomförandet av destinationsbaserad beskattning av tjänster ägde rum under 2015. Sedan dess har alla tillhandahållanden mellan företag och konsument (Business-to-consumer, B2C) av telekommunikationstjänster, sändningstjänster och elektroniska tjänster beskattats på den plats där konsumenten har sin hemvist och inte längre där leverantören befinner sig.
Detta ledde till att kommissionen i 2016 års handlingsplan för mervärdesskatt föreslog att man skulle ersätta nuvarande övergångsordning för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna med ett slutgiltigt system som grundar sig på principen om beskattning i destinationsmedlemsstaten för att skapa ett stabilt, gemensamt mervärdesskatteområde i Europa. Samtidigt tillkännagav kommissionen, som sagts ovan, att beskattning i destinationsmedlemsstaten gör det möjligt att ge medlemsstaterna ökad flexibilitet vad gäller att fastställa mervärdesskattesatser och att alla befintliga reducerade skattesatser, inklusive avvikelser, som lagligen tillämpas i medlemsstaterna bör behållas och kan göras tillgängliga för alla medlemsstater, och därigenom säkerställa lika behandling.
Rådet, dvs. medlemsstaterna, välkomnade 2016 ett förslag om ökad flexibilitet så att medlemsstaterna får tillämpa samma reducerade skattesatser och nollskattesatser som förekommer i andra medlemsstater. Det betonade dock att det fortfarande krävs en tillräcklig nivå av harmonisering i EU och att den lösning som antas ska beaktas på ett väl avvägt sätt för att undvika snedvridning av konkurrensen, höjda affärskostnader och negativa effekter på den inre marknadens funktion.
Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser (KOM(2018) 20) presenterades den 18 januari 2018 av kommissionen och är för närvarande föremål för skatteutskottets prövning av subsidiaritetsfrågan. Fristen för prövning löper ut den 20 mars 2018. Någon fakta-PM eller ståndpunkt från regeringen finns ännu inte.
Förslaget som presenterats bygger på att alla medlemsstater i det tänkta slutgiltiga mervärdesskattesystemet för EU begränsas av samma regler och ges samma frihet att fastställa mervärdesskattesatser.
Enligt de föreslagna harmoniserade och mindre restriktiva reglerna får medlemsstaterna tillämpa högst två reducerade skattesatser på minst 5 procent. För att göra det möjligt för medlemsstaterna att fortsätta att tillämpa befintliga skattesatser får de också tillämpa en reducerad skattesats för vilken inget minimum på 5 procent krävs och ett undantag med avdragsrätt för ingående mervärdesskatt, dvs. en nollskattesats som innebär att ingen moms debiteras på försäljning samtidigt som rätt till momsavdrag ges för kostnader. I stället för att utvidga den redan omfattande förteckningen över varor och tjänster enligt vilken reducerade skattesatser kan tillämpas, ersätts bilaga III med en negativ förteckning över varor och tjänster för vilka reducerade skattesatser inte kan tillämpas.
Medlemsstaterna måste enligt förslaget ta hänsyn till att de reducerade skattesatser och undantag som tillämpas ska vara till fördel för slutkonsumenten och vara av allmänt intresse. Vidare ska medlemsstaterna säkerställa att den vägda genomsnittliga mervärdesskattesats som tillämpas alltid överstiger 12 procent.
Små företag
Kommissionen konstaterar att små och medelstora företag proportionellt sett bär en högre kostnad för administration än större företag. Mot bakgrund av det presenterade kommissionen i januari 2018 ett förslag om förenklingar för små och medelstora företag, KOM(2018) 21. Detta förslag är också för närvarande föremål för utskottets subsidiaritetsprövning med frist till den 19 mars.
Redan i dag finns en särskild ordning för småföretag. Mervärdesskattedirektivet innehåller flera bestämmelser som syftar till att minska bördan för små och medelstora företag som hanterar mervärdesskatt. Dessa bestämmelser ingår till stor del i direktivets avdelning XII, kapitel 1, med rubriken Särskild ordning för småföretag. Bestämmelserna gör det möjligt för medlemsstaterna att i) fastställa förenklade förfaranden för påförande och uppbörd av mervärdesskatt och ii) undanta små och medelstora företag med en årsomsättning under en viss tröskel från påförande och avdrag av mervärdesskatt. Ordningen är frivillig för medlemsländerna att tillämpa. Även den nya föreslagna ändrade ordningen för småföretag kommer att vara frivillig för medlemsstaterna.
Den ordning som i dag tillämpas anses föråldrad, säger kommissionen, och måste också förändras när mervärdesskattesystemet övergår till att bli destinationslandsbaserat.
Viktiga bestämmelserna i förslaget är följande:
Definitionen av småföretag ska enligt förslaget bidra till att förtydliga bestämmelserna och öka rättssäkerheten för skattebetalarna. Definitionen kommer att omfatta alla företag vars årliga omsättning på den inre marknaden inte överstiger 2 000 000 euro. Varje medlemsstat som väljer att tillämpa småföretagsordningen kommer att kunna fastställa sina egna tröskelvärden för tillämpning. Förslaget definierar det nya tillämpningsområdet för undantaget från skatteplikt för småföretag, som kommer att fortsätta att vara frivilligt för medlemsstaterna. Medlemsstater som beslutar sig för att införa undantaget för små och medelstora företag kommer att ha möjlighet att fastställa sina tröskelvärden på den nivå som bäst avspeglar deras särskilda ekonomiska och rättsliga kontext. För att säkerställa att undantaget begränsas till de minsta företagen och för att begränsa eventuella snedvridande effekter av undantaget föreslår kommissionen att man i mervärdesskattedirektivet fastställer den högsta nivån för den tröskel för undantag från skatteplikt som är gemensam för alla medlemsstater. Undantaget föreslås vara tillgängligt för alla företag i EU som har rätt till skattebefrielse, oavsett om de är etablerade eller inte i den medlemsstat där de gör leveranser som är föremål för mervärdesskatt.
Ytterligare förslag från kommissionen om förändringar av mervärdesskattesystemet väntas komma senare i år.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om ändrade skattesatser på mervärdesskatteområdet.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (KD).
Bakgrund
Mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor och tjänster som är skattepliktig och görs av en beskattningsbar person i denna egenskap. Mervärdesskatt ska också betalas vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom om inte omsättningen är gjord inom landet och vid import av varor som är skattepliktig. Mervärdesskattesatsen anges som en påläggsprocent, dvs. procentsatsen används för att räkna ut ett pålägg på beskattningsunderlaget före mervärdesskatt.
Huvudregeln är att mervärdesskatt tas ut med 25 procent. Härutöver finns det två reducerade skattesatser, 12 procent och 6 procent.
De reducerade skattesatserna har följande tillämpningsområden:
• 12 procent: Livsmedel, hotellrums- och campinguthyrning, konstnärs försäljning av egna konstverk samt import av konstverk, samlarföremål och antikviteter. Sedan den 1 januari 2012 tillämpas denna skattesats även på restaurang- och cateringtjänster.
• 6 procent: Dagstidningar, tidskrifter och böcker, entréavgift till konserter, biograf, teater-, opera- och balettföreställningar, djurparker, persontransporter, viss biblioteksverksamhet, viss museiverksamhet, upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, rätt till ljud- och bildupptagning och idrottsområdet. Även momsen på naturguidning har sänkts till 6 procent.
Artiklarna 93–105 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG behandlar skattesatser. Av artiklarna 96–103 framgår vilka nivåer som för närvarande gäller. I artikel 97 anges att normalskattesatsen inte får vara lägre än 15 procent och i artikel 98 att medlemsstaterna får tillämpa en eller två reducerade skattesatser, som enligt artikel 99 inte får vara lägre än 5 procent.
I bilaga III i mervärdesskattedirektivet framgår för närvarande på vilka omsättningar av varor och tjänster som reducerade skattesatser får tillämpas.
Frågan om skattesatserna på momsområdet har länge varit föremål för diskussion.
Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02:SkU18, rskr. 199) tillsatte den dåvarande regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet – Mervärdesskattesatsutredningen (dir. 2002:141). Utredningen lämnade i juni 2005 delbetänkandet Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? (SOU 2005:57) med en rekommendation om att de nuvarande tre olika mervärdesskattesatserna 25, 12 och 6 procent ersätts med en enda enhetlig skattesats, som beräknades till 21,7 procent. I sitt slutbetänkande På väg mot en enhetlig mervärdesskatt (SOU 2006:90) presenterade Mervärdesskattesatsutredningen förslag som rör livsmedelsmomsen och ett antal korrigeringar av gränsdragningar m.m. inom ramen för dagens differentierade skattesatser. Som en följd av dessa förslag skulle också en sänkning av normalskattesatsen möjliggöras. Mervärdesskattesats-utredningens slutbetänkande har inte remissbehandlats.
I ett flertal motioner föreslås i år liksom tidigare år sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya grupper av varor och tjänster. Möjligheterna till förändringar av skattesatserna kan komma att förändras beroende på hur kommissionens nya förslag om skattesatser tas emot av medlemsländerna. Regeringen har i fakta-PM 2017/18:FPM54 framfört följande som preliminär svensk ståndpunkt:
Det finns flera fördelar med en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Samtidigt riskerar förslaget medföra en ökad komplexitet, särskilt för de företag som säljer sina varor och tjänster i flera olika medlemsstater. Det riskerar även att leda till skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Effekterna av förslaget, inklusive den vägda genomsnittliga skattesatsen, behöver därför analyseras närmare. Mervärdesskatten är också en viktig intäktskälla för att finansiera välfärden.
Motionerna
I motion 2017/18:57 av Lars-Axel Nordell (KD) föreslås att mervärdesskattereglerna ses över med syftet att åstadkomma väl motiverade gränsdragningar och nå en enhetlig kulturmoms på 6 procent.
I motion 2017/18:159 av Carina Ståhl Herrstedt (SD) föreslås att regeringen skapar ekonomisk rättvisa inom området kultur och idrott genom att sänka momsen på dansbandskonserter från 25 procent till 6 procent.
I motion 2017/18:161 av Jeff Ahl (SD) föreslås att en folkhälsoskatteväxling genomförs. Momsen på idrottsrelaterad utrustning bör slopas. Momsen på läsk, godis, chips, bullar och liknande onyttigheter höjs.
I motion 2017/18:240 av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (båda C) föreslås att regeringen ser över möjligheten att sänka den s.k. dansbandsmomsen.
I motion 2017/18:362 av Nina Lundström (L) föreslås att en lägre konsumtionsskatt utifrån klimateffekter på frukt och grönt än på animalier utreds.
I motion 2017/18:856 av Hillevi Larsson (S) föreslås att regeringen ska undersöka möjligheten att införa en enhetlig moms på privata simskolor för barn så att momsen på babysim och simskolor för barn upp till fem år ligger på samma nivå som på simskolor för barn från fem år och uppåt, dvs. på 6 procent.
I kommittémotion 2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 1 anförs att förutsättningarna för att harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner bör utredas så att likvärdiga verksamheter beskattas mer enhetligt.
I motion 2017/18:1185 av Jesper Skalberg Karlsson (M) framförs att möjligheten att inkludera dataspel, applikationer, e-böcker och annan digital kultur i kulturmomsen bör utredas.
I motion 2017/18:1292 av Christian Holm Barenfeld och Åsa Coenraads (båda M) föreslås att möjligheten för Sverige att verka för ett enhetligt momssystem för digitala och tryckta medier ses över.
I motion 2017/18:1319 av Annicka Engblom (M) anförs att regeringen bör överväga en översyn av villkorsskillnader inom camping- och gästhamnsnäringen i syfte att likställa nivån på skattesatsen.
I kommittémotion 2017/18:1942 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås att regeringen ska se över problematiken med s.k. grå spelnyckelmarknader. Skillnader i momssatserna vid köp av spel i olika länder har skapat marknader för köp av digitala cd-nycklar från andra länder för att komma bort från de nationella momssatserna. Det är viktigt att vidta åtgärder för att spelkonsumenter ska köpa spelen av officiella aktörer för försäljning av spel i Sverige, t.ex. att se över lagstiftningen på området eller att införa kulturmoms på spel.
I motion 2017/18:2051 av Lena Asplund (M) framförs förslag om att införa enhetlig moms för simskolor oavsett ålder på eleverna.
I motion 2017/18:2284 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2 framförs förslag om att momsbefria körkortsutbildningar.
I motion 2017/18:2445 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C) föreslås att regeringen ser över möjligheten att sänka mervärdesskatten på dans.
I motion 2017/18:2503 av Ann-Britt Åsebol (M) föreslås att regeringen ska utreda om all scenkonst, även biofilmer, bör omfattas av samma sexprocentiga kulturmoms.
I motion 2017/18:2856 av Fredrik Christensson och Rickard Nordin (båda C) framförs att dagens momssystem skapar gränsdragningsproblem, ökar administrationen för småföretag och saknar miljöstyrande effekter på konsumtionen. Möjligheten att införa enhetlig moms bör utredas.
I motion 2017/18:2889 av Boriana Åberg (M) föreslås att regeringen ser över tillämpningen av reglerna för moms på musiklektioner. För att uppnå konkurrensneutralitet borde all musikundervisning, oavsett utförare, vara momsbefriad.
I motion 2017/18:2979 av Sofia Fölster (M) läggs det fram förslag om att inkludera datorspel och e-böcker i kulturmomsen.
I kommittémotion 2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 9 föreslås att en långsiktig harmonisering av momsen på film, dans och e-böcker ska genomföras. Skatter och moms ska vara rimligt höga, förutsägbara och rättvisa. Detta är i dag inte fallet inom kulturområdet.
I motion 2017/18:3076 av Cecilia Magnusson (M) föreslås en översyn syftande till att harmonisera momssatserna inom kultur- och friluftssektorn.
I motion 2017/18:3364 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 framförs förslag om att möjligheten till en sänkt och mer enhetlig turistmoms bör utredas.
I motion 2017/18:3385 av Runar Filper (SD) föreslås att en översyn av mervärdesskatten för kultur ska genomföras.
I kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4 anförs att regeringen bör se över momssatserna i kultursektorn i syfte att harmonisera dessa.
I motion 2017/18:3676 av Camilla Waltersson Grönvall och Jenny Petersson (båda M) föreslås en harmonisering av mervärdesskattelagstiftningen på ett sådant sätt att en enhetlig momssats kan tillämpas både i fråga om dansbandsunderhållning och en konsert som i dag räknas som kultur.
I kommittémotion 2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 12 föreslås en översyn av om momssatserna inom besöksnäringen kan harmoniseras.
I kommittémotion 2017/18:3773 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 föreslås att regeringen ska utreda förutsättningarna för ett likställande av mervärdesskatten på tryckta och digitala medier.
Utskottets ställningstagande
I de behandlade motionerna föreslås sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya kategorier av varor och tjänster. Det pågår en ständig diskussion om dessa frågor.
Liksom föregående år menar utskottet att även om gränsdragningar mellan områden som behandlas olika, beroende på utgångspunkt, kan förefalla ge upphov till ibland svårförklarade skillnader i behandling, t.ex. gränsdragningen mellan campingverksamhet och uthyrning av gästhamnsplatser, vill utskottet i dag inte föreslå några förändrade regler. I synnerhet inte när det enbart rör sig om sänkningar av momsskattesatserna för berörda områden, dvs. ofinansierade skattesänkningar vars jobbeffekter skulle bli ytterst kostsamma och som Sverige i det nuvarande statsfinansiella läget inte har ekonomiskt utrymme för.
När det gäller moms på e-böcker så vill utskottet lyfta fram och välkomna att kommissionen den 1 december 2016 presenterade ett förslag som ska ge likvärdiga regler för beskattning av e-böcker, nättidningar och deras tryckta motsvarigheter. Regeringen har välkomnat förslaget, och dess ståndpunkt i frågan så som den framkom vid en överläggning med skatteutskottet den 14 mars 2017 är att när det gäller skattesatser på mervärdesskatteområdet ska lika produkter beskattas på samma sätt. Regeringen stöder därför möjligheten att införa en reducerad skattesats för elektroniska publikationer. Regeringen är tveksam till möjligheten för medlemsstaterna att införa en kraftigt reducerad skattesats eller en s.k. nollskattesats. Skatteutskottet gav sitt stöd till denna ståndpunkt.
Utskottet noterar dock det förslag som nyligen presenterats av kommissionen och som medger en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Utskottet noterar också den preliminära ståndpunkt som regeringen presenterat avseende förslaget:
Det finns flera fördelar med en ökad flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller att bestämma skattesatser. Samtidigt riskerar förslaget medföra en ökad komplexitet, särskilt för de företag som säljer sina varor och tjänster i flera olika medlemsstater. Det riskerar även att leda till skattekonkurrens mellan medlemsstaterna. Effekterna av förslaget, inklusive den vägda genomsnittliga skattesatsen, behöver därför analyseras närmare. Mervärdesskatten är också en viktig intäktskälla för att finansiera välfärden.
Skatteutskottet överlade den 6 mars 2018 med regeringen om denna ståndpunkt och gav då sitt stöd till ståndpunkten.
Utskottet ser mot bakgrund av det ovanstående nu inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen om någon förändring av skattesatsstrukturen på mervärdesskatteområdet.
Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en utvärdering av effekterna av höjningen av mervärdesskatten på bio.
Jämför reservation 5 (M, C, L, KD).
Motioner
I kommittémotion 2017/18:3724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 6 föreslås att regeringen utvärderar effekterna av 2017 års höjning av momsen för biografer från 6 procent till 25 procent. Skattehöjningen innebär enligt motionärerna en kraftig kostnadsökning för en redan ansträngd bransch. Flera biografer på landsbygden riskerar att läggas ned, vilket riskerar att minska tillgängligheten till kultur på landsbygden ytterligare. Regeringen bör efter en tid utvärdera effekterna av skattehöjningen på branschen, tillgängligheten till biografer och prisutvecklingen.
Utskottets ställningstagande
I skatteutskottets yttrande om skattefrågorna i budgetpropositionen för 2017 2016/17:SkU1y (s. 84) framhölls att filmavtalet som finansieringsmodell har upphört. Det finns därför inte skäl att bibehålla den reducerade skattesatsen på tillträde till biografföreställningar.
I regeringens skrivelse 2016/17:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2016 s. 216 skriver Kulturdepartementet under rubriken Finansieringen av filmpolitiken att regeringen avser att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken när konsekvenserna av införandet kan bedömas.
Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen vad gäller alla aspekter av den nya filmpolitiken och finner inte skäl att nu vidta ytterligare åtgärder. Utskottet avstyrker förslaget i den aktuella motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om mervärdesbeskattning av den ideella sektorn.
Motionerna
I motion 2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 7 anförs att förändrade regler för mervärdesbeskattningen inte får leda till att villkoren för ridning och annan föreningsdriven ideell verksamhet försämras. Om reglerna förändras måste ambitionen vara att näringen ska kompenseras.
I motion 2017/18:2493 av Ann-Britt Åsebol och Eva Lohman (båda M) föreslås en breddning av ROT-avdraget till att omfatta den ideella sektorn. Ett sätt att göra detta skulle vara att göra den ingående momsen på vissa ROT-tjänster direkt avdragsgill genom ändrade regler för momsplikt eller genom ett riktat bidrag som motsvarar den ingående momsen i genomförda ROT-arbeten. En sådan åtgärd skulle få samma effekter på informella (svarta) tjänster inom byggnadssektorn som skattereduktionen för reparation och om- och tillbyggnad av privata bostäder haft. Dessutom skulle det medföra ett påtagligt stöd för de ideella föreningar och organisationer som belastas av höga kostnader för att äga och förvalta lokaler och anläggningar.
Utskottets ställningstagande
Sedan den 1 januari 2016 har det genomförts ändringar i inkomstskattelagen som medför att allmännyttiga ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta begagnade varor som nyttjas som finansieringskälla för det ideella arbetet och som främjar återanvändning och återvinning är skattefri. Av Skatteverkets rättsliga vägledning framgår att Skatteverket anser att secondhandförsäljning som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund ska undantas från beskattning om inte försäljningen bedrivs i direkt konkurrens med den kommersiella secondhandbranschen. Om föreningen eller trossamfundet säljer secondhandvaror i sådan omfattning att de är skattskyldiga till inkomstskatt är de också skattskyldiga till mervärdesskatt för försäljningen.
Utskottet menade i de två senaste årens betänkanden om allmänna motioner om mervärdesskatt (bet. 2015/16:SkU19 s. 15 och 2016/17:SkU25 s. 15) att det är viktigt att den verksamhet som bedrivs av de ideella föreningarna kan fortsätta att drivas. Utskottet fann dock inget skäl att föreslå några ytterligare förändringar i regelverket och avstyrkte därmed motionerna.
Med samma motivering som föregående år avstyrker utskottet även de i år aktuella motionerna.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om ändrade regler för mervärdes-beskattning av stadigvarande bostad.
Jämför reservation 6 (M, C, L, KD).
Bakgrund
Ingående skatt som gäller en stadigvarande bostad får inte dras av (8 kap. 9 § första stycket 1 mervärdesskattelagen). Avdragsförbudet har betydelse bl.a. i de fall där en mervärdesskattepliktig verksamhet bedrivs helt eller delvis i en byggnad som anses vara stadigvarande bostad och för jordbruksnäringen där avdrag alltså inte kan medges för mangårdsbyggnad eller personalbostäder. Avdragsförbudet omfattar inte bara inköp till en byggnad, såsom inredning, reparationer och dylikt, utan även sådant som har en anknytning till det stadigvarande boendet.
Av ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden från den 18 november 2016 (dnr 29-15/I) framgår bl.a. följande när det gäller begränsning av avdragsrätten:
I 8 kap. 9 § första stycket 1 ML begränsas avdragsrätten enligt huvudregeln i 8 kap. 3 § ML på så sätt att avdrag inte får göras för sådan ingående skatt som hänför sig till stadigvarande bostad med vissa undantag.
I proposition 1993/94:99 s. 212 framhålls att orsaken till avdragsförbudet är att sådana kostnader ofta är av privat natur. Även av proposition 1989/90:111 s. 127 framgår att avdragsförbudet för ingående mervärdesskatt hänförligt till stadigvarande bostad tillkom för att förhindra att avdrag görs för kostnader som normalt är att anse som privata levnadskostnader.
Mervärdesskattedirektivet innehåller inte någon direkt motsvarighet till bestämmelsen i 8 kap. 9 § 1 ML. Det svenska avdragsförbudet vilar i stället på den s.k. standstill-klausulen i artikel 176 (f.d. artikel 17.6 i sjätte direktivet 77/388/EEG).
I SOU 1994:88 diskuteras huruvida ML:s avdragsförbud när det gäller stadigvarande bostad är förenligt med EG-rätten och anses att så är fallet (a.a. s. 255).
Den närmare innebörden av begreppet stadigvarande bostad i ML har utvecklats av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i en rad rättsfall.
Motioner
I motion 2017/18:3721 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) föreslås en översyn av varje möjlighet att förenkla för enskilda och företag som vill hyra ut lokaler till exempelvis flyktingbostäder. En bra början vore att se över avdragsförbudet för stadigvarande bostad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det i många fall kan uppkomma tveksamheter om vad som förstås med en stadigvarande bostad. Som regel avses med detta en fastighet eller en del av en byggnad som är inrättad för boende. Det är byggnadens karaktär som i första hand är avgörande.
Att även en byggnads användning i vissa fall kan ha betydelse vid bedömningen av om den omfattas av avdragsförbudet eller inte framgår också av avgöranden i Skatterättsnämnden och Högsta förvaltningsdomstolen, där det bl.a. framgår att en stuga respektive lägenheter som i sin helhet används i skattepliktig rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet inte omfattas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Uthyrning av en lokal som är en stadigvarande bostad kan dock inte vara skattepliktig eller ge rätt till avdrag.
Utskottet noterar det regelverk som i dag gäller för stadigvarande bostad. Utskottet utgår dock samtidigt från att regeringen från sitt håll och Skatteverket i sin tillämpande verksamhet ser över möjligheterna att förenkla för enskilda och företag som vill hyra ut lokaler till flyktingbostäder.
Utskottet ser mot bakgrund av detta ingen anledning att nu föreslå någon ändring av reglerna om stadigvarande bostad och avstyrker motionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett förslag om en uppföljning av effekterna av den nya definitionen av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen.
Jämför reservation 7 (M, C, L, KD).
Motioner
I motion 2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 3 föreslås att riksdagen ska uppdra åt regeringen att före utgången av 2018 följa upp hur den nya definitionen av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen påverkar företagens administrativa börda, i synnerhet i relation till mervärdes-skatteredovisningen, samt genomföra åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd.
Utskottets ställningstagande
I regleringsbrevet till Skatteverket för 2018 framgår att regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att se över effekterna av det nya fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen. Skatteverket ska redogöra för vilka effekter de förändringar av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen som föreslogs i proposition 2016/17:14 har haft på företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen. Om Skatteverket skulle finna att förändringarna har inneburit orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd ska Skatteverket, med beaktande av de EU-rättsliga förutsättningarna, analysera möjligheterna att vidta åtgärder för att förhindra detta. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 30 juni 2018.
Utskottet ser med anledning av det ovanstående ingen anledning att besluta om ett tillkännagivande till regeringen med det föreslagna innehållet och avstyrker motionsförslaget.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden om förändringar av mervärdesskattesystemet.
Jämför reservation 8 (M) och 9 (KD).
Motionerna
I motion 2017/18:1380 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S) anförs att Stockholms stad kommer att börja ta ut 25 procents moms från stadens båtklubbar. I ett bindande beslut meddelade Skatterättsnämnden att momsplikten omfattar alla markarrenden för vinteruppläggning av båtar och hänvisade bl.a. till ett danskt fall i EG-domstolen 2005. Konsekvensen av Skatteverkets beslut blir troligen att alla kommuner snart kommer att få lov att momsbelägga ideella båtklubbar. Motionärerna anser att denna momsplikt bör avskaffas.
I motion 2017/18:3002 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) föreslås en översyn av reglerna för svenska företags hantering av mervärdesskatten.
I kommittémotion 2017/18:3293 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) föreslås att en utredning tillsätts för att se över den skatterättsliga bedömningen av handel med virtuella varor. Virtuella varor definieras inte som en vara utan som en elektronisk tjänst. Vinstmarginalbeskattning för begagnade varor förutsätter enligt bedömningarna att en fysisk vara har sålts. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att se över den skatterättsliga aspekten av handel med både nya och begagnade virtuella varor för att kartlägga hur vissa hinder skulle kunna tas bort.
I kommittémotion 2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 18 föreslås att omsättningsgränsen för momsplikt bör sättas till 50 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Omsättning av varor och tjänster samt import är skattepliktiga, om inget annat anges särskilt. Från skatteplikt undantas, med vissa begränsningar, omsättning av fastigheter samt överlåtelse och upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter och andra rättigheter till fastigheter. Undantaget omfattar dock inte bl.a. upplåtelse av lokaler och andra platser för parkering, inklusive förtöjning och ankring, av transportmedel. Som Skatterättsnämnden har konstaterat ska därför en kommuns upplåtelser av markområden och hamnanläggningar till båtklubbar omfattas av skatteplikt enligt 3 kap. 3 § första stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Utskottet ser inga skäl för att föreslå någon annan bedömning när det gäller en kommuns upplåtelse av markområden och hamnanläggningar till båtklubbar.
Regeringen har som framgått ovan i detta betänkande tillsatt en utredning med avsikt att se över ML. I direktiven står bl.a. följande.
För att mervärdesskatten ska behålla sin legitimitet är det viktigt att skattereglerna är förutsägbara och enkla att tillämpa och inte leder till onödigt stora administrativa kostnader för dem som tillämpar reglerna. Sedan mervärdesskattelagen trädde i kraft har ett nytt moderniserat mervärdesskattedirektiv beslutats. De svenska reglerna har också förändrats åtskilliga gånger och nya regler har tillkommit. Detta har ökat komplexiteten i lagstiftningen och gjort den svår att tillämpa. Det mervärdesskatterättsliga regelverket bör därför förenklas. Tydliga och enkla regler underlättar för företagen. Det bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft. Som framgår av de skattepolitiska riktlinjerna ska dock nyttan av förenklingar alltid vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande.
Kommissionen har också nyligen presenterat ett flertal förslag med syftet att modernisera och förenkla momssystemet. Dessa förslag är nu föremål för förhandlingar inom EU. Utskottet ser därför fram emot kommande förändringar som bl.a. kan leda till en ökad förenkling av mervärdesskattesystemet. Som regeringen också framhållit är det viktigt att reglerna på mervärdesskatteområdet är enkla och tydliga samt att de administrativa kostnaderna för företagen begränsas, samtidigt som risken för skatteundandragande måste beaktas. Utskottet instämmer i denna bedömning, men i avvaktan på vidare förslag ser utskottet inte skäl att nu föreslå några särskilda åtgärder.
Skatteverket gör bedömningen och skriver på sin webbplats att virtuella varor kan vara momspliktiga. Virtuella varor är inte fysiska varor enligt mervärdesskattelagens definition. Försäljning av virtuella varor är i stället en omsättning av en elektronisk tjänst. Den som i ett onlinespel omsätter elektroniska tjänster till andra deltagare bedriver dock i allmänhet inte en ekonomisk verksamhet. För att det ska vara fråga om en ekonomisk verksamhet ska försäljningen av elektroniska tjänster ske fortlöpande.
Även om en person skulle sälja tjänster med viss regelbundenhet är det inte tillräckligt för att uppfylla kravet på fortlöpande. Försäljningen sker inte på ett sådant sätt att den har en kontinuitet och frekvens som är jämförbar med hur en motsvarande ekonomisk verksamhet vanligtvis bedrivs. Syftet med försäljning under ett spel är i stället att på olika sätt interagera med andra personer i spelet, och eventuella försäljningar som en deltagare gör till andra deltagare är endast ett utflöde av spelandet. Denna bedömning gäller oavsett om försäljningen sker i onlinespelet eller utanför onlinespelet. Om någon däremot har en avsikt att sälja elektroniska tjänster med en kontinuitet och frekvens som är jämförbar med hur en motsvarande ekonomisk verksamhet vanligtvis bedrivs, bedriver denne en ekonomisk verksamhet. Den som bedriver en ekonomisk verksamhet och omsätter elektroniska tjänster i Sverige ska ta ut en utgående moms på 25 procent för de elektroniska tjänster som har sålts till kunder inom landet. Eftersom det är fråga om elektroniska tjänster är det viktigt att säljaren vet i vilket land kunderna finns och om kunderna är att anse som beskattningsbara personer eller privatpersoner. Det här är avgörande för om en person ska debitera sina kunder moms eller om denne ska tillämpa reglerna om omvänd skattskyldighet för moms, dvs. att kunderna redovisar den utgående momsen.
Det går inte att använda sig av reglerna för vinstmarginalbeskattning (VMB) när virtuella varor säljs eftersom reglerna inte är tillämpliga vid försäljning av elektroniska tjänster (Skatteverkets ställningstagande den 30 januari 2017, dnr 131 430652-16/111).
Utskottet gör ingen annan bedömning om virtuella varor än Skatteverket.
När omsättningsgränsen för mervärdesskatt föreslogs i budgetpropositionen för 2017 sa regeringen att storleken på omsättningsgränsen borde bestämmas till ett belopp som ger möjlighet för beskattningsbara personer med en mycket begränsad verksamhet att slippa hantera uppbörden av mervärdesskatt. En omsättningsgräns på 30 000 kronor var enligt regeringens uppfattning tillräcklig för att omfatta beskattningsbara personer som bedriver kommersiell verksamhet som är så begränsad att det finns skäl för att befria dem från uppbörden av mervärdesskatt. Denna gräns är också tillräcklig för att de privatpersoner som säljer överskottet från mikroproduktion av förnybar el ska omfattas. En omsättningsgräns på 30 000 kronor per år kan, sa regeringen, förväntas minska den administrativa bördan både för aktörer med liten omsättning eftersom dessa inte behöver redovisa mervärdesskatt, och för Skatteverket som inte behöver administrera verksamheter med liten omsättning som inte beräknas ge några större skatteintäkter. Utskottet gör i dag ingen annan bedömning utan anser att den nivå som i dag gäller är väl avvägd. Utskottet noterar emellertid att omsättningsgränsen för mervärdesskatt är en av de frågor som behandlas i det förslag om beskattning av små företag som kommissionen nyligen lagt fram.
Utskottet avstyrker därmed samtliga motionsyrkanden.
|
1. |
av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 9 och
avslår motionerna
2017/18:57 av Lars-Axel Nordell (KD),
2017/18:159 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2017/18:161 av Jeff Ahl (SD),
2017/18:240 av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (båda C),
2017/18:362 av Nina Lundström (L),
2017/18:856 av Hillevi Larsson (S),
2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 1,
2017/18:1185 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:1292 av Christian Holm Barenfeld och Åsa Coenraads (båda M),
2017/18:1319 av Annicka Engblom (M),
2017/18:1942 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2,
2017/18:2051 av Lena Asplund (M),
2017/18:2284 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2,
2017/18:2445 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C),
2017/18:2503 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2856 av Fredrik Christensson och Rickard Nordin (båda C),
2017/18:2889 av Boriana Åberg (M),
2017/18:2979 av Sofia Fölster (M),
2017/18:3076 av Cecilia Magnusson (M),
2017/18:3364 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2017/18:3385 av Runar Filper (SD),
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4,
2017/18:3676 av Camilla Waltersson Grönvall och Jenny Petersson (båda M),
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 12 och
2017/18:3773 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi vill att skatter och moms ska vara rimligt höga, förutsägbara och rättvisa. Detta är i dag inte fallet inom kulturområdet. Några exempel på differentierade momssatser är pappersböcker kontra e-böcker samt film, teater och konsert i jämförelse med att spela för dansande publik (den s.k. dansbandsmomsen). Dessa frågor behöver initialt kartläggas med syftet att långsiktigt reformera och harmonisera kultursektorns moms- och skattesatser. Harmonisering ska ske över tid och med hänsyn till statens finanser.
|
2. |
av Olle Felten (SD) och David Lång (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 1 och
2017/18:1942 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2017/18:57 av Lars-Axel Nordell (KD),
2017/18:159 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2017/18:161 av Jeff Ahl (SD),
2017/18:240 av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (båda C),
2017/18:362 av Nina Lundström (L),
2017/18:856 av Hillevi Larsson (S),
2017/18:1185 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:1292 av Christian Holm Barenfeld och Åsa Coenraads (båda M),
2017/18:1319 av Annicka Engblom (M),
2017/18:2051 av Lena Asplund (M),
2017/18:2284 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2,
2017/18:2445 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C),
2017/18:2503 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2856 av Fredrik Christensson och Rickard Nordin (båda C),
2017/18:2889 av Boriana Åberg (M),
2017/18:2979 av Sofia Fölster (M),
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 9,
2017/18:3076 av Cecilia Magnusson (M),
2017/18:3364 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2017/18:3385 av Runar Filper (SD),
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4,
2017/18:3676 av Camilla Waltersson Grönvall och Jenny Petersson (båda M),
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 12 och
2017/18:3773 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Förutsättningarna att harmonisera regelverket för olika turistattraktioner så att likvärdiga verksamheter beskattas mer enhetligt bör utredas. Den differentierade momssatsen inom olika turistnäringar är problematisk, eftersom den leder till onaturliga konkurrensfördelar och missgynnar småskalig natur- och ekoturism, vilket främst återfinns på landsbygden. Exempelvis betalar man 6 procent i moms vid ett besök på en djurpark, medan man vid viltskådning i det fria betalar 25 procent. Guidning på ett museum beläggs med 6 procent, medan en stadsvandring beläggs med 25 procent. En översyn av momssatser pågår i EU:s regi, men då detta kan ta lång tid anser vi att det är motiverat att skyndsamt utföra en nationell översyn.
Vi anser också att problematiken med s.k. grå spelnyckelmarknader bör ses över. I och med skillnader i momssatser på köp av spel i olika länder har det skapats s.k. grå spelnyckelmarknader, dvs. marknader för köp av digitala cd-nycklar från andra länder, för att komma bort från de nationella momssatserna. Prisskillnaderna kan ibland vara över hundra kronor per spel. De praktiska barriärerna för att köpa spel genom dessa spelnyckelmarknader i stället för att köpa dem på spelmarknader som regionanpassar sina priser på spel handlar praktiskt taget endast om kännedom om de grå spelnyckelmarknadernas existens. Det är viktigt att se över vilka åtgärder som behöver genomföras för att spelkonsumenter ska köpa spelen av officiella aktörer för försäljning av spel i Sverige. Dessa åtgärder skulle t.ex. kunna handla om att se över lagstiftningen på området, eller att införa kulturmoms på spel.
|
3. |
av Per Åsling (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:240 av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (båda C),
2017/18:2445 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C) och
2017/18:3773 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2 och
avslår motionerna
2017/18:57 av Lars-Axel Nordell (KD),
2017/18:159 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2017/18:161 av Jeff Ahl (SD),
2017/18:362 av Nina Lundström (L),
2017/18:856 av Hillevi Larsson (S),
2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 1,
2017/18:1185 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:1292 av Christian Holm Barenfeld och Åsa Coenraads (båda M),
2017/18:1319 av Annicka Engblom (M),
2017/18:1942 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2,
2017/18:2051 av Lena Asplund (M),
2017/18:2284 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2,
2017/18:2503 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2856 av Fredrik Christensson och Rickard Nordin (båda C),
2017/18:2889 av Boriana Åberg (M),
2017/18:2979 av Sofia Fölster (M),
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 9,
2017/18:3076 av Cecilia Magnusson (M),
2017/18:3364 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2017/18:3385 av Runar Filper (SD),
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4,
2017/18:3676 av Camilla Waltersson Grönvall och Jenny Petersson (båda M) och
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 12.
Ställningstagande
Jag föreslår att möjligheterna att sänka den s.k. dansbandsmomsen ska utredas. Det finns olika mervärdesskattenivåer. Oftast är de logiskt motiverade. Momsnivån vid en musikkonsert där publiken enbart lyssnar till musiken är 6 procent. Motsvarande momssats så snart åhörarna utöver att lyssna också börjar röra sig till musiken är 25 procent. Detta är ologiskt och bör rättas till. Varför kultur som utövas i form av musik och dans ska beskattas med 25 procents moms, medan kultur i form av enbart musik är belagd med väsentligt lägre moms är svårt att se logiken i. Momsnivån för musikverksamhet bör därför vara densamma vare sig åhörarna eller publiken dansar till musiken eller inte. Även förutsättningarna för ett likställande av mervärdesskatt på tryckta och digitala medier bör utredas.
|
4. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 4 och
2017/18:3747 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 12 och
avslår motionerna
2017/18:57 av Lars-Axel Nordell (KD),
2017/18:159 av Carina Ståhl Herrstedt (SD),
2017/18:161 av Jeff Ahl (SD),
2017/18:240 av Anders Åkesson och Staffan Danielsson (båda C),
2017/18:362 av Nina Lundström (L),
2017/18:856 av Hillevi Larsson (S),
2017/18:916 av Johan Nissinen m.fl. (SD) yrkande 1,
2017/18:1185 av Jesper Skalberg Karlsson (M),
2017/18:1292 av Christian Holm Barenfeld och Åsa Coenraads (båda M),
2017/18:1319 av Annicka Engblom (M),
2017/18:1942 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2,
2017/18:2051 av Lena Asplund (M),
2017/18:2284 av Markus Wiechel och Johan Nissinen (båda SD) yrkande 2,
2017/18:2445 av Per Lodenius och Johanna Jönsson (båda C),
2017/18:2503 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2856 av Fredrik Christensson och Rickard Nordin (båda C),
2017/18:2889 av Boriana Åberg (M),
2017/18:2979 av Sofia Fölster (M),
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 9,
2017/18:3076 av Cecilia Magnusson (M),
2017/18:3364 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,
2017/18:3385 av Runar Filper (SD),
2017/18:3676 av Camilla Waltersson Grönvall och Jenny Petersson (båda M) och
2017/18:3773 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2.
Ställningstagande
Ansvaret för kulturens villkor ligger inte enbart på det offentliga, utan både de privata och de ideella insatserna har enormt stor betydelse. För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att det privatas möjlighet att agera i kulturlivet utvecklas. Inte minst kan regelverk förenklas och ses över. Ett exempel är momssatserna på dans. I dag är det en momssats, 6 procent, om man är på en spelning där publiken sitter ned. Om publiken i stället dansar till musiken är momsen 25 procent. Detta skapar märkliga effekter. Vad händer vid en konsert om några väljer att börja spontandansa när meningen är att publiken ska lyssna sittande? Jag föreslår en översyn med syftet att harmonisera regelverk som är svåröverskådliga och svåra att förutse effekterna av.
Vi kristdemokrater har länge ansett att dagens system med olika momssatser är krångligt, byråkratiskt och missgynnar de mest arbetsintensiva delarna av besöksnäringen. En viktig del i att stimulera tillväxt av turism och mötesindustrin är att förenkla momsen och göra gränsdragningarna begripliga. Om verksamheterna även från mervärdesskattesynpunkt kunde delas in i de fyra kategorierna mat, logi, aktiviteter och transport, som är grunden för turism, skulle momsen blir mer förståelig och enkel att hantera.
I dag är det en mängd olika momssatser inom besöksnäringen. Mötesindustrin, med konferenser, mässor m.m., har stor tillväxtpotential i Sverige. En bra effekt för nationell stimulans av mötesindustrin skulle infinna sig om kostnader för mat på konferenser hamnade på samma momsnivå (12 procent) som övrig servering. Den totala kostnaden för dem som köper mat skulle minska och därmed skulle köpkraften öka hos småföretag och organisationer. Likaså skulle en samordnad moms underlätta för dem som bokför konferenser och andra evenemang, inte minst för köpare från andra länder. Detta bör ses över och ges regeringen till känna.
|
5. |
Utvärdering av effekterna av höjningen av mervärdesskatten på bio, punkt 2 (M, C, L, KD) |
av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3724 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen bör utvärdera effekterna av den höjda biomomsen. År 2017 höjdes momsen för biografer från 6 procent till 25 procent. Skattehöjningen innebär en kraftig kostnadsökning för en redan ansträngd bransch. Flera biografer på landsbygden riskerar att läggas ned, vilket riskerar att minska tillgängligheten till kultur på landsbygden ytterligare. Regeringen bör efter en tid utvärdera effekterna av skattehöjningen på branschen, till-gängligheten till biografer och prisutvecklingen.
|
6. |
Avdragsförbud för stadigvarande bostad, punkt 4 (M, C, L, KD) |
av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3721 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD).
Ställningstagande
Momsen är en konsumtionsskatt, alltså en skatt som i sista hand betalas i samband med inköp för konsumtion. Näringsidkares rätt till avdrag för ingående moms på kostnader är en förutsättning för att systemet ska fungera. Avdragsförbudet för stadigvarande bostad innebär ett avsteg som kan ifrågasättas utifrån ett EU-rättsligt perspektiv. Sverige fick förhandla sig till en rätt att behålla förbudet vid EU-inträdet.
Avdragsförbudet innebär att enskilda personer och företag som upplåter lokaler, till exempelvis flyktingboenden eller äldreomsorg, riskerar att hamna i en situation som saknar förutsebarhet och som innebär stora momsrisker. En sådan upplåtelse av lokaler kan förändra bedömningen av befintlig verksamhet på så sätt att verksamheten anses gå från att bedriva momspliktig verksamhet till att bedriva momsfri verksamhet. Detta innebär att man inte kan göra momsavdrag och att momskostnaderna ökar. Dessutom kan man behöva återföra, betala tillbaka (jämka) tidigare avdragen ingående moms på investeringar gjorda för upp till tio år sedan.
Om avdragsförbudet för stadigvarande bostad togs bort, skulle momsavdragen rimligen inte öka för privata kostnader i samband med uthyrning av bostäder, eftersom privata kostnader inte är avdragsgilla i dag. Detta grundar sig på andra regler, som alltjämt skulle gälla, även om avdragsförbudet för stadigvarande bostad togs bort.
Statens respektive kommuners ekonomiska ansvar för flyktingmottagandet, äldreboenden och andra sociala boenden påverkas av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Dagens regler leder till höjda hyror på bostäder till flyktingar och äldre och annat stödboende då kompensation för de ökade momskostnaderna sker genom hyreshöjningar. Den komplexa situationen för mervärdesskatten och den administrativa börda som regeln medför innebär att många väljer bort momsfri uthyrning, vilket riskerar att minska utbudet på denna typ av bostäder som samhället så väl behöver.
Regeringen behöver därför se över varje möjlighet att förenkla för enskilda och företag som vill hyra ut lokaler till exempelvis flyktingbostäder. En bra början vore att se över avdragsförbudet för stadigvarande bostad.
|
7. |
av Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M), Lotta Finstorp (M), Mathias Sundin (L) och Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3726 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) yrkande 3.
Ställningstagande
Regeringen har infört en ny definition av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen, och begreppet verksamhetstillbehör i lagen slopas. Vidare har reglerna om undantag och skatteplikt på fastighetsområdet ändrats, liksom reglerna om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Slutligen omfattade regeländringarna tillhandahållanden som ingår i upplåtelsen av nyttjanderätt till fastigheter. För de företag som hanterar transaktioner hänförliga till fast egendom eller upplåtelse av nyttjanderätt till fastigheter är detta omfattande ändringar som kräver åtgärder. En väl underbyggd konsekvensanalys hade därför varit av stor betydelse.
Regeringens proposition saknade dock en genomgripande konsekvensbeskrivning ur ett företagarperspektiv (prop. 2016/17:14). I propositionen redovisades inga beräkningar eller utredningar som underbygger regeringens konstaterande att ökade administrativa kostnader enbart skulle uppstå i ett inledande skede och för ett mindre antal företag. Exempelvis kan det antas att fler företag än de som anges i propositionen kan komma att påverkas av lagändringarna, då många företag utan att vara direkt verksamma inom fastighetsområdet hanterar transaktioner som berör fast egendom och därmed behöver förhålla sig till de nya reglerna. Ändringarna i momslagen kan synas begränsade men kommer sannolikt att få stor betydelse för de företag som berörs.
Det finns en uppenbar risk att den nya lagstiftningen kan ha fått stora konsekvenser för företagen, varför en djuplodande konsekvensutredning av den ökade administrationen och mervärdesskatteredovisningen är nödvändig. Även om Skatteverket fått i uppdrag att redogöra för effekterna av de nya reglerna är det väsentligt att regeringen före utgången av 2018 följer upp hur den nya lagstiftningen påverkar företagens administrativa börda, i synnerhet i relation till mervärdesskatteredovisningen, och genomför åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd.
|
8. |
av Cecilia Widegren (M), Helena Bouveng (M), Fredrik Schulte (M) och Lotta Finstorp (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3293 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) och
avslår motionerna
2017/18:1380 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),
2017/18:3002 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) och
2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 18.
Ställningstagande
Vi föreslår en utredning för att se över den skatterättsliga bedömningen av handel med virtuella varor. Virtuella varor definieras inte som en vara utan som en elektronisk tjänst. Vinstmarginalbeskattning för begagnade varor förutsätter enligt bedömningarna att försäljning skett av en fysisk vara. Digitaliseringen går i ett rasande tempo, och skattelagstiftningen hänger i många delar inte med i utvecklingen. Försäljning av virtuella varor är ett exempel på hur skattelagstiftningen behöver ses över för att tillvarata den digitala ekonomins potential för att skapa tillväxt och jobb. Ungdomar som växt upp i en digitaliserad värld och med en vilja att starta ett företag möter i dag alltför stora hinder då vår skattelagstiftning inte hänger med i utvecklingen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att se över den skatterättsliga aspekten av handel med både nya och begagnade virtuella varor för att kartlägga hur vissa av dessa hinder skulle kunna tas bort.
|
9. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3748 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 18 och
avslår motionerna
2017/18:1380 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S),
2017/18:3002 av Jonas Jacobsson Gjörtler (M) och
2017/18:3293 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M).
Ställningstagande
Privatpersoner som egenproducerar förnybar el med hjälp av t.ex. ett vindkraftverk eller solceller på taket har i dag möjlighet att sälja den el som blir över efter förbrukning. Överskottselen kan säljas till elhandelsföretag eller elnätsföretag, och privatpersonen får då ersättning för detta. Jag anser att detta är ett bra incitament i syfte att öka den förnybara elproduktionen. Kristdemokraterna har tillsammans med övriga allianspartier infört den skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som gäller sedan den 1 januari 2015. Den ersättning som betalas ut för mikroproduktionen av förnybar el är momspliktig, vilket innebär att den som säljer överskottselen måste vara momsregistrerad. Detta gör att det inte är lönsamt att bygga ut sitt solcellssystem mer än vad som täcker den egna förbrukningen. Momsplikten slopades den 1 januari 2017 för dem som bedriver mikroproduktion av förnybar el och säljer sitt elöverskott, upp till 30 000 kronor. Kristdemokraterna vill se en omsättningsgräns för moms på 50 000 kronor.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av mervärdesskattesatserna på kulturområdet i syfte att nå en enhetlig kulturmoms och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ekonomisk rättvisa inom området kultur och idrott genom att sänka momsen på dansbandskonserter från 25 procent till 6 procent och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en folkhälsoskatteväxling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att sänka den s.k. dansbandsmomsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att differentiera mervärdesskatten på livsmedel utifrån klimateffekter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att införa en enhetlig moms på privata simskolor för barn och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna att harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inkludera dataspel, applikationer, e-böcker och annan digital kultur i kulturmomsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att se över möjligheten för Sverige att verka för ett enhetligt momssystem för digitala och tryckta medier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn av villkorsskillnaderna inom camping- och gästhamnsnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa momsplikt för ideella båtklubbar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över problematiken med s.k. grå spelnyckelmarknader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett införande av enhetlig moms för simskolor oavsett ålder på eleverna och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att momsbefria körkortsutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändrade regler för mervärdesbeskattningen inte får leda till att villkoren för ridning och annan föreningsdriven verksamhet försämras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att sänka mervärdesskatten på dans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda ROT-avdraget till att omfatta den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda huruvida all scenkonst, även biofilmer, bör omfattas av samma sexprocentiga kulturmoms och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa enhetlig moms och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tillämpningen av skattelagstiftningen avseende moms på musiklektioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera datorspel och e-böcker i kulturmomsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för svenska företags hantering av mervärdesskatten och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktig harmonisering av momsen avseende film, dans och e-böcker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn syftande till att harmonisera momssatserna inom kultur- och friluftssektorn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att se över den skatterättsliga bedömningen av handel med virtuella varor och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till en sänkt och mer enhetlig turistmoms och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av mervärdesskatten inom kulturnäringen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över momssatserna i kultursektorn i syfte att harmonisera desamma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över en harmonisering av mervärdesskattelagstiftningen avseende den s.k. dansbandsmomsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett slopande av avdragsförbudet för stadigvarande bostad i mervärdesskattelagen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att utvärdera effekterna av den höjda biomomsen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt regeringen att före utgången av 2018 följa upp hur den nya definitionen av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen påverkar företagens administrativa börda, i synnerhet i relation till mervärdesskatteredovisningen, samt genomföra åtgärder för att förhindra orimligt ökat regelkrångel med ökade kostnader för företagen som följd och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om momssatserna inom besöksnäringen kan harmoniseras och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omsättningsgräns för momsplikt bör sättas till 50 000 kronor och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ett likställande av mervärdesskatt på tryckta och digitala medier och tillkännager detta för regeringen.