|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 8 Migration
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 8, som uppgår till ca 15,7 miljarder kronor för 2018. Därmed avstyrker utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag.
Samtliga motionsförslag avstyrks.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:1 inom utgiftsområde 8 Migration.
26 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 8
Anslag inom utgiftsområde 8 (SD)
1.Anslag inom utgiftsområde 8 (M)
2.Anslag inom utgiftsområde 8 (C)
3.Anslag inom utgiftsområde 8 (V)
4.Anslag inom utgiftsområde 8 (L)
5.Anslag inom utgiftsområde 8 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Bilaga 4
Reservanternas anslagsförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Anslag inom utgiftsområde 8 |
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration enligt utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 8 punkt 1 och avslår motionerna
2017/18:1329 av Edward Riedl (M),
2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 4,
2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7,
2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 25, 26, 39, 40 och 47,
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 9, 15, 16, 19–21 och 41,
2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 6 och 7,
2017/18:3610 av Paula Bieler m.fl. (SD),
2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 7,
2017/18:3688 av Johanna Jönsson m.fl. (C),
2017/18:3804 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) och
2017/18:3900 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1–5.
Reservation (SD)
Stockholm den 30 november 2017
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M)*, Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M)*, Phia Andersson (S), Yilmaz Kerimo (S), Aron Modig (KD)*, Teresa Carvalho (S), Mathias Tegnér (S), Maria Abrahamsson (M)*, Julia Kronlid (SD), Maria Ferm (MP), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD), Fredrik Malm (L)*, Johanna Jönsson (C)* och Helena Bonnier (M)*.
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2017/18:1 i de delar som gäller utgiftsområde 8 Migration och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2018 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina anslagsmotioner. I bilaga 3 finns utskottets anslagsförslag och i bilaga 4 finns reservanternas förslag till anslagsfördelning.
Under beredningen av ärendet har Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik informerat utskottet om myndighetens arbete.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2018 för utgiftsområde 8 Migration till 15 748 230 000 kronor (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54). I detta ärende ska socialförsäkringsutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens upp-följning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06: KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 8 i budgetpropositionen. Granskningen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att målet för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas de förslag i budgetpropositionen och i motioner som gäller anslag inom utgiftsområde 8.
Propositionen
Riksdagen har beslutat om målet för utgiftsområde 8. Målet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:SfU2, rskr. 2009/10:132).
Regeringen anger att en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt hållbar migrationspolitik är att verksamheten har och kan upprätthålla en förmåga att hantera antalet sökande på ett effektivt sätt, att beslutsfattandet håller en hög rättslig kvalitet samt att servicen och tillgängligheten är god. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen inom utgiftsområdet bygger därför på hur verksamheten uppfyller dessa krav.
Regeringens bedömning av servicenivån och den rättsliga kvaliteten grundas i huvudsak på information från myndigheterna inom utgiftsområdet, men även rapporter eller granskningsmaterial från t.ex. Riksrevisionen och Statskontoret har använts.
Verksamheten och resultaten inom utgiftsområdet påverkas både av myndigheternas insatser och av omvärldsfaktorer, som många gånger skiftar på ett sätt som är svårt att förutse. Det kan t.ex. resultera i förändringar av antalet asylsökande eller förändringar när det gäller vilka länder eller regioner de sökande kommer från. Detta medför höga krav på myndigheternas anpassningsförmåga. Myndigheterna påverkar också varandras resultat i stor utsträckning. Till exempel påverkar utlandsmyndigheters väntetid för att få komma på utredning Migrationsverkets handläggningstider, likaså påverkas antalet avvisningar och utvisningar som ska verkställas av Polismyndigheten både av Migrationsverkets och av domstolarnas insatser i ett tidigare led.
Som grund för bedömningen av effektivitet används i huvudsak följande indikatorer: vistelsetiden i mottagandet för asylsökande, handläggningstider för övriga avgjorda ansökningar om uppehållstillstånd samt kostnad per avgjort ärende och avgjorda ärenden per årsarbetare inom olika ärendeslag.
Vistelsetiden i mottagandet ökade under 2016 till 500 dagar för samtliga kategorier inom asylprövningen, från 237 dagar 2015. För asylsökande som beviljades uppehållstillstånd ökade tiden från 352 till 442 dagar och för ensamkommande barn från 195 dagar till 353. Vistelsetiden ökade även för personer med beslut om överföring enligt Dublinförordningen och för personer med uppenbart ogrundade asylansökningar. För övriga personer vars asylansökan avslogs var vistelsetiden i stort sett densamma 2016 som den var 2015.
Den genomsnittliga handläggningstiden hos Migrationsverket för ett asylärende ökade under 2016 till 328 dagar från 229 dagar året före. En viktig förklaring till att handläggningstiderna fortsatt öka kraftigt sedan 2012 är att Migrationsverket inte klarat att öka antalet årsarbetare inom asylprövningen i samma takt som antalet asylsökande har ökat. En annan orsak är att andelen uppenbart ogrundade ansökningar och s.k. Dublinärenden, vilka har en betydligt kortare handläggningstid, har minskat. Vid utgången av 2016 väntade ca 72 000 asylsökande på beslut i första instans. Antalet avgjorda asylärenden under året var dock dubbelt så stort som under 2015 och uppgick till ca 112 000, det högsta antalet någonsin.
Produktiviteten i asylprövningen ökade väsentligt jämfört med 2015, från 40 till 56 antal avgjorda asylärenden per årsarbetare. Kostnaden per avgjord asylansökan minskade med ungefär en tredjedel, från knappt 25 000 kronor till knappt 17 000 kronor. En förklaring till den ökade produktiviteten är att Migrationsverket prioriterade presumtiva bifallsärenden från hösten 2015 framför mer utredningskrävande ärenden. På det sättet kunde myndigheten avgöra fler ärenden per årsarbetare. En stor andel, drygt hälften, av de ärenden som avgjordes under 2016 avsåg syrier, eritreaner och statslösa, för vilka presumtionen för bifall är hög. Dessutom utvecklade Migrationsverket sitt arbetssätt under året, vilket innebär att alla nya asylansökningar sorteras utifrån ärendets beskaffenhet. Utredningsförfarandet anpassas därefter utifrån vilka åtgärder som behöver vidtas för respektive ärendetyp. Det har samtidigt funnits flera faktorer som har påverkat produktiviteten negativt. Till exempel hanterar Migrationsverket sedan den tillfälliga lagens ikraftträdande två parallella lagstiftningar, vilket ökar komplexiteten i handläggningen. Dessutom hade Migrationsverket många nyanställda under 2016. Inom asylverksamheten ökade bemanningen med ca 530 årsarbetare under året. Samtidigt som rekryteringen och introduktionen har tagit kraft från övrig personal har insatserna varit nödvändiga för att Migrationsverket ska kunna fullgöra sitt uppdrag och uppnå en effektivare verksamhet på sikt.
Under 2016 inkom knappt 80 000 förstagångsansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknytning, vilket var nästan 4 000 fler än under 2015. Antalet avgjorda ärenden uppgick till nästan 70 000, vilket var ca 7 000 fler än föregående år. Antalet öppna ärenden fortsatte därmed att öka i stället för att nästan halveras, vilket antogs i prognosen inför budgetpropositionen för 2016. Handläggningstiderna för förstagångsansökningar i anknytningsärenden uppgick till i genomsnitt 333 dagar 2016, jämfört med 288 dagar 2015. Migrationsverkets beslut att prioritera asylprövningen bidrog till växande balanser och längre handläggningstider. Dessutom gav det elektroniska handläggarstödet inte de effekter som tidigare beräknats och vidare var personalrörligheten inom Migrationsverket hög.
Både antalet inkomna och avgjorda arbetsmarknadsärenden minskade under 2016. Antalet öppna ärenden ökade från ca 24 000 år 2015 till ca 30 500. Den totala genomsnittliga handläggningstiden för samtliga arbetsmarknadsärenden ökade under 2016. För förstagångsansökningar ökade handläggningstiden från 126 dagar 2015 till 139 dagar. För förlängningsärenden har den genomsnittliga handläggningstiden ökat från 183 dagar 2015 till 202. Handläggningstiden för olika kategorier av arbetsmarknadsärenden varierar kraftigt, bl.a. beroende på om det finns särskilda utredningskrav och på om arbetsgivaren är certifierad. Trots att allt fler ärenden nu hanteras elektroniskt har förväntade produktivitetsökningar hos myndigheten ännu inte uppnåtts.
Produktiviteten i fråga om tillståndsärenden, som i huvudsak utgörs av anknytnings- och arbetsmarknadsärenden, minskade jämfört med 2015, från 237 till 202 avgjorda ärenden per årsarbetare. Kostnaden per avgjord ansökan ökade från 4 300 kronor till knappt 5 100 kronor. Förklaringar till detta är personalomsättning, att personalresurser överförts från tillståndsverksamheten till asylprövningen och att införandet av digital handläggning tagit mer resurser i anspråk än beräknat och inte gett de resultat som förväntats.
Regeringen bedömer att de övergripande målen för migrationspolitiken delvis har uppnåtts. Den exceptionella ökningen av antalet asylsökande som kom till Sverige under hösten 2015 ledde till betydande utmaningar för stora delar av det svenska samhället både 2015 och 2016. Under 2016 beslutade regeringen om ett antal åtgärder som syftade till att kraftigt minska antalet asylsökande till Sverige och samtidigt förstärka kapaciteten i mottagandet, förbättra etableringen och förmå andra EU-länder att dela på ansvaret för mottagandet av asylsökande. Regeringen bedömer att åtgärderna tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU har gjort att betydligt färre personer sökte asyl i Sverige under 2016. Regeringen bedömer att åtgärderna var nödvändiga.
Regeringens bedömning är att Migrationsverkets insatser sammantaget bidrog till att upprätthålla en i stort fungerande verksamhet. Arbete återstår dock inom flera områden. Regeringen gör bedömningen att myndigheten bör stärka sina insatser på området it/digitalisering. Regeringen bedömer vidare att Migrationsverket klarade sitt uppdrag med att leverera ett kostnadseffektivt boende utifrån förutsättningarna men understryker vikten av ett fortsatt och förstärkt arbete med en strategisk boendeplanering.
Migrationsverkets insatser inom asylprövningen bidrog till att vistelsetiden inom mottagandet var så kort som möjligt utifrån förutsättningarna. Regeringen anser dock att det är viktigt att myndigheten har ett mer långsiktigt, hållbart och strategiskt perspektiv på styrningen av verksamheten. Regeringen anser vidare att en ökad effektivisering av och en förbättrad kvalitet i handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd är angelägen, inte minst genom fortsatt utveckling av de digitala tjänsterna. Detsamma gäller för handläggningen av anknytningsärenden.
Regeringen anger att den service Migrationsverket tillhandahåller bör fortsätta att utvecklas och tillgängligheten öka. Myndigheten bör stärka sin kapacitet betydligt för att kunna realisera de krav som regeringen ställer på effektivisering, kvalitet och service.
När det gäller den rättsliga kvaliteten anger regeringen att den är svårbedömd, eftersom tydliga kriterier saknas för bedömning av måluppfyllelsen. Migrationsverket ska ta fram indikatorer för att kunna göra jämförelser mellan år.
I budgetpropositionen redovisas regeringens åtgärder med anledning av två tillkännagivanden från riksdagen. Det ena är riksdagens tillkännagivande om regelverket för arbetskraftsinvandring där en utredare har regeringens uppdrag att senast den 31 december 2017 lämna förslag till författningsändringar (bet. 2016/17:SfU11, rskr. 2016/17:47). Det andra är ett tillkännagivande för att bl.a. motverka missbruk av uppehållstillståndskort och främlingspass (bet. 2015/16:JuU25, rskr. 2015/16:158). Regeringen har med anledning av det tillkännagivandet tillsatt en utredning – Åtgärder för ett effektivare återvändande och motverkande av missbruk av resehandlingar (dir. 2017:45). Ett betänkande ska lämnas senast den 1 december 2017. Regeringen anger att tillkännagivandena inte är slutbehandlade.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att denna dialog fortgår och utvecklas.
Resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av uppnådda resultat ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.
Regeringen anger att verksamheten och resultaten inom utgiftsområde 8 påverkas både av myndigheternas insatser och av omvärldsfaktorer, som många gånger skiftar på ett sätt som är svårt att förutse. Till exempel kan förändringar ske av antalet asylsökande eller när det gäller vilka länder eller regioner de sökande kommer från. Detta medför höga krav på myndigheternas anpassningsförmåga. Utskottet delar denna uppfattning. Omvärldsfaktorer kan emellanåt få en mycket stor inverkan på utgiftsområdet, vilket senast skedde genom den exceptionella ökningen av antalet asylsökande under 2015. Utskottet anser att regeringen på ett tydligt sätt har beskrivit effekterna av ökningen, som fortfarande har stor påverkan på utgiftsområdets resultat, samt vilka åtgärder som har vidtagits och hur dessa åtgärder har fallit ut.
Riksdagen har beslutat att målet för utgiftsområde 8 är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.
När det gäller redovisade resultat för migrationsområdet noterade utskottet i sitt betänkande om utgiftsområde 8 Migration för budgetåret 2017 (bet. 2016/17:SfU4) att de indikatorer regeringen redovisade inte gjorde det möjligt för utskottet att fullt ut bedöma om målet hade uppfyllts. Utskottet anförde att indikatorer saknades för de delar av målet som tar sikte på att värna asylrätten, att inom ramen för den reglerade invandringen underlätta rörlighet över gränser, att främja en behovsstyrd arbetskraftsinvandring samt att tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter. Vad gällde att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik angav regeringen i budgetpropositionen för 2017 att detta förutsatte att verksamheten har förmåga att hantera antalet sökande på ett effektivt sätt, har hög rättslig kvalitet i beslutsfattandet samt god service och tillgänglighet. De indikatorer som regeringen redovisade relaterade enbart till förmågan att hantera sökande på ett effektivt sätt.
Utskottet noterar att den aktuella resultatredovisningen inom utgiftsområde 8 inte uppvisar någon ändring i de ovannämnda delarna och att det utifrån vad som redovisas i propositionen inte helt och fullt går att ta ställning till om det migrationspolitiska målet i alla delar är uppfyllt.
Utskottet noterar dock att det i budgetpropositionen för 2018 anges att myndighetens rättsliga kvalitet är svårbedömd eftersom det inte finns några tydliga kriterier för bedömning av måluppfyllelsen. Migrationsverket har i sitt regleringsbrev krav på att redovisa indikatorer som möjliggör en bedömning av huruvida den rättsliga kvaliteten är tillräcklig, men detta redovisas inte i myndighetens årsredovisning.
Utskottet vill åter understryka att det är viktigt att det tas fram indikatorer som gör det möjligt att bedöma måluppfyllelsen i alla delar. Utskottet finner emellertid att regeringens redovisning täcker de väsentliga delarna av målen på utgiftsområdet och att denna redovisning har gjorts på ett tydligt sätt.
Utskottet bedömer i likhet med regeringen att de övergripande målen för migrationspolitiken delvis har uppnåtts. Samtidigt återstår en rad insatser, såsom förbättrad kvalitet i handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd och uppehållstillstånd på grund av anknytning, mer strategisk boendeplanering inom mottagandet av asylsökande, förbättringar i fråga om digitalisering och stärkt service, för att målen för utgiftsområdet ska uppfyllas fullt ut.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration i enlighet med regeringens förslag. Oppositionspartiernas alternativa förslag till anslagsfördelning avslås.
Jämför reservationen (SD) och särskilt yttrande 1 (M), 2 (C), 3 (V), 4 (L) och 5 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår att anslag 1:1 Migrationsverket bestäms till 5 315 835 000 kronor för 2018. Anslaget får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och även till utgifter för förvarslokaler samt resor som möjliggör asylsökandes deltagande i tidiga insatser.
I propositionen anges att både rekrytering och avveckling av Migrationsverkets personal är kostsam. Myndigheten befinner sig i ett läge där organisationen och verksamheten ska krympa och ställas om efter flera år av kraftig expansion, samtidigt som avarbetningen av äldre ärenden fortfarande kräver prövningsresurser. Först under hösten 2018 beräknas myndigheten vara nere i en s.k. arbetande balans för asylärenden, dvs. ca 3 till 4 månader i genomsnittlig handläggningstid. Det är drygt ett halvår senare än enligt de uppgifter från myndigheten som låg till grund för regeringens överväganden i budgetpropositionen för 2017. En viktig förklaring till förseningen är att omställningen till handläggning av mer utredningskrävande ärenden har varit svårare än vad myndigheten tidigare bedömt. Det i sin tur gör att omställningen av verksamheten tar något längre tid och att kostnaden per avgjort asylärende blir högre än regeringen anser vara önskvärt. Trots det minskar det sammantagna behovet av medel under perioden till följd av en minskning av det antal asylsökande som förväntas komma till Sverige. Förslaget innefattar i enlighet med budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 8) ett skärpt krav på Migrationsverket att vidta effektiviseringsåtgärder som motsvarar 200 miljoner kronor. Regeringen anser att det är viktigt att det råder rättssäkerhet, ordning och reda i asylsystemet, vilket bl.a. innebär att de som fått avslag på sin asylansökan ska återvända. Det är därför viktigt att det finns förvarsplatser som motsvarar behovet. Regeringen föreslår att 114 miljoner kronor tillförs anslaget 2018 för detta ändamål. Regeringen avser att stärka kapaciteten att hantera anknytningsärenden. Regeringen föreslår därför att anslaget ökar med 32 miljoner kronor fr.o.m. 2018. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 2,5 miljoner kronor för att finansiera ökade kostnader på anslag 1:1 Polismyndigheten inom utgiftsområde 4 i syfte att skapa tydligare regler och höja rättssäkerheten i ärenden och mål om förvar och uppsikt av utlänningar. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 0,8 miljoner kronor 2018 för att finansiera ökade kostnader på anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 till följd av den planerade reformen när det gäller placering av ensamkommande barn i en annan kommun än anvisningskommunen. Kostnaderna för Migrationsverkets personal vid uttagning av vidarebosatta har tidigare finansierats via anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder. Från och med 2018 kommer kostnaderna att belasta Migrationsverkets förvaltningsanslag. Anslaget föreslås öka med 6,2 miljoner kronor till följd av detta.
Regeringen föreslår att anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader be-stäms till 8 101 000 000 kronor för 2018. Anslaget får användas till utgifter för stöd till asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., statsbidrag till kommuner och landsting samt boende för asylsökande. Det genomsnittliga antalet inskrivna bedöms för åren framöver minska väsentligt jämfört med de bedömningar som gjordes i föregående budgetproposition. Under 2017 antas det genomsnittliga antalet inskrivna uppgå till 93 000 för att därefter sjunka till 52 000 under 2018. Det nya ersättningssystemet för mottagandet av ensamkommande barn och unga som trädde i kraft den 1 juli 2017 baseras i huvudsak på schabloner och ersättningen till kommunerna utbetalas med automatik med en månads fördröjning. I det tidigare systemet, som håller på att fasas ut, har kommunerna kunnat söka ersättning från staten i upp till ett år. Kommunerna har möjlighet att söka ersättning för kostnader som uppstått under det gamla systemet fram t.o.m. den 31 december 2017. Detta har lett till en eftersläpning från det att den faktiska kostnaden uppstår till det att ersättningen utbetalats. Detta försvårar bedömningen av hur stora belopp som kvarstår att betala ut enligt det gamla systemet. Regeringen bedömer att närmare 1 miljard kronor mer kommer att betalas ut till kommunerna 2018 jämfört med budgetpropositionen för 2017. Mot ovan angivna bakgrund föreslår regeringen att anslaget sammantaget ökas med 998 miljoner kronor 2018. Vidare föreslår regeringen att kommuner som erbjuder ett nationellt gymnasieprogram för asylsökande mellan 18 och 20 år ska få ersättning för dessa kostnader. Anslaget föreslås öka med 11 miljoner kronor per år för detta ändamål.
Regeringen föreslår att anslag 1:3 Migrationspolitiska åtgärder bestäms till 77 915 000 kronor för 2018. Anslaget får användas till utgifter för
– migrationspolitiska projekt och analyser
– statsbidrag till internationella organisationer inom migrationsområdet
– statsbidrag till Svenska Röda Korset för efterforskning och familjeåter-förening under fredstid
– förberedelser för återvandring eller tillfälligt återvändande för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet
– återvandringsprojekt och bidrag i samband med återvandring
– anhörigresor.
Från och med 2018 kommer kärnstöd på 50 miljoner kronor till International Organization for Migration att utbetalas från utgiftsområde 8 i stället för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Anslaget ökas därför med 50 miljoner kronor. Motsvarande minskning sker på anslag 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7. Utbetalningen av statsbidrag till personer som vidarebosätts i Sverige samt kostnaden för överföringen till Sverige kommer fr.o.m. 2018 att finansieras från anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande inom utgiftsområde 13. Regeringen föreslår därför att ändamålet för anslaget justeras. Anslaget minskas också med 1 061 miljoner kronor 2018 till följd av detta. Vidare överförs 0,3 miljoner kronor från anslaget till anslag 3:2 Jämställdhetsmyndigheten inom utgiftsområde 13 för att finansiera arbetet mot människohandel.
Regeringen föreslår att anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål bestäms till 959 878 000 kronor för 2018. Anslaget får användas till utgifter för
– migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål
– utgifter för Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsmål
– Domstolsverkets förvaltningsutgifter för de aktuella domstolarnas verksamhet med utlännings- och medborgarskapsmål.
Enligt prognoser kommer antalet mål som prövas av migrationsdomstolarna att minska under hela budgetperioden, och antalet överlämnade ärenden från Migrationsverket att minska under del av budgetperioden. Behovet av medel antas därför minska.
Regeringen föreslår att anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål bestäms till 288 800 000 kronor för 2018. Anslaget får användas till
– migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens direkta utgifter för nämndemän, sakkunniga och vittnen i utlännings- och medborgarskapsmål
– utgifter för ersättning till offentligt biträde och tredje man enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde i mål enligt utlänningslagen (2005:716)
– utgifter för ersättning till tolkar enligt 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
– ersättning till part och parts ställföreträdare enligt 15 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) i vissa mål.
Då antalet mål till migrationsdomstolarna bedöms minska under perioden minskar även behovet av medel till detta anslag.
Regeringen föreslår att anslag 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden bestäms till 305 150 000 kronor för 2018. Anslaget får användas till utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen eller enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
Regeringen föreslår att anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisade bestäms till 349 202 000 kronor för 2018. Anslaget får användas till utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av utlänningslagen eller lagen om särskild utlänningskontroll. Anslaget får vidare användas till kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan samt för kostnader för Migrationsverkets personal vid övervakning av tvångsvisa resor. Medlemsstater ska enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG sörja för ett effektivt övervakningssystem vid tvångsvisa resor och enligt Europaparlamentets och rådets förordning 2016/1624/EU bistå med övervakare vid återvändandeinsatser som sker i Frontex regi. Från och med 2018 ska Migrationsverket utföra dessa övervakningsuppdrag, och därför utökas ändamålet för anslaget. För att delvis finansiera förslaget minskas anslag 1:1 Polismyndigheten med 2 miljoner kronor inom utgiftsområde 4.
Regeringen föreslår att anslag 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar bestäms till 155 450 000 kronor för 2018. Anslaget får användas till utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för den Europeiska flyktingfonden III, Europeiska återvändandefonden och Asyl-, migrations- och integrationsfonden, motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Vidare får anslaget användas till statlig medfinansiering för projekt inom dessa fonders områden och administration av fonderna.
Regeringen föreslår att anslag 1:9 Tillfälligt kommunstöd för ensamkommande unga asylsökande m.fl. bestäms till 195 000 000 kronor för 2018. Handläggningstiderna för asylärenden som gäller ensamkommande barn är för närvarande långa. För att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga i asylprocessen som fyller 18 år och fortfarande väntar på ett slutgiltigt beslut i sitt ärende bo kvar i den kommun där de vistas bör ett tillfälligt kommunbidrag införas. Regeringen föreslog därför i propositionen Höständringsbudget 2017 att ett nytt ramanslag 1:9 ska föras upp på statens budget. Anslaget får användas till statsbidrag till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.
Motionerna
Moderaterna
Johan Forssell m.fl. (M) begär i motion 2017/18:3900 yrkande 1 att riksdagen anvisar 575 600 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområdet. I yrkandena 2–5 begärs tillkännagivanden till stöd för förslaget om anslagsfördelning. Motionärerna föreslår att anslag 1:1 ska tillföras totalt 150 miljoner kronor för att förstärka återvändandearbetet. Det måste vara en tydlig skillnad på ett ja och ett nej i asylprocessen. Sveriges insatser måste vara inriktade på dem som har ett skyddsbehov. Det handlar om systemets trovärdighet och om en risk för att skuggsamhällen med människor som är i landet utan tillstånd växer sig större. Motionärerna anser också att Migrationsverket bör kunna förbättra sin effektivitet med 10 procent. Anslaget minskas med ca 496 miljoner kronor. Anslag 1:2 ökas med 25 miljoner kronor för att införa en jobbstimulans för asylsökande som går från bidrag till arbete. Dessa asylsökande ska kunna tjäna upp till 60 000 kronor per år innan dagersättningen trappas ned. Ett tak på maximalt åtta timmar med offentligt biträde i första instans för asylsökande bör införas, och anslag 1:6 kan därmed minskas med 105 miljoner kronor. I motion 2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 47 begärs ett tillkännagivande om att införa ett tak på maximalt åtta timmar med offentligt biträde för asylsökande i första instans. I partimotion 2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) begärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om att aktivitetskrav ska ställas som motprestation för dagersättning. Kraven på aktivitet och att göra rätt för sig under asyltiden bör höjas. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om jobbstimulans i asylsökandes dagersättning. I motion 2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 39 begärs ett tillkännagivande om ökad effektivitet hos Migrationsverket. Motionärerna anför att det måste finnas ett stort utrymme för förbättring. Asylansökningar där avslag kan förväntas bör hanteras i särskild ordning och med inriktning på snabba beslut. I yrkande 40 begärs ett tillkännagivande om att en oberoende instans ska göra en revision av Migrationsverkets effektivitet. I yrkandena 25 och 26 begärs tillkännagivanden om fler förvarsplatser och om inrättandet av minst en ny förvarsenhet med placering i norra Sverige, eftersom den nordligaste förvarsenheten i dag finns i Gävle. Även i motion 2017/18:1329 av Edward Riedl (M) begärs ett tillkännagivande om att upprätta fler förvar för Migrationsverket i Norrland, eftersom gränspolisens situation där är närmast ohållbar på grund av att Migrationsverkets närmaste förvar finns i Gävle.
Sverigedemokraterna
Paula Bieler m.fl. (SD) begär i motion 2017/18:3610 att riksdagen anvisar 5 796 676 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområdet. En minskning av anslag 1:1 föreslås med ca 1 595 miljoner kronor. Motionärerna anser att detta är möjligt om de förändringar som föreslås på migrationsområdet för att skapa en långsiktigt hållbar och ansvarstagande invandringspolitik genomförs. Ett ändrat regelverk på migrationsområdet skulle innebära stora besparingar inom utgiftsområdet inom i princip samtliga anslag. När det gäller anslag 1:1 kan det förändrade regelverket både underlätta avgörandet av ärenden och minska antalet nyinkomna ärenden. I takt med ett minskat behov av asylärendehantering kan medel användas för administration av frivilligt återvändande och för att uppnå en väl balanserad in- och utvandring. Vidare skulle verksamheten styras över till mottagande av vidarebosatta flyktingar, kontroll och uppföljning av fattade beslut, inkluderat förlängning och omprövning av uppehållstillstånd, samt administration av medborgarskapsansökningar. Anslag 1:2 kan halveras till följd av förändrade regler för bl.a. kommunalt mottagande och rätten till ersättningar. Från 2019 kan anslaget tas bort i sin helhet på grund av förslaget om att asylansökningar ska hanteras redan vid Sveriges gräns. Anslag 1:3 dras in i sin helhet eftersom de delar som Sverigedemokraterna står bakom bör finansieras inom Migrationsverkets ordinarie verksamhet samt under ett föreslaget nytt anslag Återvandringssamordning och återvandringsbidrag. Anslag 1:4–6 kan halveras till följd av såväl en tydlighet när det gäller rätten till överklagande som ett allmänt minskat asylprövningsbehov till följd av ändrade regler och klargörande praxis. Anslag 1:7 förstärks kraftigt, med ca 698 miljoner kronor, för att öka antalet verkställda av- och utvisningar i syfte att återupprätta respekten för fastställda beslut. Dessutom förväntas ett större antal asylansökningar återkallas på grund av att regelverken tydliggörs och att möjligheten att kringgå lagarna avsevärt minskar samt att fler kontroller görs. Anslag 1:9 kan dras in i sin helhet eftersom staten enligt motionärernas förslag ska överta ansvaret även för ensamkommande unga och att de insatser som riktas till barn inte ska kunna förlängas efter uppnådd myndighetsålder. Motionärerna föreslår som anges ovan att ett nytt anslag Återvandringssamordning och återvandringsbidrag införs. Anslaget ska bekosta samordning och stödjande verksamhet för ett välordnat och säkert frivilligt återvändande samt ett faktiskt återvandringsstöd.
Centerpartiet
Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i motion 2017/18:3688 att riksdagen anvisar 45 030 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområdet. Motionärerna föreslår att anslag 1:1 minskas med ca 36 miljoner kronor och anslag 1:4 med drygt 7 miljoner kronor genom justering av pris- och löneomräkningen. Vidare föreslås att anslag 1:2 minskas med 2 miljoner kronor till följd av att en tidigare anslagshöjning från budgetpropositionen 2016 återställs.
Liberalerna
Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) begär i motion 2017/18:3804 att riksdagen anvisar 349 000 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområdet. Motionärerna föreslår att anslag 1:1 ökas med 33 miljoner kronor för mer generösa regler om familjeåterförening och med 15 miljoner kronor för avsättning av medel för snabbare handläggning av arbetskraftsärenden. Samtidigt föreslår motionärerna att anslaget minskas med 100 miljoner kronor till följd av färre ärenden och kortare handläggningstider hos Migrationsverket, genom mindre komplexa regler. De tidsbegränsade uppehållstillstånden begränsas genom en ändring av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, vilket leder till färre ärenden. Motionärerna anger vidare att anslaget kan minskas med 263 miljoner kronor genom prioritering och förenkling av ärendehanteringen samt minskas till följd av en justering av pris- och löneomräkningen. Motionärerna föreslår att anslag 1:2 ökas med 195 miljoner kronor för att möjliggöra uppehållstillstånd på grund av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter. Vidare föreslås att anslag 1:4 minskas med 205 miljoner kronor genom införande av prövningstillstånd för överklagande av Migrationsverkets beslut till domstol och en förenklad överklagandeprocess för asylärenden. Därtill föreslås en justering av pris- och löneomräkningen. I motion 2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) föreslås i yrkande 4 ett tillkännagivande om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd. Företagens möjligheter att rekrytera och behålla viktig kompetens försvåras på grund av långa handläggningstider. Nya och komplexa regler innebär att Migrationsverket har, och har haft, en alltför omfattande volym av ansökningar om asyl och anhöriginvandring och har haft svårt att prioritera frågor om arbetstillstånd. Det är centralt att myndigheten ges tillräckliga resurser och ett tydligt uppdrag att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd. I motion 2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) begärs i yrkande 7 ett tillkännagivande om asylbesked. I stället för de otydliga och komplicerade regler som har införts borde mer göras för att korta handläggningstiderna.
Kristdemokraterna
I motion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 41 begärs att riksdagen anvisar 1 513 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområdet. Motionärerna föreslår att anslag 1:1 minskas med 36 miljoner kronor bl.a. på grund av att en justering görs av pris- och löneomräkningen. Vidare föreslås att 200 miljoner kronor anslås inom utgiftsområde 1 för att användas till ett asylprogram. Programmet ska innehålla ett krav på att asylsökande ska delta i 15 timmars svenskutbildning och 8 timmars samhällsorientering per vecka. Till förmån för asylprogrammet säger motionärerna nej till regeringens satsning på ”svenska från dag ett”. Motionärerna föreslår vidare att det införs nya anslag för Anhöriginvandring och Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter. Anslagen ska tillföras 1,1 miljarder kronor för anhöriginvandring och 400 miljoner kronor för uppehållstillstånd på grund av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter. Kristdemokraterna har motsatt sig inskränkningarna av möjligheterna till familjeåterförening och uppehållstillstånd på grund av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter som den s.k. tillfälliga lagen innebär, och de föreslagna medlen avser att stärka rätten till uppehållstillstånd på dessa grunder. I yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att de som får tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening, och i yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Motionärerna begär vidare att anslag 1:2 ökas med 60 miljoner kronor för nya förvarsplatser och minskas med 4 miljoner kronor genom att avgiftsfria läkemedel för barn tas bort. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att införa ett fribelopp för asylsökande som får ett reguljärt arbete. Detta innebär att en asylsökande som får ett reguljärt arbete ges ett fribelopp om 3 000 kronor som han eller hon kan tjäna per månad utan att dagersättningen minskas. Även i partimotion 2017/18:3650 av Desirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att den som får dagersättning ska kunna arbeta utan avräkning mot dagersättningen upp till en inkomst om 3 000 kronor brutto i månaden. I motion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 19 begärs vidare ett tillkännagivande om mer resurser till polisen för att bl.a. kunna verkställa avvisningar och utvisningar. I yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om förvarstagande. Att avvika innebär enligt motionärerna dels stora risker för den enskilde, dels att parallellsamhällen riskerar att etableras. Detta är en utveckling som måste motverkas. I yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om att utöka antalet förvarsplatser. För att åstadkomma ett ordnat mottagande och en större andel verkställda avvisningar och utvisningar bör 50 nya platser skapas. I motionen föreslås också att anslag 1:4 minskas med 7 miljoner kronor genom en justering av pris- och löneomräkningen.
Utskottets ställningstagande
Antalet flyktingar i världen är nu det högsta någonsin, över 65 miljoner. Under 2015 sökte ca 163 000 personer asyl i Sverige, det största antalet hittills under ett år. För att klara av den allvarliga situationen slöt regeringen och allianspartierna i oktober 2015 en överenskommelse om åtgärder för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända. I november 2015 presenterade regeringen ytterligare åtgärder för att begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Åtgärderna resulterade i att riksdagen antog en tidsbegränsad lag, lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, som trädde i kraft den 20 juli 2016 och gäller som längst t.o.m. den 19 juli 2019. I november 2015 införde Sverige tillfälligt inre gränskontroll och i januari 2016 infördes tillfälliga id-kontroller för passagerare med buss, tåg eller passagerarfartyg mellan Sverige och Danmark. Både gräns- och id-kontrollerna har förlängts genom ett flertal beslut och gränskontrollerna gäller alltjämt. Antalet människor som söker sig till Sverige för att ansöka om asyl har minskat och under 2016 var antalet 29 000.
Utskottets utgångspunkt är att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Utskottet vill också understryka att målet för utgiftsområdet omfattar en långsiktigt hållbar asylpolitik som värnar asylrätten. Utvecklingen inom utgiftsområdet styrs i stor utsträckning av omvärldsfaktorer som är svåra att förutse. Detta understryker betydelsen av att det finns en beredskap för stora och snabba förändringar på migrationsområdet. Överenskommelsen som slöts mellan regeringen och allianspartierna 2015 och som bl.a. resulterade i den tillfälliga lagen var ett sätt att skapa nödvändig ordning i mottagandet och beslutsfattandet hos Migrationsverket och hos andra funktioner som påverkades av det stora antalet asylsökande.
I flera motioner tas frågan om effektiviseringar hos Migrationsverket och handläggningstiderna hos myndigheten upp. Utskottet anser att detta är viktiga frågor. Regeringen anger att förslaget till anslag 1:1 innefattar ett skärpt krav på Migrationsverket att vidta effektiviseringsåtgärder som motsvarar 200 miljoner kronor. Vidare avser regeringen att stärka kapaciteten att hantera anknytningsärenden och föreslår därför att anslaget ökas med 32 miljoner kronor. Regeringen har i regleringsbrevet för 2017 satt upp ett mål för effektivare handläggningsprocesser. Handläggningstiderna för ansökningar på grund av asyl ska förkortas väsentligt för att vistelsetiderna i mottagningssystemet ska bli så korta som möjligt. Handläggningstiderna för ansökningar på grund av anknytning, arbete och studier ska vara så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet. Ett annat mål i regleringsbrevet rör it-utvecklingen, som i högre utsträckning än tidigare ska omfatta hela myndighetens verksamhet. It-stöd ska utvecklas och införas så att bl.a. betydande produktivitetsökningar uppnås under 2017. Genomförda insatser och måluppfyllelse ska redovisas för båda målen. Vidare får Migrationsverket genom regleringsbrevet i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur handläggning av både nya ärenden och förlängningsärenden inom arbetstillstånd kan förkortas betydligt. Fokus ska vara på åtgärder som ökar produktiviteten och minskar tiden från det att ansökan lämnats in till beslut. Planen ska innehålla konkreta åtgärder, en tidplan för när dessa kommer att införas samt förväntade effekter av åtgärderna. Åtgärderna ska ge effekt under 2017. Migrationsverket har även fått i uppdrag att identifiera bestämmelser på migrationsområdet som utgör hinder för en effektiv verksamhet och förslag på lösningar inklusive författningsförslag och ekonomiska konsekvenser liksom ett uppdrag att kartlägga och analysera kostnadsutfallet i fråga om ersättning till offentliga biträden i första instans. En plan ska tas fram för hur kostnadsutvecklingen i fråga om offentliga biträden ska kunna vändas.
Ett flertal motioner rör förvar inför verkställighet av utvisnings- och avvisningsbeslut och återvändande. Enligt utskottet är det viktigt med ett tydligt avslut för att ett rättssäkert asylsystem ska vara väl fungerande. Ett väl fungerande återvändande är en av förutsättningarna för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Om ett beslut om utvisning eller avvisning kan verkställas ska detta göras så snart som möjligt. Utskottet konstaterar att regeringen i budgetpropositionen anger att det är viktigt att det råder ordning och reda i asylsystemet, vilket bl.a. innebär att de som fått avslag på sin asylansökan ska återvända. Regeringen anger vidare att det är viktigt att det finns förvarsplatser som motsvarar behovet. Regeringen föreslår därför att 114 miljoner kronor tillförs anslaget. Vidare har regeringen uppmärksammat frågorna i regleringsbrevet, i vilket som mål anges att Migrationsverket inom ramen för myndighetens uppgifter och mandat ska vidta de åtgärder som krävs för ett ökat återvändande. Särskilt fokus ska läggas på tidiga insatser och utvecklad samverkan med berörda myndigheter. Genom regleringsbrevet får Migrationsverket också i uppdrag att analysera om förvarsinstitutet utnyttjas på ett sätt som bidrar till ett värdigt, humant, rättssäkert och effektivt återvändande och vilka åtgärder som kan vidtas för att öka effektiviteten. Migrationsverket ska även redovisa en uppdaterad plan för det fortsatta arbetet med att utöka antalet förvarsplatser i landet (Ju2016/03872/SIM). Planen ska bl.a. innehålla en redogörelse av placering av de nya förvarsplatserna, när platserna kan tas i bruk samt beräknade kostnader. Det kan vidare noteras att regeringen i maj 2017 lade fram ett förslag som innebär förtydliganden av Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjligheter att använda tvångsåtgärder vid verkställighet av avvisning och utvisning. Förslaget innebär bl.a. införande av bestämmelser om att en utlänning ska få omhändertas om det är nödvändigt för att förbereda eller genomföra en verkställighet samt att åtgärder ska få vidtas som behövs för att se till att en utlänning har nödvändiga handlingar för verkställighet. Riksdagen antog regeringens förslag (prop. 2016/17:191, bet. 2017/18:SfU5, rskr. 2017/18:7).
Ett antal motioner tar upp frågor relaterade till asylsökandes dagersättning, såsom en jobbstimulans för asylsökande som går från bidrag till arbete och aktivitetskrav kopplat till ersättningen. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända (dir. 2015:107). Uppdraget är brett och utredaren ska bl.a. analysera hur insatser som stöder en framtida etablering i samhälls- och arbetslivet, t.ex. organiserad sysselsättning, språkutbildning och arbetsförberedande insatser, kan komma in i asylmottagandet. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2018.
Vid Migrationsverkets information i utskottet den 21 november 2017 uppgav generaldirektör Mikael Ribbenvik bl.a. att myndigheten till följd av den föreslagna budgeten för 2018 måste ställa om till minskad verksamhet. Tillståndsprövningen, dvs. anknytnings- och arbetsmarknadsärenden, bedöms i huvudsak ha samma kapacitet som under 2017, medan antalet medarbetare inom asylprövningen behöver minskas avsevärt. Vidare angavs att prognosen är att antalet öppna asylärenden generellt, och för ensamkommande barn, kommer att minska markant. Detta innebär att väntetiden för beslut blir kortare i asylärendena. Även antalet inskrivna i mottagningssystemet har minskat från 181 890 personer 1 januari 2016 till, enligt prognosen, 75 700 personer 1 januari 2018. Även för anknytnings- och arbetsmarknadsärenden visar prog-nosen för 2018 och framåt en stor minskning av antalet öppna ärenden.
Utskottet tillstyrker budgetpropositionens förslag till anslagsfördelning för 2018 inom utgiftsområde 8 och avstyrker motioner med annan anslagsfördelning. Utskottet tillstyrker därmed proposition 2017/18:1 punkt 1 och avstyrker motionerna 2017/18:3900 (M) yrkandena 1–5, 2017/18:3178 (M) yrkandena 25, 26, 39, 40 och 47, 2017/18:3591 (M) yrkandena 6 och 7, 2017/18:1329 (M), 2017/18:3610 (SD), 2017/18:3688 (C), 2017/18:3804 (L), 2017/18:2816 (L) yrkande 4, 2017/18:2818 (L) yrkande 7, 2017/18:3394 (KD) yrkandena 9, 15, 16, 19–21 och 41 samt 2017/18:3650 (KD) yrkande 7.
av Julia Kronlid (SD) och Paula Bieler (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration enligt reservanternas förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3610 av Paula Bieler m.fl. (SD) och
avslår proposition 2017/18:1 utgiftsområde 8 punkt 1 och motionerna
2017/18:1329 av Edward Riedl (M),
2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 4,
2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7,
2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 25, 26, 39, 40 och 47,
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 9, 15, 16, 19–21 och 41,
2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 6 och 7,
2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 7,
2017/18:3688 av Johanna Jönsson m.fl. (C),
2017/18:3804 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) och
2017/18:3900 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1–5.
Ställningstagande
Kostnaderna för utgiftsområdet påverkas direkt av antalet ärenden som finns att hantera, men också av de villkor som ställs upp för asylprocessens genomförande. Politiken på området har under lång tid varit extrem och gett ett långt större asylmottagande än vad som varit rimligt eller hållbart. Sverigedemokraterna har under alla år förespråkat stora förändringar på migrationsområdet för att komma till rätta med denna utveckling och skapa en långsiktigt hållbar och ansvarstagande invandringspolitik.
Sedan hösten 2015 har migrationspolitiken till viss del lagts om. Det är dock Sverigedemokraternas bedömning att ytterligare åtgärder både behövs och är genomförbara. Ett ändrat regelverk på migrationsområdet skulle innebära stora besparingar inom utgiftsområdet för i princip samtliga anslag. När det gäller anslag 1:1 kan det förändrade regelverket både underlätta avgörandet av ärenden och minska antalet nyinkomna ärenden. I takt med ett minskat behov av asylärendehantering kan medel användas för administration av frivilligt återvändande och för att uppnå en väl balanserad in- och utvandring. Vidare skulle verksamheten styras över till mottagande av vidarebosatta flyktingar, kontroll och uppföljning av fattade beslut, inkluderat förlängning och omprövning av uppehållstillstånd, samt administration av medborgarskapsansökningar. Anslaget kan minskas med ca 1 595 miljoner kronor. Anslag 1:2 kan halveras till följd av förändrade regler för bl.a. kommunalt mottagande och rätten till ersättningar. Från 2019 kan anslaget tas bort i sin helhet på grund av förslaget om att asylansökningar ska hanteras redan vid Sveriges gräns. Anslag 1:3 dras in i sin helhet eftersom de delar som Sverigedemokraterna står bakom bör finansieras inom Migrationsverkets ordinarie verksamhet samt under det föreslagna nya anslaget Återvandringssamordning och återvandringsbidrag. Anslag 1:4–6 kan halveras till följd av såväl en tydlighet när det gäller rätten till överklagande som ett allmänt minskat asylprövningsbehov till följd av ändrade regler och klargörande praxis. Anslag 1:7 förstärks kraftigt, med ca 698 miljoner kronor, för att öka antalet verkställda av- och utvisningar och för att återupprätta respekten för fastställda beslut. Dessutom förväntas ett större antal asylansökningar återkallas på grund av att regelverken görs tydligare och att möjligheten att kringgå lagarna avsevärt minskar samt att fler kontroller görs. Anslag 1:9 kan dras in i sin helhet eftersom vi föreslår att staten ska överta ansvaret även för ensamkommande unga och att de insatser som riktas till barn inte ska kunna förlängas efter uppnådd myndighetsålder. Vi föreslår som anges ovan att ett nytt anslag Återvandringssamordning och återvandringsbidrag införs. Anslaget ska bekosta samordning och stödjande verksamhet för ett välordnat och säkert frivilligt återvändande samt ett faktiskt återvandringsstöd.
Sammantaget innebär Sverigedemokraternas förslag att vi anvisar 5 796 676 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 8 för 2018.
|
1. |
|
|
|
Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Maria Abrahamsson (M) och Helena Bonnier (M) anför: |
Riksdagen beslutade den 22 november 2017 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motionen Vi tror på Sverige – Moderaternas budgetmotion 2018 (2017/18:3681) presenteras Moderaternas budgetförslag och Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Migrationsverket har på senare år fått kraftigt ökat resurser. Resurstillskottet hänger samman med den stora ökningen av antalet asylsökande till Sverige, men det är samtidigt av stor vikt att Migrationsverket möter de ökade resurserna med ökad effektivitet. I dag finns det brister i Migrationsverkets effektivitet. Moderaterna anser att Migrationsverket måste kunna förbättra sin effektivitet med 10 procent. Därmed görs besparingar på 532 miljoner kronor. Det måste vara en tydlig skillnad på ett ja och nej i asylprocessen. Våra insatser i Sverige måste vara inriktade på människor som har ett skyddsbehov, inte på dem som saknar skyddsbehov. Det handlar också om trovärdigheten till systemet. Därtill finns en uppenbar risk för att skuggsamhällen med människor som är i landet utan tillstånd växer sig större om skillnaden mellan ett ja och ett nej i asylprocessen inte upprätthålls. Moderaterna vill därför se ett kraftigt förstärkt återvändandearbete med fler förvarsplatser. Det behövs minst ett nytt förvar i norra Sverige. Totalt bör det anslås 150 miljoner kronor på fler förvarsplatser.
De ekonomiska drivkrafterna för jobb för asylsökande kan i dag vara svaga. Om en asylsökande tar ett arbete avräknas hela dennes dagersättning för varje krona som tjänas in. För att det ska löna sig bättre att arbeta bör en jobbstimulans införas för de asylsökande som börjar arbeta där de kan tjäna upp till 60 000 kronor per år, 5 000 per månad, innan dagersättningen börjar trappas ned. Moderaterna satsar 25 miljoner kronor på att införa en jobbstimulans för asylsökande som går från bidrag till arbete.
I Sverige förordnas offentligt biträde i alla asylärenden förutom om ansökningarna är uppenbart ogrundade eller okomplicerade. I dag finns inget tak på antalet timmar med offentligt biträde som kan beviljas och inte heller riktlinjer för detta. I genomsnitt beviljas 10–13 timmar. Avsaknaden av tak i det svenska systemet främjar inte kostnadseffektivitet. Ett tak bör införas på maximalt åtta timmar med offentligt biträde som beviljas för asylsökande i första instans. Detta innebär besparingar med 105 miljoner kronor.
Moderaternas förslag innebär att vi sammantaget anvisar 575 600 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 8 för 2018.
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag på ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 8. I stället redovisar vi i detta särskilda yttrande den anslagsfördelning och de förslag som Moderaterna presenterar i motion 2017/18:3681.
|
2. |
|
|
|
Johanna Jönsson (C) anför: |
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Centerpartiets budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 8. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och de förslag som vi presenterar i motion 2017/18:3688.
Centerpartiets migrationspolitik grundar sig på övertygelsen att möjligheten att söka asyl är en förutsättning för att kunna erbjuda människor skydd för sina grundläggande fri- och rättigheter. Centerpartiet värnar därför rätten att söka asyl. Samtidigt är vi beredda att ta ansvar för breda överenskommelser kring en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Ansökningsprocessen, med tillhörande väntetider, måste kontinuerligt ses över i syfte att minska de passiva väntetiderna och öka möjligheten till snabba och rättssäkra beslut. Arbetet med återvändande för de som får avslag på sin asylansökan måste ske på ett effektivt sätt och integrationen för de som får stanna måste sätta igång direkt.
Vi föreslår att anslag 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskas med 2 miljoner kronor till följd av att en tidigare anslagshöjning, från budgetpropositionen för 2016, återställs. Vidare föreslår vi en annan justering av pris- och löneomräkningen än regeringen, vilket minskar anslagen inom utgiftsområdet.
Centerpartiets förslag innebär att vi sammantaget anvisar 45 030 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 8 för 2018.
|
3. |
|
|
|
Christina Höj Larsen (V) anför: |
Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har således inget alternativt budgetförslag och står därmed bakom den fördelning av anslagen som regeringen föreslår för utgiftsområde 8 Migration.
I detta yttrande vill jag emellertid förtydliga att jag delar utskottets utgångspunkt att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck, samt bedriva en långsiktigt hållbar asylpolitik som värnar asylrätten. De förändringar inom politikområdet som regeringen drivit igenom sedan hösten 2015 har dock bidragit till att inskränka asylrätten och undergräva andemeningen i de konventioner som reglerar densamma. Inte minst genom Sveriges agerande inom EU. Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige har försvårat för människor att få skydd i Sverige, samtidigt som den skapar otrygghet och osäkerhet hos de som får tillfälliga uppehållstillstånd och nekas möjligheten att återförenas med sina familjemedlemmar. I målet för utgiftsområdet nämns att migrationens utvecklingseffekter måste tillvaratas och beaktas. Jag menar att detta mål inte kommer att kunna uppnås med nuvarande politik. Vidare måste regeringen agera mer kraftfullt för att säkerställa den rättsliga kvalitén i besluten. Vad gäller ett väl fungerande återvändande betonar utskottet betydelsen av ett asylsystem som är långsiktigt hållbart. Jag instämmer i detta. Emellertid har regeringen fått stöd för att driva en politik för att få människor att lämna Sverige, inte frivilligt, utan genom att göra livet här mer outhärdligt. Det är en ogenomtänkt signalpolitik som inte kommer att få fler att återvända utan bara leda till en ökad utsatthet, och fler som lever i det skuggsamhälle som regeringen säger sig vilja bekämpa. Förändringen av lag (1994:137) om mottagande av asylsökande (LMA), som innebär att den som får avslag på sin asylansökan, undantaget barn och barnfamiljer, mister rätten till bistånd och boende utgör det tydligaste exemplet på detta.
Vänsterpartiets migrationspolitiska förslag finns i bl.a. Vänsterpartiets motioner 2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och 2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V). Dessa kommer att behandlas av utskottet under våren 2018.
|
4. |
|
|
|
Fredrik Malm (L) anför: |
Vårt budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av utgifts-områdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till ram som Liberalerna förespråkar. Liberalerna ser ett värde i att budgeten och budget-processen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade utbryt-ningar riskerar att på lång sikt försvaga budgetprocessen och effektiviteten i finanspolitiken. Vi väljer därför att inte delta i beslutet om fördelning till anslag inom utgiftsområde 8. I det följande redovisas i sammanfattning inne-hållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 8, motion 2017/18:3804.
Liberalerna står för en human och realistisk asylpolitik. Vi värnar asylrätten och varje människas rätt att söka asyl. En liberal migrationspolitik handlar också om en väl fungerande arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandring tillför betydande värden till den svenska ekonomin och är viktigt för svensk kompetensförsörjning. Liberalerna står i stort bakom de anslagsförändringar regeringen föreslår i sin budgetproposition men har ett antal andra prioriteringar som framkommer nedan.
En human asylpolitik värnar möjligheten för familjer att återförenas. Vi anser liksom regeringen att svensk migrationslagstiftning behöver ligga mer i linje med andra europeiska länders men kan inte acceptera alltför restriktiva och inhumana regler. Liberalerna värnar familjeåterföreningen. En mer generös och human familjeåterförening i förhållande till regeringens regler leder till ökade kostnader inom anslag 1:1 om 33 miljoner kronor. Förslaget får även konsekvenser inom utgiftsområde 13. Vi är också kritiska till att regeringen tagit bort bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter, vilka var en viktig ventil för utsatta grupper som kvinnor, barn, äldre och hbt-personer. Vi vill återinföra bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter, varför sammanlagt 195 miljoner kronor tillförs. Också detta förslag får konsekvenser inom utgiftsområde 13.
Dessutom ifrågasätter vi regeringens korta, tidsbegränsade uppehållstillstånd om 13 månader för gruppen alternativt skyddsbehövande, som framför allt omfattar syrier. De korta uppehållstillstånden leder till en rad problem, framför allt för individen men också för samhället; bl.a. leder de till mer arbete för Migrationsverket. Därtill innebär den tillfälliga asyllagstiftningen att de som får status som flyktingar har rätt till familjeåterförening, vilket gruppen alternativt skyddsbehövande saknar. Det leder i sin tur till fler överklaganden när det gäller statusbedömningen. Vidare är regeringens lagstiftning om uppehållstillstånd för gymnasiestudier både rörig och komplicerad. Genom andra lagar och regler hade Migrationsverkets handläggningstider kunnat kortas och kostnaderna minskas. Mot bakgrund av ovanstående resonemang gör vi bedömningen att anslag 1:1 kan minskas med 100 miljoner kronor.
Sverige ska vara ett attraktivt land som människor med viktig kompetens vill flytta till. Att ansöka om arbetstillstånd ska gå snabbt och enkelt och handläggningstiderna måste kortas. Det är centralt att Migrationsverket ges tillräckliga resurser och ett tydligt uppdrag att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd. Liberalerna vill därför öka anslag 1:1 med 15 miljoner kronor.
Vidare bör klara bifallsärenden och tydliga avslagsärenden avgöras inom tre månader och ett snabbspår för syrier införas. Anslag 1:1 bör därmed kunna minskas med 263 miljoner kronor.
Möjligheten till prövningstillstånd för överklagande och en förenklad överklagandeprocess i asylärenden bör införas. Det borde vara rimligt att vissa mål hanteras skriftligen av enmansdomare i stället för en fullsutten domstol. Prövningstillstånd ska ges om domstolen bedömer att det finns skäl att betvivla riktigheten i det beslut som Migrationsverket fattat. Anslag 1:4 kan därmed minskas med 200 miljoner kronor.
Liberalerna föreslår slutligen en annan justering av pris- och löneomräkningen än regeringen, vilket påverkar anslag 1:1 och 1:4.
Liberalernas förslag innebär sammantaget att vi anvisar 349 000 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 8 för 2018.
|
5. |
|
|
|
Aron Modig (KD) anför: |
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas sedan i två steg. Kristdemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 8. I stället framför vi i detta särskilda yttrande synpunkter på regeringens förslag och redovisar de förslag som Kristdemokraterna presenterar i motion 2017/18:3394.
Under den tid som den nuvarande, tillfälliga migrationslagstiftningen gäller har möjligheterna till familjeåterförening begränsats. Kristdemokraterna anser att familjens betydelse för upplevelsen av gemenskap, trygghet och stabilitet är mycket viktig, och det gäller inte minst i en orolig och ständigt föränderlig omvärld. Vi värnar familjesammanhållning och det är vår utgångspunkt att familjer ska kunna återförenas. Vi anslår därför 1,1 miljarder kronor för att stärka rätten till familjeåterförening under den tid som den tillfälliga migrationslagstiftningen gäller. Likaså anslår vi 400 miljoner kronor för att finansiera återinförandet av bestämmelserna om synnerligen och särskilt ömmande omständigheter. Fler av de ensamkommande barn och unga som kommit till Sverige skulle ha kunnat beviljas uppehållstillstånd om regeringen inte tillfälligt tagit bort bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av synnerligen och särskilt ömmande omständigheter. Asylsökande försätts i dag i en lång väntan på handläggning av sin asylansökan med en lika lång tid av ovisshet och passivitet som följd. Människors inneboende drivkraft och hopp om att bygga en bättre framtid riskerar att avta ju längre tiden går. Kristdemokraterna vill möta denna situation genom att tidigarelägga den utbildning som nyanlända erbjuds till asyltiden. Därför vill vi införa krav på att asylsökande erhåller och ska delta i 15 timmar språkutbildning och 9 timmar samhällsorientering per vecka. Kristdemokraterna anslår medel för detta ändamål inom utgiftsområde 1. Kristdemokraterna föreslår därutöver att asylsökande som får ett reguljärt arbete ges ett fribelopp om 3 000 kronor som den enskilda kan tjäna per månad utan att dagersättningen minskas. Vidare är det viktigt att återvändandet fungerar och att det är en tydlig skillnad mellan ett ja och ett nej i asylprocessen. Det är centralt för att legitimiteten i och förtroendet för asylrätten och för vår reglerade migrationspolitik ska upprätthållas. Att avvika eller att ”gå under jorden” innebär dels stora risker för den enskilda, dels att parallellsamhällen riskerar att etableras. Kristdemokraterna menar att mer behövs för att åstadkomma ett ordnat mottagande och en större andel verkställda avvisningar och utvisningar. Partiet anslår därför ytterligare 60 miljoner kronor för att skapa fler förvarsplatser. Kristdemokraterna föreslår också att avgiftsfria läkemedel för barn tas bort och att en annan justering av pris- och löneomräkningen görs, vilket minskar anslagen inom utgiftsområdet.
Vårt förslag innebär sammantaget att vi anvisar 1 513 000 000 kronor mer än regeringen till utgiftsområde 8 för 2018.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen anvisar för budgetåret 2018 ramanslagen under utgiftsområde 8 enligt tabell 1.1.
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta fler förvar för Migrationsverket i Norrland och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kortare handläggningstider för asylbesked och tillkännager detta för regeringen.
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler förvarsplatser och tillkännager detta för regeringen.
26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättandet av minst en ny förvarsenhet med placering i norra Sverige och tillkännager detta för regeringen.
39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad effektivitet hos Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en revision av Migrationsverkets effektivitet och tillkännager detta för regeringen.
47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett tak på maximalt åtta timmar med offentligt biträde för asylsökande i första instans och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett fribelopp för asylsökande som får ett reguljärt arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som får tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer resurser till polisen för att kunna verkställa avvisningar, utvisningar samt fler inre utlänningskontroller och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvarstagande och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet förvarsplatser och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att aktivitetskrav ska ställas som motprestation för dagersättning under asyltiden och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jobbstimulans i asylsökandes dagersättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nyanlända ska kunna arbeta utan avräkning mot dagersättningen upp till en inkomst om 3 000 kronor brutto i månaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1.
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektiviseringar på Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler förvarsplatser och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jobbstimulans i asylsökandes dagersättning och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begränsad möjlighet till offentligt ombud i första instans och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens |
Avvikelse från regeringen |
||||||
|
|
|
förslag |
M |
SD |
C |
L |
KD |
|
|
1:1 |
Migrationsverket |
5 315 835 |
−495 600 |
−1 594 751 |
−35 890 |
−339 000 |
−36 000 |
|
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
8 101 000 |
+25 000 |
−4 050 500 |
−2 000 |
+195 000 |
+56 000 |
|
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
77 915 |
|
−77 915 |
|
|
|
|
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
959 878 |
|
−479 939 |
−7 140 |
−205 000 |
−7 000 |
|
|
1:5 |
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål |
288 800 |
|
−144 400 |
|
|
|
|
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
305 150 |
−105 000 |
−152 575 |
|
|
|
|
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
349 202 |
|
+698 404 |
|
|
|
|
|
1:8 |
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar |
155 450 |
|
|
|
|
|
|
|
1:9 |
Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. |
195 000 |
|
−195 000 |
|
|
|
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
99:1 |
Återvandringssamordning och återvandringsbidrag |
|
|
+200 000 |
|
|
|
|
|
99:2 |
Anhöriginvandring |
|
|
|
|
|
+1 100 000 |
|
|
99:3 |
Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter |
|
|
|
|
|
+400 000 |
|
|
Summa för utgiftsområdet |
15 748 230 |
−575 600 |
−5 796 676 |
−45 030 |
−349 000 |
+1 513 000 |
||
Bilaga 3
Förslag till beslut om anslag för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Migrationsverket |
±0 |
5 315 835 |
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
±0 |
8 101 000 |
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
±0 |
77 915 |
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
±0 |
959 878 |
|
1:5 |
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål |
±0 |
288 800 |
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
±0 |
305 150 |
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
±0 |
349 202 |
|
1:8 |
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar |
±0 |
155 450 |
|
1:9 |
Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl. |
±0 |
195 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
±0 |
15 748 230 |
|
Bilaga 4
Reservation (SD)
Förslag till beslut om anslag för 2018 inom utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Avvikelse från regeringen |
Reservanternas förslag |
|
|
1:1 |
Migrationsverket |
−1 594 751 |
3 721 084 |
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
−4 050 500 |
4 050 500 |
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
−77 915 |
0 |
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
−479 939 |
479 939 |
|
1:5 |
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål |
−144 400 |
144 400 |
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
−152 575 |
152 575 |
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
+698 404 |
1 047 606 |
|
1:8 |
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar |
|
155 450 |
|
1:9 |
Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m fl. |
−195 000 |
0 |
|
|
Nya anslag |
|
|
|
99:1 |
Återvandringsamordning och återvandringsbidrag |
+200 000 |
200 000 |
|
99:2 |
Anhöriginvandring |
|
|
|
99:3 |
Särskilt och synnerligen ömmande omständigheter |
|
|
|
Summa för utgiftsområdet |
−5 796 676 |
9 951 554 |
|