|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken m.fl. andra lagar.
I propositionen lämnas i huvudsak förslag som syftar till att skapa ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem. Förslagen innebär bl.a. att Pensionsmyndighetens uppdrag som försäkringsgivare på premiepensionsområdet klargörs och att myndighetens avtal med fondförvaltarna (fondavtal) minst ska innehålla vissa villkor samt att fondförvaltare ska ansöka om att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten. Vidare ska fondförvaltare uppfylla vissa krav för att få ingå fondavtal, Pensionsmyndighetens beslut att avslå en ansökan om att få ingå fondavtal kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol och fonder på fondtorget vara hållbara.
Därutöver föreslås att det införs ett krav på pensionssparares egenhändiga undertecknande vid fondbyte, att Pensionsmyndigheten ska ta ut vissa avgifter från fondförvaltare och att det införs ett förbud mot marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon.
Propositionen innehåller även förslag om vissa administrativa förenklingar.
Förslagen om egenhändigt undertecknande och förbudet mot marknadsföring och försäljning via telefon föreslås träda i kraft den 1 juli 2018 och övriga förslag den 1 november 2018.
I ärendet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:247 Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Lagförslaget |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
3. lag om ändring i lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler,
4. lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:247 punkterna 1–4.
|
2. |
Hållbarhetskrav |
Riksdagen avslår motion
2017/18:4185 av Linus Bylund m.fl. (SD).
Reservation (SD)
Stockholm den 24 maj 2018
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Solveig Zander (C), Rickard Persson (MP), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Emma Carlsson Löfdahl (L), Rossana Dinamarca (V), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Marie Olsson (S) och Julia Kronlid (SD).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:247 Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem.
I underlaget till propositionens olika förslag finns bl.a. betänkandet Fokus Premiepension (SOU 2016:61) med förslag om vissa administrativa förenklingar av premiepensionen och Finansdepartementets promemoria Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem med förslag som syftar till att skapa ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem.
Pensionsgruppen, med företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen, har ställt sig bakom propositionens förslag.
Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande och har i huvudsak följt Lagrådets förslag och synpunkter. I förhållande till lagrådsremissen har en ändring gjorts i 64 kap. 22 § socialförsäkringsbalken. Det förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådet inte behöver höras. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats i den delen. Vidare har några språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till 12 dagar.
En redovisning av motionen och det riksdagsbeslut som föreslås i propositionen finns i bilaga 1. De lagförslag som lämnas i propositionen finns i bilaga 2.
Premiepensionssystemet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken m.fl. andra lagar samt avslår ett motionsyrkande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om hållbarhetskravet vid fondförvaltning.
Jämför reservationen (SD).
Gällande ordning
Premiepensionen är inkomstgrundad och baseras på intjänade pensionsrätter i premiepensionssystemet. Alla svenska arbetstagare som är födda 1938 eller senare tjänar in till sin premiepension. För rätt till premiepension krävs att man haft en pensionsgrundande inkomst. En summa motsvarande 2,5 procent av pensionsunderlaget sätts årligen in på ett premiepensionskonto hos Pensionsmyndigheten som är knutet till den enskilde. Pensionerna är livsvariga och premiepensionssystemet är därför ett livslångt obligatoriskt pensionssparande.
Premiepensionssystemet är ett fondförsäkringssystem med staten som försäkringsgivare, och där kapitalet förvaltas i fonder som sköts av fristående fondförvaltare. Pensionsmyndigheten är andelsägare i de värdepappersfonder där medlen placeras, men det är den enskilde pensionsspararen som bestämmer hos vilka förvaltare medlen ska placeras och som bär den finansiella risken för placeringen. Pengarna placeras i fonder (max 5 fonder) enligt den fördelning som den försäkrade senast bestämt eller i det s.k. förvalsalternativet i Sjunde AP-fonden, dvs. AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) om inget val har gjorts. Därefter ska Pensionsmyndigheten varje år föra över nya pensionsmedel till den eller de fonder som spararen senast angett för sitt sparande.
Antalet fonder (exklusive Sjunde AP-fonden) uppgick vid utgången av 2017 till 841 och dessa förvaltades av ca 110 fondbolag. En fondförvaltare, eller förvaltargrupp, får ha högst 25 fonder registrerade i systemet. Marknadsvärdet för fondtorget uppgår i dag till drygt 1 000 miljarder kronor och beräknas uppgå till ca 4 900 miljarder kronor 2040.
För att få registrera fonder på fondtorget krävs att fondförvaltaren driver fondverksamhet bl.a. enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt har ingått ett samarbetsavtal med Pensionsmyndigheten.
Propositionen
Behov av förändringar
En grundläggande tanke då premiepensionssystemet utformades var att skapa förutsättningar för högre pensioner genom att ge pensionsspararna möjlighet att tillgodogöra sig aktiemarknadens förväntade meravkastning. Det var en viktig pusselbit i övergången från ett förmånsbestämt system där möjligheten till meravkastning från premiepensionen skulle kunna kompensera för att individens risk ökade i det reformerade pensionssystemet. Detta har hittills uppnåtts. Den årliga genomsnittliga värdeutvecklingen på premiepensions-kapitalet sedan systemets start fram till sista december 2016 har varit ca 3 procentenheter högre än den genomsnittliga inkomsttillväxten, som vanligen bestämmer inkomstpensionens värdeutveckling.
Under senare år har det tillkommit ett betydande antal fondförvaltare och fonder som uteslutande eller i princip uteslutande förvaltar kapital inom ramen för premiepensionssystemet. Det har utvecklats vad som skulle kunna benämnas ”premiepensionsfonder”, dvs. fonder som är helt beroende av att förvalta premiepensionsspararnas fondkapital i det statliga pensionssystemet. Sammantaget är antalet fonder på fondtorget nu mycket stort, vilket lett till att valsituationen för de flesta blir svår och snarast hämmar aktiva val.
En annan central utgångspunkt när premiepensionssystemet skapades var att endast fonder med tillstånd att bedriva fondverksamhet och som står under tillsyn skulle få medverka i systemet. Härigenom ansåg lagstiftaren att det kunde antas att fondförvaltningen inom premiepensionssystemet skulle komma att bedrivas under sunda former.
På senare tid har emellertid flera allvarliga händelser uppmärksammats på Pensionsmyndighetens fondtorg. Händelserna visar att såväl olämpliga som i vissa fall – enligt Pensionsmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens initiala bedömningar – brottsliga beteenden har förekommit på fondtorget. Bakom händelserna finns bolag med affärsidéer som utnyttjar det faktum att många pensionssparare har ett begränsat intresse för och otillräcklig kunskap om finansiella frågor. Ändå är det pensionsspararna som riskerar att betala priset för oseriösa ageranden hos vissa aktörer på fondtorget genom en lägre premiepension. Närmare bestämt förekommer det olämpliga och skadliga aktiviteter i distributionsledet, dvs. inom ramen för den marknadsföring och förmedling som riktar sig till premiepensionsspararna. Enligt Pensionsmyndigheten är det ett obestridligt faktum att pensionssparare utsätts för aggressiv och vilseledande marknadsföring.
Pensionsmyndighetens uppdrag och villkor i fondavtal
När det gäller Pensionsmyndighetens uppdrag föreslår regeringen att myndigheten ska erbjuda pensionsspararna valbara fonder med olika placeringsinriktning och riskprofil på ett fondtorg för premiepension, förvalta premiepensionsmedlen genom att ingå avtal om att erbjuda en fond på fondtorget (fondavtal) med företag som har rätt att driva fondverksamhet (fondförvaltare) och ingå samarbetsavtal med Sjunde AP-fonden. Vidare ska Pensionsmyndigheten granska att fondförvaltare och fonder löpande uppfyller villkoren i fondavtalen och att fondförvaltare löpande uppfyller vissa krav för att ingå fondavtal.
Förhållandet mellan Pensionsmyndigheten och fondförvaltarna ska enligt regeringen också fortsättningsvis regleras genom avtal, dvs. vila på civilrättslig grund. Fondavtalen bör vara standardavtal för att samma villkor ska gälla för alla fondförvaltare som erbjuder fonder på fondtorget.
Enligt regeringen är det inte acceptabelt att fondförvaltare som inte ser till pensionsspararnas bästa erbjuder fonder på fondtorget, särskilt mot bakgrund av att premiepensionen är ett obligatoriskt fondsparande. Ett sätt att minska risken för detta är att reglera vilka villkor som Pensionsmyndigheten ska ställa i fondavtalen. Regeringen föreslår därför att det av 64 kap. socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, ska framgå vilka villkor som fondavtalen minst ska innehålla.
Vidare föreslås att Pensionsmyndighetens fondavtal ska vara affärsmässiga och standardiserade och i övrigt innehålla de villkor som krävs för att kunna upprätthålla god sed på premiepensionsområdet. Det betyder att Pensionsmyndigheten ska ställa villkor som innebär att pensionsspararnas intressen tas till vara och konsumentskyddet på området upprätthålls.
I fråga om fondförvaltare föreslås att ett fondavtal minst ska innehålla villkor om t.ex. affärsmodell, organisation, hantering av intressekonflikter, marknadsföring och deltagande i gransknings- och uppföljningsarbete. Vidare ska fondavtal innehålla villkor om minsta tillåtna förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet.
På samma sätt som i dag bör Pensionsmyndigheten kunna ställa ytterligare villkor i fondavtalen vid sidan av de villkor som anges i 64 kap. SFB.
Ansökan om och krav för att få ingå fondavtal samt överföring av medel
I dag är ingåendet av civilrättsliga samarbetsavtal mellan Pensionsmyndigheten och fondförvaltarna oreglerat. För att Pensionsmyndighetens bedömningar i samband med ingående av fondavtal ska präglas av förutsägbarhet och öppenhet anser regeringen att ett formellt ansökningsförfarande bör införas.
Regeringen föreslår därför att ett fondavtal ingås efter ansökan av en fondförvaltare om att ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten ska bifalla ansökan om fondförvaltaren uppfyller kravet på verksamhetshistorik och gör de åtaganden som i dag krävs för att överföring av medel till en fond ska kunna ske, fonden uppfyller krav på avkastningshistorik och minsta tillåtna förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet samt fondförvaltaren och fonden i övrigt uppfyller de villkor i fondavtalet som Pensionsmyndigheten bestämmer.
Vidare föreslås att Pensionsmyndighetens beslut att inte bifalla en ansökan ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol samt att förvaltningslagen ska tillämpas i fråga om rättelse, ändring och överklagande av Pensionsmyndighetens beslut.
Kravet på verksamhetshistorik visar enligt regeringen att en fondförvaltare har förvaltat en eller flera fonder under en viss sammanhängande tidsperiod. Kravet på avkastningshistorik säkerställer att fonden kan bedömas och kravet på minsta tillåtna förvaltat kapital utanför premiepensionssystemet säkerställer att fonden har klarat konkurrensen på den vanliga fondmarknaden.
När det gäller överföring av medel framhåller regeringen att Pensionsmyndigheten inte ska få föra över medel till en fond om en fondförvaltare inte fullgör sina skyldigheter. Regeringen föreslår därför att det av lagen ska framgå att överföring av medel får göras till en fond som fondförvaltaren förvaltar, om fondförvaltaren och fonden uppfyller villkoren i fondavtalet och fondförvaltaren uppfyller kraven för att få ingå fondavtal.
Hållbarhet
Sedan 2015 gäller ett nytt mål för finansmarknadspolitiken som innebär att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling genom att finansmarknadernas aktörer ska beakta miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsaspekter, s.k. ESG-aspekter (Environmental, Social and Governance). Effekterna av hållbarhetsrelaterade händelser, t.ex. klimatförändringar, bedöms i allt större utsträckning få företagsekonomiska konsekvenser, och ESG-integrering tillämpas därför av allt fler kapitalförvaltare som ett sätt att bedöma investeringens risk- och avkastningspotential. Det är enligt regeringen viktigt att fondförvaltare beaktar hållbarhetsarbete vid fondförvaltning och regeringen föreslår därför att ett fondavtal ska innehålla villkor om hållbarhetsarbete vid fondförvaltning. Som en allmän utgångspunkt bör kunna gälla att en fondförvaltare som inte alls beaktar hållbarhetsarbete vid fondförvaltning inte uppfyller villkoret om hållbarhet.
Vidare föreslås att Pensionsmyndigheten ska bifalla en ansökan om att få ingå fondavtal om fondförvaltaren lämnar och åtar sig att lämna information om hållbarhet. Enligt regeringen är det viktigt att pensionssparare kan göra hållbara fondval. Det innebär att hållbarhetsinformation bör tillgängliggöras på fondtorget på ett sätt som är lättillgängligt för pensionsspararna.
Förslaget innebär att svenska och utländska fondförvaltare behandlas lika.
Förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon
Bedräglig marknadsföring och aggressiv försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon är enligt regeringen ett stort problem. Under 2016 mottog Pensionsmyndigheten ca 3 500 kundsynpunkter, varav drygt 1 300 berörde fondtorget. Av dessa var det 1 119 klagomål och synpunkter som rörde rådgivning, förvaltning och fondförvaltare specifikt. En vanlig synpunkt är att telefonförsäljare ringer upp pensionssparare och uppger att de arbetar på Pensionsmyndigheten eller att samtalet sker på uppdrag av eller i samarbete med myndigheten.
I dag finns det ett formkrav vid ingående av avtal genom telefonförsäljning av förvaltningstjänster eller rådgivningstjänster som avser premiepensionen i 3 kap. 4 a § lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, förkortad DAL. Formkravet, som innebär att avtal om sådana tjänster ingås genom att konsumenten skriftligen accepterar näringsidkarens anbud, har bidragit till att kraftigt stärka kundskyddet på området.
Enligt regeringens uppfattning är beslut om investeringar för pensionsändamål komplexa beslut som inte är lämpliga att ta per telefon. Regeringen föreslår därför att marknadsföring eller försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet inte ska få ske via telefon. Ett avtal som har ingåtts i strid med förbudet är ogiltigt och pensionsspararen är då inte skyldig att betala för några tjänster eller produkter. Ett handlande som strider mot förbudet ska enligt förslaget anses som otillbörligt mot konsumenter och kunna medföra marknadsstörningsavgift.
Regeringen föreslår till följd härav att kravet på skriftlig accept vid telefonförsäljning på premiepensionsområdet i 3 kap. 4 a § DAL upphävs.
Förbudet gäller marknadsföring och försäljning av tjänster och produkter på premiepensionsområdet via telefon, dvs. att telefonsamtal inte får utgöra ett led i marknadsföring eller försäljning av produkter eller tjänster på premiepensionsområdet. Med telefon avses taltelefonikommunikation, dvs. att det rör sig om ett muntligt telefonsamtal, oavsett vilken typ av telefon eller teknik som används.
Egenhändigt undertecknande
I takt med att fondutbudet i premiepensionssystemet har ökat har det uppstått en marknad för företag som erbjuder olika typer av tjänster med koppling till systemet. Det har i huvudsak handlat om olika typer av rådgivningstjänster som innebär att företag säljer rekommendationer och placeringsalternativ där kunderna sedan själva beställer fondbyten med stöd av dessa råd. Tjänsterna, i synnerhet förvaltningstjänsterna, har under årens lopp visat sig innebära en rad problem både för pensionsspararna och för Pensionsmyndigheten. Enligt regeringen bottnar problemen många gånger i att tjänsterna marknadsförs med aggressiva och olämpliga affärsmetoder och att tjänsternas mervärde för spararna kan ifrågasättas.
Sedan februari 2014 – då möjligheten att göra fondbyten med pinkod togs bort – kan fondbyten endast beställas i myndighetens självbetjäningstjänst via internet efter inloggning med e-legitimation eller på fondbytesblankett. För förvaltningsföretagens del innebar förändringen att de är hänvisade till att beställa fondbyte via blankett eftersom de inte har tillgång till kundernas e-legitimationer. Den totala mängden fondbyten har visserligen minskat men samtidigt har andelen fondbyten via blankett ökat kraftigt. Det stora antalet blankettbeställningar som har föregått dessa byten har tidvis inneburit tekniska problem och ökade administrationskostnader för Pensionsmyndigheten.
Enligt Pensionsmyndigheten har det vid ett flertal tillfällen inträffat att förvaltningsföretag eller företag knutna till sådana bolag otillbörligen har använt sig av spararens e-legitimation och bytt fonder i systemet. En annan kvarstående brist är att ett förvaltningsföretag kan göra massuttag av fondbytesblanketter och med hjälp av dessa beställa manuella fondbyten för stora grupper sparare samtidigt. De åtgärder som vidtagits har enligt regeringen inte varit tillräckliga för att helt åtgärda problemen.
Enligt 110 kap. 4 § andra stycket SFB ska en ansökan om att få ut en förmån vara egenhändigt undertecknad. Det innebär att en förmånsansökan ska undertecknas av sökanden personligen och att det inte godtas att ansökan undertecknas av ett eventuellt ombud till sökanden.
Det förhållandet att fondbyten har beställts av personer som uppgett sig vara spararens ombud, men där det i efterhand framgått att det har skett obehörigen, visar på behovet av att begäran om fondbyte knyts till pensionsspararen personligen på samma sätt som i dag gäller vid ansökan om en förmån.
Regeringen föreslår därför att en begäran om byte av fond ska vara egenhändigt undertecknad av pensionsspararen. Åtgärden bedöms minska möjligheten för oseriösa aktörer att byta fonder åt pensionssparare.
Vissa administrativa förenklingar
Ålderspensionsavgifterna betalas in fortlöpande under intjänandeåret. Den andel av avgiften som motsvarar pensionsrätt för premiepension förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning. Medlen förs över till den eller de fonder som pensionsspararen bestämt alternativt till förvalsalternativet, dvs. den eller de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden, först efter att pensionsrätten för premiepension har fastställts, dvs. under december månad. I december flyttas likvida medel för både nya och befintliga pensionssparare från den tillfälliga förvaltningen till Pensionsmyndighetens fondhandelskonto hos Riksgäldskontoret. För befintliga pensionssparare initierar den nya pensionsrätten fondhandel i den eller de fonder pensionsspararen senast bestämt. För nya pensionssparare initieras fondhandel först efter att pensionsspararen gjort ett aktivt fondval eller när väntetiden för ett aktivt fondval har löpt ut. För de som inte gör ett aktivt val placeras medlen i förvalsalternativet.
En klar majoritet av nya pensionssparare låter av olika skäl medlen föras över till förvalsalternativet. För att förenkla för pensionsspararna föreslår regeringen att när pensionsrätt för premiepension fastställs för första gången för en pensionssparare ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till förvalsalternativet.
Förslaget innebär att spararna utsätts för en ökad finansiell risk under den aktuella perioden jämfört med nuvarande rutiner. Den ökade finansiella risken bör enligt regeringen kunna hanteras genom att spararna får tydlig information i samband med att deras medel placeras i förvalsalternativet.
När det gäller övriga förslag till administrativa förenklingar föreslås att premiepension ska kunna beviljas med tre månaders retroaktivitet i vissa fall och att ett ökat uttag av premiepension ska kunna göras fr.o.m. den månad som anges i ansökan, dock tidigast fr.o.m. den månad ansökan kom in till Pensionsmyndigheten. Vidare lämnas förslag om basränta i samband med felaktigt utbetald premiepension, ränta vid återkrav av premiepension och tidpunkt för övergång till traditionell försäkring. Därtill föreslås att Pensionsmyndigheten ska få ta ut avgifter från fondförvaltare för handläggning av ansökan om fondavtal, granskning av fondförvaltare och fonder och information om fonder.
Ikraftträdande – och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att förslagen om egenhändigt undertecknande och förbudet mot marknadsföring och försäljning via telefon ska träda i kraft den 1 juli 2018 och övriga förslag den 1 november 2018.
Vidare föreslås att äldre bestämmelser ska gälla i fråga om samarbetsavtal som har ingåtts med fondförvaltare före den 1 november 2018.
Konsekvenser
Förslagen innebär bl.a. att antalet fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg kommer att minska, vilket påverkar samtliga pensionssparare. Samtidigt är det enligt regeringen positivt att de fonder som erbjuds på fondtorget förvaltas av fondförvaltare som uppfyller de nya kraven.
Kraven om viss verksamhetshistorik, avkastningshistorik och ett minsta förvaltat kapital i fonden utanför premiepensionen innebär att fondförvaltare inte kommer att kunna ha premiepensionssystemet som sin enda försäljningsplattform och marknadsföringskanal. Det medför att t.ex. små och nystartade fondförvaltare inte kan marknadsföra sig eller få kapital via premiepensionssystemet. Förslagen innebär dock inte ett hinder för att verka på den svenska fondmarknaden utanför premiepensionssystemet.
Vidare kan förslaget om att Pensionsmyndigheten får ta ut årliga avgifter från fondförvaltare leda till att det blir olönsamt för de fondförvaltare som endast förvaltar lite premiepensionskapital att delta på fondtorget.
Förslagens konsekvenser påverkas enligt regeringen till stor del av tid och belopp som bestäms i föreskrifter på lägre nivå än lag. Enligt Pensionsmyndighetens uppskattning skulle ett krav på minsta verksamhetshistorik för fondförvaltare på tre år, minsta avkastningshistorik för en fond på tre år och ett krav om minst 500 miljoner kronor i förvaltat kapital utanför premiepensionen innebära att 266 av de totalt 841 fonderna på fondtorget inte skulle klara kraven.
Pensionsmyndigheten uppskattar att de merkostnader i form av t.ex. utökad organisation, it-stöd, rekrytering och kommunikation som förslaget leder till uppgår till ca 30 miljoner kronor per år. Genom förslaget om att Pensionsmyndigheten får ta ut ansökningsavgifter och årliga avgifter kommer dock enligt regeringen merkostnaderna i stor utsträckning att kunna finansieras genom avgifter från fondförvaltarna.
Motionen
Linus Bylund m.fl. (SD) begär i kommittémotion 2017/18:4185 ett tillkännagivande om hållbarhetskravet i propositionen. Enligt motionärerna innebär kraven på hållbarhetsarbete att incitamenten ökar för fondförvaltare att överdriva informationen och bedriva s.k. green-washing, där information förvrängs i syfte att försköna allmänhetens bild av ett företag eller en produkt ur miljöhänseende. Den som strävar efter att göra hållbara investeringar erbjuds en uppsjö av specialiserade ”sustainable investment”-alternativ som ingår i ett flertal olika miljöcertifieringsorganisationer, t.ex. Svanmärkningen. Förslaget är otydligt och regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag om hållbarhetsarbete vid fondförvaltning som minskar riskerna för green-washing och subjektiva bedömningar.
Utskottets bedömning
Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen och är, som regeringen påpekar, i grunden en socialförsäkring vars syfte är att garantera ekonomisk trygghet under ålderdomen. De händelser i form av olämpliga beteenden och i vissa fall brottsliga handlingar som beskrivs i propositionen är enligt utskottet oacceptabla och riskerar att leda till att pensionsspararna får en lägre premiepension än annars. Utskottet ser därför regeringens förslag som helt nödvändiga för att stävja denna typ av beteenden. Regeringens förslag om uppstramade regler om vad fondavtalen minst ska innehålla och vilka villkor som en fondförvaltare minst ska uppfylla liksom det förhållandet att Pensionsmyndigheten ska granska fonder och fondförvaltare borgar enligt utskottets mening för att oseriösa eller på annat sätt olämpliga aktörer inte längre kommer att ha tillträde till fondtorget. Utskottet har därför inte något att invända mot regeringens förslag i dessa delar.
När det särskilt gäller frågan om kraven på hållbarhetsarbete vid fondförvaltning har utskottet ingen annan uppfattning än regeringen, nämligen att det är viktigt att pensionsspararna kan göra hållbara fondval och därigenom välja fonder som beaktar t.ex. miljömässiga aspekter.
Utskottet har inte heller något att invända mot förslagen i övrigt och tillstyrker därmed propositionens förslag samt avstyrker motion 2017/18:4185 (SD).
av Jennie Åfeldt (SD) och Julia Kronlid (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4185 av Linus Bylund m.fl. (SD).
Ställningstagande
Kraven på hållbarhetsarbete i fondförvaltningen innebär att incitamenten ökar för fondförvaltare att överdriva informationen och bedriva s.k. green-washing, där information förvrängs i syfte att försköna allmänhetens bild av ett företag eller en produkt ur miljöhänseende. Den som strävar efter att göra hållbara investeringar erbjuds en uppsjö av specialiserade ”sustainable investment”-alternativ som ingår i ett flertal olika miljöcertifieringsorganisationer, t.ex. Svanmärkningen. Förslaget är otydligt och regeringen bör därför återkomma med ett nytt förslag om hållbarhetsarbete vid fondförvaltning som minskar riskerna för green-washing och subjektiva bedömningar.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:247 Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen (2008:486).
2017/18:4185 av Linus Bylund m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbarhetskravet i propositionen och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
