|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Lag om försäkringsmedicinska utredningar
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar. Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet när försäkringsmedicinska utredningar utförs.
Utskottet föreslår också att riksdagen antar regeringens förslag till följdändringar i socialförsäkringsbalken, patientskadelagen (1996:799), patientdatalagen (2008:355) och patientsäkerhetslagen (2010:659).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:224 Lag om försäkringsmedicinska utredningar.
Tre yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Försäkringsmedicinska utredningar
Utvärdering och resurser, punkt 3 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Kostnader för läkarundersökning m.m. |
Riksdagen godtar det utskottet anför om regeringens förslag till ändring i socialförsäkringsbalken i de delar det avser 110 kap. 22 och 30 §§.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:224 punkt 2.1 i denna del.
|
2. |
Lagförslagen i övrigt |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om försäkringsmedicinska utredningar med den ändringen att en ingress ska införas med lydelse "Härigenom föreskrivs följande",
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan,
3. lag om ändring i patientskadelagen (1996:799),
4. lag om ändring i patientdatalagen (2008:355),
5. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:224 punkterna 1, 2.1 i denna del och 3–5.
|
3. |
Utvärdering och resurser |
Riksdagen avslår motion
2017/18:4140 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1–3.
Reservation (SD)
Stockholm den 24 maj 2018
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Solveig Zander (C), Rickard Persson (MP), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Emma Carlsson Löfdahl (L), Rossana Dinamarca (V), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Marie Olsson (S) och Julia Kronlid (SD).
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:224 Lag om försäkringsmedicinska utredningar och en motion som har väckts med anledning av propositionen. Propositionen innehåller regeringens överväganden och förslag med anledning av betänkandet För kvalitet – Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17), promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41) och promemorian Personuppgiftsbehandling m.m. i samband med försäkringsmedicinska utredningar (Ds 2016:41). Lagrådet har granskat lagförslagen. Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets synpunkter och har därutöver gjort vissa språkliga och redaktionella ändringar.
Den formella behandlingen av propositionens förslag till upphävande av 110 kap. 22 § socialförsäkringsbalken (SFB) och ändring i 110 kap. 30 § SFB kommer att äga rum inom ramen för utskottets beredning av proposition 2017/18:190 Reformerat stöd till personer med funktionsnedsättning. Paragrafen är föremål för ändringsförslag också i den propositionen. Överlämnandet har gjorts för att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen.
En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Försäkringsmedicinska utredningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om försäkrings-medicinska utredningar med viss redaktionell ändring. Riksdagen antar även förslagen till följdändringar i socialförsäkringsbalken, patientskadelagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen. Riksdagen godtar det utskottet anför om regeringens förslag till ändring i socialförsäkringsbalken i de delar som avser 110 kap. 22 och 30 §§ samt viss redaktionell ändring. Riksdagen avslår motionsyrkanden bl.a. om utvärdering och ökade resurser.
Jämför reservationen (SD).
Propositionen
Behov av en lagstiftning
I dag utförs försäkringsmedicinska utredningar på begäran av Försäkringskassan inom ramen för tidsbegränsade överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och stärka skyddet för de försäkrade som ska genomgå en försäkringsmedicinsk utredning föreslår regeringen att det ska införas en lag om försäkringsmedicinska utredningar.
Förslaget till lag innehåller bestämmelser om att landstingen ska tillhandahålla försäkringsmedicinska utredningar på begäran av Försäkringskassan. Vad som sägs om ett landsting ska även gälla en kommun som inte ingår i ett landsting. Regeringens bedömning är att förslaget till lag utgör ett proportionellt ingrepp i den kommunala självstyrelsen.
Regeringen föreslår även att det ska införas en bestämmelse som tydliggör att försäkringsmedicinska utredningar inte ska utgöra hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen bedömer att hälso- och sjukvårdslagen inte är anpassad för att reglera försäkringsmedicinska utredningar i alla avseenden.
När försäkringsmedicinska utredningar utförs ska patientskadelagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen, vara tillämpliga enligt förslaget.
Försäkringsmedicinska utredningar ska enligt förslaget utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos en vårdgivare. Iakttagelser och bedömningar av den försäkrades funktions- och aktivitetsförmåga ska sammanställas i ett skriftligt utlåtande och skickas till Försäkringskassan.
Vidare föreslås att ett landsting ska få sluta avtal med ett annat landsting eller någon annan om att i egenskap av vårdgivare utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt den föreslagna lagen. I ett sådant avtal ska anges de villkor som gäller för överlämnandet och utförandet av uppgifterna. Ett landsting ska även få utföra sådana uppgifter som ett annat landsting ansvarar för enligt den föreslagna lagen.
Ett landsting föreslås ha rätt till ersättning från staten för kostnader som avser utförda försäkringsmedicinska utredningar.
Kompletterande regler om försäkringsmedicinska utredningar, kompetenskrav för personalen m.m. ska enligt förslaget meddelas i föreskrifter. Den närmare regleringen av ersättning för landstingets kostnader föreslår regeringen ska meddelas med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.
Regeringen föreslår även vissa följdändringar i socialförsäkringsbalken, patientdatalagen, patientskadelagen och patientsäkerhetslagen. Bland annat görs en följdändring i 110 kap. 30 § SFB med anledning av att bestämmelsen om försäkringsmedicinska utredningar i 110 kap. 22 § SFB föreslås upphävas. Den aktuella bestämmelsen är en kvarleva från den tid då det inom socialförsäkringsadministrationen fanns egna sjukhus som bl.a. hade till uppgift att bidra med medicinskt underlag inför bedömning av och beslut om motsvarigheten till dagens sjuk- eller aktivitetsersättning. Dessa sjukhus är numera avvecklade och det finns inte längre skäl att ha en bestämmelse som möjliggör sådana villkor.
Lagen och övriga lagändringar som görs med anledning av den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Regeringen har för avsikt att, en tid efter att lagen har varit i kraft, utvärdera verksamheten och dess effekter.
Motionen
I kommittémotion 2017/18:4140 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör utvärdera lagen efter 24 månader och vid behov revidera den om det uppstår negativa effekter eller eventuella undanträngningseffekter för hälso- och sjukvården. Motionärerna anser att utvärderingen bör tidsbestämmas samt omfatta undanträngningseffekter och konsekvenser, som t.ex. förlängda väntetider för patienter inom hälso- och sjukvården. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör motverka undanträngningseffekter genom att stärka landstingens ekonomiska förutsättningar att utföra försäkringsmedicinska utredningar. Motionärerna anser att den ersättning som utlovats inte är tillräcklig. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda om de försäkringsmedicinska utredningarna ska anses som hälso- och sjukvård. Enligt motionärerna rör det samma utredning som de om diagnos, funktionstillstånd, aktivitetsbegränsningar m.m., och bedömningarna bör därför göras med samma medvetenhet, systematik och professionalism som inom hälso- och sjukvården.
Utskottets ställningstagande
Av propositionen framgår att landstingen både enligt nuvarande modell och genom den föreslagna lagen har möjlighet att välja om de vill utföra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller upphandla tjänsten av någon extern aktör. Förslaget till ny lag ger därutöver landstingen möjlighet att sluta avtal med ett annat landsting om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. Regeringen anser att konstruktionen ökar flexibiliteten, och landstingen kan själva bedöma om dessa uppgifter ryms inom ramen för de personella och materiella resurser som landstinget har. Vidare kommer landstingen att få full täckning för sina kostnader för att göra de försäkringsmedicinska utredningarna. Förslaget innebär att ersättning för tillhandahållandet av försäkringsmedicinska utredningar finansieras i särskild ordning genom att Försäkringskassan betalar ersättning för varje utförd utredning, samtidigt som landstingens statsbidrag för hälso- och sjukvård inte påverkas. Regeringen anger i propositionen att landstingens utökade samarbetsmöjligheter och den särskilda finansieringen av de försäkringsmedicinska utredningarna bör kunna vara tillräckligt för att förhindra negativa konsekvenser och undanträngningseffekter för landstingens övriga verksamhet. Utskottet delar regeringens bedömning.
Utskottet anser i likhet med regeringen att de försäkringsmedicinska utredningarna inte ska utgöra hälso- och sjukvård i den mening som avses i hälso- och sjukvårdslagen. Som regeringen anger i propositionen är hälso- och sjukvårdslagen inte helt anpassad för att reglera försäkringsmedicinska utredningar. Till exempel innehåller hälso- och sjukvårdslagen grundläggande bestämmelser om bl.a. målet med hälso- och sjukvården och vård efter behov, vilka framstår som udda och svåra att tillämpa på en verksamhet som utför försäkringsmedicinska utredningar eftersom sådana utredningar inte har något vårdsyfte. Vidare är det inte samma personkrets som föreslås bli omfattad av landstingets ansvar för försäkringsmedicinska utredningar som omfattas av landstingets ansvar att erbjuda god hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar omfattar t.ex. inte alla de personer vars vårdförmåner i Sverige baseras på EU-förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.
Utskottet anser också i likhet med regeringen att det är lämpligt att knyta personalens kompetens till ett landstings övriga arbete inom hälso- och sjukvårdsområdet. Det är väsentligt att den försäkringsmedicinska utredningen håller hög kvalitet och utgör ett bra beslutsunderlag i Försäkringskassans handläggning av ärenden. För den försäkrade framstår också den försäkringsmedicinska utredningen som tryggare och mer rättssäker om han eller hon blir utredd av hälso- och sjukvårdspersonal inom en hälso- och sjukvårdsverksamhet.
Utskottet noterar att regeringen avser att utvärdera verksamheten och dess effekter en tid efter att lagen varit i kraft.
Utskottet anser även i övrigt att regeringens lagförslag och förslag till följdändringar är ändamålsenligt utformade.
Bland lagförslagen i propositionen finns förslag till upphävande av 110 kap. 22 § SFB och ändring i 110 kap. 30 § SFB. Den sistnämna paragrafen är också föremål för ändringsförslag i proposition 2017/18:190 Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning, som bereds av utskottet. För att uppnå en lagteknisk samordning mellan förslagen kommer den formella prövningen av förslagen som gäller 110 kap. 22 och 30 §§ SFB samt en viss redaktionell ändring att göras inom ramen för utskottets beredning av den angivna propositionen. Utskottet delar regeringens bedömning att 110 kap. 30 § SFB ska ändras till följd av att bestämmelsen om försäkringsmedicinska utredningar i 110 kap. 22 § SFB upphävs. Utskottet förordar att riksdagen godtar det som utskottet har anfört. Vidare bör i regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar en ingress med lydelse ”Härigenom föreskrivs följande” föras in.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motion 2017/18:4140 yrkandena 1–3.
av Jennie Åfeldt (SD) och Julia Kronlid (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4140 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Regeringen bör utvärdera lagen efter 24 månader och vid behov revidera den om det uppstår negativa effekter och undanträngningseffekter för hälso- och sjukvården. Utvärderingen bör beakta bl.a. konsekvenser av t.ex. förlängda väntetider för patienter inom hälso- och sjukvården. Vidare bör regeringen motverka eventuella undanträngningseffekter genom att stärka landstingets ekonomiska förutsättningar att utföra försäkringsmedicinska utredningar. Ersättningen som utlovats landstingen är inte tillräcklig. Regeringen bör även utreda om de försäkringsmedicinska utredningarna ska anses som hälso- och sjukvård eftersom det rör samma utredning som de om diagnos, funktionstillstånd, aktivitetsbegränsningar m.m. Bedömningarna bör därför göras med samma medvetenhet, systematik och professionalism som inom hälso- och sjukvården.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:224 Lag om försäkringsmedicinska utredningar:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar.
2.1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
Behandlingen avser godtagande av 110 kap. 22 och 30 §§ och antagande av lagförslaget i övrigt. Behandlingen av det lagtekniska antagandet av 110 kap. 22 och 30 §§ sker i annat sammanhang.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientskadelagen (1996:799).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355).
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659).
2017/18:4140 av Julia Kronlid m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen efter 24 månader ska utvärdera och vid behov revidera lagen utifrån effekter och eventuella undanträngningseffekter på hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör motverka undanträngningseffekter genom att skapa förutsättningar för landstingen att kunna hantera uppdraget med försäkringsmedicinska utredningar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att de försäkringsmedicinska utredningarna också räknas som hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
