|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Genomförande av säsongsanställningsdirektivet
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till ny lag om rätt till ersättning när ett tillstånd för säsongsarbete återkallas samt till ändringar i utlänningslagen och i lagen om särskild utlänningskontroll. Utskottet föreslår vidare att yrkandena i följdmotionerna avslås.
Regeringens förslag behandlar i huvudsak genomförandet av säsongsanställningsdirektivet och innebär att det införs en ordning med tillstånd för säsongsarbete. Tillstånd ska kunna beviljas utlänningar i tredjeland som har erbjudits anställning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad här. Tillståndet ska beviljas i form av ett arbetstillstånd för säsongsarbete, om vistelsen i Sverige inte är längre än 90 dagar. För längre vistelser ska ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete utfärdas.
Regeringen föreslår att bestämmelserna som behövs för att genomföra direktivet huvudsakligen ska samlas i ett nytt kapitel i utlänningslagen men föreslår även en ny lag, lag om rätt till ersättning när ett tillstånd för säsongsarbete återkallas.
Regeringen föreslår vidare att en utlänning som har rätt till fri rörlighet enligt avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer inte ska vara skyldig att lämna fingeravtryck när han eller hon ansöker om uppehållstillstånd eller när ett bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas av någon annan anledning än en ansökan om uppehållstillstånd.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2018.
I betänkandet finns två reservationer (SD, V).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:108 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet.
Två yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Förutsättningar för tillstånd m.m., punkt 1 (SD)
2.Giltigt anställningsavtal, punkt 3 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Reservanternas lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Förutsättningar för tillstånd m.m. |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar det avser 5 kap. 5 § samt 6 c kap. 2, 6 och 13 §§.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:108 punkt 2 i denna del och avslår motion
2017/18:4001 av Paula Bieler m.fl. (SD).
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Lagförslagen i övrigt |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om rätt till ersättning när ett tillstånd för säsongsarbete återkallas,
2. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) utom i de delar som omfattas av utskottets förslag ovan,
3. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:108 punkterna 1, 2 i denna del och 3.
|
3. |
Giltigt anställningsavtal |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3979 av Christina Höj Larsen m.fl. (V).
Reservation 2 (V)
Stockholm den 17 april 2018
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Lars-Arne Staxäng (M), Tina Ghasemi (M), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Mathias Tegnér (S), Marie Olsson (S), Maria Ferm (MP), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD), Yasmine Larsson (S) och Johanna Jönsson (C).
Europaparlamentet och rådet antog den 26 februari 2014 direktiv 2014/36/EU om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning, kallat säsongsanställningsdirektivet. Direktivet trädde i kraft den 29 mars 2014 och skulle ha varit genomfört i medlemsstaterna senast den 30 september 2016.
Justitiedepartementet har arbetat fram departementspromemorian Genomförande av säsongsanställningsdirektivet (Ds 2017:27). I promemorian finns även ett förslag om utlänningars skyldighet att lämna fingeravtryck. Propositionen innehåller regeringens överväganden och förslag dels för att genomföra säsongsanställningsdirektivet, dels i fråga om vissa utlänningars skyldighet att lämna fingeravtryck. Promemorians förslag om att Migrationsverket ska få ha direktåtkomst till uppgifter från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten, om uppgifterna behövs för handläggning av ansökningar enligt direktivet, krävs inte för ett genomförande av direktivet. Frågan bereds vidare i Regeringskansliet.
Regeringens förslag har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.
En redovisning av följdmotionerna och det riksdagsbeslut som föreslås i propositionen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Reservanternas lagförslag finns i bilaga 3.
Tillstånd för säsongsarbete
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till genomförande av säsongsanställningsdirektivet och till ändring av skyldigheten att lämna fingeravtryck i vissa fall samt avslår följdmotionerna. Följdmotionerna omfattar frågor om bl.a. grunder för avslag och återkallelse av tillstånd samt krav på bindande anställningsavtal och sjukförsäkring.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (V).
Propositionen
Säsongsanställningsdirektivet
Säsongsanställningsdirektivet utgör ett led i skapandet av en EU-gemensam politik för laglig migration i enlighet med kommissionens strategiska plan för laglig migration och Stockholmsprogrammet. Direktivet ska tillgodose det strukturella behovet av säsongsarbetskraft inom EU, bidra till en effektiv hantering av migrationsströmmarna och säkerställa rimliga arbets- och levnadsförhållanden för säsongsarbetare. Direktivet innehåller bestämmelser om bl.a. villkor för inresa, förfarandet vid utfärdande av tillstånd och rättigheter för säsongsarbetare.
Tillstånd för säsongsarbete och nationella tillstånd
Med tillstånd för säsongsarbete avses varje tillstånd som utfärdas i enlighet med säsongsanställningsdirektivet. Ett tillstånd för vistelse som inte överstiger 90 dagar ska beviljas i form av ett arbetstillstånd för säsongsarbete. Även en visering ska i dessa fall utfärdas för utlänningen, om inte han eller hon är undantagen från kravet på visering. Om vistelsen överstiger 90 dagar ska ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd beviljas; denna längre typ av tillstånd för säsongsarbete benämns säsongsarbetstillstånd.
Regeringens bedömning är att EU:s medlemsstater inte ska kunna bevilja ett tillstånd enligt allmänna regler om arbetskraftsinvandring om personen i fråga omfattas av direktivet. En sådan möjlighet skulle kunna utnyttjas för att kringgå bl.a. direktivets skyddsregler till förmån för säsongsarbetaren. Regeringen föreslår därför att regelverket om säsongsarbetstillstånd ges företräde framför de allmänna reglerna om arbetstillstånd. I de fall då utlänningen tillhör en kategori av personer som är undantagen från möjligheten att beviljas ett tillstånd för säsongsarbete föreslår regeringen dock att tillstånd enligt de allmänna reglerna i förekommande fall ska kunna beviljas. Dessa kategorier är utlänningar som
– är bosatta inom Europeiska unionens medlemsstaters territorier
– är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz eller familjemedlem till en sådan person
– bedriver verksamhet på ett i en annan medlemsstat etablerat företags vägnar inom ramen för tillhandahållande av tjänster enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Regeringen föreslår också att en utlänning som har ett tillstånd för säsongsarbete ska kunna ansöka om och beviljas nationella uppehållstillstånd och arbetstillstånd efter inresan i Sverige.
Vidare föreslås att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett tillstånd för säsongsarbete utfärdat av Sverige i förening med ett uppehållstillstånd som är utfärdat med anledning av arbete i Sverige. Regeringen anger att en utlänning i detta hänseende ska behandlas på samma sätt som den som haft uppehållstillstånd för arbete, EU-blåkort utfärdat av Sverige eller ICT-tillstånd (5 kap. 5 § första stycket 1 utlänningslagen [2005:716], förkortad UtlL). Det bör vara möjligt att räkna ihop tiderna för de olika tillståndstyperna vid beräkningen av de fyra åren.
Villkoren för tillstånd för säsongsarbete
Anställningsavtal och anställningserbjudande
I säsongsanställningsdirektivet anges att ansökningar om inresa för vistelse som inte överstiger 90 dagar ska åtföljas av ett giltigt anställningsavtal eller – om det föreskrivs i nationell rätt, administrativa bestämmelser eller praxis – ett bindande anställningserbjudande om att arbeta som säsongsarbetare hos en arbetsgivare som är etablerad i medlemsstaten i fråga. Regeringen anger att enligt de allmänna reglerna om arbetskraftsinvandring får tillstånd ges till den som har erbjudits en anställning (6 kap. 2 § första stycket UtlL). Vidare anger regeringen att blåkortsdirektivet innehåller en likalydande bestämmelse som den i säsongsanställningsdirektivet och när blåkortsdirektivet genomfördes gjordes bedömningen att formuleringen var i överensstämmelse med direktivet. Enligt regeringen saknas skäl att nu göra en annan bedömning. Säsongsanställningsdirektivet skulle ha varit genomfört i svensk rätt den 30 september 2016, och det svenska genomförandet är försenat. Regeringen anför att det mot den bakgrunden är naturligt att välja den lösning som finns i nuvarande regelverk. Regeringen anger att olika åtgärder övervägs inom Regeringskansliet som syftar till att stärka arbetstagares ställning vid arbetskraftsinvandring generellt och att det därför inte är lämpligt att föregå den beredningen och i detta sammanhang föreslå sådana förändringar.
Försörjning
Enligt regeringen ska anställningen göra det möjligt för utlänningen att försörja sig. Kravet bör motsvara det som ställs upp enligt de allmänna reglerna om arbetskraftsinvandring.
Lön och övriga anställningsvillkor
För att ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas ska enligt regeringen lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte vara sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Även dessa krav bör enligt regeringen motsvara de som ställs upp enligt de allmänna reglerna om arbetskraftsinvandring.
Sjukförsäkring
Utlänningen ska visa att han eller hon har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring för att ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas. Tillstånd för säsongsarbete föreslås gälla i högst sex månader, och utlänningen kommer därför inte att folkbokföras och därigenom omfattas av landstingens skyldighet att tillhandahålla även annan än omedelbar hälso- och sjukvård samt tandvård. Regeringen anser mot denna bakgrund att det bör tas in en bestämmelse i utlänningslagen som innebär att en utlänning ska visa att han eller hon har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring.
Bostad
Ett annat krav som regeringen föreslår för att tillstånd för säsongsarbete ska beviljas är att utlänningen ska visa att han eller hon under vistelsen kommer att ha tillgång till en bostad med lämplig standard. Om arbetsgivaren upplåter eller förmedlar bostaden får tillstånd för säsongsarbete beviljas endast om hyran inte står i missförhållande till utlänningens lön eller boendets standard, hyran för bostaden inte dras från utlänningens lön i andra fall än enligt lagen (1970:215) om arbetsgivarens kvittningsrätt, arbetsgivaren har gett utlänningen en skriftlig handling med hyresvillkoren och bostaden uppfyller allmänna hälso- och säkerhetsbestämmelser.
Unionsföreträde
Tillstånd för säsongsarbete ska få ges endast om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU. Detta innebär att en prövning ska göras av att rekryteringen är förenlig med principen om unionsföreträde.
Reglerat yrke
Regeringen föreslår vidare att om säsongsanställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige. Med reglerat yrke avses yrkesverksamhet där det krävs bestämda yrkeskvalifikationer för att få tillträde till eller utöva verksamheten eller någon form av denna eller för att använda en viss yrkestitel.
Återvändandeavsikt
En ansökan om tillstånd för säsongsarbete ska enligt regeringens förslag inte beviljas om det finns risk för att utlänningen inte avser att lämna Sverige när tillståndstiden har löpt ut.
Hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa
Enligt regeringens förslag ska ett tillstånd för säsongsarbete inte beviljas en utlänning som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ska kompletteras med en hänvisning till utlänningslagens nya bestämmelser om tillstånd för säsongsarbete.
Resehandlingar
Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte få beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller.
Grunder för att avslå en ansökan
Grunderna för att avslå en ansökan om tillstånd för säsongsarbete delas i propositionen upp i tvingande och fakultativa. En ansökan ska avslås om utlänningen visar upp handlingar till stöd för sin ansökan som förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. En ansökan får avslås bl.a. om arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för odeklarerat arbete eller olaglig anställning, om arbetsgivarens verksamhet har avvecklats genom konkurs eller om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet.
Regeringen anger att direktivets formuleringar av vissa avslagsgrunder, bl.a. de som tar sikte på när arbetsgivaren har påförts sanktioner för odeklarerat arbete eller olaglig anställning och när arbetsgivarens verksamhet har avvecklats, vid en första anblick framstår som obligatoriska, eftersom det anges att ansökan ska avslås. Eftersom tillämpning ska ske ”i förekommande fall” och ett beslut att avslå en ansökan ska fattas med beaktande av de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet och med respekt för proportionalitetsprincipen, bedömer regeringen dock att avslagsgrunderna kan anses fakultativa.
Grunder för att återkalla ett tillstånd
Även grunderna för att återkalla ett tillstånd delas i förslaget upp i tvingande och fakultativa. Regeringen föreslår att ett tillstånd ska återkallas bl.a. om tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt, ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende eller om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. Regeringen föreslår att ett tillstånd får återkallas bl.a. om förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte är uppfyllda, arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för odeklarerat arbete eller olaglig anställning, arbetsgivarens verksamhet har avvecklats genom konkurs eller om arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.
Regeringen anger att, liksom när det gäller avslag på ansökan, direktivets bestämmelser om återkallelse i vissa fall vid en första anblick är utformade som obligatoriska. Eftersom dessa grunder för att återkalla ett tillstånd emellertid ska tillämpas ”i lämpliga fall” och ett beslut att återkalla ett tillstånd ska fattas med beaktande av de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet och med respekt för proportionalitetsprincipen, bedömer dock regeringen att dessa återkallelsegrunder kan anses fakultativa. Enligt regeringen bör det väsentliga vara att åtgärden finns tillgänglig i lagstiftningen.
Ansökan om tillstånd, tillståndstid och förlängning av tillstånd
Regeringen föreslår att en utlänning som vill ha ett tillstånd för säsongsarbete ska ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i EU. En ansökan får dock lämnas in och bifallas efter inresan om utlänningen ansöker om förlängning av ett tillstånd för säsongsarbete eller har ett tillstånd för säsongsarbete och ansöker om ett nytt sådant.
Ett tillstånd för säsongsarbete får inte beviljas för längre tid än anställningstiden och inte för längre tid än utlänningens pass gäller. Den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd för säsongsarbete får inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod.
Den som inom giltighetstiden för ett tillstånd för säsongsarbete ansöker om förlängning av tillståndet eller om ett nytt sådant tillstånd ska få arbeta som säsongsarbetare till dess tillståndsfrågan har avgjorts.
Tillståndstiden får inte förlängas om förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte är uppfyllda, tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt eller ett bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende.
En förlängning av tillståndstiden får vägras bl.a. om arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för odeklarerat arbete eller olaglig anställning, arbetsgivarens verksamhet har avvecklats genom konkurs, arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet eller om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet.
Ersättningsskyldighet vid återkallelse
En utlänning som har haft ett tillstånd för säsongsarbete och som genom ett lagakraftvunnet beslut har fått tillståndet återkallat på grund av brister hos arbetsgivaren ska enligt regeringen ha rätt till ersättning från arbetsgivaren. Ersättningen ska motsvara den lön och annan ersättning från arbetsgivaren som utlänningen skulle ha haft rätt till med anledning av anställningen under tillståndstiden om tillståndet för säsongsarbete inte hade återkallats. Regeringen föreslår att bestämmelserna om rätt till ersättning ska införas i en ny lag. Ett avtalsvillkor som i jämförelse med lagen är till nackdel för utlänningen ska vara utan verkan mot honom eller henne.
Skyldighet att lämna fingeravtryck
Utöver regler för att genomföra säsongsanställningsdirektivet föreslår regeringen i propositionen även att schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar som har rätt till fri rörlighet inte längre ska vara skyldiga att lämna fingeravtryck till sina uppehållstillståndskort. Sedan 2002 gäller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer (SÖ 2001:68). Enligt avtalet får schweiziska medborgare som arbetar eller på annat sätt kan försörja sig vistas i en annan avtalsslutande stat. Ett uppehållstillstånd ska utfärdas som bevis för rätten till fri rörlighet, och i dag utfärdas s.k. uppehållstillståndskort. Skyldigheten i svensk rätt att lämna fingeravtryck följer i dag av 9 kap. 8 a § UtlL, och den kan ytterst anses grundad på förordningen (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland. Som skäl för förslaget att göra ett undantag från denna skyldighet anger regeringen i huvudsak följande. Det kan diskuteras om förordningen fortfarande är till-lämplig på schweiziska medborgare. Förordningen är en del av Schengenregelverket, och Schweiz anslöt sig till Schengensamarbetet efter att förordningen antogs. I andra rättsakter i Schengenregelverket anses schweiziska medborgare som har rätt till fri rörlighet inte som tredjelandsmedborgare. Ett flertal av EU:s medlemsstater har i dag inte krav på att schweiziska medborgare med rätt till fri rörlighet ska lämna biometriska uppgifter vid vistelse. Vidare följer av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiz att de avtalsslutande parterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla formaliteterna och förfarandena för erhållande av uppehållstillstånd.
Ett uppehållstillståndskort innehåller även ett fotografi. Regeringen anger att om ett kort inte skulle innehålla ett fotografi skulle kortet avvika markant från hur andra uppehållstillståndskort ser ut. Detta skulle leda till problem när personerna behöver visa att de har uppehållstillstånd i Sverige, t.ex. vid kontakt med Försäkringskassan och Skatteverket. Regeringen anser därför att schweiziska medborgare och deras familjemedlemmar även fortsättningsvis bör vara skyldiga att låta sig fotograferas för utfärdande av uppehållstillståndskort.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2018.
Motionerna
I kommittémotion 2017/18:4001 av Paula Bieler m.fl. (SD) begärs att riksdagen antar regeringens proposition 2017/18:108 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet med de ändringar som framgår av motionens bilaga 1. De ändringar motionärerna föreslår är att säsongsarbete inte ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd och att försäkringskravet inte ska anses uppfyllt när utlänningen har ansökt om sjukförsäkring; en sådan försäkring ska innehas. Vidare ska inte arbetsgivare som tidigare kringgått eller missbrukat regler för anställning av utländsk arbetskraft enligt motionärerna kunna anlita utländsk arbetskraft på nytt. Inte heller ska den som tidigare kommit för säsongsarbete men inte följt reglerna få en ny möjlighet. Samtliga avslagsgrunder bör vara tvingande, liksom samtliga grunder för återkallelse. Motionärerna anför att de anställningar som är aktuella inte är av nyckelkaraktär varför verksamheten inte riskeras, och det rör sig ofta om branscher där utsattheten för de anställda är stor.
I kommittémotion 2017/18:3979 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) begärs ett tillkännagivande om att ett giltigt anställningsavtal eller ett bindande anställningserbjudande bör ligga till grund för ett tillstånd för säsongsarbete. Motionärerna ser i huvudsak positivt på förslagen för att skydda säsongsarbetare men anger att rekrytering i dag sker på arbetsgivarens villkor och att missbruket av regelverket är omfattande. Oseriösa arbetsgivare anger lön och villkor som sedan inte gäller. Ett bindande avtal är därför avgörande för att arbetstagaren dels ska få den lön och de villkor som utlovats av arbetsgivaren, dels ska kunna kräva sin rätt gentemot arbetsgivaren vid en tvist. Regeringen bör utnyttja möjligheten att bestämma att ett bindande anställningserbjudande eller ett giltigt anställningsavtal ska krävas för att tillstånd för säsongsarbete ska kunna beviljas.
Utskottets ställningstagande
Europaparlamentet och rådet antog i februari 2014 det s.k. säsongsanställningsdirektivet (2014/36/EU) om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning. Direktivet är bindande för Sverige och fastställer villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning samt definierar säsongsarbetares rättigheter. I propositionen lämnar regeringen förslag på hur direktivet ska genomföras i svensk rätt.
Regeringen föreslår två olika typer av tillstånd för säsongsarbete. Den ena ska tillämpas om vistelsen inte ska överstiga 90 dagar. Då ska ett arbetstillstånd för säsongsarbete utfärdas. Utlänningen behöver även en visering vid denna typ av vistelse, om inte han eller hon är undantagen från viseringskravet. Den andra typen av tillstånd är ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd, som ska utfärdas när vistelsen kommer att överstiga 90 dagar. Denna typ av tillstånd för säsongsarbete benämns säsongsarbetstillstånd. Utskottet har inget att invända mot den ordning för tillstånd som regeringen föreslår.
Utskottet har heller inget att invända mot regeringens bedömning att ett flertal av direktivets bestämmelser inte kräver författningsändringar, huvudsakligen med motiveringen att direktivets bestämmelser tillgodoses av gällande svensk rätt. Dessa bestämmelser rör bl.a. förenklade klagomålsförfaranden, rätt till inresa och vistelse, fri tillgång till svenskt territorium samt rätt att utföra arbetsuppgifter.
I säsongsanställningsdirektivet anges att en ansökan ska åtföljas av antingen ett giltigt anställningsavtal eller – om det föreskrivs i nationell rätt, administrativa bestämmelser eller praxis – ett bindande anställningserbjudande. Ett arbetstillstånd enligt de allmänna bestämmelserna om arbetskraftsinvandring i utlänningslagen får ges till den som erbjudits en anställning. När blåkortsdirektivet, som innehåller en bestämmelse som är likalydande med den i säsongsanställningsdirektivet, genomfördes gjordes bedömningen att detta var i överensstämmelse med det direktivet. Utskottet kan konstatera att säsongsanställningsdirektivet skulle ha varit genomfört i svensk rätt den 30 september 2016 och att det svenska genomförandet således är försenat. Regeringen pekar också på att det mot bakgrund av det sena genomförandet är naturligt att välja den lösning som finns i nuvarande regelverk och att det saknas underlag för regeringen att nu göra en annan bedömning. Utskottet delar regeringens bedömning att kravet bör vara att utlänningen har erbjudits en anställning. Utskottet noterar också att det inom Regeringskansliet för närvarande övervägs olika åtgärder som syftar till att stärka arbetstagares ställning vid arbetskraftsinvandring generellt och att det därför inte är lämpligt att i detta sammanhang införa andra regler för säsongsarbetare än de som gäller för övriga tillstånd för arbete. Enligt utskottet är det av största vikt att utnyttjande av utländsk arbetskraft motverkas. Utskottet kan också konstatera att ett av säsongsanställningsdirektivets uttalade syften är att säkerställa rimliga arbets- och levnadsförhållanden för säsongsarbetare. Utskottet noterar i sammanhanget departementspromemorian Konsekvenser för arbetsgivare vid återkallelse av uppehållstillstånd för arbete (Ds 2018:7). I promemorian föreslås en ny lag om rätt till ersättning när ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete återkallas m.m. Vidare innehåller promemorian överväganden om sanktioner mot arbetsgivare.
Ett av säsongsanställningsdirektivets villkor för tillstånd för säsongsarbete är att sökanden innehar eller har ansökt om sjukförsäkring som täcker alla de risker som medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt försäkras mot. Regeringen föreslår att det ska vara tillräckligt att sökanden har ansökt om sjukförsäkring. Enligt utskottet är det mycket angeläget att den som kommer till Sverige för att arbeta har en fullgod sjukförsäkring under vistelsen här. Vad gäller den som avser att säsongsarbeta i Sverige kan utskottet dock se att tiden från ett beslut om att resa till Sverige för att arbeta till anställningens början kan bli kort. Det kan därmed uppstå svårigheter att hinna få en sjukförsäkring i tid. Att ställa krav på att försäkringen ska innehas vid tidpunkten för prövning av ansökan skulle då kunna hindra potentiella arbetstagare från att komma till Sverige. Utskottet anser att regeringens föreslagna lösning är en godtagbar avvägning mellan de båda intressena. Utskottet förutsätter samtidigt att regeringen snarast återkommer med ett nytt förslag i frågan om det skulle visa sig att säsongsanställda vistas och arbetar i Sverige utan att vara försäkrade.
Utskottet delar regeringens bedömning att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas den som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett uppehållstillstånd för säsongsarbete i förening med ett uppehållstillstånd för arbete i Sverige. Utskottet kan konstatera att en motsvarande möjlighet finns för utlänningar som har beviljats ett EU-blåkort eller ett ICT-tillstånd. Vid bedömningen av om permanent uppehållstillstånd ska beviljas får också i det enskilda fallet avgöras om sökandens bidrag till samhällsutvecklingen och koppling till Sverige påverkats av att han eller hon har haft ett tillstånd för säsongsarbete som enbart kan beviljas för en begränsad tid.
Utskottet delar regeringens bedömning att en tvingande grund för avslag ska gälla om handlingar som åberopas till stöd för ansökan har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende. När det gäller propositionens förslag om fakultativa avslagsgrunder menar regeringen att det väsentliga bör vara att möjligheten att avslå finns tillgänglig i lagstiftningen och kan användas mot en arbetsgivare som t.ex. har ålagts sanktioner för odeklarerat arbete eller olaglig anställning. Även när det gäller återkallelse av tillstånd för säsongsarbete föreslår regeringen av samma skäl att vissa grunder för återkallelse kan anses fakultativa. Utskottet delar regeringens bedömning.
Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag till genomförande av säsongsanställningsdirektivet är väl avvägda. Utskottet tillstyrker därför proposition 2017/18:108 och avstyrker motionerna 2017/18:4001 (SD) och 2017/18:3979 (V).
|
1. |
av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar reservanternas förslag i bilaga 3 till lydelse av 5 kap. 5 § samt 6 c kap. 2, 6 och 13 §§ lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:4001 av Paula Bieler m.fl. (SD) och
bifaller delvis proposition 2017/18:108 punkt 2 i denna del.
Ställningstagande
De föreslagna lagändringarna innebär att säsongsanställningar kommer att omfattas av delvis skärpta regler jämfört med i dag. Propositionen som helhet innebär därmed en positiv förändring. I vissa delar bör dock förslaget ändras. För det första bör tillstånd för säsongsarbete, som avser tillfälliga arbeten, inte kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd. För det andra bör det ställas krav på att den som ansöker om tillstånd har en sjukförsäkring – det ska inte vara tillräckligt att personen har ansökt om en sådan. För det tredje bör samtliga grunder för att avslå en ansökan om tillstånd för säsongsarbete och för att återkalla ett sådant tillstånd vara tvingande. Arbetsgivare som har kringgått eller missbrukat regler för anställning av utländsk arbetskraft bör inte kunna anlita utländsk arbetskraft på nytt. Inte heller bör den som fått tillstånd för säsongsarbete men inte följt villkoren på nytt kunna få ett sådant tillstånd. Tidigare lagstiftningsarbete på arbetskraftsinvandringsområdet har visat att problem knutna till återkallelse av tillstånd inte löses genom fakultativ lagstiftning. Vidare är de arbeten som är aktuella vid säsongsanställningar inte av nyckelkaraktär, och det rör sig ofta om branscher där utsattheten för de anställda är hög och arbetsvillkoren sällan lämnar marginal för smärre fel utan stora konsekvenser. Inte heller bestämmelserna om återkallelse bör därför vara fakultativa.
Regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) bör därmed ändras i enlighet med förslaget i bilaga 3.
|
2. |
av Christina Höj Larsen (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3979 av Christina Höj Larsen m.fl. (V).
Ställningstagande
I regeringens proposition lämnas flera förslag som medför ett relativt bra skydd för säsongsarbetare från tredjeland mot att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Det är också positivt att ett arbete pågår inom Regeringskansliet för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning generellt. Regeringen borde dock utnyttja den möjlighet som säsongsanställningsdirektivet ger att bestämma att ett bindande anställningserbjudande eller ett giltigt anställningsavtal ska krävas för att ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas. Att ett anställningserbjudande inte är juridiskt bindande gör det möjligt för oseriösa arbetsgivare att ange lön och villkor som sedan inte gäller när anställningen i Sverige påbörjas. Detta förekommer regelbundet i dag. Regeringen bör återkomma med ett förslag i enlighet med det anförda.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:108 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om rätt till ersättning när ett tillstånd för säsongsarbete återkallas.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
2017/18:3979 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett giltigt anställningsavtal eller ett bindande anställningserbjudande bör ligga till grund för ett tillstånd för säsongsarbete och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:4001 av Paula Bieler m.fl. (SD):
Riksdagen antar regeringens proposition 2017/18:108 Genomförande av säsongsanställningsdirektivet med de ändringar som framgår av bilaga 1 i motionen.
Bilaga 2
Bilaga 3
Reservation 1 (punkt 1)
Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
|
Regeringens förslag |
Reservanternas förslag |
5 kap.
5 §
Ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft
|
1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse eller tillstånd för säsongsarbete, eller |
1. uppehållstillstånd för arbete eller ett av Sverige utfärdat EU-blåkort, ICT-tillstånd eller ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller |
2. uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå.
Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning. Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten.
6 c kap. Tillstånd för säsongsarbete
Förutsättningar för tillstånd
2 §
Ett tillstånd för säsongsarbete ska beviljas om
1. anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig,
2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen,
|
3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, |
3. utlänningen kan visa att han eller hon har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, |
4. utlänningen kan visa att han eller hon under sin vistelse kommer att ha tillgång till en bostad med lämplig standard, och
5. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.
Om säsongsanställningen avser ett reglerat yrke ska utlänningen styrka behörigheten att få utöva yrket i Sverige.
Ett tillstånd för säsongsarbete ska inte beviljas om
1. det finns risk för att utlänningen inte har för avsikt att lämna Sverige när tillståndstiden har löpt ut, eller
2. utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
6 §
|
Ett tillstånd för säsongsarbete får vägras om |
Ett tillstånd för säsongsarbete ska vägras om |
1. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd,
2. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete,
3. arbetsgivaren har blivit påförd en sanktion för att inte ha uppfyllt sina skyldigheter i förhållande till utlänningar som har beviljats tillstånd för säsongsarbete,
4. arbetsgivaren inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter beträffande social trygghet, skatter, arbetstagares rättigheter, arbetsvillkor eller anställningsvillkor, eller
5. arbetsgivarens verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.
|
Ett tillstånd för säsongsarbete får även vägras om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet. |
Ett tillstånd för säsongsarbete ska även vägras om utlänningen tidigare har haft ett tillstånd för säsongsarbete och inte följt villkoren för det tillståndet. |
Återkallelse av tillstånd
13 §
|
Ett tillstånd för säsongsarbete får återkallas om |
Ett tillstånd för säsongsarbete ska återkallas om |
1. förutsättningarna i 1–4 §§ för att bevilja tillståndet i fråga inte är uppfyllda, i andra fall än som anges i 12 § 4, eller
2. det finns grund för avslag enligt 6 § första stycket.