|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Medborgarskap
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bl.a. om språk- och samhällskunskaps-tester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap, förläng-ning av tiden för hemvist, en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde och om att alla barn som föds i Sverige ska kunna få svenskt medborgarskap från födseln.
I betänkandet finns tio reservationer (M, SD, V, L, KD).
Behandlade förslag
Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Medborgarskapsfrågor, punkt 1 (M)
2.Medborgarskapsfrågor, punkt 1 (SD)
3.Medborgarskapsfrågor, punkt 1 (V)
4.Medborgarskapsfrågor, punkt 1 (KD)
5.Kunskaper om det svenska samhället, punkt 2 (M, L)
6.Kunskaper om det svenska samhället, punkt 2 (SD)
7.Kunskaper om det svenska samhället, punkt 2 (KD)
8.Kunskaper i svenska språket, punkt 3 (M, L)
9.Kunskaper i svenska språket, punkt 3 (SD)
10.Medborgarskap för barn, punkt 4 (L)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Medborgarskapsfrågor |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1673 av Maria Ferm (MP) yrkande 1,
2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4,
2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6,
2017/18:2036 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2517 av Amir Adan (M),
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 3–6,
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 35, 37 och 40,
2017/18:3428 av Robert Halef (KD),
2017/18:3463 av Robert Hannah (L) yrkandena 1, 2 och 4 samt
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 43, 44, 47 och 48.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (SD)
Reservation 3 (V)
Reservation 4 (KD)
|
2. |
Kunskaper om det svenska samhället |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5,
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2,
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 36 och
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 46.
Reservation 5 (M, L)
Reservation 6 (SD)
Reservation 7 (KD)
|
3. |
Kunskaper i svenska språket |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:2401 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,
2017/18:3463 av Robert Hannah (L) yrkande 3 och
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 45.
Reservation 8 (M, L)
Reservation 9 (SD)
|
4. |
Medborgarskap för barn |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:372 av Birgitta Ohlsson m.fl. (L),
2017/18:968 av Kerstin Lundgren (C),
2017/18:1673 av Maria Ferm (MP) yrkandena 2 och 3,
2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 32 och
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 38.
Reservation 10 (L)
Stockholm den 22 mars 2018
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Mathias Tegnér (S), Maria Abrahamsson (M), Maria Ferm (MP), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD) och Johanna Jönsson (C).
Utskottet behandlar i detta betänkande knappt 40 motionsyrkanden om svenskt medborgarskap som väckts under allmänna motionstiden 2017/18.
En redovisning av motionerna finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden bl.a. om språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för att få svenskt medborgarskap, förlängning av tiden för hemvist, att barn som föds i Sverige ska få svenskt medborgarskap från födseln samt att medborgarskapets betydelse bör uppvärderas.
Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (V), 4 (KD), 5 (M, L), 6 (SD), 7 (KD), 8 (M, L), 9 (SD) och 10 (L).
Gällande ordning
Bestämmelser om medborgarskap finns i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, förkortad MedbL. Enligt förarbetena bygger lagen på två grundprinciper. Den ena av dessa är härstamningsprincipen, som innebär att föräldrarnas medborgarskap är avgörande för ett barns medborgarskap. En annan grundprincip är att statslöshet ska undvikas.
I 1 § MedbL anges att det svenska medborgarskapet är ett rättsligt för-hållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldig-heter för båda parter. Medborgarskapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen.
Förvärva medborgarskap genom ansökan, s.k. naturalisation m.m.
Med naturalisation avses att en person efter ansökan tas upp som medborgare genom ett särskilt beslut (11 § MedbL).
För att kunna få svenskt medborgarskap genom naturalisation ska en utländsk medborgare med permanent uppehållstillstånd ha varit bosatt i Sverige i minst fem år, en statslös och flykting i minst fyra år och en nordisk medborgare i minst två år. Den som är gift, lever i ett registrerat partnerskap eller är sambo med en svensk medborgare sedan minst två år tillbaka kan ansöka om svenskt medborgarskap redan efter tre år i Sverige. Vidare krävs att sökanden ska ha fyllt 18 år, ha styrkt sin identitet samt ha haft och kunna förväntas ha ett hederligt levnadssätt. Det finns inte någon absolut rätt att få svenskt medborgarskap genom naturalisation, även om sökanden uppfyller nämnda krav. I stället är det staten som, efter en prövning inom ramen för en rimlig tolkning av lagstiftningen, avgör om en person bör tas upp som svensk medborgare.
Det finns särskilda bestämmelser om undantag från villkoren för naturalisation (dispens). Dispens kan medges om sökanden tidigare har varit svensk medborgare, sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller om det annars finns särskilda skäl till det. Tidigare var kravet på styrkt identitet ovillkorligt, men sedan 1999 finns en möjlighet till dispens även från detta krav. En sökande som inte kan styrka sin identitet får dock naturaliseras endast om han eller hon sedan minst åtta år har hemvist här i landet och gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig (12 § MedbL).
Medborgarskap för barn och unga vuxna
Att medborgarskapet överförs från en förälder till ett barn ger uttryck för den s.k. härstamningsprincipen, dvs. att föräldrarnas medborgarskap avgör vilket medborgarskap deras barn får. Territorialprincipen innebär att barnet får medborgarskap i det land där det föds.
Ett barn till en svensk förälder får automatiskt svenskt medborgarskap vid födseln, om barnet fötts efter den 1 april 2015 (2 § MedbL).
Ett barn som föds i Sverige och som sedan födseln är statslöst förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och hemvist här i landet (6 § MedbL).
Ett barn som inte har svenskt medborgarskap förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige och hemvist här i landet sedan tre år, eller om barnet är statslös, två år. Anmälan ska göras innan barnet har fyllt 18 år (7 § MedbL).
Enligt 14 § MedbL förlorar en svensk medborgare sitt svenska medborgarskap när han eller hon fyller 22 år, om han eller hon är född utomlands, aldrig haft hemvist i Sverige, och inte heller varit här under förhållanden som tyder på samhörighet med landet. På ansökan som görs innan den svenska medborgaren fyller 22 år får dock medges att medborgarskapet behålls. En person förlorar dock inte sitt svenska medborgarskap om en sådan förlust skulle leda till att personen blir statslös.
Medborgarskapsceremonier
I 29 § MedbL anges att kommunerna ska ordna s.k. medborgarskaps-ceremonier minst en gång om året för att formellt välkomna nya medborgarna och uppmärksamma medborgarskapets betydelse för gemenskap och tillhörighet i samhället.
Motionerna
Villkor för medborgarskap m.m.
I kommittémotion 2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) begärs i yrkandena 1–5 tillkännagivanden om att alla som får medborgarskap ska ha grundläggande kunskaper i det svenska språket och grundläggande kunskaper om det svenska samhället, att hemvistkravet för medborgarskap som huvud-regel ska förlängas med två år, att det bör införas en integrationsbonus på tre år och om att en utredning bör se över hur ett krav på huvudsaklig försörjning, som inte är i form av försörjningsstöd, kan utformas för att medborgarskap ska kunna beviljas. I motionen anförs att reglerna för medborgarskap bör ändras så att de fungerar som incitament för att främja integrationen. Motionärerna anser att godkända språkkunskapsprov och studieresultat måste uppvisas. Undantag från språkkravet bör dock kunna ges på grund av ålder, hälsoskäl och olika funktionsnedsättningar eller för den som tidigare varit svensk medborgare. Med egen försörjning avses enligt motionärerna inkomst av tjänst eller näringsverksamhet. Studiemedel, sjukpenning, sjukersättning, a-kasseersättning, pension eller motsvarande bör likställas med egen försörjning, liksom försörjning genom make, maka eller sambo. Utlänningar som är under 18 år eller statslösa bör undantas helt från kravet på egen försörjning. Regeringen bör utreda den närmare utformningen av kraven på egen försörjning. I motionen anförs att uppehållstillstånd inledningsvis alltid bör vara tidsbegränsade. Eftersom tiden mellan när den enskilde kan få ett permanent uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap kan bli alltför kort, bör hemvistkravet förlängas från fem till sju år samt för statslösa och flyktingar från fyra till sex år. För den som har varit svensk medborgare tidigare och som på nytt ansöker om medborgarskap samt för den som är gift eller sambo med en svensk medborgare bör det räcka med en kortare hemvisttid. För att öka drivkraften att snabbt komma in i samhälls- och arbetsliv bör hemvistkravet kunna förkortas med tre år för den som försörjer sig själv genom inkomst av tjänst eller näringsverksamhet samt har grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället, en s.k. integrationsbonus.
Boriana Åberg (M) begär i motion 2017/18:2401 ett tillkännagivande om krav på kunskaper i det svenska språket för att få medborgarskap. Motionären anser att den enskilde bör delta i svenska för invandrare eller på annat sätt ha lärt sig svenska och uppnått en godkänd nivå för att få medborgarskap. Att lära sig svenska bör enligt motionären vara en drivkraft för alla som vill bo och leva i Sverige och bli en del av det svenska samhället.
I partimotion 2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkandena 43–48 tillkännagivanden om vikten av att stärka medborgarskapets betydelse, förlängd vistelsetid i Sverige för medborgarskap, språkkrav och samhällskunskapskrav för medborgarskap, försörjningskrav vid ansökan om medborgarskap och om klanderfri vandel och lojalitetsförklaring. I motionen anförs att medborgarskapets betydelse bör öka och reglerna ändras så att medborgarskap beviljas först efter att personen vistats i Sverige i tio år. Vidare bör sökanden genom ett språktest visa att han eller hon förstår och behärskar svenska språket såväl i tal som i skrift. Sökanden bör även klara ett kunskaps-test om det svenska samhället, ha varit självförsörjande här de senaste fyra åren och ha en klanderfri vandel, bekräfta sin lojalitet och förbinda sig att respektera lagar och övriga samhällsregler.
I kommittémotion 2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) begärs i yrkandena 1–5 tillkännagivanden om att införa medborgarskapstester för medborgare från andra länder som ansöker om medborgarskap i Sverige och om att medborgarskapstester bör innefatta förståelse för svensk kultur och svenska värderingar, övergripande kunskap i svensk historia, inkludera moment som kontrollerar kännedom om medborgarskapets rättigheter och skyldigheter samt en nationell lojalitetsförklaring och om att det bör utredas hur medborgarskapstesterna kan utformas. Enligt motionärerna bör medborgarskapet uppvärderas och få den status det förtjänar. Den som ansöker om medborgarskap bör prövas i sina kunskaper samt i förståelse i medborgarskapstester samt bekräfta sin lojalitet. Regeringen bör utreda formerna för medborgarskapstesterna och eventuella undantag för exempelvis personer med funktionsnedsättning och äldre samt på grund av särskilda eller synnerliga omständigheter.
I motion 2017/18:2036 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2 begärs tillkännagivanden om ökat symbolvärde i medborgarskapet och om fler krav för svenskt medborgarskap. Motionären anser att medborgarskapet inte bara medför rättigheter utan även skyldigheter. Det bör ställas fler krav än i dag på bl.a. språkkunskaper och grundläggande kunskap om hur svenska samhället är uppbyggt och fungerar. Regeringen bör återkomma med förslag på hur det svenska medborgarskapets symbolvärde kan stärkas och ta fram förslag på hur kraven kan utformas.
I motion 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) begärs i yrkandena 1–3 tillkännagivanden om att stärka samhällskontraktet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd och medborgarskap, krav på bekräftelse av det demo-kratiska konstitutionella systemet samt krav på svenska kunskaper genom test eller intyg från behörig lärare. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att svenska myndigheter aktivt bör arbeta med att ta bort språkbruk som exkluderar svenska medborgare med utländsk bakgrund. Motionären anser att myndigheterna bör arbeta mer aktivt med inkludering. Den som ansöker om medborgarskap bör förbinda sig i ett samhällskontrakt till det fria demo-kratiska konstitutionella system som är fastlagt i den svenska grundlagen, försäkra att han eller hon inte utför eller stöder vissa typer av handlingar och aldrig har utfört eller gett stöd åt sådana handlingar. Alternativt ska den sökande på ett trovärdigt sätt klargöra att han eller hon har tagit avstånd från tidigare handlingar eller från att ge stöd till den typen av handlingar. Enligt motionärerna bör sökanden även klara ett grundläggande lätt kunskapstest om de demokratiska regler som återfinns i grundlagarna. Det räcker att sökanden genom ett muntligt eller skriftligt språktest alternativt ett intyg från sfi eller behörig lärare styrker grundläggande kunskaper i svenska språket.
I kommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 35, 36 och 40 begärs tillkännagivanden om att uppvärdera medborgarskapets betydelse, att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering och om att frågan om medborgarskap bör utredas. Motionärerna anser att medborgarskapet bör uppvärderas eftersom det i grunden är en fråga om säkerhet, trygghet, rättigheter och skyldigheter. Den som ansöker om medborgarskap bör erbjudas möjlighet att delta i undervisning i samhällsorientering. För dem som inte deltagit i denna undervisning tidigare ska det erbjudas möjlighet at göra det i samband med ansökan. Vidare finns det anledning att i ett större sammanhang se över medborgarskapet, krav och ceremonier, medborgarskapsprocessen och eventuella skäl att återkalla medborgarskapet.
I motion 2017/18:3428 av Robert Halef (KD) begärs ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning som ser över villkoren för att få svenskt med-borgarskap. Motionären anser att medborgarskapet bör stärkas och upp-värderas. Regeringen bör utreda om det bör ställas krav på t.ex. flera bosättningsår liksom att införa någon sorts samhälls- eller språkkrav samt att skärpa identitetskravet ytterligare innan en ansökan om medborgarskap beviljas. Även vandelskriterierna bör ses över.
Dispens från villkor för medborgarskap
Amir Adan (M) begär i motion 2017/18:2517 ett tillkännagivande om en lagändring som gör det möjligt för alla som har uppehållstillstånd i Sverige och som gjort allt för att styrka sin identitet att ansöka om svenskt medborgarskap efter fem år. Motionären anser att lagen bör ses över så att enskilda inte drabbas negativt av situationer i hemländerna som de själva inte råder över eller av att Sverige inte godkänner pass eller id-handlingar från vissa länder.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2017/18:1939 yrkande 6 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att se över lagen om medborgarskap för att ta bort bestämmelsen som säger att det tar längre tid att få medborgarskap för den som inte har en id-handling.
I motion 2017/18:1673 av Maria Ferm (MP) yrkande 1 begärs ett tillkänna-givande om att personer som inte kan styrka sin identitet ska ha samma möjlighet till medborgarskap som andra. Motionären anser att en person som inte kan styrka sin identitet av anledningar den själv inte kan råda över och har varit bosatt i Sverige i fem år bör kunna få svenskt medborgarskap. Nuvarande regler är enligt motionären diskriminerande och bör ändras.
Medborgarskap för barn och unga vuxna
I motion 2017/18:968 av Kerstin Lundgren (C) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör lägga fram förslag till ändring i medborgarskapslagen. Enligt motionären bör reglerna ändras så att svenskar som är födda och bosatta utomlands inte ska behöva anmäla om fortsatt medborgarskap före 22 års ålder. Det är en lång och komplicerad process, och bl.a. krävs det stadig-varande bosättning i fem år i Sverige, vilket kan vara svårt att uppfylla för en ung person som i hela sitt liv har varit bosatt utomlands.
Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2017/18:2815 yrkande 32 ett tillkännagivande om att det bör bli enklare för barn som föds i Sverige att bli svenska medborgare. Enligt motionärerna bör reglerna om härstamnings-principen kompletteras med territorialprincipen, som tar sin utgångspunkt i frågan om var barnet föds. Medborgarskapsutredningen presenterade ett förslag om att barn som föds i Sverige ska kunna bli svenska medborgare vid födseln om minst en förälder har uppehållstillstånd i landet och är folkbokförd här sedan en viss tid. Detta förslag är ett viktigt första steg, och bör genom-föras.
I motion 2017/18:372 av Birgitta Ohlsson m.fl. (L) begärs ett tillkänna-givande om att införa territorialprincipen jämte härstamningsprincipen vid bestämmandet av medborgarskap för barn. Motionärerna anser att det bör bli enklare för barn som föds i Sverige att få svenskt medborgarskap. Alla barn som föds i Sverige bör få svenskt medborgarskap automatiskt vid födseln.
I kommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 38 begärs ett tillkännagivande om att barn som föds i Sverige bör få svenskt medborgarskap genom anmälan.
I motion 2017/18:1673 av Maria Ferm (MP) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att barn som föds i Sverige ska få svenskt medborgarskap automatiskt vid födseln om en förälder till barnet dels är folkbokförd här i landet sedan fem år, dels har permanent uppehållstillstånd. Motionären anser att dagens krav är alldeles för högt ställda. Medborgarskapsutredningens förslag att barn som föds i Sverige under vissa förutsättningar får svenskt medborgarskap automatiskt vid födelsen, dvs. det krävs inte någon anmälan, bör genomföras. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om en översyn med syfte att föreslå hur den som föds i Sverige automatiskt ska kunna bli svensk medborgare. Enligt motionären är Medborgarskapsutredningens förslag ett steg i rätt riktning, men på sikt bör barn som föds i Sverige få svenskt med-borgarskap automatiskt vid födseln.
Medborgarskapsceremonier
Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3179 yrkande 6 ett tillkännagivande om att uppvärdera systemet för medborgarskapsceremonier. Motionärerna anser att dessa bidrar till att markera medborgarskapets tyngd och betydelse och att de bör ses över.
I kommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 37 begärs ett tillkännagivande om medborgarskapsceremonier och en medborgar-bok. Motionärerna anser att kommunerna bör tydliggöra medborgarskapets betydelse genom att ordna offentliga medborgarskapsceremonier och välkomna nya medborgare och ge alla som blir svenska medborgare, och även svenskar som blir myndiga, en medborgarbok om de rättigheter och skyldig-heter som följer av svenskt medborgarskap.
Utskottets ställningstagande
Medborgarskapet har både ett symboliskt och ett reellt värde i en tid av ökad rörlighet över gränser. Sedan den 1 april 2015 gäller enligt 1 § MedbL att det svenska medborgarskapet är ett rättsligt förhållande mellan medborgaren och staten som medför rättigheter och skyldigheter för båda parter. Medborgar-skapet förenar alla medborgare och står för samhörighet med Sverige. Medborgarskapet representerar det formella medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen. Endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas här i landet. Medborgaren har vidare en särskild förtroendeställning i förhållande till Sverige. Reglerna om förvärv och upphörande av svenskt medborgarskap återspeglar som helhet en grundtanke om ett medborgarskap som utgår från samhörighet med Sverige. Vidare är det obligatoriskt för kommunerna att en gång per år anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla deras nya medborgarskap. Välkomnandet är frivilligt för den enskilde och får utformas efter kommunernas skiftande förutsättningar och förhållanden. Med hänsyn till regeländringarna anser utskottet inte att det finns anledning att föreslå tillkännagivanden om att uppvärdera medborgarskapets symbolvärde och betydelse, om medborgarskapsceremonier eller om att en medborgarbok bör överlämnas.
De senaste årens kraftiga ökning av antalet asylsökande och nyanlända har ökat behovet av att skapa ett hållbart mottagande och en effektiv etablering av nyanlända. En väl fungerande process för nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden och i samhällslivet kan enligt utskottets mening bidra till att motverka segregation och växande klyftor i Sverige. Utskottet välkomnar därför regeringens arbete med att ge asylsökande möjlighet till kompetenskartläggning, tillgång till kunskap om det svenska samhället genom samhällsorientering och språkinsatser från dag ett. Avsikten är att samhälls-orienteringen även ska omfatta information om normer och värderingar som kommer till uttryck genom lagar och regler samt hur det svenska samhället är organiserat. En särskild utredare har i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända.
Utskottet, som ser positivt på det arbete som pågår och som vill peka på vikten av att dessa åtgärder kommer in tidigt, är inte berett att nu ställa sig bakom krav på att införa språk- eller samhällskunskapstester som villkor för medborgarskap.
Det finns flera anledningar till att styrkt identitet är ett villkor för att kunna få svenskt medborgarskap. Medborgarskapet innebär långtgående rättigheter och är, till skillnad från många andra gynnande beslut, inte en absolut rättighet för den enskilde. I stället är det fråga om en exklusiv rätt för staten att inom ramen för medborgarskapslagstiftningen avgöra om en person ska få medborgarskap eller inte. Ett rimligt krav är då att sökandens identitet är känd. Styrkt identitet är vidare en förutsättning för att det ska kunna göras en fullgod prövning av övriga villkor för naturalisation som exempelvis kravet på hederligt levnadssätt. Av betydelse är också att det inte är möjligt att återta ett beslut om medborgarskap som fattats på felaktiga grunder, t.ex. oriktig identitet. Hemvistkravet på minst åtta år för den som inte kan styrka sin identitet medför större möjligheter att bedöma trovärdigheten hos de uppgifter sökanden lämnar och ger därför bättre förutsättningar att bedöma om den uppgivna identiteten är riktig. Enligt utskottets mening får kravet på hemvist under minst åtta år för den som inte kan styrka sin identitet anses väl avvägt. Utskottet anser inte att hemvisttiden för att ansöka om svenskt medborgarskap vare sig bör tas bort, förkortas eller förlängas.
Utskottet noterade senast i betänkande 2016/17:SfU15 bl.a. att för att få svenskt medborgarskap ska en utlänning ha haft och kunna förväntas ha ett hederligt levnadssätt. Utskottet framhöll att misstanke om brott kan leda till att en ansökan om medborgarskap avslås. Även annan misskötsamhet, som försummelse att betala skatte- och underhållsskulder, kan leda till att en ansökan avslås. Med hänsyn till detta ansåg utskottet att det saknades behov av en särskild lojalitetsförklaring, där den sökande förbinder sig att respektera svenska lagar och övriga samhällsregler, som villkor för medborgarskap. Utskottet vidhåller dessa ställningstaganden. Mot den bakgrunden anser utskottet inte heller att det finns behov av en bekräftelse genom ett särskilt samhällskontrakt eller av att ställa krav på försörjning för medborgarskap.
Enligt språklagen är myndigheter skyldiga att kommunicera enkelt och begripligt. Det gäller även på webben, i e-post, chattar eller sms. Utskottet anser att tillgången till information på ett språk som var och en förstår ytterst är en demokratifråga. Utskottet förutsätter att svenska myndigheter arbetar aktivt med dessa frågor.
Med det anförda anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra tillkännagivanden med anledning av motionerna 2017/18:2401 (M), 2017/18:2517 (M), 2017/18:3179 (M) yrkandena 1–6, 2017/18:1725 (SD) yrkandena 1–5, 2017/18:2036 (SD) yrkandena 1 och 2, 2017/18:3890 (SD) yrkandena 43–48, 2017/18:1939 (V) yrkande 6, 2017/18:3463 (L) yrkandena 1–4, 2017/18:3394 (KD) yrkandena 35–37 och 40, 2017/18:3428 (KD) och 2017/18:1673 (MP) yrkande 1. Motionerna avstyrks därför.
Svensk medborgarskapslagstiftning bygger huvudsakligen på härstamning-principen, dvs. att föräldrarnas medborgarskap är avgörande för ett barns med-borgarskap. Den 1 april 2015 infördes nya regler som gör det lättare för barn som föds i Sverige att bli svenska medborgare. Kvinnor och män likställs numera, vilket innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det. Vidare gäller att ett barn som har permanent uppehållstillstånd i Sverige kan få svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har hemvist här i landet sedan tre år. Tidigare gällde ett krav på fem års hemvist för barnet. För statslösa barn har hemvistkravet satts ned till ett krav på två års hemvist i dessa situationer. Anmälan ska göras innan barnet har fyllt 18 år. Utskottet ser i nuläget ingen anledning att föreslå att riksdagen ser över eller ändrar reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap för barn som föds i Sverige.
Enligt 14 § MedbL ska en svensk medborgare som är född och bosatt utomlands ansöka om fortsatt medborgarskap före 22 års ålder. Meningen är att förhindra att avkomlingar till utlandssvenskar generation efter generation bibehåller sitt svenska medborgarskap automatiskt även om sambandet med Sverige, som bör vara medborgarskapets förutsättning, gått förlorat. Mot den bakgrunden anser utskottet inte att det finns skäl att föreslå för riksdagen att dessa personer ska få behålla sitt medborgarskap även efter att de har fyllt 22 år.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2017/18:968 (C), 2017/18:2815 (L) yrkande 32, 2017/18:372 (L), 2017/18:3394 (KD) yrkande 38 och 2017/18:1673 (MP) yrkandena 2 och 3.
|
1. |
av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 3–6 och
avslår motionerna
2017/18:1673 av Maria Ferm (MP) yrkande 1,
2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4,
2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6,
2017/18:2036 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2517 av Amir Adan (M),
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 35, 37 och 40,
2017/18:3428 av Robert Halef (KD),
2017/18:3463 av Robert Hannah (L) yrkandena 1, 2 och 4 samt
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 43, 44, 47 och 48.
Ställningstagande
Reglerna för medborgarskap ska fungera som incitament för att främja integrationen. Regeringen bör därför se över hur ett krav för medborgarskap på huvudsaklig försörjning, som inte är i form av försörjningsstöd, kan utformas. Med egen försörjning avses inkomst av tjänst eller närings-verksamhet. Studiemedel, sjukpenning, sjukersättning, a-kasseersättning, pension eller motsvarande liksom försörjning genom make, maka eller sambo bör likställas med egen försörjning. Utlänningar som är under 18 år eller stats-lösa bör undantas helt från kravet på egen försörjning.
Regeringen bör även se över systemet för medborgarskapsceremoni för att markera dess betydelse.
Uppehållstillstånd bör inledningsvis alltid vara tidsbegränsade. Därmed kan tiden mellan när den enskilde kan få permanent uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap bli alltför kort. Hemvistkravet bör därför förlängas från fem till sju år, och för statslösa och flyktingar från fyra till sex år. För den som har varit svensk medborgare tidigare och som ansöker på nytt om medborgarskap samt för den som är gift eller sambo med en svensk medborgare bör hemvistkravet kunna förkortas.
För att öka drivkraften att snabbt komma in i samhälls- och arbetsliv bör hemvistkravet även kunna förkortas med tre år för den som försörjer sig själv genom inkomst av tjänst eller näringsverksamhet samt har grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället, en s.k. integrationsbonus.
|
2. |
av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4 och
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 43, 44, 47 och 48,
bifaller delvis motionerna
2017/18:2036 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 35 och 40 samt
avslår motionerna
2017/18:1673 av Maria Ferm (MP) yrkande 1,
2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6,
2017/18:2517 av Amir Adan (M),
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 3–6,
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 37,
2017/18:3428 av Robert Halef (KD) och
2017/18:3463 av Robert Hannah (L) yrkandena 1, 2 och 4.
Ställningstagande
Medborgarskapets betydelse bör stärkas. Att erhålla svenskt medborgarskap bör ses som en bekräftelse på att Sverige är den sökandes nya, permanenta hemland. Medborgarskapet har urholkats och det behövs därför tydliga riktlinjer och minimikrav för att få medborgarskap. För att öka medborgar-skapets betydelse bör reglerna ändras så att medborgarskap beviljas först efter att personen har vistats i Sverige i tio år, har varit självförsörjande de senaste fyra åren och har en klanderfri vandel. En lojalitetsförklaring där personen förbinder sig att respektera lagar och övriga samhällsregler bör vara ett moment i medborgarskapstestet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.
|
3. |
av Christina Höj Larsen (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6 och
avslår motionerna
2017/18:1673 av Maria Ferm (MP) yrkande 1,
2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4,
2017/18:2036 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2517 av Amir Adan (M),
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 3–6,
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 35, 37 och 40,
2017/18:3428 av Robert Halef (KD),
2017/18:3463 av Robert Hannah (L) yrkandena 1, 2 och 4 samt
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 43, 44, 47 och 48.
Ställningstagande
Regeringen bör återkomma med förslag om att ta bort bestämmelsen om att det ska ta längre tid att få medborgarskap för den som inte har någon identitets-handling. En stor del av de ensamkommande barn som kommer till Sverige saknar id-handlingar. Det gäller även andra grupper asylsökande.
|
4. |
av Aron Modig (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 35, 37 och 40 samt
avslår motionerna
2017/18:1673 av Maria Ferm (MP) yrkande 1,
2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4,
2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 6,
2017/18:2036 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2517 av Amir Adan (M),
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 3–6,
2017/18:3428 av Robert Halef (KD),
2017/18:3463 av Robert Hannah (L) yrkandena 1, 2 och 4 samt
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 43, 44, 47 och 48.
Ställningstagande
Betydelsen av det svenska medborgarskapet bör uppvärderas. Medborgar-skapet är i grunden en fråga om säkerhet, trygghet, rättigheter och skyldigheter samt identitet. Regeringen bör därför se över medborgarskapet när det gäller krav och ceremonier, den process som föregår beviljandet av medborgarskapet samt eventuella skäl att återkalla medborgarskapet.
Kommunerna bör tydliggöra medborgarskapets betydelse genom att ordna offentliga medborgarskapsceremonier som välkomnar nya medborgare. Alla som blir svenska medborgare, och även svenskar som blir myndiga, bör få en medborgarbok om de rättigheter och skyldigheter som följer av ett svenskt medborgarskap. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.
|
5. |
av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M), Emma Carlsson Löfdahl (L) och Maria Abrahamsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och
avslår motionerna
2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5,
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 36 och
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 46.
Ställningstagande
Det är en rimlig förväntan att nya medborgare har förvärvat grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Den som ansöker om medborgarskap bör därför uppvisa ett godkänt kunskapsprov om det svenska samhället för att få medborgarskap. Det bör göras undantag på grund av t.ex. ålder, hälsa eller olika funktionsnedsättningar och för den som tidigare varit svensk medborgare. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.
|
6. |
av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5 samt
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 46,
bifaller delvis motion
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 36 och
avslår motion
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Den som ansöker om medborgarskap bör genomgå medborgarskapstester varigenom han eller hon visar grundläggande förståelse för och kunskap om det svenska samhället, bl.a. svensk kultur och värderingar samt övergripande kunskap i svensk historia. Testerna bör även inkludera moment som kontrollerar kännedom om de rättigheter och skyldigheter som följer av medborgarskapet. Regeringen bör utreda formerna för testerna och eventuella undantag för exempelvis personer med funktionsnedsättning och äldre samt på grund av särskilda eller synnerliga omständigheter.
|
7. |
av Aron Modig (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 36 och
avslår motionerna
2017/18:1725 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1–3 och 5,
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 och
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 46.
Ställningstagande
Kunskap om det svenska samhället är viktigt för att på ett aktivt sätt kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter i Sverige. Den som ansöker om medborgarskap bör därför erbjudas möjlighet att delta i undervisning i samhällsorientering. Den som inte har deltagit i denna undervisning tidigare ska således erbjudas möjlighet att göra det senast i samband med ansökan. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda .
|
8. |
av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M), Emma Carlsson Löfdahl (L) och Maria Abrahamsson (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,
bifaller delvis motionerna
2017/18:2401 av Boriana Åberg (M) och
2017/18:3463 av Robert Hannah (L) yrkande 3 och
avslår motion
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 45.
Ställningstagande
Kopplingen mellan svenskt medborgarskap och svenska språket bör stärkas. Det bör därför ställas krav på grundläggande kunskaper i svenska för att få medborgarskap. Den enskilde bör uppvisa godkända språkkunskapsprov och studieresultat. Undantag bör ges på grund av ålder, hälsa och olika funktions-nedsättningar och för den som tidigare varit svensk medborgare. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.
|
9. |
av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 45 och
bifaller delvis motionerna
2017/18:2401 av Boriana Åberg (M),
2017/18:3179 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 och
2017/18:3463 av Robert Hannah (L) yrkande 3.
Ställningstagande
Den som ansöker om medborgarskap bör genomgå ett test för att visa att han eller hon förstår och behärskar svenska språket såväl i tal som i skrift. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.
|
10. |
av Emma Carlsson Löfdahl (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 32 och
avslår motionerna
2017/18:372 av Birgitta Ohlsson m.fl. (L),
2017/18:968 av Kerstin Lundgren (C),
2017/18:1673 av Maria Ferm (MP) yrkandena 2 och 3 samt
2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 38.
Ställningstagande
Reglerna om härstamningsprincipen bör kompletteras med territorialprincipen som har sin utgångspunkt i var barnet föds. Medborgarskapsutredningen presenterade ett förslag om att barn som föds i Sverige ska kunna bli svenska medborgare vid födseln om minst en förälder har uppehållstillstånd och sedan viss tid är folkbokförd i Sverige. Förslaget är ett viktigt första steg och bör genomföras. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa territorialprincipen jämte härstamningsprincipen vid bestämmandet av medborgarskap för barn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra till regeringen att lägga fram förslag till förändring av medborgarskapslagen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människor som inte kan styrka sin identitet ska ha samma möjlighet till medborgarskap som andra, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen beslutar att barn som föds i Sverige ska förvärva svenskt medborgarskap automatiskt vid födelsen om en förälder till barnet dels är folkbokförd här i landet sedan fem år, dels har permanent uppehållstillstånd.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn med syfte att föreslå hur människor som föds i Sverige automatiskt kan bli svenska medborgare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa medborgarskapstester för medborgare från andra länder som ansöker om medborgarskap i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgarskapstester bör innefatta förståelse för svensk kultur och svenska värderingar samt övergripande kunskap i svensk historia och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medborgarskapstesterna bör inkludera moment som kontrollerar kännedom om medborgarskapets rättigheter och skyldigheter och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en lojalitetsförklaring till nationen bör vara ett moment i medborgarskapstesterna och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda formerna för hur de medborgarskapstester som föreskrivs i motionen ska utformas och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att se över lagen om medborgarskap för att ta bort bestämmelsen som säger att det tar längre tid att få medborgarskap för den som inte har id-handling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat symbolvärde i medborgarskapet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade krav för svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kunskaper i det svenska språket för att beviljas medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en lagändring som möjliggör för alla människor med uppehållstillstånd i Sverige som gjort allt i sin makt för att styrka sin identitet att ansöka om svenskt medborgarskap efter fem år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli enklare för barn som föds i Sverige att bli svenska medborgare och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som beviljas medborgarskap ska ha grundläggande kunskaper i det svenska språket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som beviljas medborgarskap ska ha grundläggande kunskaper om det svenska samhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett krav på huvudsaklig försörjning som inte är i form av försörjningsstöd för beviljande av medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hemvistkravet för medborgarskap som huvudregel ska förlängas med två år och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en integrationsbonus på tre år och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppvärdera systemet för medborgarskapsceremonier och tillkännager detta för regeringen.
35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppvärdera medborgarskapets betydelse och tillkännager detta för regeringen.
36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som söker medborgarskap ska ha genomgått undervisning i samhällsorientering och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om medborgarskapsceremonier och medborgarbok och tillkännager detta för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn som föds i Sverige genom anmälan ska få svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över villkoren för att erhålla svenskt medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka samhällskontraktet vid ansökan om permanent uppehållstillstånd och medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bekräftelse av det demokratiska konstitutionella systemet för att bli medborgare i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svenska kunskaper för att bli medborgare i Sverige genom test eller intyg från behörig lärare och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska myndigheter aktivt ska arbeta med att ta bort språkbruk som exkluderar svenska medborgare med utländsk bakgrund och tillkännager detta för regeringen.
43.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stärka medborgarskapets betydelse och tillkännager detta för regeringen.
44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förlängd vistelsetid i Sverige för medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om språkkrav för medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällskunskapskrav för medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
47.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försörjningskrav vid ansökan om medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
48.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klanderfri vandel och lojalitetsförklaring och tillkännager detta för regeringen.