Socialförsäkringsutskottets betänkande

2017/18:SfU17

Arbetskraftsinvandring

Sammanfattning

Utskottet föreslår med anledning av motionsyrkanden två tillkännagivanden till regeringen,

• det ena om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen,

• det andra om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring.

Utskottet föreslår att riksdagen ska avslå övriga motionsyrkanden, som rör bl.a. underlättande av arbetskraftsinvandring, villkor för arbetstillstånd och att attrahera arbetskraft.

I betänkandet finns 18 reservationer (S, M, SD, MP, C, L, KD).

Behandlade förslag

Ett sjuttiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Arbetskraftsinvandring

Reservationer

1.Underlätta arbetskraftsinvandring, punkt 1 (M, C, L, KD)

2.Införa behovsprövad arbetskraftsinvandring, punkt 2 (SD)

3.Arbetskraftsinvandring till EU, punkt 3 (M)

4.Arbetskraftsinvandring till EU, punkt 3 (L)

5.Villkor för arbetstillstånd, punkt 4 (M)

6.Villkor för arbetstillstånd, punkt 4 (C)

7.Utannonsering, punkt 5 (M, SD, C)

8.Byta arbetsgivare eller yrke, punkt 6 (M)

9.Byta arbetsgivare eller yrke, punkt 6 (L)

10.Attrahera arbetskraft, punkt 7 (M)

11.Attrahera arbetskraft, punkt 7 (L, KD)

12.Attrahera arbetskraft, punkt 7 (C)

13.Förkorta handläggningstiderna, punkt 8 (S, MP)

14.Garantera handläggningstiden, punkt 9 (M, C, L, KD)

15.Övrigt om handläggning, punkt 10 (M, SD)

16.Missbruk av regler, punkt 11 (S, MP)

17.Utökat straffrättsligt område, punkt 12 (M)

18.EU-blåkort, punkt 13 (SD)

Särskilda yttranden

1.Underlätta arbetskraftsinvandring, punkt 1 (V)

2.Villkor för arbetstillstånd, punkt 4 (SD)

3.Byta arbetsgivare eller yrke, punkt 6 (SD)

4.Garantera handläggningstiden, punkt 9 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Underlätta arbetskraftsinvandring

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:469 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2,

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1,

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6,

2017/18:3306 av Erik Bengtzboe (M),

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 27 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 1.

Reservation 1 (M, C, L, KD)

2.	Införa behovsprövad arbetskraftsinvandring

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:562 av Anna Hagwall (-),

2017/18:2470 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2643 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 10 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 38.

Reservation 2 (SD)

3.	Arbetskraftsinvandring till EU

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1030 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 66 och

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 9.

Reservation 3 (M)

Reservation 4 (L)

4.	Villkor för arbetstillstånd

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:469 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2017/18:1022 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 3 och 4,

2017/18:2982 av Sofia Fölster (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3165 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2, 3 och 5,

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3447 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 1, 2 och 4 samt

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 4.

Reservation 5 (M)

Reservation 6 (C)

5.	Utannonsering

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1934 av Gunilla Nordgren (M),

2017/18:3165 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1,

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1,

2017/18:3447 av Fredrik Schulte (M) yrkande 5 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 2.

Reservation 7 (M, SD, C)

6.	Byta arbetsgivare eller yrke

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 5 och

2017/18:2982 av Sofia Fölster (M) yrkande 3.

Reservation 8 (M)

Reservation 9 (L)

7.	Attrahera arbetskraft

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:474 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2017/18:1253 av Lars Hjälmered (M),

2017/18:1265 av Finn Bengtsson (M),

2017/18:2282 av Lars Hjälmered (M),

2017/18:2484 av Marta Obminska (M),

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7,

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9,

2017/18:3356 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 8 och 9,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 28,

2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3417 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 22–25,

2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 17 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 6 och 7.

Reservation 10 (M)

Reservation 11 (L, KD)

Reservation 12 (C)

8.	Förkorta handläggningstiderna

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2 och

2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 och

bifaller delvis motion

2017/18:1030 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2.

Reservation 13 (S, MP)

9.	Garantera handläggningstiden

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 3,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 29 och

2017/18:3417 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6.

Reservation 14 (M, C, L, KD)

10.	Övrigt om handläggning

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 5 och 7 samt

2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3.

Reservation 15 (M, SD)

11.	Missbruk av regler

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5 och

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 31.

Reservation 16 (S, MP)

12.	Utökat straffrättsligt område

Riksdagen avslår motion

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 12.

Reservation 17 (M)

13.	EU-blåkort

Riksdagen avslår motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 34–37.

Reservation 18 (SD)

Stockholm den 22 mars 2018

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Mathias Tegnér (S), Maria Abrahamsson (M), Maria Ferm (MP), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD) och Johanna Jönsson (C).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18. Yrkandena rör bl.a. underlättande av arbetskraftsinvandring, villkor för arbetstillstånd, handläggningstider och missbruk av regler.

En redovisning av de behandlade yrkandena finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Arbetskraftsinvandring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen och tillkännager detta för regeringen.

Riksdagen ställer sig även bakom det som utskottet anför om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

Riksdagen avslår övriga motionsyrkanden, som bl.a. rör underlättande av arbetskraftsinvandring, villkor för arbetstillstånd och frågan om att attrahera arbetskraft.

Jämför reservation 1 (M, C, L, KD), 2 (SD), 3 (M), 4 (L), 5 (M), 6 (C), 7 (M, SD, C), 8 (M), 9 (L), 10 (M), 11 (L, KD), 12 (C), 13 (S, MP), 14 (M, C, L, KD), 15 (M, SD), 16 (S, MP), 17 (M) och 18 (SD) samt särskilt yttrande 1 (V), 2 (SD), 3 (SD) och 4 (SD).

Gällande ordning

En utlänning som ska arbeta i Sverige på grund av en anställning här eller utomlands ska enligt 2 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, ha arbetstillstånd. Kravet gäller dock inte för medborgare i de nordiska länderna, för den som har uppehållsrätt eller för den som har permanent uppehållstillstånd (2 kap. 8 § UtlL). Andra kategorier som är undantagna från kravet är bl.a. medborgare i Schweiz, tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt, studerande, forskare, asylsökande som beviljats undantag från kravet på arbetstillstånd och personer som ska arbeta enbart en kortare tid i Sverige inom vissa yrkeskategorier. Särskilda regler gäller för den som kommer till Sverige för att tjänstgöra inom ramen för en företagsintern förflyttning och för arbetstagare som utstationeras till Sverige.

Arbetstillstånd får ges till en utlänning som erbjudits anställning, om anställningen gör det möjligt för honom eller henne att försörja sig samt lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen (6 kap. 2 § UtlL). Vidare krävs att rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom EU. Arbetsgivaren måste bl.a. ha annonserat ut tjänsten i Sverige och inom EU/EES samt Schweiz under viss tid innan en person anställs, och Migrationsverket prövar om dessa krav är uppfyllda.

Om anställningen och vistelsen i Sverige är längre än tre månader ska utlänningen förutom arbetstillstånd även ha uppehållstillstånd, som beviljas för samma tid som arbetstillståndet (5 kap. 10 § UtlL).

Arbetstillstånd får enligt 6 kap. 2 a § UtlL inte ges för längre tid än två år och inte avse längre tid än anställningstiden. Den sammanlagda tillståndstiden får inte vara längre än fyra år. Om det finns särskilda skäl kan tillstånd dock beviljas för som längst sex år. Arbetstillstånd ska knytas till en viss arbetsgivare och avse ett visst slag av arbete. Efter två år ska tillståndet knytas endast till ett visst slag av arbete.

En utlänning som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för arbete i sammanlagt fyra år får beviljas permanent uppehållstillstånd (5 kap. 5 § UtlL).

Den som har haft arbetstillstånd och som, sedan anställningen upphört men inom giltighetstiden för tillståndet, ansöker om ett nytt arbetstillstånd behöver enligt 5 kap. 3 § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, inte ha ett sådant tillstånd för tiden till dess ansökan har avgjorts. Inte heller vid en ansökan om förlängning av arbetstillstånd behövs det ett sådant tillstånd under ansökningstiden.

En utlänning som vill ha arbetstillstånd ska enligt 6 kap. 4 § UtlL ha ansökt om och beviljats sådant tillstånd före inresan i Sverige. Ett flertal undantag finns från regeln.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete ska enligt 7 kap. 7 e § UtlL återkallas om förutsättningarna för arbetstillståndet av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda. Tillståndet behöver dock inte återkallas om arbetsgivaren har avhjälpt bristen utan att Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd.

En utlänning får utvisas ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här men saknar de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet (8 kap. 6 § UtlL).

Förutom enligt bestämmelserna i 6 kap. UtlL kan tillstånd för att arbeta beviljas enligt 5 kap. 15 a § UtlL. I bestämmelsen anges att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning vars ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande har avslagits genom ett lagakraft-vunnet beslut, om utlänningen vistas i Sverige och sedan minst fyra månader har en anställning som uppfyller de krav som anges i 6 kap. 2 § första stycket UtlL och avser en tidsperiod om minst ett år från ansökningstillfället (s.k. spårbyte). Ansökan ska ha kommit in senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande har vunnit laga kraft.

Ett beslut från Migrationsverket som inte överklagas vinner normalt laga kraft när det gått tre veckor efter att den asylsökande tagit del av beslutet. En dom från en migrationsdomstol som inte överklagas vinner laga kraft tre veckor efter den dag då domen meddelades. Migrationsöverdomstolens avgöranden vinner laga kraft direkt.

Tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som önskar vistas i Sverige för studier (5 kap. 10 § UtlL). En utlänning som har för avsikt att studera i Sverige och som har antagits till högskoleutbildning här ska enligt 4 kap. 5 § första stycket UtlF beviljas uppehållstillstånd om han eller hon

1. har sin försörjning under studietiden och sin återresa tryggad genom egna medel, stipendium eller på annat liknande sätt
2. har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige
3. inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa.

Utöver ovanstående gäller att studierna ska bedrivas på heltid och att studierna kräver närvaro i Sverige. Uppehållstillstånd ska beviljas för minst ett år eller den kortare tid som studierna avser. Pågår studierna längre tid än ett år ska uppehållstillståndet förlängas med minst ett år i taget eller den kortare tid som studierna avser, under förutsättning att villkoren är uppfyllda och att den studerande gör godtagbara framsteg i sina studier.

För utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd för högskolestudier gäller undantag från kravet på arbetstillstånd (5 kap. 2 § första stycket 6 UtlF).

En utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för studier i Sverige får enligt 4 kap. 5 a § UtlF beviljas uppehållstillstånd i sex månader efter slutförd högskoleutbildning om

1. utbildningen avser studier motsvarande minst två terminer
2. utlänningen har för avsikt att söka arbete eller därmed jämförbar förberedande aktivitet i Sverige eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här
3. utlänningen har sin försörjning under tillståndstiden och sin återresa tryggad
4. utlänningen har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige
5. utlänningen inte utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa.

Om uppehållstillstånd beviljas enligt ovan är utlänningen under tillståndsperioden undantagen från kravet på arbetstillstånd.

Permanent uppehållstillstånd får enligt 5 kap. 5 § UtlL beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för utbildning på forskarnivå (dvs. doktorander).

Utländska forskare som ska arbeta i Sverige under högst tre månader under en tolvmånadersperiod är undantagna från kravet på arbetstillstånd (5 kap. 2 § UtlF). Undantag gäller även när forskaren beviljats uppehållstillstånd för forskning för en längre period än tre månader.

Så kallat utbildningsbidrag för doktorander kunde tidigare beviljas enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. Förordningen upphörde att gälla den 30 juni 2017.

Bestämmelser om visering finns i EU:s viseringskodex (förordning [EG] nr 810/2009). En viseringsansökan ska prövas bl.a. utifrån risken för bosättning. Krav uppställs på försörjningsförmåga och försäkring, och en kontroll görs av att utlänningen inte finns upptagen på en s.k. spärrlista.

Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som har sin försörjning ordnad på annat sätt än genom anställning (5 kap. 5 § UtlL). Om utlänningen ska bedriva näringsverksamhet ska han eller hon ha förmåga att bedriva den aktuella verksamheten. Enligt 5 kap. 10 § får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas en utlänning som önskar vistas här i landet för att bedriva näringsverksamhet.

Ett ärende om uppehållstillstånd för arbete ska avgöras senast inom fyra månader från det att ansökan lämnades in (4 kap. 21 b § UtlF). Om det finns särskilda skäl eller om ansökan behöver kompletteras får tiden förlängas. Sökanden ska underrättas om förlängningen.

Grundläggande regler om EU-blåkort finns i EU:s blåkortsdirektiv (2009/50/EG), vars bestämmelser införts bl.a. i 6 a kap. UtlL.

6 a kap. 1 § UtlL anger att en utlänning som erbjudits en högkvalificerad anställning i Sverige med en anställningstid om minst ett år, om inte annat följer av 2 eller 3 §, ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning (EU-blåkort), om

1. lönen är minst en och en halv gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige (lönetröskeln)
2. lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen
3. utlänningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i tre månader från inresan i Sverige
4. rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen.

EU-blåkort ska gälla för högst två år, men tiden kan förlängas (6 a kap. 5 och 6 §§ UtlL). Den sammanlagda tillståndstiden får inte överstiga fyra år. Efter fyra år kan permanent uppehållstillstånd beviljas.

Enligt 6 a kap. 10 § har familjemedlemmar till den som har ett EU-blåkort rätt till uppehållstillstånd.

Den som har ett EU-blåkort utfärdat i Sverige och kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från EU-rätten jämställs med svenska medborgare när det gäller rätt till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). En familjemedlem som själv har uppehållstillstånd i Sverige och kan härleda rättigheter i fråga om familjeförmåner från EU-rätten jämställs med svenska medborgare när det gäller rätt till studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg.

Blåkortsdirektivet tillåter EU:s medlemsstater att i viss utsträckning begränsa rätten till likabehandling, t.ex. i fråga om förfaranden för att få bostad och stipendier. Sverige har inte utnyttjat denna möjlighet.

Migrationsverket får kontrollera att den som har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket UtlL har påbörjat arbetet inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag och att förutsättningarna för arbetstillstånd enligt den bestämmelsen är uppfyllda under tillståndstiden (6 kap. 6 a § UtlF). Arbetsgivaren ska på begäran av Migrationsverket lämna skriftlig uppgift om de villkor som gäller för anställningen, och uppgifterna ska lämnas på heder och samvete (6 kap. 6 b § UtlF).

Den som har en utlänning anställd som saknar rätt att vistas i Sverige eller saknar föreskrivet arbetstillstånd döms enligt 20 kap. 5 § UtlL till böter eller till fängelse i högst ett år. Oavsett om sådant ansvar krävs ut ska en särskild avgift betalas av den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller har rätt att vistas här men saknar föreskrivet arbetstillstånd (20 kap. 12 § UtlL).

En anställd har rätt till lön för utfört arbete när en arbetsgivare som inte har vidtagit kontrollåtgärder har en utlänning anställd i Sverige som inte har rätt att vistas här (lagen [2013:644] om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige).

Den som har haft en utlänning anställd som saknar arbetstillstånd kan, enligt 20 kap. 15 § UtlL, under högst fem år fråntas rätt till en del av eller alla offentliga stöd, bidrag och förmåner som har beviljats men ännu inte betalats ut. Återbetalningsskyldighet kan inträda.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan beviljas en utlänning om det behövs för att en förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras (5 kap. 15 § UtlL).

EU:s sanktionsdirektiv har genomförts i svensk rätt, bl.a. genom ändringar i utlänningslagen. Direktivet innehåller minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare till tredjelandsmedborgare med olaglig vistelse.

En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott som innefattar bl.a. korruption, människohandel eller organiserad brottslighet (13 kap. 1 § lagen [2016:1145] om offentlig upphandling). Enligt 13 kap. 3 § får en leverantör uteslutas från att delta i en upphandling bl.a. om leverantören har åsidosatt tillämpliga social- eller arbetsrättsliga skyldigheter.

Motionerna

Underlätta arbetskraftsinvandring

I kommittémotion 2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om behovet av att förbättra förutsättningarna för arbetskraftsinvandring med särskild inriktning på yrken där det i dag råder brist på arbetskraft. Motionärerna anför att Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Alla företag och arbetstillfällen som finns behövs för att klara välfärden och de offentliga finanserna framöver. Arbetskraftsinvandring bidrar till att ett land utvecklas och till en växande ekonomi och skapar även fler lagliga vägar in i EU.

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3181 yrkande 6 ett tillkännagivande om att förenkla regelverket för kvalificerad arbetskraftsinvandring. Att hitta nyckelkompetens genom internationell rekrytering är enligt motionärerna ett viktigt verktyg för industrin och företagen. Reglerna bör utvecklas med inspiration från Kanadas och Australiens poängsystem.

I motion 2017/18:469 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att se över nuvarande lagstiftning om arbetstillstånd så att den än mer tillämpar arbetslinjen. För att kunna upprätthålla ett fungerande välfärdssamhälle och inte skapa samhällsklyftor och utanförskapsområden måste enligt motionären varje initiativtagande och arbetsskapande människa tas till vara.

I motion 2017/18:3306 begär Erik Bengtzboe (M) ett tillkännagivande om att underlätta för arbetskraftsinvandring. Motionären anför att behovet av kvalificerad arbetskraft är stort och att företag begränsas eftersom de inte hittar kompetent arbetskraft. Det finns därför ett behov av att underlätta för arbetskraftsinvandrare att komma till Sverige. Enligt motionären bör det även bli enklare att ansöka om arbetstillstånd efter inresa i Sverige.

I kommittémotion 2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att se över hur reglerna för arbetskraftsinvandring kan utvecklas. Enligt motionärerna är arbetskraftsinvandringen en stor tillgång för kompetensförsörjningen, samhällets ekonomi och företagens konkurrenskraft. Den innebär även en säker väg hit för personer som kan bidra med kompetens, kunskap och viktigt arbete. Sverige har mycket att vinna på välfungerande migration, och därför är arbetskraftsmigrationen av stor vikt.

I kommittémotion 2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att arbetskraftsinvandring handlar om Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Motionärerna anser att reglerna måste förändras och förenklas. I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkännagivande om att Sverige måste ha ett väl fungerande system för arbetskraftsinvandring som innebär att svenska företag ska kunna konkurrera om viktiga talanger samtidigt som missbruk och utnyttjande av arbetskraft bekämpas.

I kommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om arbetskraftsinvandring. Motionärerna anger att Sverige behöver ett konkurrenskraftigt näringsklimat med god tillgång till kvalificerad arbetskraft. Arbetskraftsinvandring bidrar till att ett land utvecklas och till en växande ekonomi och skapar fler lagliga vägar in i EU. Enligt motionärerna behövs fler vägar in i Sverige för den som vill arbeta, särskilt inom bristyrken.

Införa behovsprövad arbetskraftsinvandring

I partimotion 2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 38 begärs ett tillkännagivande om övrig arbetskraftsinvandring. Enligt motionärerna kan det utöver blåkortssystemet under vissa omständigheter finnas behov av temporär förstärkning av arbetskraften. En sådan ytterligare arbetskraftsinvandring bör dock vara behovsbaserad och tydligt rikta in sig på bristyrken, under den tid som bristen råder. Det krävs ett väl fungerande kontroll- och sanktionssystem för att undvika missbruk av regelverket och att enskilda arbetstagare blir utsatta.

I kommittémotion 2017/18:2643 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om behovsprövad arbetskraftsinvandring. Motionärerna menar att kompetensbrist och missmatchning på arbetsmarknaden främst bör lösas genom att man utbildar och omskolar den inhemska arbetskraften. Arbetskraftsinvandringen bör uteslutande gälla kvalificerad arbetskraft, och obligatoriska kontrollsystem bör införas.

I motion 2017/18:2470 av Markus Wiechel (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring för att säkerställa att arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden i första hand går till befintliga arbetslösa invånare. Enligt motionären kommer ca 20 procent av arbetskraftsinvandrarna till överskottsyrken, till största delen okvalificerade sådana. Det är orimligt när många är arbetslösa. I yrkande 2 begär motionären ett tillkännagivande om att prioritera högkvalitativ arbetskraftsinvandring framför lågkvalitativ. Det är enklare att utbilda dem som är sysselsatta i lågkvalitativa yrken, och dessutom minskar risken att förlora behövd kvalificerad kompetens.

Anna Hagwall (-) begär i motion 2017/18:562 ett tillkännagivande om att enbart ansökningar i fråga om svåra bristyrken ska beviljas arbetstillstånd. Motionären anger att det är orimligt att lågkvalificerad arbetskraft från andra länder ska få arbetstillstånd när många lyfter bidrag utan motprestation.

Arbetskraftsinvandring till EU

I kommittémotion 2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 66 begärs ett tillkännagivande om att underlätta för arbetskraftsinvandring till EU. Enligt motionärerna är arbetskraftsinvandring ett sätt att ta sig till Europa lagligt, och det bör vara lättare att arbetskraftsinvandra till EU. Sveriges modell med möjlighet till invandring för både hög- och lågutbildad arbetskraft bör kunna användas av fler medlemsstater.

I partimotion 2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att det måste bli lättare att under lagliga former ta sig till EU för att arbetskraftsinvandra. På grund av en åldrande befolkning måste det bli enklare att ta sig till EU under lagliga former för att arbeta. Ett nytt europeiskt blåkort och möjligheter till spårbyte för asylsökande som fått avslag är viktigt i sammanhanget.

I motion 2017/18:1030 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör verka för att EU inför regelverk för arbetskraftsinvandring som i Sverige för att skapa fler vägar in i EU. Personer bör kunna rekryteras även till lågkvalificerade yrken. Detta är enligt motionären nödvändigt för att klara välfärdsutmaningarna.

Villkor för arbetstillstånd

I kommittémotion 2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att förändra försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring från ett fast belopp till ett krav på att personen under sin tid i Sverige inte ska behöva försörjningsstöd eller annat stöd för att klara ett skäligt uppehälle. Enligt motionärerna krävs nu att lönen ska vara högre än 13 000 kronor per månad, och detta krav är för stelbent utformat. I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkännagivande om att ersätta kravet på kollektivavtalsenlig lön vid arbetskraftsinvandring med en lön kopplad till lönestatistiken. Nuvarande krav innebär att lönen som minimum ska motsvara lägstalönen och att personer vars inkomst är marginellt lägre utvisas. Det vore rimligare att koppla kravet till den faktiska lönestatistiken och t.ex. kräva en lön som inte understiger den lägst avlönade decilen.

I motion 2017/18:2982 av Sofia Fölster (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet i utlänningslagen bör göras om till ett krav på arbetstagaren att inte uppbära bidrag från det offentliga. I yrkande 2 begär motionären ett tillkännagivande om att ändra kravet på kollektivavtalsenliga villkor. Enligt motionären leder obetydliga skillnader i lön och försäkring mot de kollektivavtalsenliga kraven inte rimligtvis till social dumpning.

I motion 2017/18:469 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att införa ett moratorium för individer som riskerar att utvisas på grund av misstag från arbetsgivarens sida. Motionären menar att samsyn tycks råda om ett behov av korrigeringar av regelverket och att ett moratorium därför bör införas för att myndigheter inte ska tvingas fatta beslut som grundar sig på praxis som är föråldrad om några veckor.

I motion 2017/18:3165 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att ändra försörjningskravet till ett icke-bidragskrav. Motionären anger att enligt rådande praxis kan en utlänning som har en inkomst över 13 000 kronor i månaden utvisas med anledning av en enstaka avvikelse, orsakad av t.ex. ledighet eller sjukdom. Bedömningen bör utgå från om arbetstagaren behöver uppbära bidrag och i vilken utsträckning han eller hon kan försörja sig. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att ersätta kravet på kollektivavtalsenliga villkor med ett krav på marknadsmässiga villkor. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att frångå kravet på att samma anställning ska ha existerat fyra månader innan spårbyte och att prövningen i stället bör göras utifrån sökandens möjlighet till egenförsörjning.

I motion 2017/18:3447 av Fredrik Schulte (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att kravet på kollektivavtalsenliga villkor för beviljandet och förnyelsen av arbetstillstånd bör ersättas med ett generellt krav på att lönen ska motsvara de faktiska lönenivåerna inom berörd bransch. Motionären anger att människor har utvisats för att deras lön varit några kronor för låg. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att försörjningskravet för arbetstillstånd måste göras mer flexibelt och inte fastna vid en strikt tillämpad inkomstgräns på dagens 13 000 kronor per månad. Så länge en person har skäliga levnadsvillkor och bostad samt klarar sitt uppehälle utan att belasta det offentliga är det orimligt med utvisning. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att förbudet mot att ha flera anställningar för att kunna få eller behålla ett arbetstillstånd bör strykas. Huvudsaken måste vara att säkerställa att levnadsnivån eller lönen inte är oskäligt låg.

I kommittémotion 2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att underlätta reglerna kring spårbyte. En person som fått en anställning bör kunna ansöka om spårbyte från dag ett. Som ett första steg bör tiden minskas till en månad. Vidare bör tiden efter avslag inom vilken ansökan om spårbyte kan göras förlängas. Spårbyte för högre utbildning bör kunna göras.

I motion 2017/18:1022 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att utreda möjligheten till spårbyte för asylsökande som är företagare. Motionären anger att den möjlighet en asylsökande som är anställd har i dag att vid avslag på asylansökan byta spår och få uppehållstillstånd saknas för asylsökande som startat företag.

I motion 2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att underlätta spårbyte genom att minska den tid som asylsökande behöver ha haft ett arbete för att byta spår. Motionären anser att när handläggningstiderna beräknas gå ned bör tiden kunna sänkas från fyra till två månader. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att underlätta spårbyte och arbetskraftsinvandring. För att kunna arbeta under asyltiden krävs medverkan till att göra identiteten sannolik, men för spårbyte till arbetskraftsinvandring och för att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare krävs styrkt identitet. Enligt motionären bör sannolik identitet räcka.

Utannonsering

I kommittémotion 2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att förändra kravet på utannonseringen av en tjänst vid arbetskraftsinvandring så att lagen blir mer anpassad efter dagens arbetsmarknad. Motionärerna anger att EU inte ställer krav på att Eures används, och genom en ändring till ett allmänt krav på att utannonseringen ska vara synlig för EU-medborgare skulle reglerna bli mer anpassade till dagens arbetsmarknad.

I motion 2017/18:1934 begär Gunilla Nordgren (M) ett tillkännagivande om att göra en översyn av gällande regler för utannonsering av tjänster. Motionären anser att det inte bör finnas krav som hindrar arbetsgivaren från att välja en annan rekryteringskanal än Arbetsförmedlingen, så länge unionsföreträdet respekteras.

I motion 2017/18:3165 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att se över kravet på gemenskapsföreträde för att ta hänsyn till moderna utannonseringsmöjligheter. Det anförs att de svenska reglerna om utannonsering saknar stöd i EU-rätten och att detta bekräftas av en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och ett utlåtande från EU-kommissionen. En ändring behövs för att svensk lagstiftning inte ska vara mer rigid än EU-rätten.

I motion 2017/18:3447 av Fredrik Schulte (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att beviljandet av arbetstillstånd för och anställning av en utomeuropeisk person inte måste föregås av att samma jobb först utannonserats på EU:s platsbank Eures, utan att även andra plattformar som är tillgängliga för alla är tillräckliga. EU-kommissionen har konstaterat att utlysning på Eures inte är ett krav.

I kommittémotion 2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att se över tolkningen av gemenskapsföreträdet och utannonseringskravet för arbetstillstånd för att få mer tillåtande regler.

Byta arbetsgivare eller yrke

I motion 2017/18:2982 av Sofia Fölster (M) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att kravet på att arbetstillstånd knyts till arbetsgivare och bransch under de första fyra åren bör förkortas för personer som lagligen redan befinner sig i Sverige. Motionären anger att studenter från utlandet låses fast i den bransch de börjar arbeta i efter studierna i Sverige. Eftersom många av dessa studenter inte talar tillräckligt god svenska börjar de ofta i branscher med lägre kvalifikationskrav. När de lärt sig svenska kan de inte byta bransch. Mindre avvikelser bör enligt motionären kunna godtas.

I kommittémotion 2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att det måste bli enklare för utländsk nyckelkompetens att byta arbetsgivare och yrke under pågående tillståndsperiod.

Attrahera arbetskraft

I kommittémotion 2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att utvärdera reglerna för uppehålls- och arbetstillstånd för utomeuropeiska studenter, forskare och deras medföljande och vid behov vidta åtgärder för att fler ska utnyttja möjligheten att stanna och arbeta i Sverige.

I kommittémotion 2017/18:3356 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att avhjälpa formella hinder för internationella studenter och forskare som söker till och verkar vid svenska lärosäten och institut, detta för att svenska lärosäten ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Enligt motionärerna finns det problem med samordning av processen med intervjuer på ambassaderna och utfärdande av uppehållstillståndskort, med att tillstånd måste förlängas efter två år samt med att masterstudenter och doktorander inte kan söka uppehållstillstånd för hela studieperioden. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att 2014 års lagändringar för att fler utländska forskare och studenter ska stanna i Sverige bör utvärderas och följas upp. Motionärerna anser att en utvärdering är rimlig för att kontrollera om reformen fått avsedd effekt eller om ytterligare åtgärder behövs.

Också i kommittémotion 2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att utvärdera 2014 års lagändring för utomeuropeiska studenter och forskare samt att överväga ytterligare åtgärder för att attrahera fler talanger till Sverige.

I kommittémotion 2017/18:3417 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska ha goda villkor för arbetskraftsinvandring för att tillgodose företagens behov av kompetent arbetskraft. Enligt motionärerna konkurrerar all världens länder om att attrahera nya talanger och behålla befintliga. Det är då viktigt att ha konkurrenskraftiga och förutsägbara villkor.

I motion 2017/18:1253 av Lars Hjälmered (M) begärs ett tillkännagivande om att utvärdera hur de förbättrade möjligheterna att attrahera utländska studenter, forskarstuderande, forskare och medföljande fallit ut samt att återkomma med förslag till nödvändiga förändringar för att Sverige ska kunna attrahera fler talangfulla personer.

Samma motionär begär i motion 2017/18:2282 ett tillkännagivande om att ändra migrationsreglerna för att underlätta för fler talangfulla personer att söka sig till Sverige och starta företag och investera pengar. Motionären menar att reglerna är krångliga och tidsödande.

I motion 2017/18:1265 av Finn Bengtsson (M) begärs ett tillkännagivande om förbättrade möjligheter till uppehållstillstånd i Sverige för företagare. Enligt motionären behöver Sverige fler företag som startar, växer och anställer. Nuvarande regelverk medger inte att den som redan är i Sverige och har möjlighet att etablera en näringsverksamhet får uppehållstillstånd. Detta bör ses över.

I motion 2017/18:2484 av Marta Obminska (M) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att ytterligare förenkla hanteringen av visum för utländska doktorander. Enligt motionären bör det ses över om en särskild ordning kan skapas på Migrationsverket för ansökningar från utländska doktorander för att förkorta handläggningstiden.

I motion 2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att ytterligare underlätta för arbetskraftsinvandring. Det bör enligt motionären vara möjligt att under en begränsad tid vistas i Sverige för att söka lämpligt arbete om försörjningsmöjlighet föreligger. Detta bör omfatta studenter och kvalificerad arbetskraft. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om invandring av kvalificerad arbetskraft. Motionären anser att möjligheterna bör ses över att införa ett system likt Danmarks Green Card Scheme. Den som vill söka arbete får poäng baserat på utbildningsnivå, språkkunskaper, arbetslivserfarenhet och ålder.

I partimotion 2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om att ta fram en strategi för att Sverige ska kunna attrahera rätt kompetens i en växande global konkurrens. I yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om att arbetskraftsinvandrare ska ha lätt att komma till Sverige och lätt att stanna så länge de har jobb och att det ska vara möjligt att byta jobb, att ansökningsprocessen måste förenklas och att mindre felaktigheter ska vara möjliga att åtgärda. I yrkande 24 begärs ett tillkännagivande om att den som försörjer sig själv ska få stanna i landet. Enligt motionärerna är Sveriges tillväxt beroende av utländsk kompetens, och dagens regler bör därför utvecklas och värnas. Jobben växer fram i företagen, och dessa kan själva bäst avgöra vilken kompetens de behöver rekrytera. I yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om att det måste bli enklare för företagare att komma till Sverige för att driva eget företag. Motionärerna anger att reglerna i dag är strikta och att endast ett fåtal kan komma hit för att bidra med entreprenörskap och företagsamhet.

I kommittémotion 2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om att undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige. Motionärerna anger att det finns problem med långa handläggningstider och bristande samordning i tillståndsprocessen, att uppehållstillstånden inte gäller för hela studieperioden samt att doktorander med utbildningsbidrag saknar rätt till barnbidrag och inte kan tillgodoräkna tid vid ansökan om svenskt medborgarskap.

I kommittémotion 2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att det måste bli enklare för företagare att komma till Sverige för att driva eget företag. Enligt motionärerna bör Sverige bättre kunna ta vara på skaparkraft som människor vill bidra med. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att högre utbildning ska ge möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Enligt motionärerna går Sverige nu miste om några av världens skarpaste hjärnor.

I partimotion 2017/18:474 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att uppehållstillstånd för att söka arbete för en utländsk student som fullgjort sin utbildning utökas från sex månader till tolv månader. Uppehållstillståndet bör dessutom beviljas med automatik.

Även i kommittémotion 2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att uppehållstillstånd för att söka jobb efter avslutade studier ska kunna ges i tolv månader efter avslutad utbildning. Motionärerna anger också att uppehållstillståndet bör beviljas i princip med automatik.

I kommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 28 begärs ett tillkännagivande om att personer som studerar i Sverige bör ges möjlighet att stanna i minst sex månader för att söka arbete eller starta företag.

Förkorta handläggningstiderna

I kommittémotion 2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen. Motionärerna anger att handläggningstiderna i dag är för långa.

Även i motion 2017/18:1030 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om kortare handläggningstider för arbetstillstånd. Enligt motionären hindrar handläggningstiderna många företag från att expandera, och Migrationsverket bör ges de resurser som krävs.

Garantera handläggningstiden

I kommittémotion 2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om en 30-dagarsgaranti vid komplett ansökan om arbetstillstånd. En ansökan om arbetstillstånd som inte kräver komplettering ska enligt motionärerna inte ta längre tid än 30 dagar att utfärda.

I kommittémotion 2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att en ansökan om arbetstillstånd i normalfallet inte bör ta längre än 30 dagar. Enligt motionärerna är rekrytering från andra länder nödvändig för många företag. Dagens regler är liberala men handläggningstiderna för långa.

Också i kommittémotion 2017/18:3417 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att arbetstillståndsansökningar bör behandlas inom 30 dagar.

I kommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och införa en 30-dagarsgaranti. Motionärerna föreslår att ansökningar om arbetstillstånd som inte kräver kompletteringar inte ska ha en handläggningstid som är längre än 30 dagar. Möjligheterna till digital hantering bör dessutom utökas.

Övrigt om handläggning

I kommittémotion 2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket bör få öronmärkta anslag för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd. Detta i syfte att undvika att ärenden om arbetstillstånd trängs undan av t.ex. asylärenden. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att införa en one-stop-shop när det gäller myndighetskontakter för högkvalificerad arbetskraft. Enligt motionärerna bör det räcka med enbart en kontaktyta för att nå myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket m.fl.

Även i kommittémotion 2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att införa en one-stop-shop när det gäller myndighetskontakter för högkvalificerad arbetskraft.

Missbruk av regler

I kommittémotion 2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Motionärerna anger att det förekommer dåliga villkor, falska anställningar och handel med anställningsavtal och att alla former av missbruk måste motverkas. Motionärerna pekar på att ett sätt att motverka missbruk är att införa direktåtkomst för Migrationsverket till vissa uppgifter hos bl.a. Skatteverket. Utredningsförslag om detta finns klara sedan länge, och riksdagen har i denna del tidigare gjort ett tillkännagivande till regeringen (bet. 2016/17:SfU17). Nu bör även ett uppdrag ges till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna utifrån gällande regelverk.

I kommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Motionärerna anger att dåliga villkor, falska anställningar och handel med anställningsavtal förekommer samt att allt missbruk måste motverkas.

Utökat straffrättsligt område

I kommittémotion 2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att skärpa straffet för den som missbrukar reglerna för arbetskraftsinvandring genom att införa ett helt nytt brott, arbetskraftsmissbruk. Inom ramen för det nya brottet ska enligt motionärerna straffen för befintliga straffbelagda handlingar skärpas. De straffnivåer som gäller i dag är otillräckliga. I den nya brottsrubriceringen ska handlingar på området som i dag är straffbelagda ingå samtidigt som det straffrättsliga området bör utökas.

EU-blåkort

I partimotion 2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 34 begärs ett tillkännagivande om blåkortssystem. Motionärerna anför att brist på kvalificerad arbetskraft hämmar svenska företag och att nuvarande blåkortssystem är en bra utgångspunkt för arbetskraftsinvandringsregler. För att minimera missbruk krävs kontroller av lön, skatt och villkor. Brott mot regler och villkor ska leda till avgifter, sanktioner och påföljder. I yrkande 35 begärs ett tillkännagivande om definitionen av högkvalificerad arbetskraft. Sverige bör införa blåkortsdirektivets regel om att högre yrkeskvalifikationer ska avse kvalifikationer som kan styrkas genom bevis på högre utbildning. Enligt motionärerna ska enbart yrkeserfarenhet inte godtas. I yrkande 36 begär motionärerna ett tillkännagivande om möjlighet till begränsning i fråga om likabehandling. Det anges att eftersom vistelsens syfte är arbete är det orimligt med likabehandling när det gäller stipendier, studiemedel samt andra bidrag och lån till utbildning och förfaranden för att få bostad. I yrkande 37 begärs ett tillkännagivande om en standardiserad giltighetstid på ett år för EU-blåkort.

Utskottets ställningstagande

Underlätta arbetskraftsinvandring

Utskottet har i tidigare sammanhang (senast i bet. 2016/17:SfU17) uttalat sig om betydelsen av den svenska arbetskraftsinvandringen. Svenska företag agerar i stor omfattning på en global marknad där arbetskraftens kompetens och kunskaper avgör företagens förmåga att konkurrera. En allt större andel av arbetskraften blir alltmer rörlig, och Sveriges förmåga att attrahera arbetskraftsinvandrare är en avgörande framtidsfråga. Sveriges befolkning blir allt äldre, och många äldre har lämnat arbetslivet. Sverige står inför en situation där antalet pensionärer ökar i förhållande till den arbetande befolkningen. Behovet av vård och omsorg kommer också att öka till följd av att befolkningen blir allt äldre. När pensionärerna blir fler måste fler arbeta för att välfärden ska kunna upprätthållas. Ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring, som ett komplement till åtgärder för att ta till vara arbetskraft, kommer att ha stor betydelse för Sveriges förmåga att möta denna utmaning. Redan i dag råder det brist på arbetskraft inom flera yrken och sektorer på arbetsmarknaden. Om Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen om arbetskraft behövs enligt utskottets mening ett öppet och flexibelt regelverk men med kontroll av villkoren för dem som kommer hit för att arbeta.

Utskottet konstaterar att Sverige i dag har ett av världens mest generösa system för arbetskraftsinvandring. Enligt uppgifter från Migrationsverket inkom under 2017 över 38 000 arbetsmarknadsärenden (förstagångsansökningar) till verket, och över 32 000 tillstånd beviljades i första och andra instans.

Arbetskraftsinvandringen fortsätter således att ligga på en hög nivå, och utskottet ser positivt på detta, eftersom arbetskraftsinvandring vitaliserar arbetsmarknaden och ekonomin samt tillför kunskap och erfarenhet till Sverige. Utskottet noterar att den största kategorin arbetstagare som beviljades tillstånd omfattar it-arkitekter, systemutvecklare, testledare m.fl. och att den tredje största kategorin utgörs av civilingenjörsyrken.

Utskottet konstaterar att regeringen har aviserat att flera förslag på arbetskraftsinvandringsområdet kommer att lämnas till riksdagen i närtid – om genomförande av det s.k. säsongsanställningsdirektivet, om mindre eller obetydliga fel när det gäller villkor för arbetstillstånd och om utökade möjligheter till arbetsplatsinspektioner. Utskottet konstaterar vidare att lagändringar på området nyligen har gjorts. Det s.k. ICT-direktivet (2014/66/EU), som rör företagsintern förflyttning av arbetstagare, har genomförts i svensk lagstiftning (prop. 2017/18:34, bet. 2017/18:SfU10, rskr. 2017/18:156), och en ändring har gjorts i utlänningslagens bestämmelse om återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister (prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7, rskr. 2017/18:41).

Mot bakgrund av det sagda anser utskottet att det nu inte bör göras något tillkännagivande med anledning av motionerna 2017/18:3180 (M, C, L, KD) yrkande 1, 2017/18:3181 (M) yrkande 6, 2017/18:469 (M) yrkande 2, 2017/18:3306 (M), 2017/18:3787 (C) yrkande 1, 2017/18:2816 (L) yrkandena 1 och 2 samt 2017/18:3394 (KD) yrkande 27. Motionerna avstyrks därför.

Införa behovsprövad arbetskraftsinvandring

De nu gällande reglerna för arbetskraftsinvandring trädde i kraft den 15 december 2008. Genom dessa regler infördes ett system som syftar till att underlätta rekryteringen av arbetskraft från tredjeländer. Regeländringarna innebar bl.a. att den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen upphörde att gälla. I stället gäller alltsedan ändringarna genomfördes att utgångspunkten vid prövningen av ansökningar om arbetstillstånd är arbetsgivarens egen bedömning av behovet av rekrytering av arbetskraft från tredjeländer. Utskottet kan inte finna några skäl att frångå det nu gällande systemet. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:3890 (SD) yrkande 38, 2017/18:2643 (SD) yrkande 10, 2017/18:2740 yrkandena 1 och 2 samt 2017/18:562 (-).

Arbetskraftsinvandring till EU

Frågan om arbetskraftsinvandring är sedan länge aktuell inom EU. I Haagprogrammet, som antogs i november 2004, anges att laglig migration kommer att ha stor betydelse för att främja ekonomisk utveckling, och kommissionen uppmanades att lägga fram en strategisk plan för laglig migration som snabbt kan hantera efterfrågan på migrerande arbetskraft. Europeiska rådet enades 2006 om utformningen av en väl fungerande migrationspolitik för att bistå medlemsstaterna med att tillgodose befintliga och framtida behov av arbetskraft. I Stockholmsprogrammet, som antogs i december 2009, konstateras att arbetskraftsinvandring kan bidra till ökad konkurrenskraft och ekonomisk livskraft samtidigt som en flexibel invandringspolitik – mot bakgrund av de stora demografiska utmaningarna och det därmed sammanhängande ökade behovet av arbetskraft som unionen kommer att ställas inför i framtiden – kommer att utgöra ett viktigt bidrag till unionens ekonomiska utveckling och resultat på lång sikt. I programmet uppmanas kommissionen och Europeiska rådet att fortsätta genomförandet av en strategisk plan för laglig migration som anges i ett meddelande från kommissionen från december 2005.

EU har beslutat om flera lagstiftningsakter på arbetskraftsinvandringsområdet – blåkortsdirektivet, ICT-direktivet, utstationeringsdirektivet och säsongsanställningsdirektivet. En omarbetning av blåkortsdirektivet pågår.

Utskottet konstaterar att regeringen i EU-arbetet verkar för fler lagliga vägar in till EU, vilket framgår av regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet 2018. Arbetskraftsinvandring från tredjeländer är en viktig del i ett sådant arbete.

Utskottets uppfattning är att frågan om arbetskraftsinvandring till EU är viktig. Mot bakgrund av det arbete som pågår på EU-nivå finner utskottet emellertid inte anledning att göra ett tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:3178 (M) yrkande 66, 2017/18:3194 (L) yrkande 9 samt 2017/18:1030 (KD) yrkande 5.

Villkor för arbetstillstånd

I ett antal motioner framställs yrkanden om att se över kravet på utannonsering. Bland annat anförs och invänds mot att Migrationsverket i princip kräver att den internetbaserade platsportalen Eures används (vilket sker med automatik när Arbetsförmedlingens Platsbanken används för utannonsering).

Enligt 6 kap. 2 § andra stycket UtlL får arbetstillstånd ges endast om rekryteringsförfarandet är förenligt med Sveriges åtaganden inom Europeiska unionen. Detta innebär att det s.k. unionsföreträdet ska ha respekterats, vilket normalt kräver att anställningen ska ha utannonserats i EU/EES och Schweiz. Migrationsverket har i sin tillämpning av bestämmelsen ansett att samtliga personer bosatta inom EU/EES och i Schweiz måste få kännedom om den aktuella vakansen.

Migrationsöverdomstolen prövade den 24 januari 2018 frågan om utannonsering i målet UM 4647-17. I målet hade arbetsgivaren inte använt sig av Platsbanken/Eures. Domstolen fann att det inte kan krävas att varje tjänst utannonseras genom kanaler som riktar sig till samtliga personer i EU/EES och Schweiz. Domstolen fann att den databas som använts för utannonsering är en naturlig kanal för rekrytering av den krets av personer som kunde komma i fråga för tjänsten och att annonsen fått tillräcklig spridning, varför rekryteringsförfarandet bedömdes som förenligt med Sveriges åtaganden.

Flera motionsyrkanden behandlar försörjningskravet, dvs. att anställningen måste göra det möjligt för utlänningen att försörja sig. I huvudsak anförs att det tillämpade kravet om 13 000 kronor per månad i lön bör mjukas upp.

Om försörjningskravet sägs i proposition 2007/08:147 (s. 27) att inkomsten inte får vara så låg att den anställde behöver försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen (2001:453) för att klara bostad och uppehälle. Migrationsverket utgår av den anledningen i sina bedömningar från riksnormen för beräkning av skäliga kostnader för försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen med tillägg av en rimlig schablonkostnad för boende, hushållsel, resor till och från arbetet, hemförsäkring samt avgift till fackförening och a-kassa. Migrationsverket kräver att bruttolönen uppgår till minst 13 000 kronor per månad. Migrationsöverdomstolen har i målet MIG 2015:11 slagit fast denna princip för bedömningen. Utskottet anser att en tydlig gräns för försörjningskravet ska finnas, eftersom det annars skulle uppstå tillämpningssvårigheter. Utskottet anser även att nuvarande gräns är både logisk och rimlig att ha som utgångspunkt vid bedömningen av en ansökan om arbetstillstånd.

Ytterligare ett krav för arbetstillstånd är att lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. I flera yrkanden begärs ett tillkännagivande om en uppmjukning av detta krav.

I 7 kap. 7 e § UtlL anges att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete ska återkallas om förutsättningarna för arbetstillståndet av något annat skäl än att anställningen har upphört inte längre är uppfyllda. Bestämmelsen tillämpas även vid förlängning av tillstånd, vilket inneburit att förlängt tillstånd inte beviljats när villkoren under en avslutad tillståndsperiod inte varit uppfyllda. Migrationsöverdomstolen uttalade i ett vägledande avgörande 2015 att det vid prövningen inte ska göras någon bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet, och tillämpningen har därför varit strikt. Den 1 december 2017 kompletterades dock 7 e § med ett nytt stycke, med innebörden att ett tillstånd inte behöver återkallas om arbetsgivaren har avhjälpt den aktuella bristen utan att Migrationsverket har vidtagit någon åtgärd. Regeringen har vidare aviserat ytterligare förslag, och i en promemoria som utarbetats inom Regeringskansliet föreslås att undantag också ska kunna göras vid ringa fall av brister även då dessa upptäcks av Migrationsverket eller efter det att tillståndstiden har löpt ut. En proposition ska enligt plan lämnas till riksdagen under våren 2018.

Migrationsöverdomstolen har i ett vägledande avgörande från den 13 december 2017 (MIG 2017:25) prövat en förlängningsansökan från en person som under en del av en period har haft en lön som understigit kollektivavtalsenlig lön. Domstolen fann vid en helhetshetsbedömning av anställningsvillkoren att personen ändå uppfyllde de grundläggande villkoren för arbetstillstånd under den tidigare tillståndsperioden. I ett annat mål som avgjordes samma dag (MIG 2017:24) prövade domstolen frågan om uppehållstillstånd för en person som haft tidsbegränsat uppehållstillstånd för att arbeta under fyra år och saknat tjänstepensions- och sjukförsäkring under en del av den första tillståndsperioden. Domstolen bedömde vid en helhetsbedömning av anställningsvillkoren under de tidigare tillståndsperioderna att förutsättningarna för uppehållstillstånd var uppfyllda.

Utskottet konstaterar således att såväl lagstiftning som praxis nyligen har ändrats vad gäller mindre brister i villkoren för arbetstillstånd och att ytterligare lagförslag kan förväntas i närtid.

Nuvarande regelverk utgår från att arbetstagaren har endast en anställning. Att ändra på detta skulle enligt utskottet leda till att handläggningen blir mer komplicerad och tar längre tid. Ordningen överensstämmer även med att arbetstillstånd beviljas för att lösa en enskild arbetsgivares problem med att rekrytera och att villkoren prövas i förhållande till en viss anställning.

En person som har kommit till Sverige som asylsökande kan när han eller hon har fått ett slutligt avslag på sin asylansökan beviljas tillstånd för arbete. Ett av de krav som ställs är att personen sedan minst fyra månader tillbaka ska ha en anställning. Utskottet, som anser att Sverige ska ha ett generöst system för arbetskraftsinvandring men att systemet ska balanseras mot den reglerade invandringen, ser inte skäl att slopa detta krav eller att förkorta denna tid utöver vad som gjordes 2014, då tidsgränsen sänktes från sex till fyra månader. Ett annat krav som ställs är att ansökan om uppehållstillstånd för arbete ska ha kommit in till Migrationsverket senast två veckor efter det att beslutet att avslå ansökan om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande har vunnit laga kraft. Utskottets uppfattning är att det är grundläggande för asylprocessen att den har ett tydligt slut. Likaså är det viktigt att lagakraftvunna beslut respekteras. Samtidigt kan det inte betraktas som skäligt att en person som har kommit till Sverige och arbetat under tiden som hans eller hennes ansökan om asyl handläggs ska tvingas lämna Sverige för att ansöka om tillstånd. Den möjlighet som finns att inom två veckor efter lagakraftvunnet asylavslagsbeslut ansöka om tillstånd för arbete utan att behöva lämna landet är enligt utskottet väl avvägd, och tvåveckorsperioden bör inte förlängas. Inte heller i övrigt anser utskottet att möjligheterna till spårbyte bör vidgas.

Enligt praxis inom utlänningsrätten består identiteten hos en person av namn, födelsetid och, som huvudregel, medborgarskap. Identiteten i denna mening utgörs av sådana formalia som är nödvändiga för att det allmänna ska kunna kontrollera inresande utlänningar i olika avseenden. Att den formella identiteten är visad är starkt motiverat med hänsyn till syftet att tillgodose betydelsefulla allmänna intressen, som t.ex. säkerhet. Mot dessa intressen kan emellertid stå andra intressen, såsom att tillgodose enskilda familjemedlemmars rätt till återförening och hänsyn till barns bästa, där ett lägre beviskrav i vissa fall gäller. Sådana intressen är Sverige också genom internationella åtaganden skyldigt att beakta. Enligt utskottets mening saknas dock skäl att i den nu aktuella situationen ändra grundregeln om styrkt identitet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3181 (M) yrkandena 1–3, 2017/18:1934 (M), 2017/18:2982 (M) yrkandena 1 och 2, 2017/18:469 (M) yrkande 1, 2017/18:3165 (M) yrkandena 1–3 och 5, 2017/18:3447 (M) yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2017/18:3787 (C) yrkandena 2 och 4, 2017/18:1022 (KD) yrkande 2 samt 2017/18:1671 (MP) yrkandena 3 och 4.

Byta arbetsgivare eller yrke

När ett arbetstillstånd beviljas kopplas det i dag till ett visst slag av yrke och till en viss arbetsgivare. Detta ligger i linje med att arbetstillstånd beviljas för att avhjälpa en enskild arbetsgivares svårighet att rekrytera samt att det är mot en viss anställning som villkoren för tillståndet prövats. Samtidigt underlättar detta även Migrationsverkets kontroll och bidrar till att upprätthålla en reglerad invandring. Utskottet ser inte skäl att göra något tillkännagivande om ändring i regelverket i detta avseende och avstyrker därmed motionerna 2017/18:2982 (M) yrkande 3 och 2017/18:2816 (L) yrkande 5.

Attrahera arbetskraft

Utskottet konstaterar att det i dag finns en möjlighet för utländska studenter att i anslutning till att studierna avslutats stanna kvar i Sverige i sex månader för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet här – detta i syfte att öka Sveriges attraktionskraft. Utskottet ser inte skäl att förlänga denna tid till ett helt år.

Migrationsverket anger i sin årsredovisning för 2017 att alla studenter detta år fick sitt beslut om uppehållstillstånd före terminsstart. Vidare anges att åtgärder vidtagits i form av uppföljning av orsaker till kompletteringar av ärenden, utveckling av kommunikationen med lärosätena och riktad information till dessa samt publicering av checklistor för doktorander. En uppföljning av åtgärderna har visat att kompletteringsbehovet i ärendena minskat med 40 procent. Vidare har Migrationsverket haft samarbete med utlandsmyndigheterna via löpande möten, vilket lett till att utredningar gjorts i god tid, och genom att ta fram gemensamma prognoser, vilket lett till att utlandsmyndigheterna tagit in förstärkningspersonal vid behov. Digitaliseringsgraden för studerandeärenden är hög, vilket bidragit till snabbare hantering. Under högsäsong sjönk den genomsnittliga handläggningstiden från 56 dagar 2016 till 48 dagar 2017. Även handläggningstiden för samtliga studerandeärenden sjönk och fler ärenden avgjordes 2017 jämfört med 2016.

När det gäller villkoren för doktorander med utbildningsbidrag konstaterar utskottet att förordningen om utbildningsbidrag för doktorander upphörde att gälla den 30 juni 2017 och att sådana utbildningsbidrag därefter inte kan beviljas.

Utskottet konstaterar vidare att EU har antagit ett nytt student- och forskardirektiv med regler om inresa och vistelse för bl.a. studenter och forskare från länder utanför EU och att arbete pågår inom Regeringskansliet för att genomföra detta i svensk rätt. Enligt utskottets mening bör detta arbete avvaktas.

Sverige har ett generöst system för arbetskraftsinvandring. Utskottet anser inte att systemet behöver kompletteras med ytterligare möjligheter att få visering för att komma till Sverige för att söka arbete eller att få uppehållstillstånd i samma syfte. Svenska regler medger vidare att utlänningar kommer till Sverige för att etablera företag. Utskottet anser inte att det finns något behov av att ändra dessa regler.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2017/18:3181 (M) yrkande 9, 2017/18:3356 (M) yrkandena 8 och 9, 2017/18:3405 (M) yrkande 12, 2017/18:3417 (M) yrkande 5, 2017/18:1253 (M), 2017/18:1265 (M), 2017/18:2282 (M), 2017/18:2484 (M), 2017/18:3166 yrkandena 1 och 2, 2017/18:3684 (C) yrkandena 22–25, 2017/18:3760 (C) yrkande 17, 2017/18:3787 (C) yrkandena 6 och 7, 2017/18:474 (L) yrkande 6, 2017/18:2816 (L) yrkande 7 samt 2017/18:3394 (KD) yrkande 28.

Förkorta handläggningstiderna

En förutsättning för en väl fungerande arbetskraftsinvandring från tredjeländer är att Migrationsverkets handläggningstider inte är för långa. En arbetsgivare rekryterar när ett behov uppstår och detta behov måste tillgodoses inom en rimlig tid. Under 2017 var den genomsnittliga handläggningstiden för arbetsmarknadsärenden (förstagångsansökningar) hos Migrationsverket 141 dagar. Detta är inte rimligt och är till nackdel för den enskilde, för svenska företag och för ekonomin och tillväxten. Handläggningstiderna måste förkortas. Ett sätt att förkorta handläggningstiderna är att utöka möjligheterna till digital hantering.

Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om att förkorta handläggningstiderna och att utöka den digitala hanteringen. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna 2017/18:3180 (M, C, L, KD) yrkande 2 och 2017/18:1030 (KD) yrkande 2.

Garantera handläggningstiden

Flera motionsyrkanden tar upp ett krav på att införa en garanti om att en ansökan om arbetstillstånd som är komplett ska avgöras av Migrationsverket inom 30 dagar. Utskottet anser, vilket nämnts tidigare, att arbetskraftsinvandring är av stor betydelse för Sverige. Den vitaliserar arbetsmarknaden och ekonomin samt tillför kunskap och erfarenhet till Sverige. Det är ur det perspektivet av vikt att handläggningstiderna för ärenden om arbetstillstånd hålls korta. Utskottet anser emellertid inte att en 30-dagarsgaranti bör införas. Migrationsverkets verksamhet påverkas av inströmningen av ärenden, som bl.a. beror på omvärldsfaktorer som det är svårt att råda över, och inströmningen påverkar i sin tur handläggningstiderna. Det är i ljuset av detta rimligt att verket självt har möjlighet att vid varje tidpunkt styra hur handläggningsresurserna ska användas. Enligt utskottet finns även en risk att en 30-dagarsgaranti påverkar rättssäkerheten.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3180 (M, C, L, KD) yrkande 3, 2017/18:3406 (M) yrkande 4, 2017/18:3417 (M) yrkande 6 samt 2017/18:3394 (KD) yrkande 29.

Övrigt om handläggning

För myndigheter finns en generell plikt att samarbeta och samverka som är förordningsstyrd och som framgår av 6 § myndighetsförordningen (2007:515). I bestämmelsen slås fast att myndigheten dels fortlöpande ska utveckla verksamheten, dels ska verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Av Migrationsverkets årsredovisning framgår att verket är medlem i E-sam, som är ett medlemsdrivet program för samverkan mellan 24 myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Samarbetet i E-sam syftar till att underlätta och påskynda digitaliseringen av det offentliga Sverige. Av årsredovisningen framgår även att verket under året har utvecklat eller förbättrat digitala tjänster för informationsutbyte, bl.a. med Försäkringskassan.

Som nämnts ovan påverkas Migrationsverkets verksamhet av inströmningen av ärenden, som bl.a. beror på omvärldsfaktorer, och det är därför rimligt att verket självt har möjlighet att vid varje tidpunkt styra hur handläggningsresurserna ska användas. Utskottet anser därför att anslag inte ska öronmärkas för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2017/18:3181 (M) yrkandena 5 och 7 samt 2017/18:3406 (M) yrkande 3.

Missbruk av regler

Utskottet anser att det är positivt att arbetskraftsinvandringen fortsätter att ligga på en hög nivå, eftersom den fyller viktiga behov på den svenska arbetsmarknaden och bidrar till att stärka ekonomin. Det är därför väsentligt att Sverige fortsatt har ett generöst system för arbetskraftsinvandring. Systemet får emellertid inte öppna för olika typer av missbruk, t.ex. i form av dåliga villkor, falska anställningar och handel med anställningsavtal. Alla former av missbruk måste motverkas. Ett uppdrag bör därför ges till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av bestämmelserna om arbetskraftsinvandring utifrån gällande regelverk.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen ska göra ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör förstärka arbetet mot missbruk av reglerna om arbetskraftsinvandring. Utskottet tillstyrker därmed motionerna 2017/18:3180 (M, C, L, KD) yrkande 5 och 2017/18:1030 (KD) yrkande 2.

Utökat straffrättsligt område

Utskottet konstaterar att arbetskraftsinvandringen fortfarande ligger på en hög nivå, och ser positivt på detta. Det förekommer dock problem med oseriösa arbetsgivare och att arbetstillstånd genom vilseledande beviljas personer som inte har rätt till det. Som ett led i arbetet med att motverka missbruk av reglerna och utnyttjande av utländsk arbetskraft har EU arbetat fram det s.k. sanktions-direktivet. Direktivet har genomförts i svensk rätt, och regler finns således om straffrättsligt ansvar för arbetsgivare som anställer utlänningar som saknar rätt att vistas i Sverige eller som saknar föreskrivet arbetstillstånd. En arbetsgivare kan i sådana fall straffas med böter eller fängelse i högst ett år. Arbetsgivare kan vidare bli skyldiga att betala en särskild avgift. En arbetsgivare som har haft en utlänning anställd som saknar arbetstillstånd kan även fråntas rätten till offentligt stöd, bidrag och förmåner, och en återbetalningsskyldighet kan inträda. Under vissa omständigheter ska en dömd arbetsgivare uteslutas från offentliga upphandlingar.

I samband med att den nuvarande ordningen för arbetskraftsinvandring infördes pekade utskottet särskilt på att arbetstagarorganisationerna ska yttra sig över löner och andra anställningsvillkor och att Migrationsverket, förutom att kontrollera att gemenskapsföreträdet respekteras, ska kontrollera att de villkor som erbjuds inte är sämre än de som gäller för arbetstagare i Sverige (bet. 2008/09:SfU3). Utskottet noterar att Migrationsverket sedan 2012 bl.a. har särskilda utredningskrav för att bevilja arbetstillstånd till arbetsgivare med verksamhet som har pågått kortare tid än ett år (nystartad verksamhet). Vidare har Migrationsverkets möjlighet till kontroller stärkts genom att verket har rättsligt stöd att göra efterkontroller i arbetstillståndsärenden för att kontrollera bl.a. att arbetstagaren har påbörjat sitt arbete och att de erbjudna anställningsvillkoren följs. Arbetsgivaren ska på begäran av Migrationsverket på heder och samvete lämna skriftliga uppgifter om de villkor som gäller för anställningen. Om arbetsgivaren lämnar uppgifter som är oriktiga kan detta få straffrättsliga följder.

I december 2016, i betänkandet SOU 2016:91 Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden, presenterades ett antal förslag till åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. En proposition med förslag med grund i betänkandet är aviserad till våren 2018.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2017/18:3181 (M) yrkande 12.

EU-blåkort

I EU:s blåkortsdirektiv fastställs villkoren för inresa och vistelse för högkvalificerad anställning i mer än tre månader på medlemsstaternas territorium för tredjelandsmedborgare som har EU-blåkort samt deras familjemedlemmar. Direktivet syftar till att locka högkvalificerade arbetstagare till EU.

I samband med genomförandet av direktivet uttalade utskottet bl.a. att förutom högskoleutbildning bör även motsvarande relevant yrkeserfarenhet om minst fem år inom det yrke eller den bransch som anställningen avser kunna ligga till grund för ett EU-blåkort. Vidare såg utskottet positivt på att ett EU-blåkort under de första två åren knyts till en viss anställning och ett visst slag av arbete men att det efter en sammanlagd tillståndstid om två år bara knyts till ett visst slag av arbete – detta eftersom det ansågs eftersträvansvärt att de bestämmelser som infördes med anledning av blåkortsdirektivet i så stor utsträckning som möjligt skulle motsvara den reglering som gäller för annan arbetskraftsinvandring. Utskottet instämde i regeringens bedömning att EU-blåkortsinnehavare bör likabehandlas när det gäller stipendier, studiemedel inkluderat andra bidrag och lån till sekundärutbildning och högre utbildning samt yrkesutbildning och även när det gäller förfaranden för att få en bostad (prop. 2012/13:148, bet. 2012/13:SfU13, rskr. 2012/13:275).

Utskottet gör inte nu någon annan bedömning. Vidare konstaterar utskottet att ett arbete pågår inom EU med ett nytt blåkortsdirektiv som ska upphäva och ersätta det nu gällande. Utskottet anser att detta arbete bör avvaktas.

Enligt utskottet saknas det skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om att ändra utlänningslagstiftningen, och utskottet avstyrker med det anförda motion 2017/18:3890 (SD) yrkandena 34–37.

Reservationer

1.	Underlätta arbetskraftsinvandring, punkt 1 (M, C, L, KD)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Maria Abrahamsson (M) och Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1,

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 6,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 27 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2017/18:469 av Cecilia Widegren (M) yrkande 2 och

2017/18:3306 av Erik Bengtzboe (M).

Ställningstagande

Sverige behöver fler företag som startar, växer och anställer. Det ställer krav på ett konkurrenskraftigt näringsklimat med god tillgång till kvalificerad arbetskraft. Arbetskraftsinvandring bidrar till att ett land utvecklas och till en växande ekonomi. Förutsättningarna för arbetskraftsinvandring måste förbättras. Det gäller inte minst i yrken där det i dag råder brist på arbetskraft i Sverige.

2.	Införa behovsprövad arbetskraftsinvandring, punkt 2 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:2470 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2643 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 10 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 38 och

avslår motion

2017/18:562 av Anna Hagwall (-).

Ställningstagande

Utöver arbetskraftsinvandring inom ramen för blåkortssystemet kan det under vissa omständigheter finnas behov av temporär förstärkning av arbetskraften. En sådan ytterligare arbetskraftsinvandring bör dock vara behovsbaserad och tydligt rikta in sig på bristyrken, under den tid som brist råder. Kompetensbrist och dålig matchning på arbetsmarknaden bör lösas genom att man utbildar och omskolar inhemsk arbetskraft. Det krävs dessutom ett välfungerande kontroll- och sanktionssystem för att undvika missbruk av såväl regelverket som enskilda arbetstagares utsatthet.

3.	Arbetskraftsinvandring till EU, punkt 3 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 66 och

avslår motionerna

2017/18:1030 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5 och

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 9.

Ställningstagande

Arbetskraftsinvandring är ett sätt att ta sig till Europa lagligt. Det måste bli mycket enklare att under lagliga former ta sig till EU för att arbeta och bidra till den gemensamma välfärden. Regeringen bör verka för att underlätta för tredjelandsmedborgare att komma till EU för att arbeta.

4.	Arbetskraftsinvandring till EU, punkt 3 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 9 och

avslår motionerna

2017/18:1030 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5 och

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 66.

Ställningstagande

EU har en åldrande befolkning i en globaliserad värld. Europas länder måste därför bli bättre på att attrahera både spetskompetens och personer som vill arbeta i mindre kvalificerade yrken. Det måste bli mycket enklare att under lagliga former ta sig till Europa för att arbeta och bidra till vår gemensamma välfärd. Ett nytt europeiskt blåkort och möjligheter till spårbyten för asylsökande som fått avslag är några viktiga förslag som regeringen bör verka för inom EU.

5.	Villkor för arbetstillstånd, punkt 4 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 2 och 3,

bifaller delvis motionerna

2017/18:2982 av Sofia Fölster (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3165 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2, 3 och 5 samt

2017/18:3447 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 1, 2 och 4 samt

avslår motionerna

2017/18:469 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2017/18:1022 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 3 och 4 samt

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 4.

Ställningstagande

Ett krav för att få arbetstillstånd i Sverige är att den sökande ska kunna försörja sig genom den tjänst som söks. Lönen ska vara högre än 13 000 kronor i månaden. Om lönen, om så även för en enda månad, skulle vara lägre än försörjningskravet kan det leda till utvisning. Försörjningskravet är alltför stelbent utformat och borde ersättas med ett krav på att personen under sin tid i Sverige inte ska behöva försörjningsstöd eller annat stöd för att klara ett skäligt uppehälle genom arbete.

Vidare ska villkoren för tjänsten vara kollektivavtalsenliga. Då kollektivavtal inte går att kontrollera på ett säkert sätt bör i stället allmänna riktlinjer för vad som kan anses som marknadsmässiga villkor på svensk arbetsmarknad användas. Det vore också rimligt att lagstiftningen tog fasta på den faktiska lönestatistiken och krävde att den som arbetskraftsinvandrar inte ska tjäna mindre än t.ex. den lägst avlönade decilen.

6.	Villkor för arbetstillstånd, punkt 4 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 4 och

avslår motionerna

2017/18:469 av Cecilia Widegren (M) yrkande 1,

2017/18:1022 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 3 och 4,

2017/18:2982 av Sofia Fölster (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3165 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2, 3 och 5,

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 2 och 3 samt

2017/18:3447 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

Den som har ett arbete i Sverige ska kunna få stanna. Det är därför viktigt att det fortsätter att finnas en möjlighet att göra spårbyte från asylinvandring till arbetskraftsinvandring. Möjligheten till spårbyte är i dag för snäv. Kravet på att personen ska ha haft samma arbete i minst fyra månader bör ändras så att ansökan om spårbyte ska kunna göras från dag ett. Som ett första steg bör tiden minskas från fyra månader till en månad. Tidsramen från ett avslag till dess att en ansökan om spårbyte ska lämnas in bör också utökas. Möjligheten att byta spår bör utökas även på så vis att man kan genomföra ett spårbyte för högre utbildning.

7.	Utannonsering, punkt 5 (M, SD, C)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Tina Ghasemi (M), Maria Abrahamsson (M), Paula Bieler (SD) och Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 1 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 2 och

bifaller delvis motionerna

2017/18:1934 av Gunilla Nordgren (M),

2017/18:3165 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 och

2017/18:3447 av Fredrik Schulte (M) yrkande 5.

Ställningstagande

Kravet på utannonseringen av en tjänst vid arbetskraftsinvandring bör förändras så att reglerna blir mer anpassade efter dagens arbetsmarknad. EU ställer inte krav på att platsportalen Eures används, och genom att ändra till ett allmänt krav på att utannonseringen ska vara synlig för EU-medborgare skulle reglerna bli mer anpassade till dagens arbetsmarknad. Regeringen bör därför se över reglerna och tillämpningen och vid behov återkomma med förslag till mer tillåtande regler.

8.	Byta arbetsgivare eller yrke, punkt 6 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2982 av Sofia Fölster (M) yrkande 3 och

avslår motion

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 5.

Ställningstagande

Enligt nuvarande lagstiftning ska ett arbetstillstånd vara kopplat till en arbetsgivare och ett yrke under de två första åren. Därefter ska det vara kopplat till yrket. För tidigare studenter från utlandet medför detta att de – för att kunna stanna i Sverige – låses fast i den bransch de börjar arbeta i efter studierna. Eftersom många inte talar tillräckligt god svenska börjar de ofta i branscher med lägre kvalifikationskrav. När de väl har lärt sig svenska kan de inte byta jobb eftersom arbetstillståndet är knutet till branschen. Även om de har fått sin högskoleutbildning i Sverige får de inte en möjlighet att söka ett jobb som motsvarar deras kompetens. Regeringen bör återkomma med förslag i linje med det anförda.

9.	Byta arbetsgivare eller yrke, punkt 6 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 5 och

avslår motion

2017/18:2982 av Sofia Fölster (M) yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag som gör det enklare för utländsk nyckelkompetens att byta arbetsgivare och yrke under pågående tillståndsperiod.

10.	Attrahera arbetskraft, punkt 7 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9,

2017/18:3356 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 8 och 9,

2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 och

2017/18:3417 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1253 av Lars Hjälmered (M) och

2017/18:2484 av Marta Obminska (M) samt

avslår motionerna

2017/18:474 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2017/18:1265 av Finn Bengtsson (M),

2017/18:2282 av Lars Hjälmered (M),

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7,

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 28,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 22–25,

2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 17 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Sverige ska ha goda villkor för arbetskraftsinvandring för att attrahera nya talanger och behålla befintliga. Formella hinder för internationella studenter och forskare som söker till och verkar vid svenska lärosäten och institut bör avhjälpas – detta för att svenska lärosäten ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Det finns problem med samordning av processen med intervjuer på ambassaderna, utfärdande av uppehållstillståndskort, med att tillstånd måste förlängas efter två år och med att masterstudenter och doktorander inte kan få uppehållstillstånd för hela studieperioden. Det bör vidare ses över om det går att ytterligare förenkla hanteringen av uppehållstillstånd för utländska doktorander. Reglerna från 2014 om uppehålls- och arbetstillstånd för utomeuropeiska studenter, forskare och deras medföljande bör utvärderas. Om det behövs bör ytterligare åtgärder övervägas för att fler ska utnyttja möjligheten att stanna och arbeta i Sverige.

11.	Attrahera arbetskraft, punkt 7 (L, KD)

av Emma Carlsson Löfdahl (L) och Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:474 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7 och

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 28 och

avslår motionerna

2017/18:1253 av Lars Hjälmered (M),

2017/18:1265 av Finn Bengtsson (M),

2017/18:2282 av Lars Hjälmered (M),

2017/18:2484 av Marta Obminska (M),

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9,

2017/18:3356 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 8 och 9,

2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12,

2017/18:3417 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 22–25,

2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 17 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 6 och 7.

Ställningstagande

Dagens regler medger att uppehållstillstånd kan beviljas i sex månader efter avslutad utbildning för att skapa möjligheter för den studerande att söka arbete. Denna möjlighet bör utsträckas till att omfatta tolv månader och beviljas per automatik efter avslutade studier.

12.	Attrahera arbetskraft, punkt 7 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 22–25,

2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkande 17 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 6 och 7 samt

avslår motionerna

2017/18:474 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,

2017/18:1253 av Lars Hjälmered (M),

2017/18:1265 av Finn Bengtsson (M),

2017/18:2282 av Lars Hjälmered (M),

2017/18:2484 av Marta Obminska (M),

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 7,

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 9,

2017/18:3356 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 8 och 9,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 28,

2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 12 och

2017/18:3417 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5.

Ställningstagande

Sveriges tillväxt är beroende av utländsk kompetens. Vi vill därför värna och utveckla dagens regler för arbetskraftsinvandring samt underlätta för studenter och andra grupper. Det är i företagen som jobben växer fram, och det är företagen som bäst kan avgöra vilken kompetens de behöver rekrytera. Arbetskraftsinvandrare ska ha lätt att komma till Sverige och lätt att stanna så länge de har jobb. Den som försörjer sig själv ska få stanna i Sverige. Det ska också vara möjligt att byta jobb, ansökningsprocessen måste förenklas och mindre felaktigheter ska vara möjliga att åtgärda. Handläggningstiderna är för långa och EU:s blåkortssystem för svagt för att erbjuda ett hållbart alternativ. En strategi behöver tas fram för hur Sverige ska kunna attrahera rätt kompetens i en växande global konkurrens. De problem som finns måste kunna lösas snabbt så att Sverige inte förlorar den internationella kompetens vi behöver. Möjligheten för företagare att komma till Sverige för att driva ett eget företag behöver också underlättas. I dag är reglerna strikta, och få kan komma hit för att bidra med sitt entreprenörskap och sin företagsamhet. De problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige måste undanröjas. Det finns problem med handläggningstider, bristande samordning i tillståndsprocessen, att uppehållstillståndet inte gäller för hela studieperioden samt att doktorander med utbildningsbidrag saknar rätt till barnbidrag och inte kan tillgodoräkna sig tid vid ansökan om medborgarskap. Vidare ska högre utbildning ge möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Regeringen bör återkomma med förslag enligt det anförda.

13.	Förkorta handläggningstiderna, punkt 8 (S, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Carina Ohlsson (S), Phia Andersson (S), Kerstin Nilsson (S), Teresa Carvalho (S), Mathias Tegnér (S) och Maria Ferm (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1030 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2 och

2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 4.

Ställningstagande

Beslut i migrationsärenden är av uppenbara skäl mycket betydelsefulla för den enskilde. Detta gäller asylansökningar och ansökningar om familjeåterförening, men även ärenden om arbetskraftsinvandring. I de senare ärendena påverkar utgången den som vill komma till Sverige för att arbeta, men även arbetsgivaren påverkas. Det är viktigt att den som ansöker om uppehålls- och arbetstillstånd inte behöver vänta länge på sitt beslut, oavsett grunden för ansökan. Det är emellertid också av stor betydelse att det beslut som fattas är riktigt. Om ett ärende behöver utredas eller kompletteras eller om utgången inte är given måste handläggningen få ta längre tid; i annat fall skulle rättssäkerheten riskeras.

Enligt uppgift i Migrationsverkets årsredovisning var den genomsnittliga handläggningstiden under 2017 för arbetsmarknadsärenden i fråga om förstagångsansökningar 141 dagar. Det är för lång tid. I Migrationsverkets årsredovisning anges att det pågått en avarbetningsinsats, vilket resulterat i långa handläggningstider. Det anges dock även att i nyinkomna, kompletta ärenden har tiderna kunnat hållas korta och att antalet avgjorda ärenden har ökat jämfört med både 2015 och 2016.

Av årsredovisningen framgår även att Migrationsverket följer en handlingsplan för att förkorta handläggningstiderna. Planen omfattar produktionsplanering, kompetensutveckling, ökad processaktivitet, styrning, uppföljning och resursförstärkning och har lett till att antalet avgjorda ärenden ökat. Vidare har Migrationsverket ändrat det s.k. certifieringssystemet för arbetsgivare för att förkorta handläggningstiderna. I certifieringssystemet ska Migrationsverket behandla en komplett ansökan inom 10 dagar och en förlängningsansökan inom 20 dagar. Hösten 2017 fattades beslut om ett datasystem som samlar information om lägstalöner enligt kollektivavtal efter yrke och bransch, vilket förväntas förkorta handläggningstiden.

Regeringen har i Migrationsverkets regleringsbrev för 2018 satt som mål att handläggningstiderna för ansökningar om uppehållstillstånd för arbete ska vara så korta som möjligt med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Handläggningsprocesserna ska göras mer kostnadseffektiva genom införandet av ändamålsenliga processer genom digitaliserat och automatiserat handläggningsstöd. Målet ska återrapporteras. Ett mål för digital verksamhetsutveckling finns också i regleringsbrevet, liksom ett mål för effektivare handläggningsprocesser. Även dessa mål ska återrapporteras.

Det är tydligt att ett nödvändigt arbete för att förkorta handläggningstiderna för arbetskraftsärenden pågår. Ett tillkännagivande kommer enligt vår bedömning inte att påskynda detta arbete. Motionerna, som i huvudsak får anses tillgodosedda, bör därför avstyrkas.

14.	Garantera handläggningstiden, punkt 9 (M, C, L, KD)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Maria Abrahamsson (M) och Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 3,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 29 och

2017/18:3417 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 6.

Ställningstagande

Väntetiderna för prövning av ansökan om arbetstillstånd är för långa och drabbar både den som vill komma till Sverige för att arbeta och den som vill anställa utländsk arbetskraft. Handläggningstiderna måste förkortas och en 30-dagarsgaranti införas. Ansökningar om arbetstillstånd som inte kräver kompletteringar ska inte ha en längre handläggningstid än 30 dagar hos Migrationsverket.

15.	Övrigt om handläggning, punkt 10 (M, SD)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Jennie Åfeldt (SD), Tina Ghasemi (M), Maria Abrahamsson (M) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 5 och 7 samt

2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3.

Ställningstagande

För att undvika att arbetstillståndsärenden trängs undan av exempelvis asylärenden bör en del av förvaltningsanslaget till Migrationsverket öronmärkas för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd. Vidare bör en one-stop-shop för högkvalificerad arbetskraft införas för att underlätta kontakten med myndigheter. Det handlar om en kontaktyta för högkvalificerad arbetskraft gentemot myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket m.fl.

16.	Missbruk av regler, punkt 11 (S, MP)

av Fredrik Lundh Sammeli (S), Carina Ohlsson (S), Phia Andersson (S), Kerstin Nilsson (S), Teresa Carvalho (S), Mathias Tegnér (S) och Maria Ferm (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5 och

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 31.

Ställningstagande

En väl fungerande arbetskraftsinvandring bidrar till ökat välstånd och tillväxt och möjliggör för individer att utvecklas och skapa en bättre livssituation. Samtidigt är det av största vikt att förhindra att reglerna om arbetskraftsinvandring missbrukas. Missbruk av reglerna drabbar främst den enskilde men kan också leda till att den som egentligen inte är berättigad till ett uppehålls- och arbetstillstånd ändå beviljas ett sådant. Flera bestämmelser och mekanismer finns på plats för att förhindra oegentligheter. Därutöver presenterade regeringens särskilda utredare i december 2016, i betänkandet SOU 2016:91 Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden, ett antal förslag till åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. I juni 2017 lämnade regeringen propositionen Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister (prop. 2016/17:212, bet. 2017/18:SfU7, rskr. 2017/18:41). I propositionen anges att övriga förslag från utredningen bereds vidare i Regeringskansliet och att ytterligare en proposition är aviserad till våren 2018. Bland de övriga förslagen återfinns bl.a. en uttrycklig bestämmelse om skenanställning, som enligt utredaren kan öka effektiviteten i arbetet med att upptäcka och motverka missbruk av regelverket, och förslag om att regeringen ska få utfärda ytterligare föreskrifter om Migrationsverkets genomförande och redovisning av kontroller av arbetstillstånd.

Vi utgår från att regeringen återkommer med förslag så snart det är möjligt. Ett tillkännagivande i denna fråga kan och bör enligt vår bedömning inte påskynda den grundliga beredning av frågan som vi anser är nödvändig. Motionerna, som får anses i huvudsak tillgodosedda, bör därför avstyrkas.

17.	Utökat straffrättsligt område, punkt 12 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 12.

Ställningstagande

Ett helt nytt brott, arbetskraftsmissbruk, bör införas. Inom ramen för det nya brottet ska straffen för befintliga straffbelagda handlingar skärpas. Dagens straffnivåer är otillräckliga. I den nya brottsrubriceringen ska handlingar på området som i dag är straffbelagda ingå, såsom att lämna oriktiga uppgifter till Migrationsverket i ansökningsprocessen. Vi är även beredda att ytterligare utöka det straffrättsliga området. Det kan t.ex. handla om att en arbetsgivare som inte uppfyller de anställningsvillkor som legat till grund för beslutet om arbetstillstånd ska kunna straffas. Vi vill även se hur andra sanktioner såsom näringsförbud eller företagsböter kan användas i ökad utsträckning. Regeringen bör återkomma med förslag enligt det anförda.

18.	EU-blåkort, punkt 13 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 34–37.

Ställningstagande

Brist på kvalificerad arbetskraft hämmar de svenska företagens utveckling och konkurrenskraft. Det gällande blåkortsdirektivet är en bra utgångspunkt för utformningen av arbetskraftsinvandringsregler. Ett kompletterande system för arbetskraftsinvandring till bristyrken behövs dock. För att minimera riskerna för missbruk av systemet krävs väl utformade kontroller. Brott mot lagar, regler och överenskomna villkor ska kunna resultera i straffavgifter, andra sanktioner och påföljder.

De svenska reglerna bör ändras så att definitionen av högkvalificerad arbetskraft är att det finns minst en högskole- eller universitetsexamen. Reglerna bör ändras även på så vis att enbart yrkeserfarenhet som bevis på högre kvalifikation inte godtas. Direktivet ger medlemsstater rätten att efter två års laglig anställning ge den anställde tillträde till arbetsmarknaden på samma sätt som medlemsstaternas egna medborgare. Så länge arbetskraftsinvandrare befinner sig i Sverige som följd av en ansökan om EU-blåkort ska dock regler i enlighet med blåkortsdirektivet gälla. Ett bindande anställningskontrakt ska kunna uppvisas som visar att syftet med resan är arbete. Det är då orimligt med likabehandling i fråga om stipendier, studiemedel, andra bidrag och lån som avser sekundärutbildning, högre utbildning och yrkesutbildning samt förfaranden för att få bostad. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppgift att föra in en begränsning för innehavare av EU-blåkort, vilket är helt i enlighet med direktivet. En standardiserad giltighetstid om ett år bör gälla för EU-blåkort.

Särskilda yttranden

1.	Underlätta arbetskraftsinvandring, punkt 1 (V)
	Christina Höj Larsen (V) anför:

Vänsterpartiet motionerar inte på samtliga områden varje riksdagsår. Detta år har vi inte några yrkanden om arbetskraftsinvandring, utan hänvisar till motionerna 2013/14:Sf30 (V) och 2016/17:1196 (V). Av dessa framgår att Vänsterpartiet länge har drivit på för att Sverige ska införa mer generösa regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES-området. Dagens regelverk sätter emellertid arbetstagaren i en svårt underordnad situation som kan få långtgående konsekvenser för enskilda arbetskraftsinvandrare. Det finns således ett behov av ett mer långsiktigt hållbart regelverk som tar hänsyn till de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden, förhindrar utnyttjande av enskilda arbetskraftsinvandrare och värnar alla löntagares rätt till de löner och villkor som regleras i våra lagar och kollektivavtal.

Att sanktionsmöjligheter mot arbetsgivare och ersättning till arbetskraftsinvandrare ska utredas är välkommet. Arbetskraftsinvandrare som beviljats arbetstillstånd hos en arbetsgivare som brutit mot anställningsavtalet bör få stanna i Sverige tillståndstiden ut för att söka ny anställning. Ett juridiskt bindande anställningserbjudande skulle säkerställa att de villkor som arbetsgivaren utlovar i förhand måste följas, att Migrationsverkets prövning och kontroll förenklades samt en ökad tydlighet för alla inblandade parter om vilka villkor som gäller.

2.	Villkor för arbetstillstånd, punkt 4 (SD)
	Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD) anför:

Det råder en samsyn om behovet av att korrigera reglerna för personer som riskerar att utvisas på grund av mindre misstag från arbetsgivarens sida. Ett moratorium borde därför ha införts för att göra det möjligt för myndigheterna att avvakta beslut i ärenden som skulle omfattas av kommande regeländringar. Vi har i ett annat sammanhang, bet. 2017/18:SfU7, redogjort för våra ståndpunkter i denna fråga. Det kan även konstateras att regeringen har aviserat ett förslag i frågan som ska presenteras under våren 2018. Vi har mot den bakgrunden valt att inte reservera oss till förmån för motion 2017/18:469 (M) yrkande 1.

3.	Byta arbetsgivare eller yrke, punkt 6 (SD)
	Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD) anför:

Ett arbetstillstånd kopplas till en arbetsgivare de två första åren och till ett visst slag av arbete under de fyra första åren. Detta får negativa konsekvenser för arbetstagaren i form av en inlåsningseffekt, och det är därför rimligt att reglerna ses över i detta avseende. Vi har dock valt att inte reservera oss till förmån för motionerna 2017/18:2982 (M) yrkande 3 och 2017/18:2816 (L) yrkande 5. Vi avser i stället att återkomma med egna förslag i denna del.

4.	Garantera handläggningstiden, punkt 9 (SD)
	Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD) anför:

Långa handläggningstider för arbetstillståndsärenden är till nackdel både för den enskilde och för arbetsgivaren, och i längden för Sveriges ekonomi och utveckling. Handläggningstiderna behöver förkortas. Vi har emellertid valt att inte reservera oss till förmån för motion 2017/18:3180 (M, C, L, KD) yrkande 3. Vi menar att innan en garanterad handläggningstid kan införas måste villkoren för arbetstillstånd stramas upp. Dessa villkor är i dag för tillåtande. När villkoren har ändrats kan en garanterad handläggningstid införas.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

2017/18:469 av Cecilia Widegren (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett moratorium för individer som riskerar att utvisas på grund av misstag från arbetsgivares sida innan ny lagstiftning är på plats och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nuvarande lagstiftning kring arbetstillstånd så att den än mer tillämpar arbetslinjen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:474 av Jan Björklund m.fl. (L):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att uppehållstillståndet för att söka arbete för en utländsk student som fullgjort sin utbildning utökas från sex månader till tolv månader och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:562 av Anna Hagwall (-):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att enbart ansökningar i fråga om svåra bristyrken ska beviljas arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1022 av Désirée Pethrus (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till spårbyte för asylsökande som är företagare och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1030 av Désirée Pethrus (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kortare handläggningstider för arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU inför regelverk för arbetskraftsinvandring som i Sverige i syfte att skapa fler vägar in i EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:1253 av Lars Hjälmered (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera hur de förbättrade möjligheterna att attrahera utländska studenter, forskarstuderande, forskare och medföljande fallit ut samt att återkomma med förslag till nödvändiga förändringar för att Sverige ska kunna attrahera fler talangfulla personer och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1265 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade möjligheter till uppehållstillstånd i Sverige för företagare och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för spårbyte genom att sänka den tid som asylsökande behöver ha haft ett arbete för att byta spår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för spårbyte och arbetskraftsinvandring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:1934 av Gunilla Nordgren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av gällande regler för utannonsering av tjänster och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2282 av Lars Hjälmered (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra migrationsreglerna för att underlätta för fler talangfulla personer att söka sig till Sverige för att starta företag och investera pengar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2470 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa behovsprövad arbetskraftsinvandring för att säkerställa att arbetstillfällen på den svenska arbetsmarknaden i första hand går till befintliga arbetslösa invånare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera högkvalitativ arbetskraftsinvandring framför lågkvalitativ och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2484 av Marta Obminska (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ytterligare förenkla hanteringen med visum för utländska doktorander och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2643 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovsprövad arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2816 av Fredrik Malm m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetskraftsinvandring handlar om Sveriges tillväxt och konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige måste ha ett väl fungerande system för arbetskraftsinvandring som innebär att svenska företag ska kunna konkurrera om viktiga talanger samtidigt som missbruk och utnyttjande av arbetskraft bekämpas och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste bli enklare för utländsk nyckelkompetens att byta arbetsgivare och yrke under pågående tillståndsperiod och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppehållstillstånd för att söka jobb efter avslutade studier ska kunna ges i tolv månader efter avslutad utbildning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2982 av Sofia Fölster (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet i utlänningslagen bör göras om till ett krav på arbetstagaren om att inte uppbära bidrag från det offentliga och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra kravet på kollektivavtalsenliga villkor och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på att arbetstillståndet knyts till arbetsgivare och bransch under de första fyra åren kortas för personer som lagligen redan befinner sig i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3165 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över kravet på gemenskapsföreträde för att ta hänsyn till moderna utannonseringsmöjligheter och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över försörjningskravet till ett icke-bidragskrav och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta kravet på kollektivavtalsenliga villkor med ett krav om marknadsmässiga villkor och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att frångå kravet på att samma anställning ska ha existerat i fyra månader innan spårbyte och att prövningen i stället bör ske utifrån sökandens möjlighet till egenförsörjning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare underlätta för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om invandring av kvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M):

66.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för arbetskraftsinvandring till EU och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3180 av Johan Forssell m.fl. (M, C, L, KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att förbättra förutsättningarna för arbetskraftsinvandring med särskild inriktning på yrken där det i dag råder brist på arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förkorta handläggningstiderna för arbetstillstånd och utöka den digitala hanteringen och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om 30-dagarsgaranti vid komplett ansökan om arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett regeringsuppdrag till Migrationsverket som syftar till ett förstärkt arbete mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra kravet på utannonseringen av en tjänst vid arbetskraftsinvandring så att lagen blir mer anpassad efter dagens arbetsmarknad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring från ett fast belopp till ett krav på att personen under sin tid i Sverige inte ska behöva försörjningsstöd eller annat stöd för att klara ett skäligt uppehälle genom arbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta kravet på kollektivavtalsenlig lön vid arbetskraftsinvandring med en lön kopplad till lönestatistiken och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket bör få öronmärkta anslag för handläggning av ansökningar om arbetstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla regelverket för kvalificerad arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ”one-stop-shop” gällande myndighetskontakter för högkvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera reglerna för uppehållstillstånd och arbetstillstånd för utomeuropeiska studenter, forskare och deras medföljande och vid behov genomföra åtgärder för att fler ska utnyttja möjligheten att stanna och arbeta i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffet för den som missbrukar reglerna för arbetskraftsinvandring genom att införa ett helt nytt brott, arbetskraftsmissbruk, och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste bli lättare att arbetskraftsinvandra till EU och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3306 av Erik Bengtzboe (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3356 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avhjälpa formella hinder för internationella studenter och forskare som söker till, och verkar vid, svenska lärosäten och institut och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att 2014 års lagändringar för att fler utländska forskare och studenter ska stanna i Sverige bör utvärderas och följas upp och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD):

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer som studerar i Sverige bör ges möjlighet att stanna i minst sex månader för att söka arbete eller starta företag och tillkännager detta för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att korta handläggningstiderna för arbetstillstånd samt införa en 30-dagarsgaranti och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3405 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera 2014 års lagändring för utomeuropeiska studenter och forskare samt att överväga ytterligare åtgärder för att attrahera fler talanger till Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ”one-stop shop” gällande myndighetskontakter för högkvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ansökan om arbetstillstånd i normalfallet inte bör ta längre än 30 dagar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3417 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha goda villkor för arbetskraftsinvandring för att tillgodose företagens behov av kompetent arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ansökningar om arbetstillstånd bör behandlas inom 30 dagar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3447 av Fredrik Schulte (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravet på kollektivavtalsenliga villkor för beviljandet och förnyelsen av arbetstillstånd bör ersättas med ett generellt krav på att lönen ska motsvara de faktiska lönenivåerna inom berörd bransch och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försörjningskravet för arbetstillstånd måste göras mer flexibelt och inte fastna vid en strikt tillämpad inkomstgräns på dagens 13 000 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbudet mot att ha flera anställningar för att kunna få eller behålla ett arbetstillstånd bör strykas och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beviljandet av arbetstillstånd för och anställning av en utomeuropeisk individ inte bör behöva föregås av att samma jobb först utannonserats på EU:s platsbank Eures, utan att även andra plattformar som är tillgängliga för alla är tillräckliga, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C):

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för att Sverige ska kunna attrahera rätt kompetens i en växande global konkurrens och tillkännager detta för regeringen.

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetskraftsinvandrare ska ha lätt att komma till Sverige och lätt att stanna så länge de har jobb och att det ska vara möjligt att byta jobb, att ansökningsprocessen måste förenklas och att mindre felaktigheter ska vara möjliga att åtgärda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som försörjer sig själv ska få stanna i landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste bli enklare för företagare att komma till Sverige för att driva ett eget företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3760 av Fredrik Christensson m.fl. (C):

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undanröja de problem och hinder som begränsar internationella studenters och forskares möjligheter att studera och forska i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur reglerna för arbetskraftsinvandring kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över tolkningen av gemenskapsföreträdet och utannonseringskravet för arbetstillstånd för att få mer tillåtande regler och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta reglerna kring spårbyte och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste bli enklare för företagare att komma till Sverige för att driva ett eget företag och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att högre utbildning ska ge möjlighet till permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om blåkortssystem och tillkännager detta för regeringen.

35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om definitionen av högkvalificerad arbetskraft och tillkännager detta för regeringen.

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjlighet till begränsning i fråga om likabehandling och tillkännager detta för regeringen.

37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en standardiserad giltighetstid på ett år för EU-blåkortet och tillkännager detta för regeringen.

38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om övrig arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.