Socialförsäkringsutskottets betänkande

2017/18:SfU15

Migration och asylpolitik

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. svensk migrationspolitik, fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU, mottagande av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, förvar och viseringsfrågor.

I ärendet finns 68 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).

Behandlade förslag

Cirka 300 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Migrations- och flyktingpolitik

Fri rörlighet för EU-medborgare

Asylprocessen

Det gemensamma europeiska asylsystemet

Mottagande av asylsökande

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Utvisning på grund av brott

Visering

Reservationer

1.Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (M)

2.Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (SD)

3.Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (C)

4.Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (V)

5.Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (KD)

6.Återkallelse av uppehållstillstånd, punkt 2 (M)

7.Återkallelse av uppehållstillstånd, punkt 2 (SD)

8.Kvotflyktingsystemet m.m., punkt 3 (SD)

9.Kvotflyktingsystemet m.m., punkt 3 (C)

10.Kvotflyktingsystemet m.m., punkt 3 (V)

11.Kvotflyktingsystemet m.m., punkt 3 (KD)

12.Tillfälliga lagen, punkt 4 (M)

13.Tillfälliga lagen, punkt 4 (C)

14.Tillfälliga lagen, punkt 4 (V)

15.Tillfälliga lagen, punkt 4 (L)

16.Amnesti för ensamkommande barn , punkt 5 (V)

17.Fri rörlighet för EU-medborgare, punkt 6 (M)

18.Fri rörlighet för EU-medborgare, punkt 6 (SD)

19.Fri rörlighet för EU-medborgare, punkt 6 (L)

20.Fri rörlighet för EU-medborgare, punkt 6 (KD)

21.Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (M)

22.Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (SD)

23.Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (C)

24.Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (V)

25.Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (L)

26.Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (KD)

27.Barn och andra utsatta grupper, punkt 8 (V)

28.Barn och andra utsatta grupper, punkt 8 (L)

29.Barn och andra utsatta grupper, punkt 8 (KD)

30.Åldersbedömning, punkt 9 (M)

31.Åldersbedömning, punkt 9 (SD)

32.Åldersbedömning, punkt 9 (V)

33.Åldersbedömning, punkt 9 (L)

34.Åldersbedömning, punkt 9 (KD)

35.Säkra länder, punkt 10 (M)

36.Säkra länder, punkt 10 (SD)

37.Rätten för asylsökande att arbeta, punkt 11 (M)

38.Rätten för asylsökande att arbeta, punkt 11 (C)

39.Rätten för asylsökande att arbeta, punkt 11 (L)

40.Rätten för asylsökande att arbeta, punkt 11 (KD)

41.Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (M)

42.Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (SD)

43.Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (C)

44.Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (V)

45.Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (L)

46.Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (KD)

47.Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (M)

48.Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (SD)

49.Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (C)

50.Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (V)

51.Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (L)

52.Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (KD)

53.Eget boende (EBO), punkt 14 (SD)

54.Eget boende (EBO), punkt 14 (L)

55.Eget boende (EBO), punkt 14 (KD)

56.Asylboende och utsatta grupper, punkt 15 (V)

57.Asylboende och utsatta grupper, punkt 15 (L)

58.Asylboende och utsatta grupper, punkt 15 (KD)

59.Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (M)

60.Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (SD)

61.Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (V)

62.Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (L)

63.Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (KD)

64.Utvisning på grund av brott, punkt 17 (M)

65.Utvisning på grund av brott, punkt 17 (SD)

66.Utvisning på grund av brott, punkt 17 (L)

67.Utvisning på grund av brott, punkt 17 (KD)

68.Visering, punkt 18 (M)

Särskilt yttrande

Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (KD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Migrations- och flyktingpolitik

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:564 av Anna Hagwall (-),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 14 och 23,

2017/18:1116 av Hanna Westerén (S),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11,

2017/18:2356 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2357 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1–3, 10, 12, 24, 33, 35, 36, 55 och 56,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 4, 14 och 23,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 18–21,

2017/18:3784 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 1,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 9 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 9, 11 och 12.

Reservation 1 (M)

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (C)

Reservation 4 (V)

Reservation 5 (KD)

2.	Återkallelse av uppehållstillstånd

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:567 av Anna Hagwall (-),

2017/18:569 av Anna Hagwall (-),

2017/18:571 av Anna Hagwall (-),

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 18 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 22 och 23.

Reservation 6 (M)

Reservation 7 (SD)

3.	Kvotflyktingsystemet m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 2,

2017/18:795 av Monica Green m.fl. (S),

2017/18:1813 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 30,

2017/18:2085 av Markus Wiechel (SD),

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 34,

2017/18:3445 av Fredrik Schulte (M),

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2.

Reservation 8 (SD)

Reservation 9 (C)

Reservation 10 (V)

Reservation 11 (KD)

4.	Tillfälliga lagen

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:791 av Anna Wallén m.fl. (S),

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 10,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–3,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 4 och 5,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 10 och 11 samt

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 44.

Reservation 12 (M)

Reservation 13 (C)

Reservation 14 (V)

Reservation 15 (L)

5.	Amnesti för ensamkommande barn

Riksdagen avslår motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5.

Reservation 16 (V)

6.	Fri rörlighet för EU-medborgare

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:2090 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 67 och 68,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 34,

2017/18:3828 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1,

2017/18:3879 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 39–42.

Reservation 17 (M)

Reservation 18 (SD)

Reservation 19 (L)

Reservation 20 (KD)

7.	Allmänt om asylprocessen

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 1 och 9,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 13–18, 20 och 21,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1, 6, 8 och 9,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 11 och 41,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 15.

Reservation 21 (M)

Reservation 22 (SD)

Reservation 23 (C)

Reservation 24 (V)

Reservation 25 (L)

Reservation 26 (KD)

8.	Barn och andra utsatta grupper

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:411 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,

2017/18:423 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:444 av Robert Hannah (L) yrkandena 1, 3 och 5,

2017/18:1376 av Lars Eriksson (S),

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 1,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 5,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7–10, 12, 38 och 39,

2017/18:2206 av Lars Eriksson (S),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 10,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 24 och

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 27.

Reservation 27 (V)

Reservation 28 (L)

Reservation 29 (KD)

9.	Åldersbedömning

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:310 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 4 och 19,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 11,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 13–17,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 5,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14.

Reservation 30 (M)

Reservation 31 (SD)

Reservation 32 (V)

Reservation 33 (L)

Reservation 34 (KD)

10.	Säkra länder

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 4,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 21–23,

2017/18:3443 av Fredrik Schulte (M) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 25.

Reservation 35 (M)

Reservation 36 (SD)

11.	Rätten för asylsökande att arbeta

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 2,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 19,

2017/18:2990 av Sofia Fölster (M),

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 4 och 5,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 8,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 4 och 5 samt

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5.

Reservation 37 (M)

Reservation 38 (C)

Reservation 39 (L)

Reservation 40 (KD)

12.	Det gemensamma europeiska asylsystemet

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:529 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:772 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S) yrkandena 1–3,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 4,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 22–29 och 31,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 58, 59, 64 och 65,

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1, 32 och 33,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 15–17,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 8 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5.

Reservation 41 (M)

Reservation 42 (SD)

Reservation 43 (C)

Reservation 44 (V)

Reservation 45 (L)

Reservation 46 (KD)

13.	Allmänt om mottagande av asylsökande

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:83 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:1118 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1,

2017/18:2221 av Olle Thorell m.fl. (S),

2017/18:2380 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 17 och 20,

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 43–45,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 7 och 22,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 16,

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 46 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Reservation 47 (M)

Reservation 48 (SD)

Reservation 49 (C)

Reservation 50 (V)

Reservation 51 (L)

Reservation 52 (KD)

14.	Eget boende (EBO)

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:279 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:494 av Robert Hannah (L),

2017/18:695 av Annelie Karlsson m.fl. (S),

2017/18:1792 av Ingela Nylund Watz och Serkan Köse (båda S),

2017/18:2466 av Markus Wiechel (SD),

2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 37,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 25,

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 3,

2017/18:3645 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD),

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 21.

Reservation 53 (SD)

Reservation 54 (L)

Reservation 55 (KD)

15.	Asylboende och utsatta grupper

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:444 av Robert Hannah (L) yrkandena 2 och 4,

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkandena 3 och 4,

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6, 8 och 9,

2017/18:1112 av Lars Mejern Larsson och Petter Löberg (båda S),

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 3,

2017/18:1802 av Robert Halef (KD) yrkandena 1–5,

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 8,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 16,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 29,

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 18 och

2017/18:3659 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1–4.

Reservation 56 (V)

Reservation 57 (L)

Reservation 58 (KD)

16.	Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:181 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 4,

2017/18:894 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -),

2017/18:1372 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 40 och 41,

2017/18:2324 av Cecilia Widegren (M),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 21,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 8, 19, 20, 27–32, 34 och 46,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18,

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkande 3,

2017/18:3544 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 6 och 7,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 2 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 10, 27 och 28.

Reservation 59 (M)

Reservation 60 (SD)

Reservation 61 (V)

Reservation 62 (L)

Reservation 63 (KD)

17.	Utvisning på grund av brott

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:311 av Stefan Jakobsson (SD),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 7,

2017/18:1297 av Ellen Juntti (M),

2017/18:1298 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M),

2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,

2017/18:1331 av Edward Riedl (M),

2017/18:1338 av Edward Riedl (M),

2017/18:1537 av Lars Beckman och Sotiris Delis (båda M),

2017/18:2377 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 21,

2017/18:3089 av Cecilia Magnusson (M),

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 49–54,

2017/18:3422 av Boriana Åberg (M),

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26,

2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 26,

2017/18:3735 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 27,

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 10,

2017/18:3867 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18.

Reservation 64 (M)

Reservation 65 (SD)

Reservation 66 (L)

Reservation 67 (KD)

18.

Visering

Riksdagen avslår motionerna

2017/18:441 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L) yrkandena 1 och 2,

2017/18:886 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 1,

2017/18:1031 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2017/18:1095 av Yilmaz Kerimo (S),

2017/18:2854 av Rickard Nordin (C) yrkande 5,

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 8 och 11,

2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

2017/18:3547 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1.

Reservation 68 (M)

Stockholm den 22 mars 2018

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Phia Andersson (S), Jennie Åfeldt (SD), Tina Ghasemi (M), Kerstin Nilsson (S), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Mathias Tegnér (S), Maria Abrahamsson (M), Maria Ferm (MP), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD) och Johanna Jönsson (C).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet motionsyrkanden om migration och asylfrågor från allmänna motionstiden 2017/18. Motionerna tar bl.a. upp frågor om migrations- och flyktingpolitik, fri rörlighet för EU-medborgare och det gemensamma europeiska asylsystemet, mottagande av asylsökande, utvisning och avvisning, förvar och visering.

En förteckning över behandlade förslag finns i bilagan.

Utskottets överväganden

Migrations- och flyktingpolitik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår yrkanden om bl.a. en jämställd migrationspolitik, tidsbegränsade uppehållstillstånd och uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter samt en utredning av kostnaderna för flyktingpolitiken.

Jämför reservation 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (V), 5 (KD), 6 (M), 7 (SD), 8 (SD), 9 (C), 10 (V), 11 (KD), 12 (M), 13 (C), 14 (V), 15 (L) och 16 (V).

Gällande ordning

Utlänningslagen

Enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, är en flykting en utlänning som befinner sig utanför det land han eller hon är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

Alternativt skyddsbehövande är en utlänning som i andra fall befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i därför att

1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och

2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd (4 kap. 2 § UtlL).

Av 4 kap. 2 a § UtlL framgår att en övrig skyddsbehövande är en utlänning som i andra fall än som avses i 4 kap. 1 och 2 §§ UtlL befinner sig utanför det land han eller hon är medborgare i, därför att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.

Nämnda bestämmelser gäller även statslösa utlänningar och oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda.

Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får enligt 5 kap. 6 § UtlL tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas att stanna i Sverige. Vid bedömningen ska särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. För barn får uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande.

Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övrigt skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet ska vara permanent eller gälla i minst tre år. Tillstånd får dock vägras i vissa fall, t.ex. om flyktingen genom ett synnerligen grovt brott visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta personen stanna i Sverige (5 kap. 1 § UtlL)

Återkallelse av uppehållstillstånd

Enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd återkallas för en utlänning som medvetet har lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet har förtigit omständigheter som har varit av betydelse för att få tillståndet. Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fyra år med uppehållstillstånd får tillståndet återkallas endast om det finns synnerliga skäl för det (7 kap. 1 § UtlL).

Ett uppehållstillstånd får återkallas om förutsättningarna för att medge det inte längre är uppfyllda. Vid en sådan bedömning ska särskilt beaktas utlänningens levnadsomständigheter, om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med utlänningen, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningens uppehållstillstånd återkallas, utlänningens övriga familjeförhållanden och hur länge utlänningen har vistats i Sverige (7 kap. 4 § UtlL).

Kvotflyktingsystemet m.m.

Av bestämmelserna i 5 kap. 18 § UtlL framgår bl.a. att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet och att en ansökan om uppehållstillstånd inte får bifallas efter inresan. Vidare framgår att detta inte gäller bl.a. om utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller annan skyddsbehövande.

Med uppehållstillstånd avses ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). Medborgare i de nordiska länderna är undantagna från kravet på uppehållstillstånd. De som har uppehållsrätt eller visering för längre tid än tre månader är också undantagna från kravet på uppehållstillstånd (2 kap. 4 § UtlL). Med uppehållsrätt avses en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige i mer än tre månader utan uppehållstillstånd (3 a kap. 1 § UtlL).

Vidarebosättning (kvotflyktingsystem) används i situationer där flyktingar inte kan återvända till sitt hemland och inte heller kan få faktiskt skydd eller integreras i värdlandet. De flesta vidarebosättningsstater förlitar sig på FN:s flyktingorgan UNHCR för prioritering på plats av vilka flyktingar som är i behov av vidarebosättning. Den mottagande staten tillhandahåller juridiskt och fysiskt skydd, inklusive tillgång till civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter liknande dem som landets egna medborgare har.

Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950. Varje år överförs med stöd av 5 kap. 2 § UtlL ett visst antal kvotflyktingar till Sverige. Migrationsverket svarar för uttagning och överföring av flyktingar och andra skyddsbehövande.

I oktober 2015 enades regeringen och allianspartierna om att Sverige successivt ska öka antalet kvotflyktingar upp till 5 000 personer senast 2018. Ökningen inleddes med en höjning till 3 400 personer under 2017.

I övrigt finns möjligheter att lagligen ta sig in i EU och Sverige genom t.ex. familjeåterförening, studier och arbetskraftsinvandring.

Tillfälliga lagen m.m.

Lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige (tillfälliga lagen) trädde i kraft den 20 juli 2016 och ska gälla i högst tre år. Lagen innebär att det svenska regelverket om uppehållstillstånd i Sverige tillfälligt anpassas till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Den tillfälliga lagen gäller framför motsvarande bestämmelser i utlänningslagen.

Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller en alternativt skyddsbehövande ska enligt 5 § tillfälliga lagen vara tidsbegränsat. Om utlänningen är flykting ska uppehållstillståndet gälla i tre år. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas en flykting som har beviljats ett uppehållstillstånd som har tidsbegränsats på kortare tid än tre år, ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat. Om utlänningen är alternativt skyddsbehövande ska uppehållstillståndet gälla i 13 månader. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas därefter ska det nya tillståndet gälla i två år.

Asylsökande som bedöms vara alternativt skyddsbehövande har inte rätt till familjeåterförening, om de inte har ansökt om uppehållstillstånd senast den 24 november 2015. Emellertid har en utlänning som är förälder till ett ogift utländskt barn som är flykting eller annan skyddsbehövande, eller en annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, rätt till familjeåterförening om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med barnets asylansökan (7 §). Vidare kan en anhörig beviljas uppehållstillstånd om ett beslut att neka ett uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande (13 §).

Genom tillfälliga lagen infördes även ett skärpt försörjningskrav som innebär att anknytningspersonen ska kunna försörja sig själv och den anhörige. Dessutom krävs en bostad av tillräcklig storlek och standard för såväl anknytningspersonen som den anhörige (9 §). Dock görs det undantag vad gäller det utökade försörjningskravet om anknytningspersonen är ett barn. Vidare undantas den som är flykting eller alternativt skyddsbehövande och som har anhöriga som ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader efter beviljat uppehållstillstånd eller anhöriga som har ansökt om uppehållstillstånd senast den 20 juli 2016 (10 § och ög.best. p. 3).

Enligt 4 § tillfälliga lagen ska uppehållstillstånd inte längre beviljas för övrigt skyddsbehövande. Uppehållstillstånd på grund av särskilt eller synnerligen ömmande omständigheter får endast beviljas om det skulle strida mot ett svensk konventionsåtagande att utvisa eller avvisa utlänningen (11 §).

Enligt övergångsbestämmelserna (p. 2) till tillfälliga lagen tillämpas inte lagen vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd från ett barn eller en vuxen som ingår i samma familj som ett barn, om barnets ansökan registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare. Tillfälliga lagen tillämpas dock om utlänningen vid Migrationsverkets prövning inte längre är ett barn eller inte längre ingår i samma familj som ett barn.

Genom en ändring i tillfälliga lagen från den 1 juni 2017 finns numera en möjlighet att få ett längre uppehållstillstånd än tre år alternativt 13 månader för den som sökt asyl och som studerar på gymnasiet (prop. 2016/17:133, bet. 2016/17:SfU19, rskr. 2016/17:239).

Motionerna

Migrationspolitik, allmänt

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3178 yrkande 1 ett tillkännagivande om en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Sverige bör enligt motionärerna inte bara förlita sig på EU-lösningar utan ha en egen politik. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om en skärpt migrationslagstiftning som inte enbart gäller tillfälligt. Den svenska lagstiftningen bör inte tillåtas avvika från andra jämförbara länders, t.ex. de nordiska länderna och Tyskland. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel ska ingå i en skärpt lagstiftning. Tidsbegränsade uppehållstillstånd ska enligt motionärerna kunna omvandlas till permanenta för den som har jobb och egen försörjning. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att id-frågan ska vara central i asylprocessen och börja utredas direkt då en person anländer till Sverige. I yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande ska ha skyldigheter som tydligt anges i lag, och om skyldigheterna inte fullgörs ska det kunna leda till konsekvenser. Som exempel på skyldigheter anges att utan dröjsmål söka asyl, lämna in id-handlingar, meddela adressändring och medverka till att identiteten fastställs. I yrkande 24 begärs ett tillkännagivande om att pass och andra id-handlingar ska kunna tas i beslag i större utsträckning under asylprocessen. I yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om behovet av kartläggning av antalet människor som lever utan tillstånd i Sverige vilket enligt motionärerna krävs för att åtgärder ska kunna sättas in mot de skuggsamhällen som nu riskerar att växa i omfattning. I yrkande 35 begärs ett tillkännagivande om skärpta straff för olovlig vistelse enligt 20 kap. 1 § UtlL. Motionärerna anser att det bör ingå fängelse i straffskalan och inte bara böter. I yrkande 36 begärs ett tillkännagivande om skärpta straff för allvarliga fall av människosmuggling i Sverige och på EU-nivå. I yrkandena 55 och 56 begärs tillkännagivanden om ökat samarbete och erfarenhetsutbyte med övriga Norden på migrationsområdet och om en harmonisering av migrationslagstiftningen till övriga Norden.

I motion 2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) begärs i yrkande 5 ett tillkännagivande om att rätten att söka asyl i Sverige alltid ska värnas. Det borde vara en självklarhet att de som flyr från krigshärdar eller dödsdomar i sina hemländer ska erbjudas skydd.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2017/18:3890 yrkande 4 ett tillkännagivande om synnerligen ömmande omständigheter. Denna grund för uppehållstillstånd är högst godtycklig och bör avskaffas helt. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om transitcenter vid gränsen för snabbprövning av asylansökningar. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om kvalificerade säkerhetsbedömare och heltäckande säkerhetskontroller. En sådan verksamhet bör skötas av gränspolisen och innebära att migranterna ska få träffa kvalificerade säkerhetsbedömare inom några timmar efter ankomsten till Sverige. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om en aktiv upplysningskampanj för att tydligt sända ut signaler som gör att färre väljer att söka sig till Sverige illegalt. I yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om tidsbegränsade uppehållstillstånd. Systemet med tidsbegränsade uppehållstillstånd bör enligt motionärerna permanentas och redan beviljade permanenta tillstånd bör fasas ut.

Adam Marttinen och (SD) och Patrick Reslow (SD, -) begär i kommittémotion 2017/18:880 yrkande 14 ett tillkännagivande om att kriminalisera undangömmandet av illegala invandrare. I yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om skärpta straff för människosmuggling. Människosmuggling är enligt motionärerna bara ett sätt att kringgå Dublinförordningen och den som smugglats till Sverige bör nekas asyl här.

I motion 2017/18:2356 av Richard Jomshof (SD) begärs ett tillkännagivande om att låta det svenska folket få besluta om den svenska invandringspolitiken i en folkomröstning.

I motion 2017/18:2357 av Richard Jomshof (SD) begärs ett tillkännagivande om att genomföra en annonskampanj i likhet med vad Danmark gjort i syfte att minska antalet asylsökande som tar sig till Sverige.

I motion 2017/18:3784 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att utreda kostnaderna för asyl- och anhöriginvandring till Sverige.

Annie Lööf m.fl. (C) begär i partimotion 2017/18:3684 yrkande 18 ett tillkännagivande om att Sverige ska driva en migrationspolitik som kombinerar ordning och reda med humanism och öppenhet. I yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om att Sverige för att värna asylrätten måste få ett mer ordnat mottagande, styra om migrationen till lagliga vägar och genomföra reformer som sänker kostnaderna för mottagandet och förbättrar integrationen. I yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att styra om migrationen mot mer självförsörjning och med reformer för minskade utgifter. I yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om att asylrätten och familjeåterförening ska värnas och att resurser i större utsträckning ska riktas mot de mest utsatta, såsom kvotflyktingar.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2017/18:3787 yrkande 9 ett tillkännagivande om att asylpolitiken ska prioritera kvotflyktingar, familjeåterförening och de som har starkast skyddsskäl.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2017/18:1939 yrkande 11 ett tillkännagivande om inrättande av en särskild inspektion för att säkerställa att Migrationsverkets rutiner och riktlinjer tillämpas rättssäkert och enhetligt.

I motion 2017/18:502 av Robert Hannah (L) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att utreda hur Sverige kan få en mer jämställd asylinvandring. Motionären påpekar att ca 44 000 män och ca 27 000 kvinnor fick uppehållstillstånd under 2016.

I motion 2017/18:577 av Robert Hannah (L) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att samtliga asylsökande ska gå en obligatorisk introduktionskurs och skriva på ett samhällskontrakt med information om vilka rättigheter och skyldigheter man har enligt svensk lag.

Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3394 yrkande 4 ett tillkännagivande om att stärka drivkrafterna för asylsökande att medverka till att identiteten fastställs genom krav på att de ska uppge samtliga anhöriga i sin asylansökan. I yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om att det i utlänningslagen bör införas en huvudregel om tidsbegränsade treåriga uppehållstillstånd för den som har beviljats asyl. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år eller vid egen försörjning ska dock uppehållstillståndet permanentas. I yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor.

I motion 2017/18:1116 av Hanna Westerén (S) begärs ett tillkännagivande om att prioritera fortsatta insatser för ett mer jämställt flyktingmottagande. Motionären anser att det är viktigt att säkerställa att kvinnor får nödvändigt skydd i konflikter och katastrofer.

I motion 2017/18:564 av Anna Hagwall (-) begärs ett tillkännagivande om att ingen individ utan giltig identitetshandling bör få korsa den svenska gränsen. Enligt motionären är det viktigt att veta vilka som bor och visats här.

Återkallelse av uppehållstillstånd

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3178 yrkande 18 ett tillkännagivande om att den möjlighet som finns i lagstiftningen om återkallelse av uppehållstillstånd till följd av oriktiga uppgifter bör användas om sådana uppgifter lämnats.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2017/18:3890 yrkande 22 ett tillkännagivande om omprövning av uppehållstillstånd. Tusentals personer med oklar ålder har fått uppehållstillstånd som ensamkommande flyktingbarn utan att någon medicinsk åldersbedömning gjorts. Deras ålder bör prövas på nytt och uppehållstillstånd återkallas om det visar sig att de är äldre än de påstått. I yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om resa till medborgarskapsland. Den som beviljats asyl ska enligt motionärerna inte få besöka hemlandet inom fem år. Om det ändå sker ska uppehållstillståndet dras in.

I motion 2017/18:567 av Anna Hagwall (-) begärs ett tillkännagivande om att alla uppehållstillstånd som beviljades under 2015 och till i dag, utan att en ordentlig utredning gjordes om den sökandes rätta identitet, ålder och ursprung, ska kontrolleras igen.

I motion 2017/18:569 av Anna Hagwall (-) begärs ett tillkännagivande om att flyktingar som har uppehållstillstånd i Sverige men som återvänder på semester till det land som de har flytt från diskvalificerar sig för flyktingstatus, och därför omedelbart ska fråntas uppehållstillståndet.

I motion 2017/18:571 av Anna Hagwall (-) begärs ett tillkännagivande om att flyktingstatus bör gälla enbart tills det har löst sig i flyktingens hemland och det finns möjlighet att återvända dit utan att riskera livet.

Kvotflyktingsystemet m.m.

I motion 2017/18:3445 av Fredrik Schulte (M) begärs ett tillkännagivande om att Sveriges flyktingmottagande primärt bör ske via kvotflyktingsystemet och inte genom att människor tar sig hit illegalt.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2017/18:3890 yrkande 2 ett tillkännagivande om kvotflyktingar. Flyktingmottagandet i Sverige bör ske genom FN:s vidarebosättningsprogram. När partiets asylpolitik har blivit verklighet bör kvotflyktingsystemet stärkas för särskilt utsatta personer som är i akut behov av vidarebosättning.

I motion 2017/18:2085 av Markus Wiechel (SD) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten med ett system där man tar hänsyn till flyktingars kvalifikationer i samband med vidarebosättning för att möjliggöra en snabbare anpassning till det svenska samhället.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2017/18:3787 yrkande 13 ett tillkännagivande om att införa humanitära visum för anhöriga från konfliktområden som har en familjemedlem på plats i Sverige.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2017/18:1939 yrkande 30 ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för utfärdande av asylvisum. Svenska beskickningar bör enligt motionärerna få utfärda visum till skyddsbehövande antingen när dessa befinner sig i hemlandet eller i tredjeland.

I motion 2017/18:502 av Robert Hannah (L) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att det svenska kvotsystemet ska prioritera utsatta flyktinggrupper, särskilt kvinnor, barn, funktionshindrade och hbtq-personer. Det svenska kvotsystemet på ca 5 000 platser per år bör endast användas till utsatta flyktinggrupper.

Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3394 yrkande 34 ett tillkännagivande om nödvisum. EU:s länder bör i samarbete med UNHCR öppna möjligheten att söka nödvisum före inresa till EU.

I motion 2017/18:795 av Monica Green m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att flickor och kvinnor bör prioriteras i samband med mottagande av kvotflyktingar. Motionären framhåller att mindre än en tredjedel av de flyktingar Sverige tagit emot utgörs av flickor och kvinnor.

I motion 2017/18:1813 av Magnus Manhammar (S) begärs ett tillkännagivande om att jobba för fler lagliga vägar för att söka asyl, t.ex. med humanitära visum och ett utökat arbete med FN:s kvotflyktingsystem.

Tillfälliga lagen

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3178 yrkande 7 ett tillkännagivande om att gymnasiestudier inte ska utgöra grund för uppehållstillstånd.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2017/18:3787 yrkandena 10 och 11 tillkännagivanden om att övrigt skyddsbehövande ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige och att ömmande omständigheter ska kunna ge uppehållstillstånd här. Uppehållstillstånd kan enligt motionärerna inte längre beviljas på dessa grunder trots att det ofta rör sig om människor i stor nöd.

Annika Qarlsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2017/18:3789 yrkande 44 ett tillkännagivande om att Sverige ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv i flyktingmottagande och asylprocesser. Begränsningarna av rätten till uppehållstillstånd och familjeåterförening kan enligt motionärerna få särskilt negativa följder för asylsökande kvinnor och barn.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2017/18:1939 yrkande 1 ett tillkännagivande om att regeringen bör dra tillbaka tillfälliga lagen. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om att tillfälliga lagen inte ska tillämpas vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd som registrerats innan lagen trädde i kraft. Motionärerna ifrågasätter om inte en sådan retroaktiv lagstiftning strider mot Europarätten. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att bestämmelsen om särskilt och synnerligen ömmande omständigheter i tillfälliga lagen ska ändras i enlighet med tidigare lagstiftning. Införandet av tillfälliga lagen har enligt motionärerna skapat stora problem och mycket lidande för gruppen ensamkommande barn. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att en amnesti bör införas för de ensamkommande barn som varit i Sverige i över ett år. Dessa barn drabbas extra hårt av tillfälliga lagen, och Migrationsverkets rekordlånga handläggningstider skapar oro och ångest hos barnen.

Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2017/18:3578 yrkande 26 ett tillkännagivande om uppehållstillstånd för hbt-personer på grund av  synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Enligt motionärerna har en viktig ventil för utsatta grupper tagits bort.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2017/18:2818 yrkande 4 ett tillkännagivande om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Motionärerna är kritiska till att en viktig ventil för utsatta grupper som kvinnor, barn, äldre och hbt-personer har tagits bort. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om regeringens alltför korta uppehållstillstånd för gruppen alternativt skyddsbehövande, som leder till en rad problem för både individ och samhälle.

I motion 2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) begärs i yrkande 10 ett tillkännagivande om att även personer med subventionerade anställningar och personer som deltar i högre utbildning bör ges möjlighet till permanent uppehållstillstånd under tiden som tillfälliga lagen gäller. Människor tar enligt motionären hellre jobb de är överkvalificerade för än kompletterar sin utbildning. Dessutom är det ett problem att det inte är möjligt att få permanent uppehållstillstånd på grund av subventionerade anställningar.

I motion 2017/18:791 av Anna Wallén m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om en human flyktingpolitik. Den tillfälliga skärpningen av flyktingpolitiken bl.a. vad gäller familjeåterförening och tidsbegränsade uppehållstillstånd bör vara just tillfällig.

Utskottets ställningstagande

Migrationen i världen ökar, och Sverige är en del av den utvecklingen. En förutsättning för att på sikt kunna hantera denna utveckling är att ha en långsiktigt hållbar och rättssäker migrationspolitik som värnar asylrätten. Asylrätten är en grundläggande rättighet som är fastställd i internationella konventioner.

Antalet asylsökande som sökte sig till Sverige under 2015 var rekordhögt, och utmaningarna för det svenska asylsystemet var därför stora. Det stora antalet asylsökande under 2015 innebar och innebär alltjämt en påfrestning och utmaning för Sveriges kommuner och berörda myndigheter, även om situationen nu har blivit bättre.

För att hantera den akuta flyktingsituationen och upprätthålla asylrätten be-hövdes det ett andrum i flyktingmottagandet i Sverige och det svenska regel-verket anpassades därför tillfälligt till EU-rättens och internationella konventioners miniminivå med tidsbegränsade uppehållstillstånd och tillfälliga id- och gränskontroller. De åtgärder som vidtogs tillsammans med politiska förändringar i andra länder och inom EU gjorde att betydligt färre personer sökte asyl i Sverige under 2016 och 2017. Antalet asylsökande uppgick 2016 till ca 29 000 personer och 2017 till ca 26 000 personer.

De åtgärder som vidtogs i en mycket ansträngd situation var enligt utskottet nödvändiga. Utskottet vill framhålla att begränsningarna av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige är tillfälliga och gäller t.o.m. den 19 juli 2019.

Utskottet konstaterar att behovet av att få skydd i EU kvarstår, att människor även i fortsättningen kommer att behöva söka skydd från krig och konflikter och att oförutsedda händelser kan inträffa som gör att utvecklingen snabbt kan komma att förändras, inte minst i EU:s närområde. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och fortlöpande överväger behov av åtgärder för att stå väl rustade både för tider då det kommer få och tider då det kommer många asylsökande.

Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att tillstyrka motionsyrkanden om att tillfälliga lagen ska upphävas, att dess retroaktiva verkan ska slopas, eller att reglerna för synnerligen ömmande omständigheter eller vad gäller alternativt respektive övrigt skyddsbehövande ska ändras. Inte heller anser utskottet att tillfälliga lagen ska ändras så att t.ex. högre utbildning ger rätt till uppehållstillstånd. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:3890 (SD) yrkande 4, 2017/18:3787 (C) yrkandena 10 och 11, 2017/18:1939 (V) yrkandena 1–3, 2017/18:2818 (L) yrkandena 4 och 5, 2017/18:3578 (L) yrkande 26, 2017/18:1671 (MP) yrkande 10 och 2017/18:791 (S).

Utskottet delar uppfattningen att asylrätten alltid måste värnas och att migrationspolitiken ska bygga på ordning och reda kombinerat med humanism och öppenhet och avstyrker därmed motionerna 2017/18:3045 (M) yrkande 5, 2017/18:3684 (C) yrkandena 18–21 och 2017/18:3787 (C) yrkande 9 samt motion 2017/18:3890 (SD) yrkandena 7 och 9 om transitcenter och säkerhetskontroller.

Genom en ändring i tillfälliga lagen från den 1 juni 2017 finns som nämnts en möjlighet att få ett längre uppehållstillstånd än annars för den som sökt asyl och som studerar på gymnasiet. Riksdagen har på förslag av utskottet så sent som maj 2017 ställt sig bakom regeringens förslag. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion 2017/18:3178 (M) yrkande 7.

Utskottet noterar i övrigt att ett utkast till lagrådsremiss Ny möjlighet till uppehållstillstånd har remissbehandlats och för närvarande är föremål för beredning i Regeringskansliet.

Eftersom varje beslut om uppehållstillstånd ska föregås av en individuell prövning i det enskilda fallet finns det enligt utskottets mening inget utrymme för amnesti i utlänningslagen. Därmed kan utskottet inte tillstyrka motion 2017/18:1939 (V) yrkande 5 om att amnesti ska införas för ensamkommande barn.

Enligt praxis på området åligger det en asylsökande att medverka till att klarlägga sin identitet alternativt göra den sannolik. Återvändandeutredningen, som bl.a. haft i uppdrag att lämna förslag som ska minska antalet personer vars identitet inte kan fastställas, har i utredningsbetänkandet SOU 2017:93 föreslagit att det i utlänningslagen införs en möjlighet för Polismyndigheten att fotografera en utlänning och ta hans eller hennes fingeravtryck om rätten att vistas i landet inte kan klarläggas vid en inre utlänningskontroll. Vidare föreslås att Polismyndigheten och Kustbevakningen vid en sådan kontroll ska få kroppsvisitera en utlänning och undersöka bagage, handväskor och andra tillhörigheter för att eftersöka pass eller andra id-handlingar.

Utskottet anser mot bakgrund härav att resultatet av regeringens beredning av förslagen bör avvaktas. Därmed avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 10 och 24, 2017/18:3394 (KD) yrkande 4 och 2017/18:564 (-).

Inom EU pågår ett omfattande arbete med att reformera det gemensamma europeiska asylsystemet. Sverige är pådrivande i detta arbete framför allt för att se till att mänskliga rättigheter respekteras och att rätten att söka asyl garanteras. Mot bakgrund härav kan utskottet inte dela uppfattningen att den svenska migrationspolitiken inte ska förlita sig på EU-lösningar. Inte heller anser utskottet att det för närvarande är aktuellt att ta ställning till en framtida migrationslagstiftning med tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel, med i lag angivna skyldigheter för asylsökande, med krav på en obligatorisk introduktionskurs för asylsökande om rättigheter och skyldigheter samt skärpta straff för olovlig vistelse i Sverige. Motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 1–3, 12 och 35, 2017/18:577 (L) yrkande 1, 2017/18:3394 (KD) yrkande 14 och 2017/18:3890 (SD) yrkande 12 avstyrks därför.

Vad gäller frågan om ett jämställdhetsperspektiv i flyktingmottagande och asylprocesser framgår det av budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 8, s. 22) att Migrationsverket under 2015 redovisade en handlingsplan för hur myndigheten avsåg att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering under 2016–2018. Det övergripande syftet är att alla sökande ska få en individuell och rättssäker prövning oavsett kön och utifrån sina förutsättningar och behov. Migrationsverket fick i regleringsbrevet för 2016 i uppdrag att genomföra kompetenshöjande utbildningsinsatser i syfte att uppnå en mer genusmedveten asylprövning. Under 2016 och 2017 har myndigheten arbetat med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den ordinarie verksamheten. Migrationsverket tog under 2017 fram ett rättsligt ställningstagande om utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor. Det rättsliga ställningstagandet ska ge stöd för utredning och bedömning av den framåtsyftande risken för kvinnor som åberopar förföljelse på grund av kön. Utskottet anser att de åtgärder som redan vidtagits av Migrationsverket och regeringen får anses till fyllest i nuläget. Om en senare utvärdering visar att ytterligare åtgärder behövs, t.ex. på grund av att tillfälliga lagen inneburit negativa konsekvenser i ett jämställdhetsperspektiv, förutsätter utskottet att regeringen sörjer för att sådana vidtas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2017/18:502 (L) yrkande 1, 2017/18:1116 (S) och 2017/18:3789 (C) yrkande 44.

Enligt utskottet är nordiskt samarbete och erfarenhetsutbyte vad gäller migrationslagstiftning värdefullt och berikande, framför allt när det gäller gränshindersfrågor. Däremot ställer sig utskottet ytterligt tveksamt till harmonisering av de nordiska lagstiftningarna. Utskottet anser att det i första hand får ankomma på regeringen att ta eventuella initiativ i den riktningen. Därmed avstyrker utskottet motion 2017/18:3187 (M) yrkandena 55 och 56.

Utskottet anser att det är ett stort bekymmer att människor lever illegalt i Sverige då det troligen leder till både misär och utanförskap. Utskottet är dock inte berett att ställa sig bakom yrkandet om en kartläggning av dem som lever utan tillstånd i Sverige. Inte heller är utskottet berett att tillstyrka yrkanden om att utreda kostnaderna för asyl och anhöriginvandring, om en informationskampanj för att få asylsökande att inte söka sig till Sverige eller om en folkomröstning om den svenska invandringspolitiken. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:3178 (M) yrkande 33, 2017/18:3784 (SD) yrkande 1, 2017/18:3890 (SD) yrkande 11, 2017/18:2356 (SD) och 2017/18:2357 (SD).

Utskottet konstaterar att en persons rätt att resa in i ett land för att söka asyl är en mänsklig rättighet enligt artikel 14 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Att bli beviljad asyl och eventuellt förklaras vara en flykting är dock ingen mänsklig rättighet. En sådan flyktingförklaring, varvid en person beviljas asyl, är en exklusiv rätt som tillkommer den stat vars territorium den asylsökande befinner sig på.

En särskild utredare har haft i uppdrag att utifrån ett brett angreppssätt analysera förutsättningarna för att skapa lagliga vägar för att söka asyl i EU (dir. 2016:8). I utredningsbetänkandet SOU 2017:103 anges att det är kommissionen som tar fram lagstiftningsförslag inom EU. Sverige kan påverka kommissionen, men saknar enligt utredaren möjligheter att tvinga fram en rättsakt. Ansökningar om asyl i EU kan i allt väsentligt endast göras inom eller vid EU:s gränser. Enligt EU:s viseringskodex, förordning (EG) nr 810/2009, kan en visering inte beviljas om det finns rimliga tvivel i fråga om sökandens avsikter att lämna Schengenområdet efter viseringstidens utgång. Enligt utredaren saknas det därför möjlighet att utfärda Schengenviseringar i syfte att personer ska kunna resa in i EU och övriga Schengenländer för att ansöka om asyl. Utredarens sammanfattande bedömning är i stället att det finns stöd i fördragen för en EU-rättsakt om inresetillstånd för asyländamål, att kommissionen bör undersöka om det är möjligt att presentera ett sådant förslag samt att Sverige inte bör verka för införandet av EU-regler om ett asylförfarande direkt vid utlandsmyndigheterna. I en bilaga till utredningsbetänkandet beskrivs hur en reglering med tidsbegränsade uppehållstillstånd för inresa och asylansökan skulle kunna fungera för svenska förhållanden. Enligt utredningen finns det inget hinder mot att införa nationella regler om inresa för asylansökan.

Utredningsbetänkandet har ännu inte sänts ut på remiss. Utskottet anser dock att ett eventuellt remissförfarande liksom regeringens beredning därefter bör avvaktas innan ställning tas till frågor om kvotflyktingsystemet och humanitära visum. Utskottet vill samtidigt erinra om att Sverige åtagit sig att senast under 2018 öka antalet kvotflyktingar till 5 000. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:3445 (M), 2017/18:3890 (SD) yrkande 2, 2017/18:2085 (SD), 2017/18:3787 (C) yrkande 13, 2017/18:1939 (V) yrkande 30, 2017/18:502 (L) yrkande 2, 2017/18:3394 (KD) yrkande 34, 2017/18:795 (S) och 2017/18:1813 (S).

När det gäller frågan om återkallelse eller omprövning av uppehållstillstånd saknas enligt utskottets mening skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande om en skärpning av regelverket. Att utöka möjligheterna att återkalla eller ompröva uppehållstillstånd på grund av oriktig uppgiftslämning, när ensamkommande barn efter ny åldersbedömning befunnits vara äldre än påståtts, vid besök i hemlandet eller att situationen förbättrats i flyktingarnas hemland är därför inte aktuellt. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:3178 (M) yrkande 18, 2017/18:3890 (SD) yrkandena 22 och 23, 2017/18:567 (-), 2017/18:569 (-) och 2017/18:571 (-).

I några motioner tas frågan upp om skärpta straff för allvarliga fall av människosmuggling och om att kriminalisera undangömmande av människor som lever i Sverige utan tillstånd. Båda gärningarna är straffbelagda enligt utlänningslagen. Av 20 kap. 8 och 9 §§ framgår att såväl människosmuggling som organiserande av människosmuggling kan ge fängelse i högst två år, och om brottet är grovt, fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vidare framgår av 20 kap. 7 § UtlL att den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig bl.a. i Sverige och detta görs i vinstsyfte döms till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter.

Att uppehålla sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd eller att uppehålla sig här trots ett verkställt utvisningsbeslut är i vissa fall straffbart, t.ex. enligt 20 kap. 1 och 2 §§ UtlL, liksom att gömma eller hjälpa någon att olovligen uppehålla sig eller komma in i landet. Någon anledning att ändra på detta förhållande genom en straffskärpning eller en utvidgning av det straffbara området kan utskottet inte se. Utskottet avstyrker därför motionerna 2017/18:3178 (M) yrkande 36 samt 2017/18:880 (SD) yrkandena 14 och 23.

Vad gäller frågan om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor ansåg utskottet i betänkande 2016/17:SfU15 (s. 17) att det inte fanns anledning att föreslå ett tillkännagivande till regeringen om detta. Utskottet hänvisade till Statskontorets rapport Tillsyn och klagomålshantering inom migrationsområdet (2014:32). Statskontorets slutsats var att det inte finns behov av att förändra tillsynen över Migrationsverkets ärendehandläggning och att skyddet för den enskildes rättssäkerhet är förhållandevis omfattande. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker därmed motionerna 2017/18:1939 (V) yrkande 11 och 2017/18:3394 (KD) yrkande 23.

Fri rörlighet för EU-medborgare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden bl.a. om reglerna för EU-migranternas tillgång till de sociala trygghetssystemen, om att återinföra registreringen av EU-medborgare och om EU:s familjebegrepp.

Jämför reservation 17 (M), 18 (SD), 19 (L) och 20 (KD).

Gällande ordning

Det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG) reglerar unionsmedborgares och de-ras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i en annan medlemsstat. Direktivet är införlivat i svensk rätt (prop. 2005/06:77, bet. 2005/06:SfU9, rskr. 2005/06:191). En EU-medborgare behöver vid inresan till Sverige visa pass eller en annan identitetshandling för att styrka sitt medborgarskap. En EU-medborgares rätt att uppehålla sig i Sverige regleras i 3 a kap. UtlL.

Med uppehållsrätt avses enligt 3 a kap. 1 § UtlL en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd.

Enligt 3 a kap. 3 § UtlL har en EES-medborgare uppehållsrätt om han eller hon

1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige,

2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning,

3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller

4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.

En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt (3 a kap. 6 § UtlL).

En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd (3 a kap. 10 § UtlL).

Motionerna

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3178 yrkande 67 ett tillkännagivande om att tydliggöra EU-rätten i syfte att förhindra missbruk av den fria rörligheten. EU-rätten medger att ett medlemsland vidtar åtgärder för att skydda sig mot personer vars beteende sannolikt utgör ett verkligt och allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Motionärerna anser att ett förtydligande behövs av nuvarande bestämmelse. I yrkande 68 begärs ett tillkännagivande om att strama upp reglerna för när EU-migranter kvalificerar sig till de sociala trygghetssystemen. Den som är i Sverige och arbetar ska inte kunna få mellanskillnaden mellan svenskt barnbidrag och barnbidrag i hemlandet, s.k. tilläggsbelopp.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2017/18:3890 yrkande 39 ett tillkännagivande om registreringskrav för EES-medborgare så att polisen kan kontrollera vistelsetid i Sverige och att id-handlingar finns som visar medborgarskap. I yrkande 40 begärs ett tillkännagivande om försörjningskrav för EES-medborgare. I yrkande 41 begärs ett tillkännagivande om omgående avvisning av EES-medborgare om inte kraven på registrering och försörjning är uppfyllda. I yrkande 42 begärs ett tillkännagivande om straffåtgärder gentemot EES-länder vars medborgare i hög utsträckning missbrukar den fria rörligheten.

I motion 2017/18:2090 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att återinföra registreringen av EU-medborgare. Sedan registreringen upphörde i maj 2014 har antalet EU-migranter som inte kan försörja sig ökat kraftigt trots att de måste kunna försörja sig för att få stanna i landet. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att följa upp dagens rapportering. Polisen har i uppdrag att rapportera EU-medborgare som saknar rätt att vistas i Sverige till Migrationsverket. Enligt motionärerna sker detta dock väldigt sällan.

I motion 2017/18:3879 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) begärs ett tillkännagivande om att tiggeri och prostitution ska betraktas som oärlig försörjning och därmed vara skäl för att avvisa eller utvisa utländska medborgare som ägnar sig åt sådan verksamhet.

Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2017/18:3578 yrkande 34 ett tillkännagivande om EU:s familjebegrepp. Samkönade par bör enligt motionärerna inbegripas i familjebegreppet i all relevant EU-lagstiftning. De juridiska och sociala rättigheter som följer med äktenskapet bör inte berövas EU-medborgare som flyttar till en annan EU-stat.

Andreas Carlson m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3828 yrkande 1 ett tillkännagivande om fri rörlighet och fattiga EU-medborgare. Motionärerna anser bl.a. att nationella riktlinjer om utsatta EU-medborgare i Sverige bör fastställas, sanktioner införas mot EU-länder som kränker sina medborgares eller minoriteters rättigheter och ett sändebud utses med initiativrätt och ansvar för frågan om romers situation i Rumänien och Bulgarien.

I motion 2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. (S) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om ändringar av regelverket vad gäller rörlighet för samkönade par inom EU.

Utskottets ställningstagande

Enligt rörlighetsdirektivet, som reglerar unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att röra sig fritt och uppehålla sig i en annan medlemsstat, omfattar begreppet familjemedlem även registrerade partnerskap. Emellertid förutsätts att den mottagande medlemsstaten behandlar registrerade partnerskap som likvärdiga med äktenskap. Utskottet, som i betänkande 2014/15:SfU11 (s. 25) beklagade att en registrerad partner enligt direktivet inte generellt likställs med en make, konstaterade att en registrerad partner till en unionsmedborgare för svenskt vidkommande räknas som familjemedlem enligt rörlighetsdirektivet.

Sedan en begäran om förhandsavgörande inkommit till EU-domstolen har generaladvokaten i mål C-673/16 lämnat ett förslag till avgörande. Enligt detta kommer EU-domstolen att för första gången ges tillfälle att ta ställning till begreppet make eller maka, i den mening som avses i rörlighetsdirektivet, i samband med ett äktenskap som ingåtts mellan två män. Utskottet ser positivt på att frågan om fri rörlighet inom EU för samkönade par kommer att få sitt svar när EU-domstolen avkunnar sin dom. I avvaktan härpå finner utskottet inte skäl att föreslå att riksdagen ska göra ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2017/18:3578 (L) yrkande 34 och 2017/18:2681 (S) yrkande 3. Motionerna avstyrks därmed.

Tidigare ställdes krav på att en EES-medborgare skulle registrera sig hos Migrationsverket för att få uppehållsrätt. Kravet togs dock bort den 1 maj 2014 eftersom det enligt kommissionen inte var förenligt med det s.k. rörlighetsdirektivet att kräva att en unionsmedborgare skulle både registrera sig enligt utlänningslagen och folkbokföra sig enligt folkbokföringslagen.

För uppehållsrätt krävs att EES-medborgaren antingen är arbetstagare eller egenföretagare eller har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning. För studerande och EES-medborgare i övrigt krävs för uppehållsrätt både tillräckliga tillgångar och heltäckande sjukförsäkring. En EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare får enligt 8 kap. UtlL avvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna efter inresan om han eller hon inte kan styrka sin identitet eller under de tre första månaderna visar sig vara en belastning för biståndssystemet enligt socialtjänstlagen. EES-medborgare får även avvisas eller utvisas i anslutning till inresan eller under de tre första månaderna med hänsyn till allmän ordning och säkerhet, dock endast om utlänningens eget beteende utgör ett verkligt eller faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse.

Utskottet anser inte att det finns skäl att föreslå riksdagen ett återinförande av registrering av EES-medborgare, att förorda ytterligare krav på försörjning, ändrade regler för avvisning eller utvisning av EES-medborgare eller åtgärder mot missbruk av den fria rörligheten. Inte heller kan utskottet stödja yrkandet om att tiggeri och prostitution ska anses som oärlig försörjning. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:3178 (M) yrkande 67, 2017/18:2090 (SD) yrkandena 1 och 2, 2017/18:3879 (SD) och 2017/18:3890 (SD) yrkande 39–42.

Även om utformningen av familjeförmåner är en nationell angelägenhet samordnas utbetalningar vid gränsöverskridande situationer inom EU och EES genom förordning (EG) 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Enligt förordningen ska Sverige betala tilläggsbelopp bl.a. när det finns en sammanträffande rätt till EU-familjeförmåner. Den medlemsstat som har primärt ansvar betalar ut fullt belopp, dvs. samma belopp som skulle ha betalats ut i enlighet med deras nationella bestämmelser. Om beloppet är högre i den medlemsstat som har sekundärt ansvar, ska det landet beräkna och betala ut mellanskillnaden i form av ett tilläggsbelopp. I december 2016 lade kommissionen fram ett förslag till revidering av förordningen. Förslaget förhandlas för närvarande i rådet. Utskottet anser att arbetet med att revidera förordningen bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion 2017/18:3178 (M) yrkande 68.

Regeringen beslutade i januari 2015 att utse en särskild utredare som skulle fungera som nationell samordnare och stöd för myndigheter, kommuner, landsting och organisationer som möter utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. I betänkandet Framtid sökes (SOU 2016:6) föreslog samordnaren att länsstyrelsen skulle få ett samordningsansvar för utsatta EU-medborgare. I juni 2015 presenterade regeringen ett åtgärdspaket för utsatta EU-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Insatserna syftar till att bekämpa utsatthet och tiggeri, med det långsiktiga målet att ingen ska behöva tigga i Sverige. Åtgärdspaketet innehåller även insatser för ökad samverkan inom EU och med Rumänien och Bulgarien, tydligare regler i Sverige och nära samarbete med civilsamhällesorganisationer.

Länsstyrelsen i Stockholm, som under perioden 2016–2019 har uppdrag som nationell samordnare, har nyligen lämnat delrapporten Uppdrag om nationell samordning avseende utsatta EU/EES-medborgare som saknar uppehållsrätt i Sverige. Av rapporten kan utläsas bl.a. att ett fortsatt arbete med främjandet av samordning och samverkan i ordinarie samhällsstrukturer är prioriterat liksom att följa rättsläget, att uppnå en fördjupad lägesbild som också bygger på kontakter och erfarenheter mellan Sverige och de utsatta EU-medborgarnas hemländer samt att uppnå en effektiv och hållbar samverkan över tid genom en strategisk handlingsplan som utarbetas under första tertialen 2018.

Med beaktande av de åtgärder som redan företagits och som kommer att företas vad gäller utsatta EU-medborgare anser utskottet att frågan får anses hanterad på ett rimligt sätt. Det finns därför inte något skäl att föreslå riksdagen att göra ett tillkännagivande med anledning av motion 2017/18:3828 (KD) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Asylprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om rättssäkerhet i asylprocessen, handläggningstider, säkra länder, barn i asylprocessen och förföljelse på grund av kön och religion.

Jämför reservation 21 (M), 22 (SD), 23 (C), 24 (V), 25 (L), 26 (KD), 27 (V), 28 (L), 29 (KD), 30 (M), 31 (SD), 32 (V), 33 (L), 34 (KD), 35 (M), 36 (SD), 37 (M), 38 (C), 39 (L) och 40 (KD).

Gällande ordning

En flykting är en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, politisk eller religiös uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och som inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av sitt hemlands skydd.

Enligt 4 kap 2 b och c §§ UtlL är en utlänning utesluten från att anses som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon bl.a. gjort sig skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten.

Ett offentligt biträde ska förordnas för den som åtgärden avser, om det inte måste antas att behov av biträde saknas, i mål och ärenden i vissa fall om bl.a. avvisning, utvisning och verkställighet av avvisning eller utvisning (18 kap. 1 § UtlL).

Bestämmelserna i utlänningslagen om åldersbedömning gäller sedan den 1 maj 2017 och innebär följande. Om den som ansöker om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande uppger att han eller hon är ett ensamkommande barn ska Migrationsverket enligt 13 kap. 17 och 18 §§ UtlL, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år, så snart som möjligt göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om sökandens ålder. Om det är uppenbart att sökanden är 18 år eller äldre krävs dock inte någon sådan åldersbedömning eller något sådant beslut. Ett slutligt ställningstagande till sökandens ålder ska göras i samband med det slutliga beslutet i ärendet om uppehållstillstånd. En medicinsk åldersbedömning får utföras endast om sökanden har gett sitt skriftliga samtycke. Det tillfälliga beslutet om ålder får enligt 14 kap 8 b § UtlL överklagas.

En asylsökande är undantagen från kravet på arbetstillstånd om han eller hon lämnar in godtagbara identitetshandlingar, eller på annat sätt medverkar till att klarlägga sin identitet enligt 5 kap. 4 § utlänningsförordningen (2006:97). Ett s.k. arbetstillståndsundantag (AT-UND) gäller fram till dess att utlänningen lämnar landet eller ett beslut om att bevilja honom eller henne uppehållstillstånd har fått laga kraft. Undantaget upphör dock att gälla om en utlänning inte medverkar till verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft.

Motionerna

Allmänt om asylprocessen

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3178 yrkande 11 ett tillkännagivande om att Migrationsverket och polisen ska få dela information i större utsträckning än i dag för att underlätta id-utredningar och ett eventuellt återvändande. I yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket ska prioritera asylansökningar med avslagspresumtion. Detta ska gälla sökande från säkra länder och från länder som kännetecknas av en förhållandevis hög andel avslag. I yrkande 41 begärs ett tillkännagivande om översyn av Migrationsverkets verksamhet med syftet att förstärka den grundläggande uppgiften att upprätthålla en reglerad invandring. Enligt motionärerna behövs det för att förbättra arbetet med bevisvärdering och riskbedömning samt ge större utrymme åt medicinsk åldersbedömning och återvändande.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2017/18:3890 yrkande 15 ett tillkännagivande om boende för asylsökande. Ett slutet boende i Migrationsverkets regi bör inrättas för asylsökande som inte kan styrka sin identitet och som har ett beslut om förvarstagande.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2017/18:3787 yrkande 15 ett tillkännagivande om att se över hur rättssäkerheten kan stärkas genom bättre språkanalyser, landkunskap och kunskap om hbt-personers situation.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2017/18:1939 yrkande 13 ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning för att noggrant se över rättssäkerheten genom hela asylprocessen. Motionärerna påpekar att Migrationsverket har fått kritik för bristande kvalitet bl.a. i sina interna granskningar. I yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om att säkerställa att asylprocessen följer EU:s asylprocessdirektiv och grundläggande krav på rättssäkerhet. I yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om att säkerställa att ambitionerna att korta ned handläggningstiderna inte påverkar rättssäkerheten och kvaliteten i asylutredningarna. Ett tillkännagivande om att se över regelverket och utbildningskraven för tolkar i asylprocessen samt säkerställa att bristande kunskaper hos tolkar inte drabbar asylsökande på ett orättfärdigt sätt begärs i yrkande 16. I yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om hur rättssäkerheten i exkluderingsärenden kan stärkas. Principen om att den sökande ska styrka sina asylskäl har enligt motionärerna lett till att den sökande tvingas bevisa att han eller hon inte deltagit i krigsförbrytelser. I yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om att se över hur Migrationsverket kommunicerar med asylsökande och återkomma med förslag om att införa krav när det gäller biträdenas kunskaper. Biträden vittnar enligt motionärerna om hur Migrationsverket brister i sin information till sökande. Dessutom bör högre krav ställas på biträdena. I motionen begärs vidare ett tillkännagivande om en översyn av Migrationsöverdomstolens uppdrag att ge vägledning i migrationsärenden och särskilt kraven för att få prövningstillstånd (yrkande 20). Kraven för prövningstillstånd behöver enligt motionärerna lättas upp och biträdena behöver mer vägledning om hur överklagandena ska göras. I yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att stärka rätten till biträde för asylsökande som väntas få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Syrier får enligt motionärerna inte rätt till biträde då de på grund av situationen i hemlandet väntas få bifall. Skyddsgrunden är dock viktig bl.a. för frågan om familjeåterförening.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2017/18:2818 yrkande 1 ett tillkännagivande om att värna asylrätten och individens rätt att få sin asylansökan prövad av myndighet och domstol. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om en rättssäker och effektiv asylprövning. Migrationsverket måste ha kompetens och resurser, och högre krav måste ställas på ombud. Dessutom leder regeringens lagändringar till komplexitet och längre handläggningstider. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att klara bifallsärenden, och tydliga avslagsärenden ska avgöras inom tre månader och ett snabbspår för syrier införas. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om möjligheten att införa prövningstillstånd för överklagande och en förenklad överklagandeprocess. Prövningstillstånd bör ges om domstolen anser att det finns skäl att betvivla Migrationsverkets beslut. Vidare bör vissa mål hanteras skriftligen av enmansdomare i stället för av en fullsutten rätt.

Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3394 yrkande 2 ett tillkännagivande om ansökningsområden nära de stora gränsövergångarna där asylansökan ska registreras. Där ska det enligt motionärerna finnas boenden, sjukvård och psykosocialt stöd för de asylsökande. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om korrekta beslutsunderlag i asylprocessen. Om det råder en utbredd uppfattning att det fuskas för att få uppehållstillstånd kommer många att tro att människor befinner sig här på felaktiga grunder.

I motion 2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att korta ned Migrationsverkets handläggningstider. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att säkerställa att det finns tillgänglig information och vägledning om nya regelverk, t.ex. vad gäller hantering av ansökan om förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd och krav på anställning för permanent uppehållstillstånd.

Barn i asylprocessen

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2017/18:1939 yrkande 7 ett tillkännagivande om att tydliggöra barnspecifika former av förföljelse som flyktinggrund i utlänningslagen. Barns rätt till en individuell prövning av asylskäl måste enligt motionärerna stärkas. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att i utlänningslagen stärka barnets rätt att komma till tals. Olämplighetsrekvisitet i 1 kap. 11 § UtlL utgör enligt motionärerna ett hinder. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att inrätta barnanpassade utredningsenheter på Migrationsverket. Motionärerna anser att ambitionen bör vara att barn alltid ska höras av särskilt utbildade utredare och att tolkar bör ha särskild kunskap om barn. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om en tidsgräns för start av asylutredningar som rör barn. Motionärerna vill se en gräns på maximalt två månader från registrering till asylutredning. I yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att utreda behoven av ökad kunskap om ensamkommande flickor och specifika asylskäl för gruppen.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2017/18:2818 yrkande 10 ett tillkännagivande om vikten av en kort asylprocess för ensamkommande barn och unga. De är ofta i en svår situation då de befinner sig i ett främmande land och har en oviss framtid.

I motion 2017/18:411 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att alltid särskilt utreda barns och ungas egna skäl för asyl och uppehållstillstånd. Trots detta saknas ofta bedömningar av barnets egna skyddsbehov. Barn kan ha egna asylskäl, t.ex. riskera att bli barnsoldat, könsstympad eller att bli bortgift. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att särskilda och humanitära skäl bör finnas som grund för uppehållstillstånd.

I motion 2017/18:423 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att rutiner och riktlinjer bör tas fram för likvärdighet och stöd till de ungdomar som antingen skrivs upp i ålder eller fyller 18 år under asylprocessen. Riktlinjer behövs för att rusta ungdomarna för ett återvändande och för att rätten till sjukvård, boende m.m. ska hanteras lika i kommunerna.

I motion 2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) begärs i yrkande 5 ett tillkännagivande om att ge Migrationsverket i uppdrag att prioritera asylansökningar från barn. Detta är särskilt viktigt för de ensamkommande barn som närmar sig 18 år.

Förföljelse på grund av kön och religion

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2017/18:1939 yrkande 38 ett tillkännagivande om att en översyn av utlänningslagen bör göras i syfte att tydliggöra vad som gäller i de fall en person åberopar sexuell läggning som asylskäl, men t.ex. har dolt sin läggning i ursprungslandet. I yrkande 39 begärs ett tillkännagivande om att säkerställa att Migrationsverket kan erbjuda tolkar med hbtq-kompetens.

Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2017/18:3578 yrkande 27 ett tillkännagivande om utvärdering av rättstillämpningen avseende asylsökande hbt-personer. De ska enligt motionärerna inte nekas asyl för att de tvingas stanna i garderoben på grund av hemlandets förtryck.

I motion 2017/18:444 av Robert Hannah (L) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att utreda om RFSL bör tilldelas större ekonomiskt stöd för att kunna stötta asylsökande hbtq-personer. RFSL stöttar redan i dag hbtq-flyktingar genom juridisk rådgivning i asylprocessen och personliga stödsamtal. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att se till att hbtq-asylsökande får tillgång till lämplig vård för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att ingen hbtq-person ska skickas tillbaka till länder där man utsätts för extrem hederskultur. Ingen ska enligt motionären behöva leva dold i sitt hemland.

Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3394 yrkande 24 ett tillkännagivande om en uppföljning av utlänningslagen avseende personer som riskerar förföljelse på grund av tro, kön eller sexuell läggning. Motionärerna påpekar att det finns flera oklara uttryck, som behöver klargöras bättre, t.ex. vad det innebär att leva öppet med sin sexuella läggning eller sin tro.

I motion 2017/18:1376 av Lars Eriksson (S) begärs ett tillkännagivande om en översyn av lagstiftningen vad gäller ärenden om utvisning av kristna konvertiteter. Sverige riskerar enligt motionären att bryta mot Europakonventionen när kristna konvertiter utvisas.

I motion 2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om krav på medverkande av hbtq-specialist vid asylutredningar där detta åberopas som grund. Migrationsverkets handläggningsordning med hbtq-specialister bör förstärkas.

I motion 2017/18:2206 av Lars Eriksson (S) begärs ett tillkännagivande om att uppdra åt berörda myndigheter vad gäller särskilda utbildningsinsatser i tro och religion för att bättre klara av asylärenden med konvertiter och för att förbättra kompetensen hos Migrationsverket.

Åldersbedömning

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3178 yrkande 13 ett tillkännagivande om vikten av en väl fungerande ordning för medicinska åldersbedömningar. Enligt motionärerna ska åldersbedömningar vid behov göras direkt vid ankomsten till Sverige. I yrkandena 14 och 15 begärs tillkännagivanden om ett statligt huvudansvar för åldersbedömningar och att Sverige vid behov ska kunna använda medicinsk kompetens från andra länder för medicinska åldersbedömningar. I yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om att de som nekar att medverka i en medicinsk åldersbedömning i fall då åldern bedöms vara oklar fortsättningsvis ska anses vara över 18 år, om det inte föreligger synnerliga skäl. I yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om att kommuner ska kunna begära och få en medicinsk åldersbedömning genomförd under asylprocessen då det är påkallat.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2017/18:3890 yrkande 13 ett tillkännagivande om fastställande av asylsökandes ålder. Endast de som uppenbart bedöms vara barn ska enligt motionärerna behandlas som minderåriga utan att medicinsk åldersbedömning skett. I yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om personer som bedöms vara minderåriga enbart till följd av principen om tvivelsmålets fördel. Den som efter medicinsk åldersbedömning fortsatt har oklar ålder ska enligt motionärerna inte få bo med minderåriga.

I motion 2017/18:310 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) begärs ett tillkännagivande om att genomföra en retroaktiv åldersbedömning på de ensamkommande som anlänt de senaste fem åren. Vid uppenbart fusk ska utvisning verkställas omedelbart. Inget barn ska enligt motionärerna placeras med vuxna män och på så sätt riskera att bli utsatt för övergrepp. 

I motion 2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om obligatoriska ålderstester. Sådana bör göras i alla fall där det föreligger tveksamhet eller där en person tjänar på att uppge låg ålder.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2017/18:1939 yrkande 4 ett tillkännagivande om en översyn av asyllagstiftningen i syfte att stärka skyddet för de som är mellan 18 och 21 år. Enligt motionärerna är 18-årsgränsen för absolut. Det finns inget stöd för att den som är 18 år lättare klarar av att återvända än den som är 17 år. I yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om att skyndsamt säkerställa att Migrationsverket följer den gällande lagstiftningen om åldersbedömningar. Det finns flera exempel på bristande rättssäkerhet, t.ex. felaktiga transkriberingar, som i flera fall lett till att sökanden fått fel ålder.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2017/18:2818 yrkande 11 ett tillkännagivande om möjligheten för den som överklagar ett asylbeslut att få göra en medicinsk åldersbedömning, liksom i särskilda fall för den som fått en lagakraftvunnen avslagsdom. Den som felaktigt fått sin ålder uppskriven och som överklagar ska självklart få genomgå en åldersbedömning och, på grund av Migrationsverkets bristande hantering, ska detta gälla även personer som i dag är mellan 18 och 21 och som fått avslag.

Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3394 yrkande 5 ett tillkännagivande om att de som fått ett avslag på sin asylansökan, och där åldern varit av avgörande betydelse för beslutet, ska erbjudas möjlighet att genomgå en medicinsk åldersbedömning innan beslutet om avvisning eller utvisning verkställs.

Säkra länder

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3178 yrkande 21 ett tillkännagivande om att Migrationsverket ska ha en förteckning över s.k. säkra länder. I yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande från s.k. säkra länder ska bo på Migrationsverkets boenden under asyltiden. Därmed underlättas både kontakterna med Migrationsverket och det återvändande som sannolikt blir aktuellt.

I motion 2017/18:3443 av Fredrik Schulte (M) begärs ett tillkännagivande om att asylärenden där den asylsökande kommer från s.k. säkra länder ska handläggas i särskild ordning och med snabb hantering.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2017/18:3890 yrkande 3 ett tillkännagivande om en lista över säkra länder. En sådan lista skyndar på asylprocessen och bör införas till dess att partiets asylpolitik är genomförd. I yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om utvisning till säkra länder. Sverige bör enligt motionärerna sluta avtal med andra säkra länder om att ta emot personer som ska utvisas, men som inte kan tas emot av sitt hemland.

I motion 2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om att införa ett snabbspår för asylsökande från säkra länder. Enligt motionären finns det ett antal länder där 98–99 procent av de sökande får avslag på sin asylansökan.

Rätten för asylsökande att arbeta

Ulf Kristersson m.fl. (M) begär i partimotion 2017/18:3591 yrkande 4 ett tillkännagivande om att Migrationsverket ska ha ett ökat jobbfokus i placeringen av asylsökande. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att förenkla för asylsökande att få de dokument som behövs för att kunna ha ett jobb i Sverige. De asylsökande ska få dokumenten direkt vid ankomsten. Vidare måste en lösning till som gör att asylsökande kan få sin lön inbetald på ett bankkonto.

I motion 2017/18:2990 av Sofia Fölster (M) begärs ett tillkännagivande om att förenkla reglerna för asylsökande att kunna arbeta från dag ett. Enligt motionären är det svårt för de asylsökande att få arbete om de inte kan få ett personnummer och ett bankkonto.

I motion 2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om rätten för asylsökande att arbeta under asylprocessen. Systemet med ansökan om undantag från förbudet att arbeta är enligt motionären ineffektivt och står i strid med arbetslinjen. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att upphäva det automatiska förbudet mot att arbeta under asylprocessen och ersätta det med en automatisk rätt att arbeta.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2017/18:3787 yrkande 5 ett tillkännagivande om att huvudregeln ska vara att asylsökande får arbeta.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2017/18:2818 yrkande 19 ett tillkännagivande om att det måste bli enklare att arbeta och praktisera under asyltiden. För att detta ska bli möjligt bör den asylsökande automatiskt tilldelas ett s.k. samordningsnummer under förutsättning att identiteten kan styrkas.

Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3394 yrkande 8 ett tillkännagivande om att villkoret för identitetshandlingar för att få AT-UND bör tas bort. Med längre handläggningstider är det enligt motionärerna mycket viktigt med sysselsättning för de asylsökande. 

I motion 2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om arbete från dag ett. Dagens system med undantag från arbetstillstånd (AT-UND) är onödigt krångligt. Motionären anser att fler bör ges möjlighet att arbeta under asyltiden.

Utskottets ställningstagande

Utlänningslagen bygger på principen att Sverige tillämpar en ordning med reglerad invandring vilket kommer till uttryck bl.a. i kravet på att en utlänning som huvudregel ska ha visering eller uppehållstillstånd för att få vistas här i landet.

Den som söker asyl i Sverige får sitt skyddsbehov prövat i enlighet med skyddsgrunderna i utlänningslagen. Bedömningarna görs alltid utifrån de individuella förutsättningarna i det enskilda fallet. Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska på de skäl som anförts och med det underlag som presenterats avgöra om det finns grund för uppehållstillstånd. När det gäller att ge vägledning för tillämpningen är det en fråga för Migrationsöverdomstolen i egenskap av praxisbildande instans.

I flera av motionerna ifrågasätts eller kritiseras rättssäkerheten i Migrationsverkets hantering av asylärenden. Det handlar om att stärka rättssäkerheten, t.ex. genom bättre språkanalyser och landkunskap, att utreda rättssäkerheten genom hela asylprocessen och att säkerställa att rättssäkerhet och kvalitet inte påverkas av ambitionen att korta handläggningstiderna.

Av budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 8 s. 21) framgår att Migrationsverket varje år genomför systematiska och tematiska kvalitetsuppföljningar i prövningsverksamheten. Under 2017 har Migrationsverket gjort två tematiska uppföljningar inom asylområdet: dels om användning av landinformation i asylärenden, dels om asylärenden där hbtq-skäl prövats. När det gäller kvalitetsuppföljningen angående landinformation har 200 ärenden granskats. Det är dock inte möjligt att i Migrationsverkets datasystem söka fram ärenden där hbtq-skäl har åberopats. Urvalet av ärenden har därför skett genom att Migrationsverkets hbtq-experter ombetts skicka in ärenden där de varit involverade. Totalt 190 ärenden ingick i granskningen. Uppföljningarna visar att kvaliteten generellt sett är god men att det i prövningen av asylärenden där hbtq-skäl åberopas finns vissa förbättringsområden.

Utskottet är införstått med att den exceptionella ökningen av antalet asylsökande som kom till Sverige under hösten 2015 ställde Migrationsverket inför stora utmaningar både 2015 och 2016. Det står dock klart att det finns utrymme för förbättringar av Migrationsverkets hantering av asylärenden. Enligt utskottet är det i första hand regeringen som genom regleringsbrev och dialog med myndigheten måste se till och följa upp att kvaliteten förbättras. Med hänsyn härtill saknas enligt utskottet skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därför motionerna 2017/18:3787 (C) yrkande 15, 2017/18:1939 (V) yrkandena 13, 14, 15 och 17 samt 2017/18:2818 (L) yrkandena 1 och 6.

Även motionerna 2017/18:1939 (V) yrkandena 16 och 18, 2017/18:3394 (KD) yrkande 3 och 2017/18:1671 (MP) yrkande 9 avstyrks med det anförda.

Genom tillfälliga lagen har riksdagen beslutat om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd. Riksdagen har också nyligen beslutat att införa en möjlighet för den som sökt asyl och som studerar på gymnasiet att få ett längre uppehållstillstånd än tre år alternativt 13 månader. Enligt utskottets mening finns det inget som talar för att dessa beslut har urholkat principen om en reglerad invandring. Motion 2017/18:3178 (M) yrkande 41 avstyrks därför.

Med anledning av yrkandet om ett s.k. snabbförfarande för syrier noterar utskottet att det i budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 8 s. 20 och 27) anges att Migrationsverket från hösten 2015 prioriterade presumtiva bifallsärenden framför mer utredningskrävande ärenden. Bifallsandelen för dessa gruppers ansökningar låg på mellan 83 och 91 procent under 2016. En stor del av de ärenden som då avgjordes avsåg syrier, eritreaner och statslösa. Vidare anges att ett betydande antal utredningskrävande ärenden som inte hade avgjorts skulle komma att handläggas under 2017, vilket kunde förvärra bristen på tolkar och offentliga biträden. Enligt regeringen var det därför viktigt att Migrationsverket har ett mer långsiktigt, hållbart och strategiskt perspektiv på styrningen av verksamheten.

Utskottet anser att införande av ett snabbspår för vissa grupper initialt kan leda till att en större mängd ärenden kan avgöras men att det i längden kan skapa problem, t.ex. brist på tolkar och offentliga biträden. Utskottet kan därför inte förorda införandet av, som föreslås i detta fall, ett snabbspår för syrier. Inte heller anser utskottet att t.ex. ärenden från länder med hög avslagsfrekvens ska särbehandlas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3178 (M) yrkande 23 och 2017/18:2818 (L) yrkande 8.

Motion 2017/18:1671 (MP) yrkande 1 avstyrks med hänvisning till att regeringen i regleringsbrevet för Migrationsverket avseende budgetåret 2018 begärt bl.a. att handläggningstiderna för ansökningar om asyl ska förkortas väsentligt för att vistelsetiderna i mottagningssystemet ska bli så korta som möjligt.

Enligt 16 kap. 12 § UtlL meddelar Migrationsöverdomstolen prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Enligt utskottets mening bör kriterierna för att bevilja prövningstillstånd inte ändras och det bör inte heller bestämmelsen i 18 kap. 1 § UtlL om att offentligt biträde ska förordnas bara om det finns behov av det. Motionerna 2017/18:1939 (V) yrkandena 20 och 21 och 2017/18:2818 (L) yrkande 9 avstyrks därför.

Utlänningsdatalagen (2016:27) trädde i kraft den 12 februari 2016. Syftet med lagen är att ge Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. Av lagen framgår att visst informationsutbyte mellan polisen och Migrationsverket är tillåten.

EU:s dataskyddsreform innebär att en ny dataskyddsförordning kommer att utgöra grunden för generell personuppgiftsbehandling inom EU fr.o.m. den 25 maj 2018. Reformen omfattar även ett nytt direktiv med särregler för den personuppgiftsbehandling som utförs av behöriga myndigheter för bl.a. brottsbekämpning, lagföring och straffverkställighet. Regeringen har aviserat en proposition om en anpassning av utlänningsdatalagen till EU:s dataskyddsförordning till den 20 mars 2018. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion 2017/18:3178 (M) yrkande 11.

Frågan om att inrätta särskilda ansökningsområden nära de stora gränsövergångarna är inte aktuell eftersom det enligt utskottets mening inte är sannolikt att asylprocessen därigenom skulle bli vare sig effektivare eller mer rättssäker. Utskottet avstyrker därför motion 2017/18:3394 (KD) yrkande 2.

Inte heller är det aktuellt att införa slutna boenden för asylsökande som inte kan styrka sin identitet. Motion 2017/18:3890 (SD) yrkande 15 avstyrks därmed.

Barn och andra utsatta grupper

När det gäller barn i asylprocessen noterar utskottet att det av Migrationsverkets årsredovisning för 2017 framgår att verket sedan 2011 arbetar efter myndighetens barnpolicy som syftar till att stärka barnets rättigheter i alla beslut och åtgärder som verket har ansvar för. Dessutom finns stöddokument för handläggning av barn i familjer och ensamkommande barn, bl.a. checklistor för barnkonsekvensanalys. Uppföljningar visar dock återkommande på brister i att tillgodose barns rättigheter i asylprocessen. Uppföljning av skyddsprocessen visar på en stor risk att denna grupp osynliggörs och att uppdraget att pröva varje ärende individuellt inte uppfylls. Baserat på interna och externa uppföljningar av barnrättsperspektivet har en uppdragsplan tagits fram och nya verktyg och metoder börjat utvecklas för att bl.a. förbättra stödet till handläggare för analys av barns bästa i skyddsprocessen.

Regeringen gav i ett beslut den 6 juli 2017 Migrationsverket i uppdrag att genomföra kompetensbevarande och kompetensförstärkande insatser i myndighetens arbete med att säkerställa hög rättslig kvalitet och enhetlig rättstillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas. Av beslutet framgår bl.a. att Migrationsverket under 2013 gjorde en granskning och analys av ärenden där sexuell läggning eller könsidentitet hade åberopats. Myndigheten konstaterade att det fanns brister i handläggningen. Migrationsverket har därefter inrättat en särskild handläggningsordning där hbtq-specialister medverkar i ärenden där hbtq-skäl åberopats eller framkommit.

När det gäller frågan om situationen för kristna konvertiter vill utskottet framhålla att den som bedöms vara i behov av skydd och som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd här. Bedömningarna görs utifrån de individuella förutsättningarna i det enskilda fallet. Det är Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift att ta ställning till om det finns skäl för uppehållstillstånd, t.ex. på den grunden att asylsökanden vid ett återvändande skulle löpa risk att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.

I ett rättsligt ställningstagande från november 2012 om religion som asylskäl, inklusive konvertering, poängterade Migrationsverket behovet av att ha tillgång till korrekt och aktuell landinformation innan en utredning genomförs. Vidare lämnas rekommendationer för bedömningen av om grunderna för ansökan uppfyller kraven på förföljelse och att hänsyn även ska tas till att en person kan tillskrivas en religiös uppfattning som han eller hon inte har. Särskilt poängteras att sökanden inte ska behöva dölja eller avstå från sin religiösa tillhörighet om han eller hon inte väljer att göra det av personliga skäl.

Utskottet inser att det alltid kommer att finnas utrymme för förbättringar av Migrationsverkets hantering av asylärenden, framför allt i fråga om ärenden som rör t.ex. barn och hbtq-personer. Det arbete som pågår hos Migrationsverket med t.ex. barnkonsekvensanalyser och rättsliga ställningstaganden är steg i rätt riktning. Därtill förutsätter utskottet att resultatet av regeringens uppdrag kommer att innebära ytterligare förbättringar vad gäller hbtq-personer. Mot bakgrund av det som nu anförts anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande med anledning av de aktuella motionerna. Motionerna 2017/18:1939 (V) yrkandena 7–10, 12, 38 och 39, 2017/18:411 (L) yrkandena 1 och 2, 2017/18:423 (L) yrkande 2, 2017/18:444 (L) yrkandena 1, 3 och 5, 2017/18:3578 (L) yrkande 27, 2017/18:2818 (L) yrkande 10, 2017/18:3394 (KD) yrkande 24, 2017/18:1671 (MP) yrkande 5, 2017/18:1376 (S), 2017/18:1377 (S) yrkande 1 och 2017/18:2206 (S) avstyrks därför.

Åldersbedömning

Vid behandling av regeringens proposition 2016/17:121 Åldersbedömning tidigare i asylprocessen konstaterade utskottet i betänkande 2016/17:SfU18 att den tidigare ordningen för åldersbedömning innebar att en första bedömning gjordes i samband med ansökan om asyl, där verket bedömde rimligheten i de lämnade uppgifterna. En mer ingående bedömning gjordes emellertid inte förrän i samband med beslutet om uppehållstillstånd. Det innebar att en vuxen asylsökande som uppgett att han eller hon är under 18 år men vars ålder var svårbedömd kunde komma att placeras i ett boende avsett för barn. Enligt utskottet var det olyckligt att vuxna asylsökande kunde komma att behandlas som barn under asylprocessen och därmed få del av de rättigheter och förmåner som är avsedda för barn. Det kunde gälla placering i särskilt boende, skolgång och hälso- och sjukvård. Utskottet ansåg att en sådan ordning inte var lämplig, eller att den till och med var direkt olämplig. Utskottet välkomnade därför regeringens förslag om att tidigarelägga medicinska åldersbedömningar av ensamkommande barn som uppger att de är under 18 år men där det finns skäl att ifrågasätta uppgiften om ålder. Detta blev också riksdagens beslut (rskr. 2016/17:204).

Det är förstås otillfredsställande om det efter en genomgången åldersbedömning fortfarande är oklart om sökanden är under eller över 18 år. Det beror på att en åldersbedömning inte kan ge ett exakt svar på en persons ålder. Däremot är den ett hjälpmedel för att bedöma sannolikheten för att en asylsökande är äldre eller yngre än 18 år. I artikel 25.5 i det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU) anges dock att om det fortfarande finns tvivel om den enskildes ålder så ska beslutsfattaren utgå från att han eller hon är underårig. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion 2017/18:3890 (SD) yrkande 14.

Utskottet delar uppfattningen i motion 2017/18:3178 (M) yrkande 13 att det är viktigt med en väl fungerande ordning för åldersbedömning. Genom den ordning som infördes den 1 maj 2017 görs åldersbedömningar betydligt tidigare i asylprocessen än förut. Att föreskriva att en bedömning ska göras direkt vid ankomsten torde dock inte vara praktiskt genomförbart. Därmed avstyrker utskottet motionen i fråga.

Vad gäller frågan om huvudansvaret för de medicinska åldersbedömningarna bl.a. i migrationsprocessen liksom att medicinsk kompetens från andra länder ska kunna användas för åldersbedömningar anser utskottet att det i första hand är en fråga för regeringen att ta ställning till. Av det skälet avstyrks motion 2017/18:3178 (M) yrkandena 14 och 15.

Vad därefter gäller frågan om Migrationsverket på en kommuns begäran ska kunna föranstalta om en åldersbedömning konstaterar utskottet att det åligger Migrationsverket att utreda sökandens ålder i de fall det finns skäl att ifrågasätta hans eller hennes egen uppgift. Utskottet kan därför inte se något behov för en kommun att få till stånd en åldersbedömning. Utskottet avstyrker därmed motion 2017/18:3178 (M) yrkande 17.

Migrationsverket ska göra en åldersbedömning om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år, vilket enligt utskottet är en rimlig ordning. Utskottet kan därför inte ställa sig bakom kravet på att endast den som uppenbart är under 18 år ska slippa en åldersbedömning. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom kravet på att åldersbedömningar ska göras på de ensamkommande barn som anlänt de senaste fem åren. Utskottet avstyrker därför motionerna 2017/18:3890 (SD) yrkande 13 och 2017/18:310 (SD).

Även motion 2017/18:3545 (SD) yrkande 1 om obligatoriska åldersbedömningar avstyrks med det anförda.

När det gäller frågan om hur man ska se på ett fall av nekat samtycke till medicinsk åldersbedömning konstaterar utskottet att det ankommer på Migrationsverket att i varje enskilt fall ta ställning till om det finns godtagbara skäl till att den sökande inte vill genomgå en åldersbedömning. Därtill kommer att Migrationsverket har ett utredningsansvar som innebär att verket utifrån bevisningen i övrigt måste fatta ett beslut i ärendet. Av proposition 2016/17:121 (s. 25) kan utläsas att en ansökan om uppehållstillstånd inte kan avslås enbart på grund av att sökanden inte vill genomgå en medicinsk åldersbedömning. Utskottet kan inte se något skäl att ändra de nyligen beslutade reglerna om åldersbedömningar och avstyrker därmed motion 2017/18:3178 (M) yrkande 16.

Migrationsverket är enligt bestämmelserna i 13 kap. 13 § UtlL skyldigt att ändra ett beslut som verket har fattat som första instans, om verket finner att beslutet är oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, om det inte blir till nackdel för utlänningen. Skyldigheten gäller inte om Migrationsverket har lämnat över handlingarna i ärendet till en migrationsdomstol. I övriga fall gäller de möjligheter till omprövning som följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer. Utskottet anser inte att det finns skäl att utvidga möjligheterna till åldersbedömning för den som fått ett avslagsbeslut eller som överklagar ett sådant beslut. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2017/18:2818 (L) yrkande 11 och 2017/18:3394 (KD) yrkande 5.

I några motioner föreslås att en översyn ska göras i syfte att stärka skyddet för dem mellan 18 och 21 år respektive att säkerställa att Migrationsverket följer den gällande lagstiftningen om åldersbedömning. Utskottet anser att det i första hand bör ankomma på regeringen att ta ställning till behovet av sådana åtgärder. Därmed avstyrker utskottet motion 2017/18:1939 (V) yrkandena 4 och 19.

Säkra länder

Enligt 5 kap. 1 b § första stycket 3 UtlL får en asylansökan avvisas under vissa förutsättningar. Detta gäller bl.a. om sökanden kan sändas till ett land där han eller hon inte riskerar att utsättas för förföljelse eller dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd. Som ytterligare förutsättningar gäller att sökanden ska ha möjlighet att ansöka om skydd som flykting i det andra landet samt har en sådan anknytning till det aktuella landet att det är rimligt för honom eller henne att resa dit. Bestämmelsen infördes utlänningslagen i samband med genomförandet i svensk rätt av asylprocedurdirektivet (2005/85/EG), se prop. 2009/10:31, bet. 2009/10:SfU8, rskr. 20091710:133.

I juli 2016 lämnade kommissionen ett förslag till asylprocedurförordning, KOM(2016) 467. Förslaget innebär enligt regeringens faktapromemoria 2015/16:FPM131 bl.a. en harmonisering av användningen av begreppet säkraländer, dvs. första asylland (en sökande har redan beviljats skydd i ett tredjeland utanför EU), säkert tredjeland (sökanden kan sändas till ett tredjeland och där ansöka om och beviljas skydd) och säkert ursprungsland (sökandens ursprungsland bedöms generellt vara säkert för sina invånare men utesluter inte att enskilda från landet kan ha skyddsbehov). Tillämpningen av begreppen föreslås bli tvingande.

Kommissionen lade i september 2015 fram ett förslag till en förordning (KOM(2015) 452) som etablerar en gemensam förteckning på säkra ursprungsländer. Kommissionens anser att den EU-gemensamma förteckningen efter antagande ska integreras i asylprocedurförordningen. Enligt förslaget ska medlemsstaterna få ha kvar nationella listor på säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer under fem år efter ikraftträdandet av förordningen. Därefter ska det endast finnas EU-gemensamma förteckningar. Förslaget till asylprocedurförordning är för närvarande föremål för behandling i rådet.

Mot bakgrund av det arbete som pågår inom EU vad gäller frågan om säkra länder anser utskottet att det i nuläget inte finns något skäl för riksdagen att göra ett tillkännagivande i frågan. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 21 och 22, 2017/18:3443 (M), 2017/18:3890 (SD) yrkandena 3 och 25 och 2017/18:1310 (KD) yrkande 4.

Rätten för asylsökande att arbeta

En asylsökande har möjlighet att undantas från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Om den asylsökande saknar identitetshandlingar måste han eller hon medverka till att klarlägga sin identitet för att undantag ska göras.

I Migrationsverkets årsredovisning för 2016 angavs att allt fler personer de senaste åren har beviljats undantag. Antalet undantag till personer från Irak, Afghanistan och Iran hade ökat avsevärt sedan 2015. Störst andel med rätt att arbeta under väntetiden kom fortfarande från Syrien, även om färre undantag hade beviljats för den gruppen än under 2015. Under 2016 hade mer än dubbelt så många asylsökande arbetat än året innan och ökningen gällde både kvinnor och män. Andelen kvinnor av dem som arbetat hade dock sjunkit.

Av ett svar på en skriftlig fråga den 29 mars 2017 om AT-UND och krav på att klargöra sin identitet angav statsrådet Morgan Johansson att alla som styrkt sin identitet vid asylansökans inlämnande i praktiken får ett AT-UND. Om identiteten inte är styrkt vid ansökningstillfället, prövas möjligheten till AT-UND i stället vid varje tillfälle då den asylsökande lämnar in någon form av handling till Migrationsverket, som ensam eller tillsammans med andra dokument kan styrka identiteten. Enligt statsrådet är det viktigt att det finns incitament för den enskilde individen att i ett tidigt skede i processen medverka till att klarlägga sin identitet. Det är centralt för att säkerställa den reglerade invandringen men också i arbetet med att förhindra terrorism. Statsrådet såg därför inte någon anledning att vidta några åtgärder i frågan.

Utskottet delar uppfattningen att fler bör ges möjlighet att arbeta under asylprövningstiden eftersom det kan förbättra möjligheterna till etablering i det svenska samhället. Emellertid framstår det som ett rimligt krav att en asylsökande åtminstone ska medverka till att styrka sin identitet för att undantas från kravet på arbetstillstånd. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka motionsyrkanden om att slopa detta krav eller att på annat sätt ändra reglerna för att beviljas undantag.

Vidare är det enligt utskottet viktigt att asylsökande kan tilldelas ett sam-ordningsnummer så snart det är möjligt. Skatteverket har haft i uppdrag att i samråd med bl.a. Migrationsverket utreda förutsättningarna för att låta samtliga asylsökande i Sverige få ett samordningsnummer. I promemorian Samordningsnummer till asylsökande föreslår Skatteverket bl.a. att samtliga asylsökande ska tilldelas samordningsnummer och att Migrationsverket ska rekvirera numren från Skatteverket (dnr 1 31 176575-16/113). Promemorian har remissbehandlats. Beredning pågår alltjämt inom Regeringskansliet. Med hänsyn härtill anser utskottet att regeringens beredningsarbete bör avvaktas.

Utskottet noterar att finansmarknadsministern enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet den 15 juni 2016 efter ett möte med representanter för bankerna, Bankföreningen, Finansinspektionen och Migrationsverket enats om åtgärder som gör det möjligt för asylsökande med tillfälliga id-handlingar att öppna bankkonton i svenska banker. Utskottet har dock erfarit att många banker fortfarande nekar asylsökande att öppna ett bankkonto. Utskottet inser att det inte är möjligt att tvinga en bank att tillhandahålla tjänster men förutsätter att regeringen fortsätter att försöka förmå bankerna att leva upp till sitt åtagande.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3591 (M) yrkandena 4 och 5, 2017/18:2990 (M), 2017/18:3166 (M) yrkandena 4 och 5, 2017/18:3787 (C) yrkande 5, 2017/18:2818 (L) yrkande 19, 2017/18:3394 (KD) yrkande 8 och 2017/18:1671 (MP) yrkande 2.

Det gemensamma europeiska asylsystemet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. migrationspolitiken inom EU, Dublinförordningen och ett EU-gemensamt system för vidarebosättning.

Jämför reservation 41 (M), 42 (SD), 43 (C), 44 (V), 45 (L) och 46 (KD).

Gällande ordning

EU har sedan 1999 arbetat för att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem (CEAS) och förbättra det befintliga regelverket. Under åren fram till 2005 antogs ett antal rättsakter inom EU på asylområdet (asylprocedurdirektivet, skyddsgrundsdirektivet, mottagandedirektivet, Dublinförordningen och Eurodacförordningen). Mellan 2008 och 2012 föreslog kommissionen ändringar i dessa rättsakter, som en del i det gemensamma europeiska asylsystemet, som antogs av EU-länderna 2013.

Flera av dessa EU-förordningar och EU-direktiv är för närvarande under revidering. Kommissionens förslag till rättsakter lades fram i maj och juni 2016 och befinner sig i olika stadier i lagstiftningsförfarandet och granskas just nu av Europaparlamentet och rådet. I Europeiska rådets slutsatser från den 19 oktober 2017 manades till ytterligare konvergens om reformen av det gemensamma asylsystemet i riktning mot konsensus under första halvåret 2018. Den 7 december 2017 meddelade kommissionen en färdplan för ”migrationspaketet” i syfte att nå en överenskommelse i juni 2018. Det övergripande syftet med migrationsreformen är bl.a. att skapa större konvergens i EU:s asylsystem och säkerställa en rättvisare behandling av sökande i EU samt att se till att det finns snabba och effektiva förfaranden i alla medlemsstater. Utfallet av prövningarna behöver enligt kommissionen bli mer lika och systemet behöver mekanismer där man kan visa solidaritet genom att dela på ansvaret vid toppar i inströmningen av asylsökande. Huvudingredienserna i det integrerade paketet är solidaritet, ansvarstagande, effektivitet och rättvisa. Rättsakterna måste, enligt kommissionen, betraktas som en helhet och bör beslutas samtidigt, men kommissionen understryker att det skulle gå snabbare att genomföra reformen om EU:s asylmyndighet och Eurodacförordningen antas före de andra rättsakterna.

Dublinförordningen reglerar vilket land som ska pröva en asylansökan och bygger på första asyllandsprincipen. De övergripande målen för förslaget till ny förordning (KOM(2016) 270) är att öka systemets förmåga att på ett effektivt och verkningsfullt sätt fastställa vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva ansökan om internationellt skydd, att säkerställa en rättvis fördelning av ansvaret mellan medlemsstaterna genom att dagens system kompletteras med en korrigerande tilldelningsmekanism samt att avvärja missbruk och förebygga sekundär förflyttning som asylsökande företar sig inom EU. Tilldelningsmekanismen ska, enligt förslaget, aktiveras automatiskt när en medlemsstat ställs inför ett oproportionerligt högt antal asylansökningar och tydliga bestämmelser om att asylsökande är skyldiga att lämna in asylansökan i första inreseland och sedan stanna i den medlemsstat som är ansvarig för prövningen ska införas. Utöver detta innehåller förslaget förändringar som innebär bl.a. att bestämmelser om ansvarets upphörande och en väsentlig förkortning av tidsfrister för att begära, besvara samt verkställa överföringar mellan medlemsstaterna stryks. Rådet har ännu inte antagit en gemensam position och förhandlingarna fortsätter på politisk nivå för att hitta en kompromiss som möjliggör en fortsatt behandling av förslaget i rådets förberedande organ.

Kommissionens förslag till asylprocedurförordning (KOM(2016) 467) ska ersätta det nuvarande direktivet. Målet är att öka harmoniseringen mellan medlemsstaterna och fastställa ett enhetligt förfarande för internationellt skydd som är effektivt, rättvist och balanserat. Förslaget innebär bl.a. fler och kortare tidsfrister, striktare regler för att motverka missbruk av systemet genom bl.a. att sökande måste ansöka om asyl i den första medlemsstat som han eller hon reste in i samt en tydlig skyldighet för den sökande att samarbeta med myndigheterna genom hela processen. Det blir obligatoriskt för prövande myndigheter med påskyndade förfaranden i vissa fall. Garantierna för asylsökande stärks när det gäller rätten till information och till rättsligt biträde. Garantierna för barn stärks bl.a. genom tidsfrister för förordnande av företrädare och krav på tillsyn över företrädarna. Det föreslås även att medlemsstaterna ska godta en medicinsk åldersbedömning som gjorts i en annan medlemsstat. Användningen av begreppet säkra länder ska enligt förslaget harmoniseras (säkert ursprungsland, första asylland, och säkert tredjeland). Tillämpningen av begreppen görs tvingande. Medlemsstaterna får ha kvar nationella listor på säkra ursprungsländer och säkra tredjeländer i fem år efter att förordningen börjat gälla. Förslaget har till skillnad från nu gällande direktiv ingen bestämmelse om medlemsstaternas möjlighet att införa förmånligare bestämmelser.

Förslaget till skyddsgrundsförordning syftar till en ökad harmonisering mellan medlemsstaterna när det gäller bedömningar av asylansökningar och innehållet i beviljat skydd (KOM(2016) 466). Det föreslås bl.a. tydligare krav på omprövning av skyddsbehovet samt att flyktingar ska kunna beviljas uppehållstillstånd i tre år som kan förlängas tre år i taget och alternativt skyddsbehövande i ett år som kan förlängas med två år i taget. Tillstånden förlängs minst så länge skyddsskälen kvarstår. Förslaget påverkar inte medlemsstaters möjlighet att bevilja skydd till andra grupper än flyktingar och subsidiärt skyddsbehövande. Incitamenten för flyktingar att förflytta sig inom EU bedöms minska om de behandlas lika i alla medlemsstater.

Det övergripande målet med förslaget till mottagandedirektiv är att harmonisera mottagningsvillkoren för att säkerställa en värdig behandling av asylsökande inom EU samt att minska incitamenten att flytta inom EU (KOM(2016) 465). Förslaget innebär bl.a. att skyldigheten för den sökande att stanna i ansvarig medlemsstat skrivs in i direktivet och nya grunder införs för när mottagningsvillkoren kan bli indragna eller reducerade. Tidsfristen när en asylsökande får tillträde till arbetsmarknaden förkortas från nio till sex månader. Medlemsstaterna uppmuntras även att ge tillträde tidigare och senast efter tre månader, om ansökan är välgrundad.

Förslaget om revidering av förordningen om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) syftar till att stärka Easo för att förbättra genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet. Förslaget innebär ett utökat mandat och betydligt fler uppgifter för myndigheten. Den nuvarande förordningen ersätts, och namnet på myndigheten föreslås bli Europeiska unionens asylbyrå (European Union Agency for Asylum). Byrån föreslås få fem huvuduppgifter: stärka praktiskt samarbete och informationsutbyte, tillförsäkra en ökad konvergens i EU vid bedömningen av skyddsbehov, främja ett enhetligt genomförande av EU-rätten, övervaka och utvärdera genomförandet av det gemensamma asylsystemet samt erbjuda utökat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna.

Målet med förslaget om ett EU-gemensamt system för vidarebosättning är att tillhandahålla en gemensam strategi för säker och laglig inresa till unionen för tredjelandsmedborgare i behov av internationellt skydd, att minska trycket på medlemsstaternas asylsystem till följd av spontana inresor och att tillhandahålla ett gemensamt bidrag från unionen till de globala vidarebosättningsinsatserna (KOM(2016) 468). Avsikten med förslaget är att etablera en ram för EU:s politik för vidarebosättning och förslaget innebär bl.a. en breddning av begreppet vidarebosättning så att det även inkluderar internflyktingar, att urvalskriterier följer UNHCR:s vidare-bosättningskategorier med tillägg av en kategori som innefattar personer med socioekonomisk sårbarhet, att personer som har eller har försökt resa in i EU olovligen de senaste fem åren inte ska kunna komma i fråga för EU:s vidarebosättningsramverk samt att det ska finnas ett ordinärt och ett skyndsamt förfarande. Förslaget innebär också ett inrättande av nationella kontaktpunkter, där Easo ska bistå medlemsstaterna med koordinering av vidarebosättning mellan medlemsstat och tredjeland samt inrättande av en högnivåkommitté ledd av kommissionen som ska ge politisk vägledning vid genomförandet av det gemensamma arbetet.

Förslaget innehåller inga bestämmelser som tvingar en EU-medlemsstat att ta en viss andel av en EU-gemensam vidarebosättningskvot. Det föreslås dock att rådet ska ges genomförandebefogenheter årligen genom ett separat beslut. Dessa beslut fattade av rådet kan innebära att en medlemsstat måste ta emot kvotflyktingar.

Förslaget till ny Eurodacförordning är tänkt att stärka Eurodacsystemet för att återspegla förändringarna i Dublinsystemet och se till att systemet fortsätter att tillhandahålla de fingeravtrycksbevis som behövs (KOM(2016) 271). Kommissionen föreslår därför att nuvarande förordning ändras och att tillämpningsområdet utvidgas i syfte att identifiera tredjelandsmedborgare som vistas olagligt och som har rest in irreguljärt vid unionens yttre gränser. Informationen ska sedan användas för att bistå medlemsstaterna att skaffa fram resehandlingar för tredjelandsmedborgare som ska återsändas. Mot bakgrund av detta föreslår kommissionen att åldersgränsen för tagning av barns fingeravtryck ändras från 14 år till 6 år, att uppgifter om identiteten för en migrant som vistas utan tillstånd delas med tredjeland vid behov men endast för återsändandeändamål. Vidare föreslås att en ny biometrisk uppgift – en ansiktsbild – ska samlas in av medlemsstaterna och lagras i det centrala systemet, att fler uppgifter än fingeravtryck och ansiktsbild kan lagras i Eurodac – bl.a. födelsedatum, nationalitet och identitetshandlingar – samt att uppgifter om personer som vistas utan tillstånd i unionen och inte har ansökt om asyl sparas i fem år för att kunna följa sekundära förflyttningar.

Genom Agenda 2030 åtar sig världens stater att samarbeta bl.a. för att ”underlätta säker, ordnad, laglig och ansvarsfull migration” och att respektera alla migranters mänskliga rättigheter, oavsett migrationsstatus. Staterna åtar sig även att ge migranter tillgång till ett livslångt lärande samt att utrota människohandel. Inom EU arbetar kommissionen med att integrera målen för Agenda 2030 med EU:s politik. I linje med åtagandena inom ramen för Förenta nationerna (FN) uppmanas medlemsstaterna i EU att fortsätta att ta sitt ansvar och att utarbeta nationella ramar för uppnåendet av målen i Agenda 2030.

Motionerna

I kommittémotion 2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 58 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska fortsätta att driva på för ett fungerande EU-gemensamt asylsystem, där fattade beslut efterlevs. Motionärerna anser att några länder, bl.a. Sverige, har fått ta ett oproportionerligt stort ansvar för flyktingsituationen och att alla medlemsländer måste efterleva EU-gemensamma beslut. I yrkande 59 begärs ett tillkännagivande om ökad användning av ekonomiska incitament för att EU:s medlemsländer ska följa fattade beslut. Motionärerna anser att dagens regelverk kan kompletteras med ett system där bidrag dras in om ett land inte följer EU-gemensamma beslut. Även höjda eller sänkta medlemsavgifter skulle kunna användas utifrån hur väl besluten implementerats. I yrkande 64 begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör ställa krav på att alla EU:s medlemsstater deltar och utökar sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem. Enligt motionärerna är kvotflyktingsystemet det mest rättvisa och säkra system som finns för ett lands mottagande av människor med skyddsbehov. I yrkande 65 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska vara drivande för att dagens EU-gemensamma asylsystem på sikt ersätts med ett nytt system. Motionärerna anser att EU:s asylprövning bör göras utanför EU och att det yttre gränsskyddet i EU bör förstärkas. Samarbetet med länder utanför Europa beträffande återvändandet behöver förbättras och det ska bli lättare att ta sig till Europa lagligt genom att t.ex. arbetskraftsinvandra.

I partimotion 2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 5 ett tillkännagivande om transportörsansvar. Motionärerna vill se ett utökat transportörsansvar som omfattar alla transportörer som utför resor till Sverige, inklusive färje-, tåg- och busstrafik.

I partimotion 2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) begärs i yrkande 15 ett tillkännagivande om att Sverige ska driva att EU tar ett gemensamt och solidariskt ansvar för flyktingmottagandet med en jämnare fördelning mellan EU:s länder. Motionärerna anser att det för att värna den inre rörligheten behövs en fungerande yttre gräns och en gemensam asylpolitik. I ett EU-gemensamt system för flyktingmottagande behövs en jämnare fördelning av asylsökande och mekanismer för en fungerande omfördelning. I yrkande 16 begär motionärerna ett tillkännagivande om att Sverige ska driva att det behöver finnas kännbara sanktioner för de länder som inte lever upp till EU-fördelningen av flyktingar, t.ex. i form av nedsatta strukturbidrag. Enligt motionärerna bör även asylsökande och flyktingar ha rätt att röra sig fritt i EU, men det ska bara gå att registrera sin asylansökan i ett land. I yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska verka för att EU:s asylmottagande ska vara så robust att avtal med tredjeland inte behövs och att demokratiska principer, grundläggande mänskliga rättigheter, non-refoulement och ett värdigt mottagande ska värnas i de fall avtal mellan EU och tredjeland ändå sluts.

I kommittémotion 2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) begärs i yrkande 8 ett tillkännagivande om att Sverige ska driva att EU tar ett gemensamt och solidariskt ansvar för flyktingmottagande, med en jämnare fördelning mellan EU:s länder.

I partimotion 2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär motionärerna i yrkande 22 ett tillkännagivande om att Sverige inom EU bör verka för en flyktingpolitik som värnar asylrätten och grundläggande mänskliga rättigheter. Motionärerna anser att fler länder behöver ta sitt ansvar för mottagandet av människor på flykt och att de asylsökande bör få större inflytande över var de söker asyl. I yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om att Sverige bör verka för att förordningen om en EU-gemensam vidarebosättning inte används för att sluta avtal liknande det mellan EU och Turkiet eller införa s.k. humanitarian admission programmes. Förordningen om en EU-gemensam vidarebosättning bör säkerställa att EU täcker minst 25 procent av UNHCR:s globala behov av vidarebosättning. Den får inte användas för att förhandla fram avtal som hindrar människor på flykt att komma till Europa. Enligt motionärerna innebär uppgörelsen mellan EU och Turkiet ett avsteg från asylrätten eftersom Turkiet inte är ett säkert tredjeland. Landet har undermåliga asylprocesser och flyktingar har skickats tillbaka till krigets Syrien. Motionärerna begär i yrkande 24 ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att avtalet mellan EU och Turkiet sägs upp. I yrkande 25 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att EU slutar att finansiera den libyska kustbevakningen och att relationer med Libyen bygger på full respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter. Enligt motionärerna stoppar kustbevakningen båtar med flyktingar, vilka förs tillbaka till Libyens häkten. Situationen för de flyktingar som befinner sig i Libyen är fruktansvärd. Förfarandet innebär uppenbara risker för ett aktivt bidragande till grova brott mot mänskliga rättigheter. I yrkande 26 begär motionärerna ett tillkännagivande om att såväl Sverige som enskilt land som EU och FN bör motverka alla beslut som innebär att asylrätten och flyktingars mänskliga rättigheter kränks. Motionärerna anser att samarbete med tvivelaktiga stater som Etiopien, Sudan och Libyen för att hindra människor på flykt bidrar till grova kränkningar av mänskliga rättigheter. I yrkande 27 begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) avvecklas. Enligt motionärerna blir konsekvensen av den, och att EU bygger högre murar, militariserar samt externaliserar gränserna, att EU snart kommer att ha en överstatlig gränspolis för att rädda den inre rörligheten. I yrkande 28 begärs ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör verka för att inriktningen av Frontex verksamhet ändras på ett djupgående sätt så att både asylrätten och skyldigheten att bistå skeppsbrutna respekteras. I yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att regeringen inom EU bör verka för att korta ned listan över visumpliktiga länder och för att visumkrav inte ska användas för att stänga ute flyktingar. Motionärerna anser att visumkrav som riktas mot länder där det pågår krig eller omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter stänger ute flyktingar och andra skyddsbehövande, vilket är ett allvarligt hot mot asylrätten. I yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för att transportörsansvaret inom EU avskaffas. Enligt motionärerna är konsekvensen av transportörsansvaret att flyktingar får vända sig till smugglare med sjöovärdiga båtar för resa över Medelhavet, med livet som insats.

I kommittémotion 2017/18:533 av Jasmine Posio Nilsson m.fl. (V) begärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om att såväl Sverige som enskilt land som EU och FN ska verka för en migrationspolitik som utgår från Agenda 2030. Enligt motionärerna behöver fler stater ta ett större ansvar för att erbjuda människor en fristad men också för att finna konstruktiva lösningar på hur migrationen ska hanteras. Motionärerna menar att Europa och USA i stället har infört gränskontroller, byggt murar och infört inreseförbud. När utvecklingen inom EU går åt fel håll måste Sverige stå upp för asylrätten och de grundläggande principerna för bistånd samt visa hur migration och utveckling hör ihop och kan stärka varandra.

I partimotion 2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) begärs i yrkande 8 ett tillkännagivande om en gemensam migrationspolitik. Motionärerna anser att fria gränspassager inom Schengen förutsätter en yttre gränskontroll som är effektiv, rättssäker och garanterar att asylrätten värnas. Länder som systematiskt kränker rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter i den yttre gränskontrollen ska suspenderas ur Schengensamarbetet. EU behöver en fungerande asylpolitik där medlemsländerna delar på ansvaret under ordnade former. Den som söker asyl ska garanteras en rättssäker och värdig behandling i samtliga länder. Den som är i behov av internationellt skydd ska få det, samtidigt som den som fått avslag på sin asylansökan lättare än i dag ska kunna återföras till sitt hemland.

I partimotion 2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) begär motionärerna i yrkande 28 ett tillkännagivande om ett hbt-perspektiv inom EU:s asylpolitik. Enligt motionärerna behöver det pågående arbetet för att stärka den gemensamma europeiska asylpolitiken ha ett tydligt hbt-perspektiv. Det ska inkludera såväl lagstiftningen som en uppföljning av lagens tillämpning i olika EU-länder. Även mottagandet av asylsökande måste ske på ett sätt som tydligt värnar hbt-personers lika rättigheter.

I kommittémotion 2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) begär motionärerna i yrkande 2 ett tillkännagivande om behovet av en stärkt och mer harmoniserad asylpolitik på EU-nivå. Motionärerna anser att flyktingmottagandet inom EU är alltför ojämnt fördelat. Vid en ökning av antalet kvotflyktingar får fler människor möjlighet till lagliga vägar till EU, vilket är nödvändigt. Människor ska inte behöva riskera livet på väg till säkerhet och bli beroende av människosmugglare som tjänar pengar på deras utsatthet.

I kommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) begärs i yrkande 32 ett tillkännagivande om en reformering av Dublinförordningen. Enligt motionärerna är det bäst att de personer som vill söka asyl i EU gör det vid gemensamma EU-beskickningar innan inresa eller vid unionens yttre gräns och de asylsökande ska därefter fördelas mellan EU:s medlemsstater baserat på en specifik fördelningsnyckel. I fördelningen av asylsökande mellan medlemsstaterna bör hänsyn framför allt tas till befolkningsstorlek, ekonomisk styrka och tidigare ansvarstagande på asylområdet. I yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om att alla EU:s medlemsländer ska ta emot kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s program för vidarebosättning.

I motion 2017/18:772 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att den svenska regeringen ska verka för att stöd från EU:s fonder villkoras till medlemsstaternas efterlevnad av miniminivåer för den gemensamma solidariska asylpolitiken. Enligt motionärerna kan Sverige inte stå passivt inför avsaknaden av ett effektivt gemensamt sanktionssystem mot medlemsstater som grovt avviker från unionens kärnvärden. Lojalitet mot principerna för Europasamarbetet förutsätter ömsesidighet för att inte urholkas. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att ett framtida ”Schengensystem” bör kopplas till den gemensamma solidariska asylpolitiken. Enligt motionärerna är det inte rimligt att vissa medlemsstater undandrar sig ansvar genom att inte omfattas av EU:s skyddsgrundsdirektiv och andra gemensamma miniminivåer. Den fria rörligheten och gemensamma gränspolitiken, som regleras i Schengensystemet, bör vara sammankopplat med en bindande överenskommelse om solidariskt ansvarstagande för asylpolitiken. I yrkande 3 begär motionärerna ett tillkännagivande om att rätten till en förbehållslös individuell asylprövning inte får inskränkas genom EU:s förslag om ett system för säkra länder. Enligt motionärerna kan det inom varje grupp asylsökande från ett visst land finnas individer som har mycket starka skyddsbehov. I enlighet med folkrätten måste EU-samarbetet kring listor med s.k. säkra länder utformas så att varje enskild asylsökandes rätt till en förbehållslös individuell prövning, oavsett nationalitet, inte riskerar att åsidosättas eller inskränkas.

I motion 2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om att regeringen inom EU ska vara pådrivande för att säkerställa att förföljelse på grund av sexuell läggning och könstillhörighet ska utgöra asylskäl inom hela unionen samt värna möjligheten att kunna få skydd även för s.k. ”sur place-skäl”.

Utskottets ställningstagande

Sverige har under både den nuvarande regeringen och den förra regeringen prioriterat det internationella arbetet för att öka den globala ansvarsfördel-ningen och andra länders mottagande av kvotflyktingar. Vidarebosättning är ett väl beprövat system och det säkraste sättet för personer i behov av skydd att komma till EU, men det måste vara i betydande omfattning för att vara meningsfullt. Vidarebosättning måste dock ses som ett komplement och ska inte ersätta den individuella asylrätten.

Genom att fler skyddsbehövande kommer i fråga som kvotflyktingar erbjuds de mest sårbara människorna en säker väg till trygghet. Utskottet kan konstatera att Sverige aktivt driver frågan om att fler medlemsstater måste ta emot kvotflyktingar och öka sina kvoter. Utskottet anser att det behövs alternativ till flyktingsmuggling och att Sverige bör verka för att skapa fler lagliga vägar för att kunna söka sig till Europa. Utskottet kan konstatera att regeringen inom ramen för bl.a. förslaget till ett EU-gemensamt system för vidarebosättning arbetar med denna fråga. Utskottet vill också peka på att ett annat sätt kan vara att underlätta möjligheten till arbetskraftsinvandring.

I linje med åtagandena inom ramen för FN:s Agenda 2030 uppmanas medlemsstaterna att fortsätta att ta sitt ansvar och att utarbeta nationella ramar för uppnåendet av målen. Som en del i Sveriges genomförande av agendan tillsatte regeringen i mars 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet. Regeringen har aviserat att den kommer att ta fram en handlingsplan för Agenda 2030 under våren 2018. Uskottet noterar vidare att EU deltar i arbetet med att utveckla ett s.k. migrationsramverk utifrån intentionerna i FN:s New York-deklaration för flyktingar och migranter.

Ett omfattande förhandlingsarbete pågår för att öka harmoniseringen av medlemsstaternas asyl- och mottagandesystem och få en jämnare fördelning av asylsökande i unionen genom en omfördelningsmekanism och en mer sammanhållen handläggningsprocess. Utskottet välkomnar en ökad harmonisering samtidigt som enskilda medlemsstater bör kunna ha en mer generös politik i vissa delar. Mycket arbete återstår dock för att få ett nytt gemensamt fungerande asylsystem på plats där alla EU:s länder tar ansvar för att ta emot människor på flykt inom EU och som tillgodoser höga rättssäkerhetskrav och värnar asylrätten. I likhet med flera motionärer anser utskottet att fler medlemsstater måste ta ett betydligt större ansvar än vad de hitintills gjort. Utskottet kan konstatera att regeringen arbetar aktivt med dessa frågor inom ramen för de förhandlingar som pågår om det europeiska gemensamma asylsystemet.

Kommissionen kan föra talan i form av ett överträdelseärende mot en EU-medlemsstat om kommissionen anser att staten inte har införlivat EU:s regelverk korrekt. Det är kommissionen som beslutar om att inleda en eventuell överträdelsetalan mot medlemsstaten. Utskottet vill peka på att frågan om hur EU ska förmå en medlemsstat att genomföra fattade beslut har hög prioritet inom EU. Även frågan om solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna diskuteras på olika nivåer inom EU.

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår inom EU med att refor-mera det gemensamma europeiska asylsystemet och regeringens pådrivande arbete anser utskottet att det saknas skäl för riksdagen att göra några tillkännagivanden med anledning av motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 58, 59, 64 och 65, 2017/18:3684 (C) yrkandena 15–17, 2017/18:3787 (C) yrkande 8, 2017/18:1939 (V) yrkandena 22–29, 2017/18:533 (V) yrkande 6, 2017/18:3194 (L) yrkande 8, 2017/18:2818 (L) yrkande 2, 2017/18:3394 (KD) yrkandena 32 och 33, 2017/18:772 (S) yrkandena 1–3 samt 2017/18:1377 (S) yrkande 4. Motionerna avstyrks därmed.

Enligt 9 kap. 3 § UtlL har en transportör en skyldighet att kontrollera att en utlänning som transportören transporterar till Sverige direkt från en stat som inte omfattas av Schengenkonventionen har pass och de tillstånd som krävs för resan in i landet. Transportören kan också behöva kontrollera att utlänningen har medel för sin hemresa. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom ett yrkande om en utökning av transportörsansvaret eller att transportörsansvaret ska tas bort. Motionerna 2017/18:3890 (SD) yrkande 5 och 2017/18:1939 (V) yrkande 31 avstyrks därför.

Det s.k. rörlighetsdirektivet (2004/38/EG), som genomförts i svensk rätt, reglerar unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i en annan medlemsstat. Begreppet familjemedlem i rörlighetsdirektivet omfattar även registrerade partner. Emellertid förutsätter likställandet i respektive nationell lagstiftning att den mottagande medlemsstaten behandlar registrerade partnerskap som likvärdiga med äktenskap.

Utskottet konstaterar att en registrerad partner till en unionsmedborgare för svenskt vidkommande ska räknas som familjemedlem enligt rörlighetsdirektivet, och förutsätter att Sverige även fortsättningsvis verkar för att regelverket fullt ut görs icke-diskriminerande. Motion 2017/18:3578 (L) yrkande 28 avstyrks med det anförda.

Mottagande av asylsökande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. sysselsättning för asylsökande, eget boende och utsatta grupper på asylboenden. 

Jämför reservation 47 (M), 48 (SD), 49 (C), 50 (V), 51 (L), 52 (KD), 53 (SD), 54 (L), 55 (KD), 56 (V), 57 (L) och 58 (KD) samt det särskilda yttrandet (KD).

Gällande ordning

Allmänt om mottagandet

Migrationsverket har enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., förkortad LMA, huvudansvaret för mottagande av asylsökande m.fl. och driver förläggningar, men får ge i uppdrag åt någon annan att driva en förläggning (2 § LMA). Asylsökande ska erbjudas plats på en förläggning. Den som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning utan skaffar eget boende (EBO) ska ändå registreras vid en förläggning (3 § LMA).

Migrationsverket svarar för att bistånd lämnas till asylsökande enligt LMA i form av bl.a. bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag. Rätten till bistånd för vuxna som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år upphör när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om det inte finns någon tidsfrist, när beslutet inte längre kan överklagas (11 § LMA). Vidare upphör rätten till bistånd när uppehållstillstånd beviljas, utom i de fall utlänningen vistas på förläggning och inte har anvisats eller kunnat utnyttja en anvisad plats i en kommun. Den som inte vistas på förläggning har rätt till bistånd under en månad från den dag de har beviljats uppehållstillstånd (8 § LMA).

Asylsökande som på egen hand ordnar bostad har i särskilda fall rätt till bostadsersättning (16 § LMA). I förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. anges i 4 § att bostadsersättning får beviljas den som har har fått eller erbjudits en anställning om minst tre månader och för att kunna börja anställningen måste flytta till ort där Migrationsverket saknar möjlighet att erbjuda anläggningsboende.

Migrationsverkets ansvar för organiserad sysselsättning för asylsökande, som bl.a. inkluderat praktikplatser, har upphört.

Enligt förordning 2016:1363 har länsstyrelserna i stället uppdraget att från den 1 februari 2017 ansvara för insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd i Migrationsverkets anläggningsboenden. Insatserna består bl.a. i att stärka personernas kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden.

Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, som trädde i kraft den 1 mars 2016, innebär att alla kommuner är skyldiga att efter anvisning ta emot personer som fått uppehållstillstånd för bosättning. Syftet är att nyanlända snabbare ska kunna påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Förslaget innebär att en kommun ska kunna anvisas att ta emot ett visst antal personer. Lagen omfattar i första hand nyanlända som vistas på Migrationsverkets anläggningsboenden och kvotflyktingar.

När ett ensamkommande barn anländer till Sverige och ansöker om asyl får barnet i enlighet med socialtjänstlagen (2001:453) ett tillfälligt omhändertagande och boende i den kommun, ankomstkommunen, där barnet gett sig till känna för svenska myndigheter. Migrationsverket ska så snart som möjligt efter det att barnet ansökt om asyl anvisa en kommun som får det långsiktiga ansvaret för barnets boende och omsorg, en s.k. anvisningskommun (3 § LMA). Anvisningskommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp han eller hon behöver enligt socialtjänstlagen.

Motionerna

Allmänt om mottagandet

Ulf Kristersson m.fl. (M) begär i partimotion 2017/18:3591 yrkande 14 ett tillkännagivande om att Migrationsverket i första hand ska använda verkets egna boenden och att lägenheter i kommunala bostadsbolag bör överlåtas till kommuner som så vill. Detta leder till kostnadseffektivitet samtidigt som lägenheter kan frigöras.

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3178 yrkande 43 ett tillkännagivande om att låta Statskontoret snabbutreda om takpriset för Migrationsverket boenden bör sänkas och om avtalstiderna för dessa boenden bör förändras. Motionärerna anser att det behövs en ökad kostnadskontroll i Migrationsverkets verksamhet. I yrkande 44 begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket i större utsträckning ska driva boenden i egen regi. I yrkande 45 begärs ett tillkännagivande om förändringar i regelverket för upphandlingar av asylboenden. För att få en jämnare fördelning bör upphandlingar från privata aktörer i kommuner som redan tar ett stort ansvar för asylsökande undantas.

I motion 2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om att nyanlända ska bekosta sina egna offentliga migrations- och integrationskostnader med lån. Motionären anser att detta skulle kunna gälla t.ex. kostnader för flyktingboende eller undervisning.

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2017/18:3890 yrkande 17 ett tillkännagivande om ersättningssystemet för asylsökande. Kuponger bör enligt motionärerna ersätta dagersättningen.

I motion 2017/18:83 av Sara-Lena Bjälkö (SD) begärs ett tillkännagivande om kommunalt veto vid tecknande av avtal med Migrationsverket. Migrationsverket kan i dag teckna avtal med privata aktörer om asylboenden utan att kommunen kan påverka besluten. Motionären anser att inga avtal ska få tecknas utan kommunernas medverkan.

I motion 2017/18:2380 av Richard Jomshof (SD) begärs ett tillkännagivande om att utreda möjligheten att införa ett system som innebär att en asylsökande som kommer till Sverige ska kunna få sina värdesaker beslagtagna för att delfinansiera sitt uppehälle under asylprocessen.

Johanna Jönsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2017/18:3787 yrkande 16 ett tillkännagivande om att utreda hur mottagandeansvaret kan flyttas till kommunerna.

Annika Qarlsson m.fl. (C) begär i kommittémotion 2017/18:3789 yrkande 46 ett tillkännagivande om ett utökat uppdrag till Migrationsverket att med ett jämställdhetsperspektiv förbättra boendetryggheten för asylsökande under deras väntan på beslut.

Christina Höj Larsen m.fl. (V) begär i kommittémotion 2017/18:1937 yrkande 1 ett tillkännagivande om förslag på hur den grundläggande kapaciteten i asylmottagandet kan stärkas och beredskapen för tillfälliga ytterligare påfrestningar ökas.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2017/18:2818 yrkande 17 ett tillkännagivande om att bryta sysslolösheten under asyltiden. De asylsökande bör själva sköta städning, matlagning och liknande på det egna boendet. I yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om boenden för asylsökanden, inklusive en effektivare statlig organisation och fler långsiktiga anläggningsboenden till rimligt pris. Migrationsverket bör ges förutsättningar att driva anläggningsboenden, och lägenheter bör prioriteras för dem med uppehållstillstånd, särskilt barnfamiljer.

Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3394 yrkande 7 ett tillkännagivande om att asylsökande ska arbeta 16 timmar i veckan på asylboendet med t.ex. lokalvård, matservering, trädgårdsarbete och vaktmästartjänster. I yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om vikten av ett gott mottagande för att förhindra ett långvarigt utanförskap.

Désirée Pethrus m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3650 yrkande 5 ett tillkännagivande om att inom ramen för asylprogrammet erbjuda sysselsättning för asylsökande. Asylsökande bör arbeta 16 timmar per vecka vid det egna boendet.

I motion 2017/18:1118 av Magnus Manhammar (S) begärs ett tillkännagivande om civilsamhällesorganisationer och asylboende. Om sådana organisationer fick möjlighet att driva asylboenden skulle det motverka vinstmaximering och oseriösa aktörer.

I motion 2017/18:2221 av Olle Thorell m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att ge Migrationsverket i uppdrag att i högre utsträckning än i dag driva boenden för asylsökande i egen regi.

Eget boende (EBO)

Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begär i partimotion 2017/18:3890 yrkande 21 ett tillkännagivande om en översyn av EBO-lagen. Antingen ska rätten till eget boende avskaffas helt eller undantag kunna medges för redan hårt ansatta kommuner.

Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) begär i kommittémotion 2017/18:3633 yrkande 3 ett tillkännagivande om att avskaffa EBO-lagen. Lagen leder till bl.a. trångboddhet och svarthandel med kontrakt.

I motion 2017/18:3645 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) begärs ett tillkännagivande om att skyndsamt utreda och återkomma med förslag på ändrad lagstiftning. Motionärerna vill dels avskaffa EBO-lagen, dels att hyresrätten ska förverkas om en lägenhet har upplåtits utan fastighetsägarens godkännande.

I motion 2017/18:2466 av Markus Wiechel (SD) begärs ett tillkännagivande om att avskaffa EBO-lagen, som bidrar till utanförskap och segregation.

I motion 2017/18:279 av Ola Johansson (C) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om en utvärdering och översyn av EBO-lagen för att motverka trångboddhet och svarthandel. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att kommuner ska ha möjlighet att granska att lägenheter för asylsökande och nyanlända som ordnar eget boende uppfyller minimikrav på bl.a. boyta.

Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2017/18:2815 yrkande 37 ett tillkännagivande om att EBO-systemet under perioder bör kunna begränsas i vissa kommuner eller kommundelar. EBO-lagen leder till trångboddhet, svarthandel med kontrakt och barn som växer upp under svåra förhållanden.

I motion 2017/18:494 av Robert Hannah (L) begärs ett tillkännagivande om att utreda och ersätta eget boende (EBO) med värdigt eget boende (VEBO). EBO-lagen leder till trångboddhet och utanförskap. Migrationsverket bör därför granska boendet och kontrollera att personer som uppger en viss adress också bor där. Vidare bör kommuner kunna få dispens från eget boende för asylsökande i utsatta områden.

Aron Modig m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3394 yrkande 25 ett tillkännagivande om att EBO-lagen bör ses över och att ekonomiska styrmedel används på lämpligt sätt. Den asylsökande bör kunna uppvisa ett trovärdigt och värdigt boende för Migrationsverket.

Désirée Pethrus m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3650 yrkande 8 ett tillkännagivande om asylsökandes trångboddhet. EBO-lagen leder till frekventa flyttar, socialt utanförskap och oseriösa aktörer. Kraven på den som väljer EBO bör därför skärpas. För att få dagersättning bör den asylsökande kunna visa upp ett värdigt boende för Migrationsverket.

I motion 2017/18:695 av Annelie Karlsson m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att förbättra boendesituationen för nyanlända genom att avskaffa EBO i dess nuvarande form. EBO-lagen leder till svart andrahandsuthyrning med ockerhyror, ständig flytt och olämpliga förhållanden för barn.

I motion 2017/18:1792 av Ingela Nylund Watz och Serkan Köse (båda S) begärs ett tillkännagivande om att förbättra situationen för nyanlända flyktingar genom att avskaffa EBO-lagen och införa ett s.k. värdigt eget boende. Socialtjänsten bör säkerställa att boendet är värdigt.

Asylboende och utsatta grupper

Christina Höj Larsen m.fl. (V) begär i kommittémotion 2017/18:1937 yrkande 8 ett tillkännagivande om en maxgräns för hur länge ett ensamkommande barn ska kunna bo i ett ankomstboende. Till följd av flyktingkrisen 2015 tvingades ensamkommande barn bo alldeles för lång tid i ankomstboende.

Jan Björklund m.fl. (L) begär i partimotion 2017/18:3578 yrkande 29 ett tillkännagivande om tryggheten på asylboenden för hbt-personer. Hot och kränkningar får enligt motionärerna aldrig accepteras och alla lagbrott ska polisanmälas.

Fredrik Malm m.fl. (L) begär i kommittémotion 2017/18:2818 yrkande 16 ett tillkännagivande om tryggheten för alla på asylboenden och vikten av skärpta upphandlingskrav för boenden. Tryggheten måste förbättras avsevärt för flickor, kvinnor, hbt-personer och religiösa minoriteter.

I motion 2017/18:444 av Robert Hannah (L) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om att hbtq-certifiera asylboenden. Det förekommer uppgifter om att hbtq-personer har trakasserats på asylboenden. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att utreda om hbtq-asylsökande bör placeras i särskilda asylboenden. 

I motion 2017/18:502 av Robert Hannah (L) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om att särskilda asylboenden för utsatta kvinnor bör upphandlas. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att kvinnors säkerhet måste tas till vara på asylboenden. Kvinnliga asylsökande har enligt motionären utsatts för våld och förtryck på asylboenden.

I motion 2017/18:577 av Robert Hannah (L) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om information på asylboenden om vart man kan vända sig om man varit utsatt för t.ex. hedersförtryck. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att principen bör vara att den som mobbar, diskriminerar eller förtrycker ska flyttas från asylboenden och inte den som blir mobbad, diskriminerad eller förtryckt. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att både privat och offentligt styrda asylboenden ska ha handlingsplaner för hur man säkerställer kvinnors samt sexuella och religiösa minoriteters trygghet på asylboenden. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att privat styrda asylboenden genom avtal ska förpliktas att skydda asylsökande från diskriminering, mobbning och förtryck från andra asylsökande. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att en utredning bör tillsättas för att se hur kvinnors och minoriteters rättigheter och boendesituation på asylboenden kan stärkas. I yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att utreda om det behövs särskilda boenden för hbtq-personer. I yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att asylboenden ska ha boendestödjare för att stötta de asylsökande.

Désirée Pethrus m.fl. (KD) begär i kommittémotion 2017/18:3650 yrkande 18 ett tillkännagivande om att uppdra åt Migrationsverket att rikta särskild uppmärksamhet på utsatta grupper på asylboenden, t.ex. kvinnor och konvertiter.

I motion 2017/18:1802 av Robert Halef (KD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att alla flyktingboenden ska ha information på olika språk om att alla brott kommer att polisanmälas. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att ledning och personal på flyktingboenden ska vara skyldiga att polisanmäla vid misstanke om att brott har begåtts. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att ledning och personal på flyktingboenden ska vara skyldiga att för kännedom meddela Säpo om någon kan vara ett potentiellt hot. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att den som begår brott mot medboende genast ska flyttas från flyktingboendet. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket alltid ska få information om att polisanmälan har gjorts mot någon på boendet.

I motion 2017/18:3659 av Mikael Oscarsson (KD) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om snabbare vägar till trygghetsboende för kristna flyktingar. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om information till myndigheter om religionens betydelse och konvertiters särskilda utsatthet. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om information till asylsökande och nyanlända, bl.a. om religionsfrihet. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att i fråga om förföljelse av kristna flyktingar möjliggöra anonym rapportering för att synliggöra problemet i den utsträckning det faktiskt förekommer.

I motion 2017/18:1112 av Lars Mejern Larsson och Petter Löberg (båda S) begärs ett tillkännagivande om behovet av förbättrad säkerhet på flyktingboenden och en utvärdering av flyktingkrisen. Nu är det enligt motionärerna läge att utvärdera för att lära och ändra rutiner och arbetssätt.

I motion 2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) begärs i yrkande 3 ett tillkännagivande om att skärpa kraven på hbtq-kompetens vid anläggningsboenden för asylsökande samt överväga särskilda boendeenheter för hbtq-personer. Många har enligt motionärerna utsatts för hot och kränkningar på boendena.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det behövs ett mer sammanhållet system för de aktörer som ansvarar för olika delar av processen för att flyktingmottagandet ska bli hållbart och solidariskt. I dag leder det ojämnt fördelade mottagandet mellan kommunerna till stora utmaningar för de kommuner som tar ett stort ansvar. Nuvarande system innebär också ett dubbelarbete för Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och länsstyrelsen som var för sig har kontakter med kommunerna i bosättnings- och anvisningsfrågor. Vidare finns det en rad delvis motstående intressen i boendefrågan. Ett exempel är att tillgången till bostäder inte nödvändigtvis sammanfaller med var arbetstillfällen finns. Andra intressekonflikter kan vara individens möjlighet att välja eget boende kontra det allmännas intresse av boendelösningar som inte leder till bostadssociala problem samt det kommunala självstyret i förhållande till statens möjlighet att fullfölja nationella åtaganden på migrationsområdet.

Erfarenheterna från hösten 2015 visar att Migrationsverket behöver fortsätta arbetet med att säkerställa en strategisk planering för boendeanskaffningen. Utskottet noterar att Statskontoret i rapporten Statligt ägda asylbostäder? Kostnader och konsekvenser (dir. 2015:103) bl.a. angett att statlig förvaltning och ägande av asylbostäder inte är ett kostnadseffektivt sätt för staten i jämförelse med nuvarande lösning där Migrationsverket upphandlar boenden. Enligt Statskontoret kan Migrationsverket sänka kostnaderna i sina upphandlingar om avtalen löper på längre tid. I Riksrevisionens rapport Asylboenden – Migrationsverkets arbete med att ordna boenden åt asylsökande (RiR 2016:10) anges bl.a. att Migrationsverket kan ordna bättre boenden till en lägre kostnad om myndigheten arbetar på ett effektivare och mer systematiskt sätt.

Utskottet ser inte några hinder för att Migrationsverket driver boenden i egen regi när det är kostnadseffektivt och i övrigt lämpligt, t.ex. att basbeståndet av asylboenden får en lämplig geografisk placering. Emellertid är det som framhålls i budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 8 s. 33) också viktigt att Migrationsverket dels anpassar sitt boendebestånd efter det lägre behovet, dels löpande uppdaterar sin beredskapsplan där det fastställs hur verket ska agera vid ett oförutsägbart högt antal asylsökande.

En särskild utredare har i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända (dir. 2015:107). Uppdraget är brett och utredaren ska även göra en avvägning mellan statens behov av styrning av ett nationellt åtagande och kommunernas behov av att kunna påverka kommunmottagandet. I uppdraget ingår bl.a. att dels analysera och föreslå en ändamålsenlig ordning för mottagande av asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn där ett helhetsperspektiv ska gälla, dels analysera hur insatser som stöder en framtida etablering i samhälls- och arbetslivet, t.ex. organiserad sysselsättning, språkutbildning och arbetsförberedande insatser, kan komma in i asylmottagandet utan att försämra förutsättningarna för en rättssäker och kostnadseffektiv asylprövning och ett eventuellt återvändande. Utredaren ska också bedöma om det övergripande målet för organiserad sysselsättning ska gälla samt vid behov föreslå ett nytt mål och ge riktlinjer för den organiserade sysselsättningens omfattning och innehåll och för när i tiden olika insatser bör ges till följd av varierande boendeformer under asylprocessen. Vidare ska utredaren analysera hur ansvarsfördelningen och samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och kommunerna fungerar och vid behov föreslå förändringar i myndigheternas uppdrag. Även möjligheterna för det civila samhället att involveras i större utsträckning ska beaktas.

Genom tilläggsdirektiv (dir. 2017:48) har utredaren fått i uppdrag att bl.a. se över möjligheten för asylsökande att delta i praktik och andra arbetsplatsförlagda aktiviteter som ökar kontakten med arbetsmarknaden, och föreslå utformningen av ett system för tidiga insatser för asylsökande, där dagersättning kopplas till deltagande. Vidare ska utredaren undersöka förutsättningarna för att införa en möjlighet att sätta ned dagersättningen även vid t.ex. misskötsamhet från den asylsökandes sida eller vid annat agerande som försvårar mottagandet. Enligt direktiven ska kvinnors och mäns förutsättningar att delta beaktas. Uppdraget har förlängts och ska redovisas senast den 31 mars 2018.

Mot bakgrund av vad nu anförts och då utskottet anser att det inte finns skäl att föregripa utredningsresultatet och regeringens kommande beredning avstyrks motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 43–45, 2017/18:3591 (M) yrkande 14, 2017/18:83 (SD), 2017/18:3787 (C) yrkande 16, 2017/18:3789 (C) yrkande 46, 2017/18:1937 (V) yrkande 1, 2017/18:2818 (L) yrkandena 17 och 20, 2017/18:3394 (KD) yrkandena 7 och 22, 2017/18:3650 (KD) yrkande 5, 2017/18:1118 (S) och 2017/18:2221 (S).

Även motionerna 2017/18:3045 (M) yrkande 3, 2017/18:3890 (SD) yrkande 17 och 2017/18:2380 (SD) avstyrks med vad utskottet anfört om den nyssnämnda utredningen om mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända.

I flera av motionerna efterlyses förbättringar av tryggheten i Migrationsverkets asylboenden. Det gäller allt från information och polisanmälan till att den som mobbar och diskriminerar en medboende ska tvingas flytta från boendet. Det handlar också om tryggheten för vissa utsatta grupper, t.ex. barn och hbtq-personer. Tryggheten för dem som bor i ett asylboende är väsentlig och enligt utskottets mening mycket viktig. För vissa utsatta grupper kan också Migrationsverket ordna särskilda boenden. På Migrationsverkets webbplats anges att en asylsökande har rätt till ett boende som är anpassat efter den sökandes behov om han eller hon befinner sig i en särskilt utsatt situation, t.ex. hbtq-person, ensamkommande barn, äldre, gravid eller ensamstående med minderåriga barn. Behov av ett särskilt anpassat boende kan finnas för någon som är allvarligt sjuk, har en funktionsnedsättning eller psykiska besvär. Vidare föreligger rätt till ett särskilt anpassat boende för den som behöver det på grund av vad han eller hon har varit med om, t.ex. människohandel, tortyr, våldtäkt eller andra former av psykologiskt, fysiskt, eller sexuellt våld, eller kvinnlig könsstympning.

Utskottet anser att det är viktigt att alla asylsökande får del av boenderegler och annan väsentlig information och att de boende respekterar varandra och visar hänsyn oavsett religion, kultur eller sexuell läggning. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3578 (L), yrkande 29, 2017/18:2818 (L) yrkande 16, 2017/18:444 (L) yrkandena 2 och 4, 2017/18:502 (L) yrkandena 3 och 4, 2017/18:577 (L) yrkandena 2–6, 8 och 9, 2017/18:1802 (KD) yrkandena 1–5, 2017/18:3650 (KD) yrkande 18, 2017/18:3659 (KD) yrkandena 1–4, 2017/18:1112 (S) och 2017/18:1377 (S) yrkande 3.

Utskottet anser i likhet med vad som påtalas i flera av motionerna att möjligheten för de asylsökande att själva ordna sitt boende har åtskilliga nackdelar, t.ex. trångboddhet, socialt utanförskap och miljöer olämpliga för barn. Utskottet välkomnar därför att regeringen i ett pressmeddelande den 27 november 2017 aviserade bl.a. att regeringen ställer sig positiv till att införa någon form av system med s.k. värdigt eget boende för asylsökande och att nuvarande system med eget boende bryts upp. Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande till regeringen om ett avskaffande av eller att förändra nuvarande ordning med eget boende. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:3890 (SD) yrkande 21, 2017/18:3633 (SD) yrkande 3, 2017/18:3645 (SD), 2017/18:2466 (SD), 2017/18:279 (C) yrkandena 1 och 2, 2017/18:2815 (L) yrkande 37, 2017/18:494 (L), 2017/18:3394 (KD) yrkande 25, 2017/18:3650 (KD) yrkande 8, 2017/18:695 (S) och 2017/18:1792 (S).

År 2005 sökte knappt 400 ensamkommande barn asyl i Sverige. Fem år senare hade antalet asylsökande ensamkommande barn ökat till nästan 2 400. I början av 2015 var antalet ca 35 000. Även om många ensamkommande barn till följd av det stora antalet asylsökande hösten 2015 har fått bo i ankomstboenden under lång tid förutsätter utskottet att regeringens uppmaning i regleringsbrevet för Migrationsverket för 2018 att väsentligt korta handläggningstiderna för ansökningar om asyl kommer att förbättra situationen för de ensamkommande barnen. Något skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd kan utskottet inte se. Därmed avstyrker utskottet motion 2017/18:1937 (V) yrkande 8.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. direktavvisning, verkställighet, förvar, kontrollåtgärder och återvändandeavtal.

Jämför reservation 59 (M), 60 (SD), 61 (V), 62 (L) och 63 (KD).

Gällande ordning

Avvisning och utvisning

Beslut om avvisning i första instans får inte fattas senare än tre månader efter det att den första ansökan om uppehållstillstånd gjorts efter ankomsten till Sverige (8 kap. 5 § UtlL). För beslut som fattas senare är beteckningen utvisning. Migrationsverket får förordna att verkets beslut om avvisning får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft (avvisning med omedelbar verkställighet) om en asylansökan kan anses uppenbart ogrundad, dvs. om de uppgifter som utlänningen åberopar saknar betydelse för prövningen av ansökan eller om uppgifterna saknar tillförlitlighet (8 kap. 19 § UtlL).

Enligt 8 kap. 2 § UtlL får en utlänning som inte är EES-medborgare avvisas bl.a. om han eller hon saknar pass eller visering när det krävs, när han eller hon är undantagen från kravet på visering men inte har för avsikt att lämna Sverige efter att den viseringsfria tiden har löpt ut eller om han eller hon vid inresan undviker att lämna begärda uppgifter, medvetet lämnar oriktiga uppgifter som är av betydelse för rätten att resa in i Sverige eller medvetet förtiger någon omständighet som är av betydelse för rättigheten.

En utlänning som inte är EES-medborgare får också avvisas bl.a. om det kan antas att han eller hon kommer att sakna tillräckliga medel för vistelsen i Sverige, under vistelsen i Sverige inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller kommer att bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd, utan att ha ett sådant tillstånd, eller på grund av tidigare frihetsstraff eller någon annan särskild omständighet kan antas komma att begå brott i Sverige eller i övrigt kan antas komma att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelse-verksamhet (8 kap. 3 § UtlL). En utlänning som inte är EES-medborgare får utvisas om han eller hon uppehåller sig här men saknar pass eller de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig i landet (8 kap. 6 § UtlL).

När en fråga om avvisning eller utvisning prövas ska hänsyn tas till om utlänningen på grund av bestämmelserna i 12 kap. inte kan sändas till ett visst land eller om det annars finns särskilda hinder mot att beslutet verkställs (8 kap. 7 §).

Av 12 kap. 18 § UtlL framgår att Migrationsverket självmant (ex officio) ska bedöma om det finns ett verkställighetshinder. Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att det finns hinder mot verkställigheten, på grund av t.ex. risk för dödsstraff, tortyr eller förföljelse vid återkomsten till hemlandet, eller om det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, får Migrationsverket bevilja permanent uppehållstillstånd om hindret är bestående. Detsamma gäller om det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning till att beslutet inte bör verkställas.

Om en utlänning har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas innan ansökan har prövats och avslagits genom ett beslut som vunnit laga kraft. Undantag får dock göras vid omedelbar verkställighet eller utvisning på grund av brott (12 kap. 8 a § första stycket UtlL).

Den som fått ett beslut om att han eller hon ska avvisas eller utvisas har möjlighet att överklaga beslutet till domstol. Utlänningen har även enligt 12 kap. 19 § UtlL möjlighet att vid verkställigheten åberopa att det finns verkställighetshinder enligt 12 kap. 1–3 a §§ UtlL, dvs. exempelvis fara att straffas med döden eller utsättas för tortyr eller förföljelse. Principen om ”non-refoulement” ska alltid beaktas vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut (12 kap. UtlL). Principen betyder bl.a. att inga handlingar får vidtas som innebär att en person sänds till ett land där han eller hon riskerar förföljelse eller andra grova kränkningar och inte heller till ett land där vederbörande riskerar att sändas vidare till ett land där han eller hon riskerar sådant.

Enligt 8 kap. 21 § UtlL ska ett beslut om avvisning eller utvisning innehålla en tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet. Tidsfristen är två veckor om utlänningen avvisas och fyra veckor om utlänningen utvisas. Om det finns särskilda skäl får en längre tidsfrist bestämmas. I vissa fall ska en tidsfrist för frivillig avresa inte bestämmas, bl.a. om det finns risk för att utlänningen avviker. I ett beslut om avvisning eller utvisning som innehåller en tidsfrist för frivillig avresa ska utlänningen upplysas om att ett återreseförbud kan meddelas om han eller hon inte lämnat landet i enlighet med beslutet senast när tidsfristen löper ut. Tidsfristen för frivillig avresa börjar löpa när beslutet om avvisning eller utvisning fått laga kraft eller när utlänningen förklarat sig nöjd med beslutet (8 kap. 22 § UtlL). Om det inte finns förutsättningar att meddela en tidsfrist för frivillig avresa, ska Polismyndighetens beslut om avvisning och Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning förenas med ett återreseförbud, om inte särskilda skäl hänförliga till utlänningens personliga förhållanden talar mot att ett sådant förbud meddelas. Tiden för återreseförbud ska bestämmas till högst fem år (8 kap. 23 och 24 §§ UtlL). Utgör utlänningen ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet får det dock bestämmas en längre tidsperiod.

Enligt 12 kap. 22 § UtlL upphör ett beslut om avvisning eller utvisning som inte har meddelats av allmän domstol att gälla fyra år efter att beslutet vann laga kraft. Om beslutet har förenats med ett förbud att återvända till Sverige med längre giltighetstid, upphör beslutet om avvisning eller utvisning att gälla först när tiden för återreseförbudet går ut.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska verkställas genom att utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts, något av de länder som anges i Migrationsverkets, Migrationsdomstolens eller Migrations-överdomstolens beslut. Det är oftast det land där utlänningen är medborgare. En utlänning som ska avvisas eller utvisas får alltid sändas till ett land om utlänningen visar att mottagande kan ske i det landet (12 kap. 4 § UtlL).

Migrationsverket får lämna över ett ärende för verkställighet till Polismyndigheten om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan polisens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet (12 kap. 14 § UtlL). Från och med den 1 november 2017 är Polismyndigheten verkställande myndighet vid ny verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och myndigheten ska kunna återlämna ett ärende om verkställighet till Migrationsverket om verket samtycker till det (10 kap. 13 § och 12 kap. 14 § UtlL).

Enligt 5 kap. 15 § UtlL ska på ansökan av förundersökningsledaren ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst sex månader ges till en utlänning som vistas här och det behövs för att en förundersökning eller huvud-förhandling i brottmål ska kunna genomföras, utlänningen klart visat sin vilja att samarbeta med de brottsutredande myndigheterna, utlänningen brutit alla förbindelser med de personer som är misstänkta för brott som förundersökningen avser och hänsyn till den allmänna ordningen och säkerheten inte talar emot att tillstånd beviljas. Om utlänningen vill ha betänketid för att återhämta sig och för att kunna ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med brottsutredande myndigheter, kan förundersöknings-ledaren ansöka om att det meddelas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om 30 dagar. Ett uppehållstillstånd som meddelats kan också förlängas om förundersökningsledaren begär det och de i tillståndet angivna förutsättning-arna fortfarande är uppfyllda.

Enligt 12 kap. 9 § UtlL får ett beslut om att avvisa eller utvisa en utlänning inte verkställas förrän utlänningen har avtjänat ett fängelsestraff som han eller hon har dömts till eller verkställigheten av fängelsestraffet har flyttats över till ett annat land. Har allmänt åtal väckts mot utlänningen, får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas förrän åtalet har prövats slutligt eller åtalet har lagts ned.

Kontroll- och tvångsåtgärder

En utlänning som har fyllt 18 år får enligt 10 kap. 1 § UtlL tas i förvar om

1. identiteten är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han eller hon därefter ansöker om uppehållstillstånd och han eller hon inte kan göra sannolikt att den identitet han eller hon uppger är riktig, och
2. utlänningens rätt att få resa in i eller vistas i Sverige inte kan bedömas ändå.

En utlänning som har fyllt 18 år får också tas i förvar om

1. det är nödvändigt för att en utredning om utlänningens rätt att stanna i Sverige ska kunna genomföras,
2. det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas enligt bl.a. 8 kap. 2, 3 och 6 §§, eller
3. det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning.

Beslut om förvar av en utlänning får fattas endast om det annars finns en risk att utlänningen bedriver brottslig verksamhet i Sverige, avviker, håller sig undan eller på något annat sätt hindrar verkställigheten.

En utlänning som har fyllt 18 år får enligt 10 kap. 6 § UtlL i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt. Även ett barn får under vissa förutsättningar ställas under uppsikt (10 kap. 7 § UtlL). Uppsikt innebär att utlänningen är skyldig att på vissa tider anmäla sig hos Polismyndigheten eller hos Migrationsverket. I ett beslut om uppsikt ska det anges på vilken ort anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Utlänningen får också åläggas att lämna ifrån sig sitt pass eller annan legitimationshandling (10 kap. 8 § UtlL).

Från och med den 1 november 2017 gäller att ett barn under vissa förutsättningar kan tas i förvar om det är sannolikt att ett beslut om avvisning kommer att meddelas av Polismyndigheten eller om det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett sådant beslut (10 kap. 2 § UtlL).

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning omhänderta en utlänning om det är nödvändigt för att förbereda eller genomföra verkställigheten. Utlänningen får omhändertas under högst 24 timmar eller om det finns särskilda skäl under ytterligare 24 timmar (9 kap. 12 § UtlL).

När en utlänning har omhändertagits eller har tagits i förvar för att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om det är lämpligt, vidta sådana åtgärder som behövs för att utlänningen ska få nödvändiga handlingar för verkställigheten eller för att utlänningens identitet eller medborgarskap ska kunna klarläggas (9 kap. 13 § UtlL).

En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller Polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet (9 kap. 9 § UtlL). Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom Polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.

Motionerna

Johan Forssell m.fl. (M) begär i kommittémotion 2017/18:3178 yrkande 8 ett tillkännagivande om att ta fram en lag som kan sättas in om det är påkallat och som gör det möjligt att direktavvisa asylsökande till ett annat säkert land. Motionärerna anser att en krislagstiftning bör sättas in genom ett regeringsbeslut om antalet asylsökande som söker sig till Sverige samtidigt på kort tid allvarligt påverkar samhällsviktiga funktioner. Vid beslutet bör beaktas bl.a. hur stort det tidigare mottagandet av asylsökande har varit och hur det EU-gemensamma systemet fungerar. Direktavvisning till annat säkert land respekterar asylrätten. I ett krisläge kan direktavvisning till annat säkert land även motiveras ut ett EU-rättsligt perspektiv. Motsvarande krislagstift-ning har nyligen införts i Norge och Danmark. I yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande som inte får uppehållstillstånd ska lämna landet, för att upprätthålla legitimiteten i asylsystemet. Motionärerna anser att om inte återvändandet fungerar kan det skapas omfattande skuggsamhällen med social utsatthet, brottslighet och illegalt arbete. Åtgärder behövs så att de som nekas uppehållstillstånd återvänder frivilligt till hemlandet. I yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om kraftigt intensifierade insatser av Migrations-verket, Polismyndigheten och Kriminalvården för att få personer som har fått avslag på sin asylansökan att lämna landet. Motionärerna anser att om myndigheterna ger tydlig information om att de som inte återvänder självmant kommer att behöva återvända med hjälp av myndigheterna, så kommer fler att välja att återvända frivilligt. I yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om att se över regelverk och tillämpning för förvar i skärpande riktning. Enligt motionärerna bör förvar användas i ökad utsträckning för att hindra att personer avviker och håller sig gömda efter att de har nekats uppehållstillstånd. Det bör även övervägas om tidsfristerna för förvar bör förlängas. I yrkande 28 begärs ett tillkännagivande om att antalet inre utlänningskontroller måste bli fler och mer inriktade på vissa områden. Motionärerna anser att om kontrollerna skärps kommer fler att återvända frivilligt till hemlandet. I yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om att utöka regelverket för inre utlänningskontroll. Enligt motionärerna bör Polismyndigheten få rätt att ta fingeravtryck och göra slagningar i register för att klarlägga en persons identitet. I dag får myndigheten inte ta fingeravtryck på personer som vistas i Sverige utan tillstånd och som befinner sig utanför myndigheternas kontroll. Detta trots att det många gånger är enda sättet att klargöra identiteten. I yrkande 30 begärs ett tillkännagivande om fler återtagandeavtal med ett bra innehåll, som följs upp och som kommer till praktisk användning. Motionärerna anser att återtagandeavtal behövs för att i praktiken underlätta återvändandet. I yrkande 31 begärs ett tillkännagivande om att möjligheterna för en person att få en ny asylansökan prövad efter ett avslagsbeslut måste begränsas både i Sverige och i EU. I yrkande 32 begärs ett tillkännagivande om att preskriptionstiden för avslag på asylansökan ska förlängas från fyra år till tio år. Enligt motionärerna kan en person efter avslag på sin asylansökan få en ny ansökan prövad efter fyra år, vilket bidrar till att människor avviker och håller sig gömda för myndigheterna. Om tiden för att söka asyl på nytt efter avslag förlängs kan det motverka ett växande skuggsamhälle. I yrkande 34 begärs ett tillkännagivande om att öka användningen av återetableringsstöd. Enligt motionärerna bör det underlättas för fler att återvända frivilligt till hemländer. I yrkande 46 begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att korta processen för prövning av verkställighetshinder genom att ärenden av detta slag i vissa fall går direkt till domstol. Motionärerna anser att frågan om verkställighetshinder alltid bör prövas i nära anslutning till verkställigheten och inte tidigt i processen.

I motion 2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att utvisning till tredjeland bör prövas när det föreligger verkställighetshinder för utvisning till hemlandet. Motionären anser att dagens ordning inte är acceptabel och att det behöver utredas om det är möjligt att sluta avtal med ett tredjeland om att ta emot de personer som inte kan utvisas till hemlandet.

I motion 2017/18:2324 av Cecilia Widegren (M) begärs ett tillkännagivande om att utvärdera återtagandeavtal med t.ex. Afghanistan. Motionären anser att avtalen bör ses över för att säkerställa att resultat och hantering av återtagande ligger i linje med vad som avsågs när avtalen slöts. Finns det behov bör avtalen ändras.

I partimotion 2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om förvar vid osäker identitet. Motionärerna anser att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att se till att det finns tillräckligt med platser för förvar och slutna boenden. I yrkande 27 begärs ett tillkännagivande om förvarstagande av tillståndslösa. Motionärerna anser att personer bör tas i förvar direkt när de delges ett avslagsbeslut eller hittas vid exempelvis en inre utlänningskontroll. I yrkande 28 begärs ett tillkännagivande om att avskaffa preskriptionstiden för Migrationsverkets beslut och begränsa antalet gånger som det är tillåtet att anmäla verk-ställighetshinder. Motionärerna anser att det inte är rimligt att migranter har möjlighet att ansöka om asyl på nytt efter fyra år. Det bidrar till att många väljer att stanna kvar i Sverige. Rätten att anmäla verkställighetshinder bör begränsas till ett tillfälle.

I kommittémotion 2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om utvisning av kriminella utlänningar. Motionärerna anser att en utländsk medborgare inte bör få stanna i Sverige om personen i fråga inte kan eller vill respektera lagar och regler.

Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) begär i kommittémotion 2017/18:894 ett tillkännagivande om lagstöd för tvångsutvisning. Motionärerna anser att Polismyndigheten bör få rätt att använda tvång vid genomförandet av utvisningar om det behövs, oavsett personens ålder eller om det finns ett förvarsbeslut.

I motion 2017/18:181 av Marcus Wiechel (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att sätta fotboja på personer med utvisningsbeslut. Motionären anser att personer inte ska tillåtas att avvika efter ett utvisningsbeslut, och brottsdömda bör till en början prioriteras.

I motion 2017/18:2377 av Richard Jamshof (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att utländska medborgare med kopplingar till islamistiska terroristnätverk ska utvisas med omedelbar verkan med ett livstidsförbud att återvända. Motionären anser att reglerna ska skärpas.

I motion 2017/18:3544 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om Polismyndighetens tillträde till Migrationsverkets förvarslokaler. Motionären anser att Polismyndigheten alltid bör få tillträde till Migrationsverkets lokaler vid verkställighet. I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om möjligheten till förvarsbeslut för den som fått avslag på sin asylansökan. Motionären anser att förvar bör användas till dess att personen kan avvisas till hemlandet och att regeringen snarast bör återkomma med ett lagförslag.

I motion 2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om utökade befogenheter att ta minderåriga asylsökande i förvar vid grov eller upprepad brottslighet.

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2017/18:1939 yrkande 40 ett tillkännagivande om att regeringen bör se över återvändandet utifrån erfarenheterna från Röda Korsets arbete. Enligt motionärerna har samhälls-kostnaderna visserligen minskat till följd av att personer som fått avslag på sin asylansökan inte längre har rätt till bistånd och boende, men samtidigt innebär det en ökad oro och utsatthet för individen och stora negativa konsekvenser för samhället. I yrkande 41 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en översyn av lagstiftningen för att undvika att människor hamnar i en situation där de varken kan återvända eller få uppehållstillstånd och att de beviljas uppehållstillstånd i dessa situationer.

I kommittémotion 2917/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om återvändande vid avslag på asylansökan. Fler personer bör återvända och Migrationsverket bör göra sitt yttersta för att övertyga den enskilde om att han eller hon ska återvända frivilligt. Det är viktigt att det finns återvändandessamordnare på plats i ett antal länder, t.ex. Afghanistan, Marocko och Irak, och deras arbete bör stärkas.

I kommittémotion 2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om avvisningar. Enligt motionärerna avviker allt fler personer eller går under jorden när de får avslag på sin asylansökan. Det leder till stora risker för enskilda och risk för parallellsamhällen, en utveckling som måste motverkas. I yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om att utöka antalet återtagandeavtal med viktiga mottagarländer. Motionärerna anser att regeringen bör ingå fler återtagandeavtal med viktiga mottagarländer för att öka återvändandet.

I motion 2017/18:1372 av Emanuel Öz (S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att i utlänningslagen införa hinder mot att verkställa Migrationsverkets utvisning- och avvisningsbeslut till dess att det aktuella och pågående ärendet vinner laga kraft. Motionären anser att om den enskilde har förts till utlandet är dennes möjligheter att föra sin talan i domstol begränsad och att det är kostsamt att återvända om domstolen senare skulle bevilja uppehållstillstånd. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att göra en översyn av utlänningslagen när det gäller verkställighet av avvisningsbeslut innan pågående förundersökning om brott avslutats. Motionären anser att Migrationsverket bör få rätt att avvakta utvisning eller avvisning när sökanden är misstänkt för brott eller om det pågår en förundersökning.

Utskottets ställningstagande

Det stora antalet asylsökande under 2015 innebär att antalet personer som ska återvända beräknas öka de kommande åren. För att kunna upprätthålla en långsiktigt hållbar och human migrationspolitik är det avgörande att en utlänning, som efter en rättssäker prövning av asylskälen har fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut, så snabbt som möjligt återvänder till hemlandet eller annat land. Utskottet anser att ett återvändande i första hand ska ske självmant. Enligt utskottets mening måste det dock, som en sista utväg, finnas möjlighet att också verkställa ett avlägsnandebeslut med tvång. Enligt folkrätten har alla stater en skyldighet att ta tillbaka sina medborgare.

Utskottet noterar att regeringen bedriver ett aktivt arbete för att underlätta återvändandet för utlänningar som saknar skyddsskäl. Den 1 november 2017 trädde ett flertal lagändringar i kraft som bl.a. kommer att bidra till att förtydliga ansvarsfördelningen mellan myndigheter när det gäller verkställighet av avvisning- eller utvisningsbeslut. Till exempel har det nu införts en möjlighet för Polismyndigheten att överlämna ett ärende om verkställighet till Migrationsverket om det visar sig att det finns förutsättningar för ett frivilligt återvändande. Polismyndigheten har också samma förutsättningar som Migrationsverket att ta barn i förvar för att genomföra en avvisning som kan verkställas omedelbart. Det noteras även att regeringen i en lagrådsremiss föreslår att Polismyndigheten ska få möjlighet att genom arbetsplatsinspektioner kontrollera att arbetsgivare inte utnyttjar personer som saknar erforderliga tillstånd för vistelse och arbete. Återvändandeutredningen föreslår i sitt betänkande (SOU 2017:93) bl.a. att Polismyndigheten ges utökade möjligheter att dels ta fingeravtryck, dels omhänderta pass eller andra id-handlingar i samband med inre utlänningskontroll. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet noterar vidare att Migrationsverket har i uppdrag att utöka antalet förvarsplatser under 2018 eftersom behovet av förvarsplatser förväntas öka bl.a. på grund av att fler personer får utvisnings- eller avvisningsbeslut och därmed ska återvända.

För att stärka möjligheten att ta sig tillbaka till ursprungslandet när utlänningen saknar asylskäl utges återetableringsstöd. Särskilda återvändande-sambandsmän har också placerats ut vid valda utlandsmyndigheter i syfte att på plats stötta dessa myndigheter i arbetet.

Vidare gäller sedan juni 2016 att rätten till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. som regel ska upphöra för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn när beslutet om tidsfrist för frivillig avresa löper ut.

Parallellt med arbetet som pågår på nationell nivå noterar utskottet de insatser som görs inom EU och som bl.a. handlar om åtgärder för en effektivare tillämpning av den gemensamma återvändandelagstiftningen, främjande av självmant återvändande samt ett förbättrat samarbete med tredjeländer om återtagande. Vidare noteras att regeringen följer upp samförståndsavtalet som Sverige ingick med Afghanistan hösten 2016.

Enligt utskottets mening är det för tidigt att bedöma effekten av de redovisade åtgärderna och därmed även för tidigt att bedöma behovet av ytterligare åtgärder. Med det anförda är utskottet inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 19, 20, 27–30 och 34, 2017/18:2324 (M), 2017/18:3890 (SD) yrkandena 10 och 27, 2017/18:894 (SD, -), 2017/18:181 (SD) yrkande 1, 2017/18:3544 (SD) yrkande 7, 2017/18:3545 (SD) yrkande 2, 2017/18:1939 (V) yrkande 40, 2017/18:2818 (L) yrkande 21 och 2017/18:3394 (KD) yrkandena 17 och 18.

Det ska alltid göras en individuell prövning av eventuella verkställighetshinder vid verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning. Till exempel får en fördragsslutande stat inte utvisa eller avvisa en flykting till gränsen mot ett område där flyktingens liv eller frihet skulle hotas på grund av hans eller hennes ras eller religion, nationalitet, språk, sexuella läggning eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, politisk åskådning eller minoritet eller där den asylsökande riskerar att utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling (principen om ”non-refoulement”). Förbudet mot ”refoulement” avser inte bara åtgärder som leder till att utlänningen sänds till hemlandet utan även till områden där han eller hon inte är skyddad mot risken för vidaresändning till hemlandet. Detta är grund-läggande principer som måste respekteras. Utskottet anser inte att det finns skäl att ändra huvudregeln att en utlänning ska avvisas eller utvisas till sitt hemland eller till det land från vilket han eller hon kom till Sverige. Undantag kan dock göras vid t.ex. stark anknytning till ett annat land. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom att direktavvisa en asylsökande till ett annat säkert land utan att pröva asylskälen eftersom sökanden kan ha flyktingskäl och i princip en ovillkorlig rätt till skydd.

Enligt utskottets mening måste hänsyn kunna tas till verkställighetshinder redan i samband med att beslutet tas om avvisning eller utvisning. Det är inte rimligt att samhällets resurser att besluta om utvisning nyttjas om det står klart att beslutet inte kan verkställas. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka motionsyrkanden om direktavvisning eller att förkorta processen för prövning av verkställighetshinder genom att hantera ärendena direkt i domstol.

Motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 8 och 46, 2017/18:3437 (M) yrkande 3, 2017/18:880 (SD, -) yrkande 4 och 2017/18:2377 (SD) yrkande 1 avstyrks därför med det anförda.

Det finns bestämmelser i utlänningslagen om att tidsbegränsade uppehållstillstånd kan ges om det behövs för att bl.a. förundersökningar eller huvudförhandlingar i brottmål ska kunna genomföras. Det är förundersökningsledaren som ansöker om ett sådant uppehållstillstånd, och det kan förlängas om det behövs för brottmålet. Motion 2017/18:1370 (S) yrkandena 1 och 2 får därigenom anses delvis tillgodosedd och avstyrks.

Utskottet noterar att utredningen om uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder i sitt betänkande bl.a. lämnar förslag som gör det möjligt för Migrationsverket att bevilja uppehållstillstånd efter ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut (SOU 2017:84). Beredning pågår i Regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens beredning bör avvaktas. Motion 2017/18:1939 (V) yrkande 41 avstyrks därför.

När det gäller preskriptionstiden för ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har utskottet tidigare framhållit att preskriptionstiden vid införandet av 1980 års utlänningslag uppgick till två år (bet. 2015/16:SfU14). Vid tillkomsten av 1989 års utlänningslag förlängdes preskriptionstiden till nu gällande fyra år, eftersom det hade blivit allt vanligare att utlänningar förhindrade verk-ställigheten genom att hålla sig undan långa tider. Innan ett beslut om avvisning eller utvisning har preskriberats kan beslutet verkställas hur många gånger som helst om utlänningen påträffas i Sverige. Utskottet anser inte att det är önskvärt att förlänga eller ta bort preskriptionstiden om fyra år. Utskottet noterar att justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett svar 2016 på en fråga (fr. 2016/17:143) om det bl.a. angav att regeringen följer frågan noga. Regeringen har tillfört resurser till berörda myndigheter för att få till stånd ett effektivt och välordnat återvändande, som ska bidra till att motverka att personer med avlägsnandebeslut avviker i samband med verkställighets-processen.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 31 och 32 och 2017/18:3890 (SD) yrkande 28.

Det föreligger sekretess mellan Polismyndigheten och Migrationsverket i flera avseenden och ett eventuellt tillträde för Polismyndigheten till Migrationsverkets förvarslokaler ska alltid behovsprövas. Enligt utskottet finns det därför inte skäl att tillstyrka att Polismyndigheten alltid ska få till-träde till Migrationsverkets förvarslokaler. Motion 2017/18:3544 (SD) yrkande 6 avstyrks därför.

Utvisning på grund av brott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. utvisning på grund av brott.

Jämför reservation 64 (M), 65 (SD), 66 (L) och 67 (KD).

Utvisning på grund av brott

Av 8 a kap. 1 § första stycket UtlL framgår bl.a. att en utlänning (som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare) får utvisas ur Sverige om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse. En sådan utlänning får utvisas också om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen har dömts till och dömer till en annan påföljd. Utvisning får dock endast ske om personen döms till en svårare påföljd än böter och om gärningen är av sådant slag och övriga omständigheter är sådana att det kan antas att personen kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet, eller brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt att personen inte bör få stanna kvar. Enligt 8 a kap. 2 § första stycket UtlL ska en domstol när den överväger om en utlänning bör utvisas enligt 1 § ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället. Domstolen ska särskilt beakta

1. utlänningens levnadsomständigheter,

2. om utlänningen har barn i Sverige och, om så är fallet, barnets behov av kontakt med honom eller henne, hur kontakten har varit och hur den skulle påverkas av att utlänningen utvisas,

3. utlänningens övriga familjeförhållanden och

4. hur länge utlänningen har vistats i Sverige.

Av 8 a kap. 2 § andra stycket UtlL framgår bl.a. följande. En utlänning som är flykting och som behöver en fristad i Sverige får utvisas endast om han eller hon har begått ett synnerligen grovt brott och det skulle medföra allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta utlänningen stanna här. En utlänning får också utvisas om han eller hon i Sverige eller utomlands har bedrivit verksamhet som har inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta med en sådan verksamhet här.

Enligt 8 a kap. 3 § UtlL får en utlänning utvisas endast när det finns synnerliga skäl, om han eller hon har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd i minst fyra år när åtal väcks eller om han eller hon då har varit bosatt i Sverige i minst fem år.

Enligt 8 a kap. 8 § UtlL ska en domstols beslut om utvisning på grund av brott innehålla förbud för utlänningen att återvända till Sverige under en viss tid eller utan tidsbegränsning.

Enligt 20 kap. 1 § UtlL döms en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan tillstånd eller ansökan om tillstånd till böter.

Av 20 kap. 2 § UtlL framgår bl.a. att en utlänning som uppsåtligen uppehåller sig i Sverige fastän han eller hon enligt ett verkställt beslut om utvisning inte har haft rätt att återvända hit döms till fängelse i högst ett år eller, om brottet är ringa, till böter.

Motionerna

I kommittémotion 2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) begär motionärerna i yrkande 49 ett tillkännagivande om att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning på grund av brott även i fall då återfallsrisk inte föreligger. I yrkande 50 begärs ett tillkännagivande om att frågan om verkställighetshinder föreligger ska avgöras i nära anslutning till då utvisning på grund av brott kan bli aktuellt och inte inom ramen för brottmålsrättegången. I yrkande 51 begärs ett tillkännagivande om att åklagare måste yrka på utvisning till följd av brott då förutsättningarna bedöms vara uppfyllda. Motionärerna anser också att åklagare regelmässigt ska undersöka om det finns utländska brottmålsdomar. I yrkande 52 begärs ett tillkännagivande om att förlänga tiden för återreseförbud på grund av brott. Enligt motionärerna är det rimligt med ett återreseförbud på livstid vid allvarliga brott såsom grov våldtäkt eller grovt rån. I yrkande 53 begärs ett tillkännagivande om att skärpa straffen vid olovlig vistelse enligt 20 kap. 2 § UtlL, dvs. efter återreseförbud på grund av brott. Motionärerna anser att det är angeläget att den som begår brott och utvisas inte återvänder till Sverige i strid med återreseförbudet. Straffet för olovlig vistelse bör höjas. I yrkande 54 begär motionärerna ett tillkännagivande om skärpt regelverk och tillämpning då utvisning på grund av brott inte kan genomföras i direkt anslutning till fängelsestraffets längd. Enligt motionärerna är det rimligt att den som inte medverkar till verkställigheten av utvisningen tas i förvar. Om utvisningen inte kan verkställas av andra skäl bör personen stå under uppsikt.

I kommittémotion 2017/18:3735 av Tomas Tobé m.fl. (M) begärs i yrkande 27 ett tillkännagivande om att det bör bli lättare att återkalla uppehållstillstånd vid tillräckligt starka misstankar om kopplingar till verksamhet som är relaterad till terrorism och viss annan brottslighet. Det har enligt motionärerna framkommit synpunkter på att det är omotiverat svårt att i vissa fall återkalla uppehållstillstånd.

I kommittémotion 2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) begär motionärerna i yrkande 10 ett tillkännagivande om att utvisning på grund av brott ska bli aktuellt i fler fall. Enligt motionärerna döms i dag endast en fjärdedel av dem som fällts för tillgreppsbrott till utvisning. Dagens förutsättningar för utvisning på grund av brott har i huvudsak sett likadana ut sedan 1994 och bör utökas så att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning även om återfallsrisk inte föreligger. Åklagare bör alltid yrka på utvisning då förutsättningarna i lagstiftningen för detta är uppfyllda.

I motion 2017/18:1297 av Ellen Juntti (M) begärs ett tillkännagivande om att utvisa fler utländska medborgare som begår hedersrelaterade brott samt vålds- och sexualbrott.

Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M) begär i motion 2017/18:1298 ett tillkännagivande om att förlänga tiderna för återreseförbuden vid grov brottslighet.

I motion 2017/18:1331 av Edward Riedl (M) begärs ett tillkännagivande om att utreda en skärpt lagstiftning för brott som begås under pågående asylprocess.

I motion 2017/18:1537 av Lars Beckman och Sotiris Delis (båda M) begär motionärerna ett tillkännagivande om automatiskt avslag för brott som begås under tiden som asylsökande.

Cecilia Magnusson (M) begär i motion 2017/18:3089 ett tillkännagivande om kompletterande lagstiftning vad gäller personer dömda till rättspsykiatrisk vård och utvisning. Enligt motionären behövs bättre utvisningsregler för att minska våldet riktat mot kvinnor, såväl i det offentliga rummet som hedersrelaterat våld i nära relationer. Prövningen om utvisning ska göras obligatorisk och livstidsutvisning ska snarare vara regel än undantag för grova brott. Av både moraliska och praktiska skäl är det självklart att det aldrig ska krävas mer än en våldtäkt för att en utländsk gärningsman ska utvisas på livstid.

I motion 2017/18:3422 av Boriana Åberg (M) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att avslå en asylansökan för en person som begår brott. Motionären anser att en asylansökan bör avslås i större utsträckning än i dag för en asylsökande som döms för ett brott med fängelse i straffskalan.

I motion 2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att alla brott som ger fängelsestraff, med få undantag, också ska leda till utvisning av personer som inte är svenska medborgare. Enligt motionären bör andra alternativ utredas om verkställighet av utvisning inte är möjlig till hemlandet på grund av risk för personens liv, t.ex. bör husarrest övervägas, eller om personen kan utvisas till en annan del av hemlandet. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att frågan om utvisning bör prövas i samband med att ett eventuellt fängelsestraff har avtjänats. Motionären anser att när fängelsestraffet har avtjänats är det inte säkert att kriget fortfarande pågår eller att hotbilden mot den dömde kvarstår.

I partimotion 2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs i yrkande 18 ett tillkännagivande om ett tydligt regelverk vid brott och samarbetsvägran. Enligt motionärerna bör brott eller vägran att samarbeta under asylprocessen leda till en snabb prövning med ett automatiskt avslag och en omedelbar utvisning. De sökande som har ansetts riskera död eller annan omänsklig behandling i sitt hemland bör kunna utvisas till ett säkert tredje land. Utlänningslagen bör ändras i detta avseende.

I partimotion 2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 21 begärs ett tillkännagivande om utvisning av utländska gärningsmän. Enligt motionärerna behövs bättre utvisningsregler för att minska våldet riktat mot kvinnor såväl i det offentliga rummet som hedersrelaterat våld i nära relationer. Genom att göra prövningen om utvisning obligatorisk och livstidsutvisning till regel snarare än undantag för grova brott, skulle vi se till att grova brottslingar aldrig ges chansen att begå fler än ett brott mot kvinnor i Sverige.

I motion 2017/18:181 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att prioritera fotboja på brottsdömda med utvisningsbeslut. Rättsväsendet behöver enligt motionären ett nytt verktyg så att personer som dömts för brott och utvisning inte kan avvika.

I motion 2017/18:311 av Stefan Jakobsson (SD) begärs ett tillkännagivande om att införa ett kontrakt för alla nyanlända om att inte begå brott i Sverige samt möjlighet till omedelbar utvisning om brottet ger fängelse i mer än sex månader. Enligt motionären bör ett kontrakt skrivas vid ankomst till Sverige. Utvecklingen i Sverige – polisens knappa resurser, allt färre uppklarade brott och personer som vistas illegalt i landet – är mycket oroande. Få av migranterna lagförs enligt motionären för de brott som de gjort sig skyldiga till.

I partimotion 2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26 begärs ett tillkännagivande om reglerna om utvisning vid brott. Motionärerna anser att reglerna för utvisning på grund av brott behöver skärpas. Domstolen borde alltid pröva frågan om utvisning om straffvärdet är minst sex månaders fängelse, till skillnad från dagens praxis som ligger på minst ett års fängelse. Vidare ska frågan om utvisning alltid prövas avseende vissa typer av brott som t.ex. rasistiska och andra främlingsfientliga brott såsom hatbrott, hedersrelaterade brott, grova vålds- och sexualbrott samt våld i nära relationer.

I motion 2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om utvisning vid våldsbrott. Enligt motionären ska den som inte är svensk medborgare och begår allvarliga brott som leder till ett fängelsestraff i över två år utvisas permanent.

I kommittémotion 2017/18:3867 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4 begär motionärerna ett tillkännagivande om utvisning som påföljd. Motionärerna anser att en utländsk medborgare, som inte har flyktingstatus, och begår brott med ett straffvärde på minst ett år bör utvisas i större utsträckning än i dag. Det borde även gälla för återfallsbrottslingar. Personer med flyktingstatus eller personer som inte kan utvisas med hänsyn till säkerhetsläget i det aktuella landet ska dock inte utvisas.

I motion 2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att utvisning av utländska medborgare som begår brott i Sverige ska komma i fråga i fler fall än i dag. Motionären anser att personer som begår brott under tiden som han eller hon söker asyl och vars huvudskäl till vistelsen i Sverige kan vara att begå brott bör bedömas snabbare än i dag och detta ska vägas in i deras asylansökan. Regeringen måste införa åtgärder som gör Sverige mindre attraktivt för kriminella ligor.

I motion 2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 26 begärs ett tillkännagivande om asylansökningar för personer som begått sexualbrott. Motionären anför att när en utländsk medborgare begått brott med ett straffvärde på minst ett år bör utvisning i större utsträckning än i dag utdömas som påföljd. Detsamma bör gälla utländska återfallsbrottslingar. Personer med flyktingstatus eller personer som inte kan utvisas med hänsyn till säkerhetsläget i det aktuella landet ska dock inte utvisas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat motioner om utvisning på grund av brott, senast i betänkande 2016/17:SfU15. Utskottet framhöll då särskilt de svårigheter som en utvisning kan innebära om utlänningen har familj i Sverige. Även om den dömde inte har familj får det anses rimligt att ta hänsyn till om han eller hon, frånsett den brottsliga gärningen, har levt under ordnade förhållanden i Sverige. Utskottet framhöll vidare att det är viktigt att utvisningsfrågan bedöms på ett nyanserat sätt och att det finns proportion mellan brottet och de rättsverkningar som det får för den enskilde. Utskottet ansåg att de aktuella reglerna i utlänningslagen uppfyllde dessa krav och kunde därför inte ställa sig bakom motionsyrkanden om utvisning av utländska brottslingar. Utskottet vidhåller sitt ställningstagande.

Utskottet anser vidare att hänsyn måste tas till verkställighetshinder redan i samband med att beslutet tas om utvisning på grund av brott. Det är inte rimligt att samhällets resurser att besluta om utvisning nyttjas om det står klart att beslutet inte kan verkställas. Avslutningsvis utgår utskottet från att åklagarna yrkar utvisning i de fall de bedömer det som relevant.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 49–51 och 54, 2017/18:3735 (M) yrkande 27, 2017/18:3738 (M) yrkande 10, 2017/18:1297 (M), 2017/18:1331 (M), 2017/18:1537 (M), 2017/18:3089 (M), 2017/18:3422 (M), 2017/18:3437 (M) yrkandena 1 och 2, 2017/18:3890 (SD) yrkande 18, 2017/18:3060 (SD) yrkande 21, 2017/18:181 (SD) yrkande 2, 2017/18:311 (SD), 2017/18:3576 (L) yrkande 26, 2017/18:577 (L) yrkande 7, 2017/18:3867 (KD) yrkande 4, 2017/18:1310 (KD) yrkande 5 och 2017/18:3625 (KD) yrkande 26.

Utskottet konstaterar att en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott kan innehålla förbud för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. Utskottet utgår från att domstolen i tillämpningen tar hänsyn till brottets art vid bestämmande av tiden för återreseförbud. Det finns således inte skäl att göra ett tillkännagivande om att förlänga tiden för återreseförbud på grund av brott. Motionerna 2017/18:3178 (M) yrkandena 52 och 53 samt 2017/18:1298 (M) avstyrks därmed.

Visering

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. visumtvång samt visum för högkvalificerad arbetskraft och för e-sport.

Jämför reservation 68 (M).

Gällande ordning

I rådets förordning (EG) nr 539/2001 regleras bl.a. vilka tredjeländers medborgare som behöver alternativt inte behöver visering. Enligt förordningen är det under vissa omständigheter möjligt att tillfälligt införa ett viseringskrav (suspenderingsmekanism). Detta kan gälla t.ex. vid plötslig och hög inströmning av ogrundade asylansökningar från ett viseringsfritt land eller i situationer när återtagandesamarbetet har satts ur spel.

Enligt förordning (EG) nr 810/2009, den s.k. viseringskodexen, som är direkt tillämplig i Sverige, ska en visering i regel vara tidsbegränsad och gälla för högst tre månader under en sexmånadersperiod. En visering kan dock beslutas för flera inresor, t.ex. för besök hos egna barn eller vid återkommande affärsbesök och gäller för vistelser om som mest 90 dagar per halvår och högst fem år.

Enligt 2 kap. 3 § UtlL ska en utlänning som reser in eller vistas i Sverige ha en Schengenvisering eller en nationell visering om han eller hon inte har uppehållstillstånd, ställning som varaktigt bosatt eller är nordisk medborgare. Undantag från kravet på visering gäller även bl.a. för EES-medborgare och asylsökande.

Enligt 3 kap. 4 § UtlL får en nationell visering beviljas om det finns särskilda skäl. En sådan visering ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige. Viseringen får endast beviljas för längre tid än tre månader, dock högst ett år. Endast när det finns särskilda skäl får en visering beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller. Visum kan beviljas för att bl.a. besöka släkt eller vänner, turistbesök, delta i idrottsturneringar, kulturellt utbyte, annat särskilt angett syfte av t.ex. personlig eller ekonomisk natur och genomresa med flyg (transit).

För att få besöksvisum gäller bl.a. att den sökande ska ha fått en inbjudan från den person som ska besökas samt ha pengar för uppehället och för hemresan och en individuell medicinsk reseförsäkring. Försäkringen ska täcka kostnader på minst 30 000 euro och gälla i alla Schengenländer. En ansökan om visum ska lämnas in till en svensk ambassad eller ett generalkonsulat.

I 6 a kap. UtlL finns särskilda bestämmelser om uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning, s.k. EU-blåkort. En utlänning som har beviljats ett uppehållstillstånd i Sverige behöver inte någon visering för att resa in i landet enligt 2 kap. 8 a § UtlL.

Motionerna

I kommittémotion 2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om att införa ett särskilt visum för högkvalificerad arbetskraft som vill komma till Sverige för att söka jobb. Enligt motionärerna är det svårt ordna jobberbjudande från ett annat land. Det ligger i Sveriges intresse att underlätta inresa för högkvalificerad arbetskraft. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att förenkla visumreglerna för dem som vill investera och starta företag i Sverige. Motionärerna anser att det bör införas särskilda visumkategorier. Krav bör dock ställas på storlek på investering och arbetstillfällen som skapas och visumet bör vara begränsat t.ex. till 24 månader.

Även i kommittémotion 2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att förenkla reglerna kring visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige.

I motion 2017/18:886 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att införa visumtvång. Enligt motionärerna bör visumtvång införas för länder som EU-migranter kommer från för att förhindra tiggeri.

I motion 2017/18:3547 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om visumsanktioner för länder som inte samarbetar om utvisningar. Motionären anser att visum inte ska ges, alternativt försvåras för medborgare från länder som vägrar att ta emot sina medborgare som blivit avvisade eller utvisade från Sverige. Undantag bör göras för handels- eller affärsrelaterade inresor som i avsaknad av sådant visum skulle ge negativa effekter för svenska företag.

I motion 2017/18:2854 av Rickard Nordin (C) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att se över Migrationsverkets regler så att e-sportare räknas som andra atleter och införa e-sportvisum. Motionären anser att det bör bli lättare för personer från andra länder som vill komma och delta i e-sportens tävlingar.

I motion 2017/18:441 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ensidigt ska slopa kravet på turistvisum för civila ryska medborgare som vill besöka Sverige. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska verka för att EU ensidigt ska slopa kravet på turistvisum för civila ryska medborgare som vill besöka EU. Motionärerna anser att förhållandena till Ryssland bör förbättras.

I motion 2017/18:1031 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att konditionalitet bör upprätthållas i förhandlingarna om viseringspolitiken för Turkiet. Motionären anser att kraven gentemot Turkiet för medlemskap i EU bör uppfyllas innan ett viseringsavtal sluts.

I motion 2017/18:1095 av Yilmaz Kerimo (S) begärs ett tillkännagivande om behovet av förenklade rutiner för ansökan om besöksvisum. Motionären anser att de som ofta besöker sina anhöriga inte ska behöva ansöka om visum varje gång.

Utskottets ställningstagande

Viseringsfrågor regleras på EU-nivå och är fullt ut harmoniserade. I viseringsförordningen regleras vilka tredjeländers medborgare som behöver visering respektive vilka som är undantagna från viseringskrav vid resa till ett EU-land. Utskottet kan således konstatera att Sverige inte ensidigt kan införa krav på visering gentemot vissa länder eller undanta länder från detta krav.

Syftet med viseringspolitiken är att skapa så stor frihet som möjligt för personer att röra sig över gränserna. Det är viktigt att kontakter mellan människor i olika länder underlättas. Det gäller såväl släktkontakter som kommersiella och kulturella förbindelser på olika plan. Det är också angeläget att underlätta för högkvalificerad arbetskraftsinvandring samt ha goda villkor för att attrahera för dem som vill investera och starta företag i Sverige. Önskemålet om ökad rörlighet måste dock ställas mot nödvändigheten av att upprätthålla en reglerad invandring. Varje viseringsärende bedöms individuellt, och enligt viseringskodexen bör man vid prövningen av ansök-ningar om enhetlig visering bl.a. bedöma om sökanden har för avsikt att lämna medlemsstaternas territorium när den visering som sökanden har ansökt om löper ut.

I sammanhanget noterar utskottet att EU-kommissionen under 2016 föreslog en uppdatering av rådets direktiv 2009/50/EG om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (blåkortsdirektivet). Kommissionens förslag innebär att medlemsstaterna inte får bevilja andra tillstånd för högkvalificerat arbete än EU-blåkort. Förslaget tillåter därmed inte parallella nationella system som riktar in sig på den grupp högkvalificerade arbetstagare som omfattas av blåkortsdirektivet. För-handlingar pågår för närvarande mellan rådet, kommissionen och parlamentet.

När det gäller utfärdande av nationella viseringar gäller följande. Om villkoren för en enhetlig visering (Schengenvisering) inte är uppfyllda kan, om det finns särskilda skäl, en nationell visering för längre tid än tre månader, dock högst ett år, utfärdas enligt 3 kap. 4 § första stycket UtlL. En sådan visering ger endast tillstånd att resa in i och vistas i Sverige och omfattas inte av viseringskodexen. Av förarbetena framgår att särskilda skäl för nationell visering för längre vistelser exempelvis kan gälla nära släktingar som önskar vistas här i landet för släktbesök längre tid än tre månader.

Med hänsyn till det nu anförda finns det enligt utskottet inte skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2017/18:3181 (M) yrkandena 8 och 11, 2017/18:3406 (M) yrkande 5, 2017/18:3547 (SD) yrkande 1, 2017/18:441 (L) yrkandena 1 och 2, 2017/18:1031 (KD) yrkande 2 och 2017/18:1095 (S). Motionerna avstyrks.

Utskottet ser inte anledning att ställa sig bakom motionsyrkandet om att visumkrav ska införas för vissa medlemsstater för att förhindra tiggeri i Sverige och avstyrker därför motion 2017/18:886 (SD) yrkande 1.

E-sport (elektronisk sport) är ett samlingsbegrepp för tävlingar som utförs på datorer eller spelkonsoler där de tävlande spelar olika sorters datorspel mot varandra och omfattas inte av undantag från krav på visering. Utskottet uttalade senast i betänkande 2016/76:SfU15 att utskottet inte är berett att föreslå speciella visumregler för e-sportare. Utskottet, som vidhåller denna upp-fattning, utgår från att regeringen följer frågan. Motion 2017/18:2854 (C) yrkande 5 avstyrks med det anförda.

Reservationer

1.	Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1–3, 10, 12, 24, 33, 35, 36, 55 och 56,

bifaller delvis motion

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 23 och

avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:564 av Anna Hagwall (-),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 14,

2017/18:1116 av Hanna Westerén (S),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11,

2017/18:2356 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2357 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 4, 14 och 23,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 18–21,

2017/18:3784 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 1,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 9 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 9, 11 och 12.

Ställningstagande

Sverige måste arbeta för en så bra EU-gemensam migrationspolitik som möjligt men bör ha en egen utformad politik som inte bara förlitar sig på EU-lösningar. Vidare behövs en skärpt migrationslagstiftning som inte enbart gäller tillfälligt. Den svenska lagstiftningen bör inte heller avvika från andra jämförbara länders, t.ex. de nordiska länderna och Tyskland. Tidsbegränsade uppehållstillstånd bör vara regel men kunna omvandlas till permanenta uppehållstillstånd för den som har jobb och egen försörjning. Frågan om identitet ska vara central i asylprocessen och bör börja utredas direkt då en person anländer till Sverige. Dessutom ska asylsökande ha skyldigheter som tydligt ska anges i lag, och om skyldigheterna inte fullgörs ska det kunna leda till konsekvenser. Exempel på skyldigheter är att en asylsökande utan dröjsmål ska söka asyl, lämna in id-handlingar, meddela adressändring och medverka till att identiteten fastställs. Därtill ska pass och andra id-handlingar kunna tas i beslag i större utsträckning än i dag för att säkerställa att den som nekats uppehållstillstånd lämnar landet. Antalet människor som lever utan tillstånd i Sverige är okänt. Av det skälet bör det göras en kartläggning av hur många de är. En sådan kartläggning är nödvändig för att åtgärder ska kunna sättas in mot de skuggsamhällen som annars riskerar att växa i omfattning.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan tillstånd och inte heller har ansökt om tillstånd kan dömas till böter. Den som utnyttjar andra människors utsatthet för egen vinning bör dock få ett kännbart straff. Därför bör straffen för grov och organiserad människosmuggling skärpas väsentligt. 

Norden har en lång tradition av samarbete. Samarbetet på migrationsområdet är dock begränsat. Samarbetet och erfarenhetsutbytet med övriga Norden på detta område bör därför öka och den svenska migrationslagstiftningen harmoniseras med övriga Norden.

2.	Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 14 och 23 samt

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 9, 11 och 12,

bifaller delvis motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 36 och

avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:564 av Anna Hagwall (-),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:1116 av Hanna Westerén (S),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11,

2017/18:2356 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2357 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1–3, 10, 12, 24, 33, 35, 55 och 56,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 4, 14 och 23,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 18–21,

2017/18:3784 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 1 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 9.

Ställningstagande

Utlänningslagens bestämmelse om synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter är en högst godtycklig grund för uppehållstillstånd som lämnar alltför stor makt åt enskilda handläggare. Bestämmelsen bör därför avskaffas helt.

Transitcenter bör inrättas vid gränsövergångarna för snabbprövning av asylansökningar. Enligt medieuppgifter tar det upp till ett år för ett första möte med en asylhandläggare som bl.a. har till uppgift att bedöma eventuella terroristkopplingar. I transitcentren bör därför migranterna få träffa kvalificerade säkerhetsbedömare inom loppet av några timmar. Sådana heltäckande säkerhetskontroller bör skötas av gränspolisen. Vidare bör Sverige följa det danska exemplet med en aktiv upplysningskampanj för att tydligt sända ut signaler som gör att färre väljer att söka sig till Sverige illegalt. Dessutom bör systemet med tidsbegränsade uppehållstillstånd permanentas och redan beviljade permanenta tillstånd fasas ut.

Ytterligare åtgärder som behöver vidtas är att kriminalisera undangömmandet av illegala invandrare och att införa skärpta straff för människosmuggling. Människosmuggling är inget annat än ett sätt att kringgå Dublinförordningen. Som huvudregel bör den som smugglats till Sverige nekas asyl här.

3.	Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 18–21 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 9 och

avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:564 av Anna Hagwall (-),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 14 och 23,

2017/18:1116 av Hanna Westerén (S),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11,

2017/18:2356 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2357 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1–3, 10, 12, 24, 33, 35, 36, 55 och 56,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 4, 14 och 23,

2017/18:3784 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 1 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 9, 11 och 12.

Ställningstagande

En ansvarsfull migrationspolitik kombinerar ordning och reda med humanism och öppenhet. Det innebär bl.a. ett försvar för rätten att söka skydd, att återförenas med sin familj och trygghet för asylsökande. För att värna asylrätten krävs bl.a. ett mer ordnat mottagande, reformer som sänker kostnaderna för mottagandet och att migrationen styrs om till lagliga vägar för att söka asyl.

Vidare måste migrationspolitiken styras om mot mer självförsörjning och med reformer för minskade utgifter samtidigt som asylrätten och familjeåterförening värnas och resurser i större utsträckning riktas mot de mest utsatta, såsom kvotflyktingar.

4.	Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11,

bifaller delvis motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 23 och

avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:564 av Anna Hagwall (-),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 14 och 23,

2017/18:1116 av Hanna Westerén (S),

2017/18:2356 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2357 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1–3, 10, 12, 24, 33, 35, 36, 55 och 56,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 4 och 14,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 18–21,

2017/18:3784 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 1,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 9 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 9, 11 och 12.

Ställningstagande

I dag finns stora brister i Migrationsverkets handläggning av ärenden som rör asylsökande barn. Lagar, förordningar och Migrationsverkets egna föreskrifter följs inte på ett tillfredsställande sätt. Av det skälet bör en inspektion inrättas med uppdrag att säkerställa att Migrationsverkets rutiner och riktlinjer tillämpas rättssäkert och enhetligt.

5.	Migrations- och flyktingpolitik, punkt 1 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 4, 14 och 23,

bifaller delvis motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11 och

avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:564 av Anna Hagwall (-),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 1,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkandena 14 och 23,

2017/18:1116 av Hanna Westerén (S),

2017/18:2356 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2357 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 5,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 1–3, 10, 12, 24, 33, 35, 36, 55 och 56,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 18–21,

2017/18:3784 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 1,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 9 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 4, 7, 9, 11 och 12.

Ställningstagande

Som ett led i att göra beslutsunderlaget så komplett som möjligt bör information lämnas då asylansökan görs om att den asylsökande i ansökan ska uppge samtliga anhöriga. Detta är för att underlätta styrkandet av den asylsökandes identitet. Vidare bör den som beviljas asyl som huvudregel beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på tre år. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år eller om den sökande kan försörja sig genom arbete eller eget företagande, ska dock uppehållstillståndet permanentas.

Av rättssäkerhetsskäl bör en inspektion för migrationsfrågor inrättas eftersom det inte räcker att enbart Migrationsverket har ett ansvar att se över sina rutiner och följa upp sitt arbete. 

6.	Återkallelse av uppehållstillstånd, punkt 2 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 18 och

avslår motionerna

2017/18:567 av Anna Hagwall (-),

2017/18:569 av Anna Hagwall (-),

2017/18:571 av Anna Hagwall (-) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 22 och 23.

Ställningstagande

I nuvarande lagstiftning finns möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd till följd av oriktiga uppgifter. Om oriktiga uppgifter framkommer och ett uppehållstillstånd har beviljats på felaktiga grunder bör uppehållstillståndet återkallas.

7.	Återkallelse av uppehållstillstånd, punkt 2 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 22 och 23 samt

avslår motionerna

2017/18:567 av Anna Hagwall (-),

2017/18:569 av Anna Hagwall (-),

2017/18:571 av Anna Hagwall (-) och

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 18.

Ställningstagande

Tusentals personer med oklar ålder har fått uppehållstillstånd som ensamkommande barn utan att en medicinsk åldersbedömning har gjorts. Deras ålder bör prövas på nytt och uppehållstillstånd återkallas om de visar sig vara äldre än de påstått. Vidare ska den som beviljats asyl inte få besöka hemlandet på fem år. Om det ändå sker ska uppehållstillståndet dras in.

8.	Kvotflyktingsystemet m.m., punkt 3 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 2,

2017/18:795 av Monica Green m.fl. (S),

2017/18:1813 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 30,

2017/18:2085 av Markus Wiechel (SD),

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 34,

2017/18:3445 av Fredrik Schulte (M) och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13.

Ställningstagande

Flyktingmottagandet i Sverige bör endast ske genom FN:s vidarebosättningsprogram. Under förutsättning att partiets asylpolitik blivit verklighet bör kvotflyktingsystemet stärkas. De som tas ut som kvotflyktingar bör vara särskilt utsatta personer som är i akut behov av vidarebosättning.

9.	Kvotflyktingsystemet m.m., punkt 3 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1813 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 30 och

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 34 och

avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 2,

2017/18:795 av Monica Green m.fl. (S),

2017/18:2085 av Markus Wiechel (SD),

2017/18:3445 av Fredrik Schulte (M) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

En rätt till humanitära visum bör införas för anhöriga som kommer från konfliktområden och har en familjemedlem på plats i Sverige. Vidare är handläggningstiden för ärenden om familjeåterförening alldeles för lång. Dessa ärenden måste därför prioriteras och förstärkas.

10.	Kvotflyktingsystemet m.m., punkt 3 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 30,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1813 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 34 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13 och

avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 2,

2017/18:795 av Monica Green m.fl. (S),

2017/18:2085 av Markus Wiechel (SD),

2017/18:3445 av Fredrik Schulte (M) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

I dag går det inte att ansöka om asyl i Sverige från utlandet. Det är också närmast omöjligt att ta sig till Sverige för att söka asyl. Av dessa skäl bör svenska beskickningar få utfärda asylvisum till skyddsbehövande antingen när dessa befinner sig i hemlandet eller i tredjeland. En utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för utfärdande av sådana visum.

11.	Kvotflyktingsystemet m.m., punkt 3 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 34,

bifaller delvis motionerna

2017/18:795 av Monica Green m.fl. (S),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 30 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 13 och

avslår motionerna

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkande 2,

2017/18:1813 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:2085 av Markus Wiechel (SD),

2017/18:3445 av Fredrik Schulte (M) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

I dag går det inte att ansöka om asyl i EU på distans från utlandet. Inte heller går det att få visum till ett EU-land för att söka asyl. Gemensamma steg bör tas från EU:s länder för att i samarbete med UNHCR öppna möjligheten att söka nödvisum före inresa till EU.

12.	Tillfälliga lagen, punkt 4 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och

avslår motionerna

2017/18:791 av Anna Wallén m.fl. (S),

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 10,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–3,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 4 och 5,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 10 och 11 samt

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 44.

Ställningstagande

De tidsbegränsade uppehållstillstånden i asylärenden enligt den tillfälliga lagen bör grundas endast på skyddsbehov eller på egen försörjning genom jobb eller näringsverksamhet. Gymnasiestudier ska däremot inte kunna utgöra grund för uppehållstillstånd i dessa fall.

13.	Tillfälliga lagen, punkt 4 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 10 och 11 samt

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 44 och

avslår motionerna

2017/18:791 av Anna Wallén m.fl. (S),

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 10,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–3,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 4 och 5,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7 och

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26.

Ställningstagande

Tillfälliga lagen innebär att grupper som annars fått skydd som övrigt skyddsbehövande eller på grund av ömmande omständigheter inte längre kan få uppehållstillstånd i Sverige trots att det ofta rör sig om människor i stor nöd. Begränsningarna av rätten till uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening får särskilt negativa följder för asylsökande kvinnor och barn. Många familjer kommer inte att kunna återförenas på flera år. Ett tydligt jämställdhetsperspektiv i flyktingmottagande och asylprocesser behövs därför. Utlänningslagen bör ändras i enlighet med överenskommelsen från 2015 mellan allianspartierna och regeringen.

14.	Tillfälliga lagen, punkt 4 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2017/18:791 av Anna Wallén m.fl. (S),

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 10,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 4 och 5,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 10 och 11 samt

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 44.

Ställningstagande

Tillfälliga lagen innebär omfattande försämringar av asylsystemet som får svåra konsekvenser för människor på flykt. Regeringen bör därför dra tillbaka tillfälliga lagen. Vidare bör regeringen återkomma med förslag om att lagen inte ska tillämpas vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd som registrerats innan lagen trädde i kraft den 20 juli 2016. Tillfälliga lagen innehåller vissa undantag för ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats hos Migrationsverket den 24 november 2015 eller tidigare. Det kan ifrågasättas om inte en sådan retroaktiv lagstiftning strider mot Europarätten.

Införandet av tillfälliga lagen har skapat stora problem och mycket lidande för gruppen ensamkommande barn. Det handlar främst om begränsningen av bestämmelsen om särskilt och synnerligen ömmande omständigheter. Reglerna bör därför ändras och utlänningslagens regler återinföras.

15.	Tillfälliga lagen, punkt 4 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 4 och 5 samt

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26 och

avslår motionerna

2017/18:791 av Anna Wallén m.fl. (S),

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 10,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1–3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 7,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkandena 10 och 11 samt

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 44.

Ställningstagande

En betydande skärpning har skett av svensk asyllagstiftning. Bland annat har möjligheten till uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter begränsats påtagligt. Det innebär att en viktig ventil för utsatta grupper har tagits bort, däribland möjligheten för hbt-personer att beviljas uppehållstillstånd. Dessutom kan införandet i tillfälliga lagen av alltför korta tidsbegränsade uppehållstillstånd leda till en rad problem för både individ och samhälle.

16.	Amnesti för ensamkommande barn , punkt 5 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5.

Ställningstagande

En amnesti bör införas för de ensamkommande barn som varit i Sverige i över ett år. Dessa barn drabbas extra hårt av tillfälliga lagen och Migrationsverkets rekordlånga handläggningstider skapar oro och ångest hos barnen.

17.	Fri rörlighet för EU-medborgare, punkt 6 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 67 och 68 samt

avslår motionerna

2017/18:2090 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 34,

2017/18:3828 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1,

2017/18:3879 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 39–42.

Ställningstagande

Den fria rörligheten inom EU bör värnas. Det sker bl.a. genom att missbruk beivras. EU-rätten tillåter att ett medlemsland vidtar åtgärder för att skydda sig mot personer vars beteende sannolikt utgör ett verkligt och allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet. Eftersom en persons tidigare beteende också bör kunna beaktas krävs ett förtydligande i syfte att förhindra missbruk av den fria rörligheten.

Vidare bör reglerna för när EU-migranter kvalificerar sig för de sociala trygghetssystemen stramas upp. Den som är i Sverige och arbetar ska t.ex. inte kunna få mellanskillnaden mellan svenskt barnbidrag och barnbidrag i hemlandet för ett barn som bor i hemlandet, s.k. tilläggsbelopp.

18.	Fri rörlighet för EU-medborgare, punkt 6 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 39–42,

bifaller delvis motion

2017/18:2090 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2017/18:2090 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 2,

2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 67 och 68,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 34,

2017/18:3828 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

2017/18:3879 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD).

Ställningstagande

För att komma till rätta med missbruk av den fria rörligheten bör den EES-medborgare som kommer till Sverige registreras så att polisen kan kontrollera vistelsetid i Sverige och att id-handlingar finns som visar medborgarskap.

EES-medborgare som uppehåller sig i Sverige längre än de första tre månaderna ska uppfylla kravet på försörjning och inneha en sjukförsäkring Detta krävs för att de inte på något sätt ska bli en belastning på det svenska trygghetssystemet. Om inte kraven på registrering och försörjning är uppfyllda ska de omgående avvisas. Vidare ska straffåtgärder kunna vidtas gentemot EES-länder vars medborgare i hög utsträckning missbrukar den fria rörligheten.

19.	Fri rörlighet för EU-medborgare, punkt 6 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 34,

bifaller delvis motion

2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3 och

avslår motionerna

2017/18:2090 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 67 och 68,

2017/18:3828 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1,

2017/18:3879 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 39–42.

Ställningstagande

Den fria rörligheten inom EU måste gälla fullt ut även för samkönade par. EU:s regelverk bör därför utvidgas så att samkönade par inbegrips i familjebegreppet i all relevant EU-lagstiftning. De juridiska och sociala rättigheter som följer med äktenskapet bör inte berövas EU-medborgare när de flyttar till en annan EU-stat.

20.	Fri rörlighet för EU-medborgare, punkt 6 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3828 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2017/18:2090 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 67 och 68,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 34,

2017/18:3879 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 39–42.

Ställningstagande

De EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige lever ofta under svåra förhållanden. Det är viktigt att värna den fria rörligheten för EU-medborgare. Lika viktigt är emellertid att det ramverk som finns efterlevs och att varje land ser till att dess medborgare få ett rimligt socialt skydd. Av nu nämnda skäl bör bl.a. nationella riktlinjer om utsatta EU-medborgare i Sverige fastställas, sanktioner införas mot EU-länder som kränker sina medborgares eller minoriteters rättigheter och ett sändebud utses med initiativrätt och ansvar för frågan om romers situation i Rumänien och Bulgarien.

21.	Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 11 och 41 samt

avslår motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 1 och 9,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 13–18, 20 och 21,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1, 6, 8 och 9,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 15.

Ställningstagande

För att underlätta id-utredningar och för att underlätta eventuella återvändanden bör Migrationsverket och polisen samarbeta och dela information i större utsträckning än som är möjligt i dag.

Vidare bör en översyn göras av Migrationsverkets verksamhet med syfte att förstärka den grundläggande uppgiften att upprätthålla en reglerad invandring. En sådan översyn behövs för att förbättra arbetet med bevisvärdering och riskbedömning samt ge större utrymme åt medicinsk åldersbedömning och återvändande.

22.	Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 15 och

avslår motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 1 och 9,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 13–18, 20 och 21,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1, 6, 8 och 9,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 11 och 41,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15.

Ställningstagande

Utöver standardiserade asylboenden bör en ny form av boende införas, nämligen ett slutet boende i Migrationsverkets regi för asylsökande som inte kan styrka sin identitet och som har ett beslut om förvarstagande. Med relativt enkla krav på standard ger det Migrationsverket möjlighet att öppna ett stort antal boendeplatser.

23.	Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 13 och

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 6 och

avslår motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 1 och 9,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 14–18, 20 och 21,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1, 8 och 9,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 11 och 41,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 15.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om hur rättssäkerheten kan stärkas genom bättre språkanalyser, landkunskap och kunskap om hbt-personers situation.

24.	Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 13–18, 20 och 21,

bifaller delvis motionerna

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 6 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15 och

avslår motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 1 och 9,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1, 8 och 9,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 11 och 41,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 15.

Ställningstagande

Migrationsverket har i myndighetens interna granskningar fått kritik för bristande kvalitet. Vidare vittnar flera biträden om brister i asylprocessen. En utredning bör därför tillsättas för att noggrant se över rättssäkerheten genom hela asylprocessen och säkerställa att den följer EU:s asylprocedurdirektiv.

Ambitionerna att korta ned Migrationsverkets handläggningstider kan leda till sämre kvalitet på besluten och till sämre rättssäkerhet. Regeringen måste därför säkerställa att dessa ambitioner inte påverkar rättssäkerheten och kvaliteten i asylutredningarna. Vidare bör regeringen se över regelverket och utbildningskraven för tolkar i asylprocessen samt säkerställa att bristande kunskaper hos tolkar inte drabbar asylsökande på ett orättfärdigt sätt.

Principen om att den asylsökande ska styrka sina asylskäl har lett till att den sökande bl.a. tvingas bevisa att han eller hon inte deltagit i krigsförbrytelser trots att det är staten som har bevisbördan och måste styrka att den sökande gjort sig skyldig till brott. Regeringen bör därför återkomma med förslag om hur rättssäkerheten i exkluderingsärenden kan stärkas.

Biträden vittnar om hur Migrationsverket brister i sin information till sökande vilket påverkar de sökandes möjlighet till en rättvis prövning. Regeringen bör därför genomföra en översyn av hur Migrationsverket kommunicerar med asylsökande och återkomma med förslag om att införa krav på biträdenas kunskaper.

Kraven för prövningstillstånd behöver lättas upp och biträdena behöver vägledning om hur överklagandena ska göras. En översyn bör därför göras av Migrationsöverdomstolens uppdrag att ge vägledning i migrationsärenden och att vägleda biträdena kring överklaganden.

Syrier har inte rätt till biträde då de på grund av situationen i hemlandet väntas få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Skyddsgrunden är dock viktig bl.a. för frågan om familjeåterförening. Rätten till biträde bör därför omfatta även denna grupp.

25.	Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1, 6, 8 och 9,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 13 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15 och

avslår motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 1 och 9,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 14–18, 20 och 21,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 11 och 41,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 15.

Ställningstagande

En human och realistisk asylpolitik värnar asylrätten och individens rätt att få sin asylansökan prövad av myndighet och domstol samtidigt som de som inte får asyl måste lämna landet. Fokus måste ligga på att hjälpa personer med skyddsskäl.

För att få en rättssäker och effektiv asylprövning måste Migrationsverket ha kompetens och resurser samtidigt som högre krav måste ställas på ombud. Regeringens lagändringar leder till komplexitet och längre handläggningstider vilket drabbar individen och är kostsamt för samhället. Ett sätt att minska handläggningstiderna är att se till att klara bifallsärenden och tydliga avslagsärenden avgörs inom tre månader samt att ett snabbspår för syrier införs.

Vidare bör möjligheten att införa prövningstillstånd för överklagande och en förenklad överklagandeprocess prövas. Prövningstillstånd bör ges om domstolen anser att det finns skäl att betvivla Migrationsverkets beslut, och vissa ärenden bör hanteras skriftligen av enmansdomare i stället för av en fullsutten rätt. Det innebär att klara avslag inte får prövningstillstånd.

26.	Allmänt om asylprocessen, punkt 7 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt

avslår motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkandena 1 och 9,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 13–18, 20 och 21,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1, 6, 8 och 9,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 11 och 41,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 15 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 15.

Ställningstagande

Personer som avser att söka asyl i Sverige bör hänvisas till särskilda ansökningsområden nära de stora gränsövergångarna för registrering av asylansökan. Syftet är att få till stånd en snabbare registrering och en beslutsprocess som är både rättssäker och effektiv. I dessa ansökningsområden ska det finnas boenden, sjukvård och psykosocialt stöd för de asylsökande under den första fasen av asylprocessen.

En hög legitimitet för asylsystemet är viktig för såväl den asylsökande som allmänhetens syn på invandring. Om det råder en utbredd uppfattning om att det fuskas för att få uppehållstillstånd kommer många att tro att människor befinner sig här på felaktiga grunder. Av det skälet är det viktigt med korrekta beslutsunderlag.

27.	Barn och andra utsatta grupper, punkt 8 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7–10, 12, 38 och 39,

bifaller delvis motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 24 och

avslår motionerna

2017/18:411 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,

2017/18:423 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:444 av Robert Hannah (L) yrkandena 1, 3 och 5,

2017/18:1376 av Lars Eriksson (S),

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 1,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 5,

2017/18:2206 av Lars Eriksson (S),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 10 och

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 27.

Ställningstagande

Skyddet för barn i utlänningslagen är svagt. Barns rätt till en individuell prövning av asylskäl måste därför stärkas. Regeringen bör återkomma med förslag om att tydliggöra barnspecifika former av förföljelse som flyktinggrund i utlänningslagen. Även barns rätt att komma till tals måste stärkas. Det s.k. olämplighetsrekvisitet i 1 kap. 11 § UtlL utgör ett hinder för att barnets rättigheter ska tillgodoses. Vidare bör barnanpassade utredningsenheter inrättas hos Migrationsverket och ambitionen vara att barn alltid ska höras av särskilt utbildade utredare. Även tolkar ska ha särskild kunskap om barn. Det är särskilt viktigt att asylutredningar som rör barn prioriteras eftersom barn är extra utsatta. Därför måste tiden mellan asylansökan och asylutredning kortas. Regeringen bör återkomma med förslag om en gräns på maximalt två månader från registrering till asylutredning. Mycket talar för att kunskapen om specifika asylskäl för ensamkommande flickor behöver stärkas. De kan antas vara extra utsatta om de skulle avvisas eller utvisas. Regeringen bör därför utreda behoven av ökad kunskap om ensamkommande flickor och deras specifika asylskäl.

I avsaknad av praxis och då utvisning av hbtq-personer fortfarande sker till länder där människor avrättas på grund av sin sexuella läggning bör en översyn av utlänningslagen göras i syfte att tydliggöra vad som gäller i de fall en person åberopar sexuell läggning som asylskäl, men t.ex. dolt sin läggning i ursprungslandet.

28.	Barn och andra utsatta grupper, punkt 8 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:411 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 1,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 10 och

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 27 och

avslår motionerna

2017/18:411 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:423 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:444 av Robert Hannah (L) yrkandena 1, 3 och 5,

2017/18:1376 av Lars Eriksson (S),

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 1,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 5,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7–10, 12, 38 och 39,

2017/18:2206 av Lars Eriksson (S) och

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 24.

Ställningstagande

Många ensamkommande barn och unga har de senaste åren kommit till Sverige. De är ofta i en svår situation i ett främmande land och med en oviss framtid. För dessa barn och unga är det särskilt viktigt att asylprocessen blir så kort som möjligt. Dessvärre gäller ofta det motsatta.

Det är inte rimligt att hbt-personer nekas asyl för att de tvingas stanna i garderoben, särskilt som själva anledningen till att de inte kommit ut i hemlandet är landets förtryck. Det är uppenbart att det behövs en särskild utvärdering av rättstillämpningen avseende asylsökande hbt-personer som hänvisar till könsrelaterad förföljelse.

29.	Barn och andra utsatta grupper, punkt 8 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 24,

bifaller delvis motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 38 och

avslår motionerna

2017/18:411 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkandena 1 och 2,

2017/18:423 av Christina Örnebjär m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:444 av Robert Hannah (L) yrkandena 1, 3 och 5,

2017/18:1376 av Lars Eriksson (S),

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 1,

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 5,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7–10, 12 och 39,

2017/18:2206 av Lars Eriksson (S),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 10 och

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 27.

Ställningstagande

Sedan 2005 ska förföljelse på grund av tro, kön, könsidentitet eller sexuell läggning ge flyktingstatus. För att Migrationsverket ska kunna tillämpa dessa bestämmelser är kompetensen hos myndighetens handläggare avgörande och flera viktiga åtgärder, i form av referensgrupper, utbildningsinsatser och seminarier, har vidtagits. Trots insatserna finns det fortfarande mycket som tyder på att lagstiftningens intention från 2005 ännu inte har uppnåtts. Det finns därför skäl att se över lagen i syfte att tydliggöra motstridiga uttalanden och oklara uttryck, t.ex. vad det innebär att leva ”öppet” med sin sexuella läggning eller sin tro.

30.	Åldersbedömning, punkt 9 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 13–17 och

avslår motionerna

2017/18:310 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 4 och 19,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 11,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 5,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14.

Ställningstagande

Med hänsyn till att vissa personer kommer på egen hand till Sverige och anger en ålder under 18 år är det viktigt med en väl fungerande ordning för medicinska åldersbedömningar. Sådana ska vid behov kunna göras direkt vid ankomsten till Sverige. Vidare ska det finnas ett statligt huvudansvar för åldersbedömningarna och Sverige ska vid behov kunna använda medicinsk kompetens från andra länder för dessa bedömningar. Den som nekar till att medverka i en medicinsk åldersbedömning i fall då åldern bedöms vara oklar ska fortsättningsvis anses vara över 18 år, om det inte föreligger synnerliga skäl. Även kommuner ska kunna begära och få en medicinsk åldersbedömning genomförd under asylprocessen, då det är påkallat.

31.	Åldersbedömning, punkt 9 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14 samt

avslår motionerna

2017/18:310 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 4 och 19,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 11,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 13–17,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 5 och

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Det bör läggas större fokus på principen att det är den asylsökande som ska styrka sin identitet och sin ålder. Lagstiftningen om medicinska åldersbedömningar bör därför skärpas och endast den som uppenbart bedöms vara barn ska behandlas som minderårig utan att medicinsk åldersbedömning skett. Samtliga asylsökande som påstått sig vara minderåriga bör omfattas av lagskärpningen och det gäller även de som registrerat sin asylansökan före februari 2017. Vidare bör den som efter en medicinsk åldersbedömning fortsatt har oklar ålder inte få bo med minderåriga.

32.	Åldersbedömning, punkt 9 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 4 och 19 samt

avslår motionerna

2017/18:310 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 11,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 13–17,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 5,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14.

Ställningstagande

Med barn avses den som är under 18 år. Denna gräns är dock alltför absolut. Det finns inget stöd för att den som är 18 år lättare klarar av att återvända till det land han eller hon flytt från än den som är 17 år. Regeringen bör därför göra en översyn av asyllagstiftningen i syfte att stärka skyddet för dem som är mellan 18 och 21 år. Vidare bör regeringen skyndsamt agera för att säkerställa att Migrationsverket följer den gällande lagstiftningen om åldersbedömningar. Det finns flera exempel på bristande rättssäkerhet, t.ex. felaktiga transkriberingar, som lett till att sökanden fått fel ålder.

33.	Åldersbedömning, punkt 9 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 11 och

avslår motionerna

2017/18:310 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 4 och 19,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 13–17,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 5,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14.

Ställningstagande

Den som anser sig felaktigt ha fått sin ålder uppskriven och som överklagar ett avslagsbeslut ska självklart få genomgå en medicinsk åldersbedömning. Vidare måste i särskilda fall, på grund av Migrationsverkets bristande hantering, även den som fått en lagakraftvunnen avslagsdom ges möjlighet att genomgå en åldersbedömning.

34.	Åldersbedömning, punkt 9 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2017/18:310 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD),

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 4 och 19,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 11,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 13–17,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 13 och 14.

Ställningstagande

Ensamkommande personer som fått ett avslag på sin asylansökan, och där åldern varit av avgörande betydelse för beslutet, ska erbjudas en möjlighet att genomgå en medicinsk åldersbedömning innan beslutet om avvisning eller utvisning verkställs. Detta gäller förutsatt att de inte redan erbjudits att genomgå en medicinsk åldersbedömning.

35.	Säkra länder, punkt 10 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 21–23,

bifaller delvis motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 4,

2017/18:3443 av Fredrik Schulte (M) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 25.

Ställningstagande

En särskild förteckning över s.k. säkra länder bör upprättas hos Migrationsverket. Asylsökande från ett säkert land kan i normalfallet antas få avslag på sin asylansökan. Även om en individuell prövning ska göras i varje fall kan en sådan förteckning förenkla och snabba på hanteringen.

Asylsökande från s.k. säkra länder bör inte få bosätta sig var de vill utan de ska hänvisas till Migrationsverkets boenden under asyltiden. Därmed underlättas kontakterna med Migrationsverket liksom det återvändande som sannolikt blir aktuellt.

Migrationsverket bör vidare prioritera asylansökningar som sannolikt kommer att leda till ett avslagsbeslut. Det handlar om sökande från säkra länder och från länder som kännetecknas av en förhållandevis hög andel avslag.

36.	Säkra länder, punkt 10 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 25,

bifaller delvis motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 21 och

avslår motionerna

2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 4,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 22 och 23 samt

2017/18:3443 av Fredrik Schulte (M).

Ställningstagande

Många asylsökande har passerat ett flertal säkra länder innan de kom till Sverige. Dessutom kan de komma från ett land med säkra områden. Det kan också i många fall ifrågasättas om de sökt sig till Sverige på grund av fara för sitt liv. Av det skälet bör en lista över säkra länder upprättas. En sådan lista kan skynda på asylprocessen och minska antalet ansökningar från sökande från säkra länder. Vidare bör Sverige sluta avtal med andra säkra länder om att ta emot personer som ska utvisas från Sverige men som inte kan tas emot av sitt hemland.

37.	Rätten för asylsökande att arbeta, punkt 11 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 4 och 5,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 2,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 19,

2017/18:2990 av Sofia Fölster (M),

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 4,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 8 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår motion

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 5.

Ställningstagande

Det är viktigt att Migrationsverket har ett ökat jobbfokus när det gäller placeringen av asylsökande, inte minst för att de asylsökande som har möjlighet ska kunna arbeta och försörja sig själva. Vidare bör det bli enklare för dem att få de dokument som behövs för att kunna ha ett jobb i Sverige. Dokumenten bör överlämnas direkt vid ankomsten till Sverige. Dessutom måste en lösning till som gör att de asylsökande kan få sin lön inbetald på ett bankkonto.

38.	Rätten för asylsökande att arbeta, punkt 11 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 2,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 19,

2017/18:2990 av Sofia Fölster (M),

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 4,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 8 och

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 4 och 5 samt

avslår motion

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 5.

Ställningstagande

Huvudregeln i dag är att en person som saknar uppehållstillstånd inte får arbeta. En asylsökande kan dock beviljas undantag från förbudet att arbeta. Det ska även i fortsättningen vara möjligt att besluta om förbud att arbeta men huvudregeln bör ändras så att alla ska tillåtas att arbeta.

39.	Rätten för asylsökande att arbeta, punkt 11 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 19,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 2,

2017/18:2990 av Sofia Fölster (M),

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 4,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 8,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 4 och 5 samt

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår motion

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 5.

Ställningstagande

Det måste bli enklare att för en asylsökande att arbeta och praktisera. Varje asylsökande bör därför automatiskt tilldelas ett s.k. samordningsnummer om identiteten kan styrkas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.

40.	Rätten för asylsökande att arbeta, punkt 11 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 8,

bifaller delvis motionerna

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP) yrkande 2,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 19,

2017/18:2990 av Sofia Fölster (M),

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 4,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 4 och 5 samt

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår motion

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 5.

Ställningstagande

Med ett kraftigt ökat antal asylsökande och avsevärt längre handläggningstider blir det mycket viktigt med sysselsättning för de asylsökande och att så många som möjligt kan arbeta. Av det skälet bör villkoret om styrkt identitet för att få AT-UND tas bort.

41.	Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 58, 59, 64 och 65 samt

avslår motionerna

2017/18:529 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:772 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S) yrkandena 1–3,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 4,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 22–29 och 31,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1, 32 och 33,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 15–17,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 8 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

Det EU-gemensamma asylsystemet måste vara hållbart och fungera bättre. Medlemsstaterna behöver ta ansvar för och efterleva EU:s regler. Om en medlemsstat inte efterlever EU:s gemensamma åtaganden bör det medföra konsekvenser. Dagens regelverk kan kompletteras med ett system där bidrag dras in om ett land inte följer EU-gemensamma beslut. Även höjda eller sänkta ”medlemsavgifter” skulle kunna användas utifrån hur väl besluten implementerats. Vidare bör regeringen verka för att alla EU:s medlemsstater deltar i och utökar sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem för att ge människor skydd. EU:s asylprövning bör göras utanför EU och det yttre gränsskyddet i EU bör förstärkas. Samarbetet med länder utanför Europa behöver förbättras när det gäller återvändande och det bör bli lättare att ta sig till Europa lagligt genom att t.ex. arbetskraftsinvandra.

42.	Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2017/18:529 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:772 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S) yrkandena 1–3,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 4,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 22–29 och 31,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 58, 59, 64 och 65,

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1, 32 och 33,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 15–17 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 8.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma med förslag om ett utökat transportörsansvar för alla transportörer som utför resor till Sverige, inklusive färje-, tåg- och busstrafik, och som förutom kontroller av identitetshandlingar även bör omfatta kontroll av inresetillstånd till Sverige.

43.	Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 15–17 och

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 8 och

avslår motionerna

2017/18:529 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:772 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S) yrkandena 1–3,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 4,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 22–29 och 31,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 58, 59, 64 och 65,

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1, 32 och 33,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

Regeringen bör i EU driva på för att EU:s medlemsstater ska leva upp till gällande regelverk och konventioner och för att ett nytt gemensamt asylsystem ska införas i EU. För att värna den inre rörligheten behövs en fungerande yttre gräns och en gemensam asylpolitik. I ett EU-gemensamt system för flyktingmottagande behövs en jämnare fördelning av asylsökande och mekanismer för en fungerande omfördelning. Det behöver finnas kännbara sanktioner för de länder som inte lever upp till EU-fördelningen av flyktingar, t.ex. i form av nedsatta strukturbidrag. Asylsökande och flyktingar bör ha rätt att röra sig fritt i EU, men det ska bara gå att registrera sin asylansökan i ett land. EU:s asylmottagande bör vara så robust att avtal med tredjeland inte behövs och att demokratiska principer, grundläggande mänskliga rättigheter, non-refoulement och ett värdigt mottagande ska värnas i de fall avtal mellan EU och tredjeland ändå sluts.

44.	Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:529 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6 och

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 22–29 och 31 samt

avslår motionerna

2017/18:772 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S) yrkandena 1–3,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 4,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 58, 59, 64 och 65,

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1, 32 och 33,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 15–17,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 8 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

Det finns ett stort behov av reformer, bl.a. att införa fler lagliga vägar in i EU. Flera av EU:s åtgärder syftar dock till att försämra möjligheterna för flyktingar att ta sig till EU. Regeringen bör verka för att bromsa den negativa utvecklingen inom EU:s asylpolitik. Exempelvis bör avtalet mellan EU och Turkiet sägas upp eftersom Turkiet inte längre är ett säkert tredjeland. Den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) bör avvecklas. Vidare bör regeringen inom EU verka för att transportörsansvaret avskaffas. Transportörsansvaret hindrar asylsökande från att ta sig in i Schengenområdet och tvingar dem att vända sig till smugglare med sjöovärdiga båtar för att ta sig över Medelhavet.

45.	Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8 och

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28 och

avslår motionerna

2017/18:529 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:772 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S) yrkandena 1–3,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 4,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 22–29 och 31,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 58, 59, 64 och 65,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1, 32 och 33,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 15–17,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 8 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

EU behöver en fungerande asylpolitik där medlemsländerna delar på ansvaret under ordnade former. Den som söker asyl ska garanteras en rättssäker och värdig behandling i samtliga länder. Den som är i behov av internationellt skydd ska få det, samtidigt som den som fått avslag på sin asylansökan lättare än i dag ska kunna återföras till sitt hemland. Länder som systematiskt kränker rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter i den yttre gränskontrollen ska suspenderas ur Schengensamarbetet. Vidare bör EU:s regelverk inom asylområdet utvidgas och omfatta hbt-personer, och arbetet med att inkludera alla transpersoner i EU:s diskrimineringslagstiftning bör fortsätta. EU:s gemensamma asylpolitik bör stärkas, och regeringen bör driva på inom EU i enlighet med det anförda.

46.	Det gemensamma europeiska asylsystemet, punkt 12 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 1, 32 och 33 samt

avslår motionerna

2017/18:529 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 6,

2017/18:772 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S) yrkandena 1–3,

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 4,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 22–29 och 31,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 2,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 58, 59, 64 och 65,

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 8,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 28,

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 15–17,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 8 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5.

Ställningstagande

Regeringen bör driva på i fråga om att reformera Dublinförordningen. Utgångspunkten i ett reviderat regelverk bör vara att en person som avser att söka asyl i EU ska göra det vid unionens yttre gräns och att de asylsökande därefter fördelas mellan medlemsstaterna baserat på en s.k. fördelningsnyckel. Hänsyn bör då tas till befolkningsstorlek, ekonomisk styrka och tidigare ansvarstagande. Regeringen bör vidare verka för att det inrättas ett EU-gemensamt vidarebosättningsprogram för kvotflyktingar där alla medlemsstater hjälps åt att ta emot kvotflyktingar.

47.	Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:2221 av Olle Thorell m.fl. (S),

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 43–45 och

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2017/18:83 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:1118 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1,

2017/18:2380 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 17 och 20,

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 3,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 7 och 22,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 16,

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 46 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

Många kommuner har fortsatt svårt att ordna bostäder till nyanlända. Migrationsverket bör därför i första hand sträva efter långsiktig kostnadseffektivitet genom större anläggningsboenden. Vidare bör Migrationsverket i större utsträckning använda verkets egna boenden, dvs. driva boenden i egen regi. Lägenheter i kommunala bostadsbolag kan då överlåtas till de kommuner som så vill. Detta leder till kostnadseffektivitet samtidigt som lägenheter kan frigöras.

Generellt sett behövs en ökad kostnadskontroll i Migrationsverkets verksamhet. Statskontoret bör därför snabbutreda om takpriset för Migrationsverket boenden kan sänkas och avtalstiderna för dessa boenden förändras.

För att få en jämnare fördelning bör upphandlingar från privata aktörer i kommuner som redan tar ett stort ansvar för asylsökande undantas. Regelverket för upphandlingar av asylboenden bör därför ändras.

48.	Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17 och

avslår motionerna

2017/18:83 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:1118 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1,

2017/18:2221 av Olle Thorell m.fl. (S),

2017/18:2380 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 17 och 20,

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 43–45,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 7 och 22,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 16 och

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 46.

Ställningstagande

Det har förekommit att dagersättningen till asylsökande utnyttjas för att stödja kriminella ligor. Av det skälet bör ett kupongsystem införas för att ersätta dagersättningen. Dessa kuponger ska kunna lösas in i de största dagligvarukedjorna, vara tidsbegränsade och kopplade till en enskild individ. 

49.	Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (C)

av Johanna Jönsson (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 16 och

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 46 och

avslår motionerna

2017/18:83 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:1118 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1,

2017/18:2221 av Olle Thorell m.fl. (S),

2017/18:2380 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 17 och 20,

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 43–45,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 7 och 22,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

Landets kommuner behöver en större långsiktighet i sitt arbete. De bör därför överta uppdraget att ta emot asylsökande. Etableringen kan då initieras lokalt redan under asyltiden. Regeringen bör utreda hur mottagandeansvaret kan flyttas till kommunerna.

Vidare bör Migrationsverket få ett utökat uppdrag att med ett jämställdhetsperspektiv förbättra boendetryggheten för asylsökande under deras väntan på beslut.

50.	Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motionerna

2017/18:83 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:1118 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:2221 av Olle Thorell m.fl. (S),

2017/18:2380 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 17 och 20,

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 43–45,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 7 och 22,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 16,

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 46 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

Regeringen valde att möta det stora antalet asylsökande under 2015 med en politik som gör det svårare att komma till Sverige. Vad som i stället bör göras är att öka kapaciteten i mottagandet och därigenom möjliggöra för Sverige att ta sitt ansvar för dem som tvingas fly. Regeringen bör därför återkomma med förslag om hur den grundläggande kapaciteten i asylmottagandet kan stärkas och beredskapen för tillfälliga ytterligare påfrestningar ökas.

51.	Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 17 och 20,

bifaller delvis motionerna

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 7 och

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2017/18:83 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:1118 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1,

2017/18:2221 av Olle Thorell m.fl. (S),

2017/18:2380 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 43–45,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 22,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 16,

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 46 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

För att bryta det destruktiva omhändertagandet och passiviteten på anläggningsboendena bör de asylsökande själva sköta städning, matlagning och liknande på det egna boendet. Sysslolösheten för de asylsökande under asyltiden kan på så sätt motverkas.

Vidare behövs en effektivare statlig organisation och fler långsiktiga anläggningsboenden till rimligt pris. Lägenheter bör i första hand gå till dem som har fått uppehållstillstånd och då särskilt barnfamiljer.

52.	Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 7 och 22 samt

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 5,

bifaller delvis motion

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 17 och

avslår motionerna

2017/18:83 av Sara-Lena Bjälkö (SD),

2017/18:1118 av Magnus Manhammar (S),

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1,

2017/18:2221 av Olle Thorell m.fl. (S),

2017/18:2380 av Richard Jomshof (SD),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 20,

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M) yrkande 3,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 43–45,

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C) yrkande 16,

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 46 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 17.

Ställningstagande

Asylsökande försätts idag i en lång väntan på handläggning av sin asylansökan med en lika lång tid av ovisshet och passivitet som följd. Människors inneboende drivkraft och hopp om att bygga en bättre framtid riskerar att avta ju längre tiden går.

Asylsökande bör ha ett arbetskrav på sig om 16 timmar per vecka vid det egna asylboendet. Det innebär att den asylsökande förväntas bidra med t.ex. lokalvård, matservering, trädgårdsarbete och vaktmästartjänster, alltså uppgifter som idag åligger asylboendenas personal att sköta. Den som inte uppfyller detta arbetskrav kan få sin dagersättning nedsatt.

53.	Eget boende (EBO), punkt 14 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 3 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 21 och

avslår motionerna

2017/18:279 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:494 av Robert Hannah (L),

2017/18:695 av Annelie Karlsson m.fl. (S),

2017/18:1792 av Ingela Nylund Watz och Serkan Köse (båda S),

2017/18:2466 av Markus Wiechel (SD),

2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 37,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 25,

2017/18:3645 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) och

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8.

Ställningstagande

När asylsökande 1994 gavs möjlighet att själva ordna sitt boende var tanken att det skulle underlätta etableringen i det svenska samhället. Så blev emellertid inte fallet utan de asylsökande valde att bosätta sig nära släktingar eller tidigare landsmän. Detta har resulterat bl.a. i trångboddhet och segregerade bostadsområden med en högre koncentration av nyanlända än kommunerna klarar av. Därför krävs en översyn av EBO-lagen med syfte att avskaffa rätten till eget boende.

54.	Eget boende (EBO), punkt 14 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 37 och

avslår motionerna

2017/18:279 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:494 av Robert Hannah (L),

2017/18:695 av Annelie Karlsson m.fl. (S),

2017/18:1792 av Ingela Nylund Watz och Serkan Köse (båda S),

2017/18:2466 av Markus Wiechel (SD),

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 25,

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 3,

2017/18:3645 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD),

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 21.

Ställningstagande

Möjligheten för asylsökande att själva välja eget boende har fått betydande negativa konsekvenser såsom trångboddhet, svarthandel med kontrakt och barn som växer upp under svåra förhållanden. Systemet med eget boende bör inte avskaffas helt men bör under perioder bör kunna begränsas till vissa kommuner eller kommundelar.

55.	Eget boende (EBO), punkt 14 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:494 av Robert Hannah (L),

2017/18:1792 av Ingela Nylund Watz och Serkan Köse (båda S),

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 25 och

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8 och

avslår motionerna

2017/18:279 av Ola Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

2017/18:695 av Annelie Karlsson m.fl. (S),

2017/18:2466 av Markus Wiechel (SD),

2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 37,

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 3,

2017/18:3645 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 21.

Ställningstagande

Konsekvenserna av systemet med eget boende är bl.a. frekventa flyttar, socialt utanförskap och oseriösa aktörer. För att fler ska välja Migrationsverkets anläggningsboende och för att bryta den destruktiva trångboddheten bör EBO-lagen ses över och ekonomiska styrmedel användas på lämpligt sätt. Ett villkor för att få etableringsersättning eller dagersättning bör vara att den asylsökande uppvisar ett trovärdigt och värdigt boende för Migrationsverket.

56.	Asylboende och utsatta grupper, punkt 15 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 8 och

avslår motionerna

2017/18:444 av Robert Hannah (L) yrkandena 2 och 4,

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkandena 3 och 4,

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6, 8 och 9,

2017/18:1112 av Lars Mejern Larsson och Petter Löberg (båda S),

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 3,

2017/18:1802 av Robert Halef (KD) yrkandena 1–5,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 16,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 29,

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 18 och

2017/18:3659 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Det stora antalet asylsökande under hösten 2015 resulterade i att ensamkommande barn tvingades bo i ankomstboenden under en alldeles för lång tid. Regeringen bör återkomma med förslag om en maxgräns för hur länge ett ensamkommande barn ska kunna bo i ett ankomstboende.

57.	Asylboende och utsatta grupper, punkt 15 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 16 och

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 29 och

avslår motionerna

2017/18:444 av Robert Hannah (L) yrkandena 2 och 4,

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkandena 3 och 4,

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6, 8 och 9,

2017/18:1112 av Lars Mejern Larsson och Petter Löberg (båda S),

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 3,

2017/18:1802 av Robert Halef (KD) yrkandena 1–5,

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 8,

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 18 och

2017/18:3659 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Mottagandet av asylsökande måste ske på ett sätt som tydligt värnar hbt-personers lika rättigheter. Återkommande inträffar allvarliga incidenter på boenden där asylsökande hbt-personer har utsatts för hot eller kränkningar från andra boende. Migrationsverket bör göra vad som krävs för att upprätthålla de boendes trygghet och upphandlingskraven för boenden bör skärpas. Även tryggheten för flickor, kvinnor, och religiösa minoriteter bör förbättras avsevärt. Hot och kränkningar får aldrig accepteras och lagbrott ska polisanmälas.

58.	Asylboende och utsatta grupper, punkt 15 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 18 och

avslår motionerna

2017/18:444 av Robert Hannah (L) yrkandena 2 och 4,

2017/18:502 av Robert Hannah (L) yrkandena 3 och 4,

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkandena 2–6, 8 och 9,

2017/18:1112 av Lars Mejern Larsson och Petter Löberg (båda S),

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S) yrkande 3,

2017/18:1802 av Robert Halef (KD) yrkandena 1–5,

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 8,

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 16,

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 29 och

2017/18:3659 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1–4.

Ställningstagande

Regeringen har uppdragit åt Migrationsverket att trygga hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter i syfte att de ska få ett tryggt och likvärdigt bemötande. Även asylboendena, där ett flertal incidenter ägt rum, måste tryggas liksom tryggheten för kvinnor och kristna konvertiter. Migrationsverket bör få ett utökat uppdrag att värna även dessa gruppers trygghet på asylboendena.

59.	Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 8, 19, 20, 27–32, 34 och 46 samt

avslår motionerna

2017/18:181 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 4,

2017/18:894 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -),

2017/18:1372 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 40 och 41,

2017/18:2324 av Cecilia Widegren (M),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 21,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18,

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkande 3,

2017/18:3544 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 6 och 7,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 2 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 10, 27 och 28.

Ställningstagande

Om antalet asylsökande som söker sig till Sverige samtidigt på kort tid allvarligt påverkar samhällsviktiga funktioner bör det kunna sättas in en krislagstiftning genom ett regeringsbeslut. Vid beslutet bör beaktas bl.a. hur stort det tidigare mottagandet av asylsökande har varit och hur det EU-gemensamma systemet fungerar. Direktavvisning till annat säkert land respekterar asylrätten. I ett krisläge kan direktavvisning till annat säkert land även motiveras ut ett EU-rättsligt perspektiv. Motsvarande krislagstiftning har nyligen införts i Norge och Danmark. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen i enlighet med det anförda.

För att upprätthålla legitimiteten i asylsystemet bör åtgärder vidtas för att asylsökande som inte får uppehållstillstånd ska lämna landet. Om återvändandet inte fungerar kan det skapas omfattande skuggsamhällen med social utsatthet, brottslighet och illegalt arbete.

Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården bör intensifiera sina insatser för att få personer som har fått avslag på sin asylansökan att lämna landet frivilligt. Myndigheterna bör också ge tydlig information om att personer som inte återvänder självmant kommer att behöva återvända med hjälp av myndigheterna. Vidare behöver regelverk och tillämpning för förvar ses över i skärpande riktning för att hindra att personer avviker och håller sig gömda efter att de har nekats uppehållstillstånd. Det bör även övervägas att förlänga tidsfristerna för förvar. Dessutom behöver antalet inre utlänningskontroller öka och inriktas på vissa områden. Regelverket för den inre utlänningskontrollen bör även skärpas. Polismyndigheten bör få rätt att ta fingeravtryck och göra slagningar i register för att klarlägga en persons identitet. I dag får myndigheten inte ta fingeravtryck på personer som vistas i Sverige utan tillstånd och som befinner sig utanför myndigheternas kontroll. Detta trots att det många gånger är enda sättet att klargöra identiteten. Det behövs även fler återtagandeavtal med ett bra innehåll, som följs upp och som kommer till praktisk användning. Vidare bör reglerna för en person att få en ny asylansökan prövad efter ett avslagsbeslut begränsas både i Sverige och i EU och preskriptionstiden för avslag på asylansökan bör förlängas från fyra år till tio år. Efter avslag på en asylansökan kan en person få en ny ansökan prövad efter fyra år, vilket bidrar till att människor avviker och håller sig gömda för myndigheterna. Om tiden för att söka asyl på nytt efter avslag förlängs kan det motverka ett växande skuggsamhälle. Dessutom bör användningen av återetableringsstöd öka för att underlätta för fler att återvända frivilligt till sina hemländer. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen i enlighet med det anförda.

Regeringen bör även se över möjligheten att förkorta processen för prövning av verkställighetshinder genom att ärenden av detta slag i vissa fall hanteras direkt i domstol. Frågan om verkställighetshinder bör alltid prövas i nära anslutning till verkställigheten och inte tidigt i processen.

60.	Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 4,

2017/18:894 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 10, 27 och 28 samt

avslår motionerna

2017/18:181 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1372 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 40 och 41,

2017/18:2324 av Cecilia Widegren (M),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 21,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 8, 19, 20, 27–32, 34 och 46,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18,

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkande 3,

2017/18:3544 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 6 och 7 samt

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Reglerna för förvar bör ändras så att personer tas i förvar direkt när de delges ett avslagsbeslut eller hittas vid exempelvis en inre utlänningskontroll. Även preskriptionstiden för Migrationsverkets beslut bör avskaffas och rätten att anmäla verkställighetshinder begränsas till ett tillfälle. Det inte är rimligt att migranter har möjlighet att ansöka om asyl på nytt efter fyra år. Det bidrar till att många väljer att stanna kvar i Sverige. När det gäller utländska medborgare bör de inte får stanna i Sverige om personen i fråga inte kan eller vill respektera lagar och regler. Frågan om utvisning bör vidare alltid prövas när en utlänning har begått ett brott i Sverige och Polismyndigheten bör få rätt att använda tvång vid genomförandet av utvisningar, oavsett personens ålder eller om det finns ett förvarsbeslut. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen i enlighet med det anförda.

Vidare bör regeringen ge Migrationsverket i uppdrag att se till att det finns tillräckligt med platser för förvar och slutna boenden.

61.	Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (V)

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 40 och 41 samt

avslår motionerna

2017/18:181 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 4,

2017/18:894 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -),

2017/18:1372 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2017/18:2324 av Cecilia Widegren (M),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 21,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 8, 19, 20, 27–32, 34 och 46,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18,

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkande 3,

2017/18:3544 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 6 och 7,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 2 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 10, 27 och 28.

Ställningstagande

Regeringen bör se över återvändandet utifrån erfarenheterna från Röda Korsets arbete. Samhällskostnaderna har visserligen minskat till följd av att personer som fått avslag på sin asylansökan inte längre har rätt till bistånd och boende, men samtidigt innebär detta en ökad oro och utsatthet för individen och stora negativa konsekvenser för samhället. Vidare bör regeringen genomföra en översyn av lagstiftningen för att undvika att människor hamnar i en situation där de varken kan återvända eller få uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd måste kunna beviljas i dessa situationer.

62.	Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 21 och

avslår motionerna

2017/18:181 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 4,

2017/18:894 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -),

2017/18:1372 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 40 och 41,

2017/18:2324 av Cecilia Widegren (M),

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 8, 19, 20, 27–32, 34 och 46,

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18,

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkande 3,

2017/18:3544 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 6 och 7,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 2 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 10, 27 och 28.

Ställningstagande

Fler personer bör återvända efter att de fått avslag på sin asylansökan. Migrationsverket bör därför göra mer för att övertyga den enskilde om att han eller hon ska återvända frivilligt. Det är också viktigt att det finns återvändandesamordnare på plats i ett antal länder, t.ex. Afghanistan, Marocko och Irak, och regeringen bör vidta åtgärder för att stärka deras arbete.

63.	Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, punkt 16 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18 samt

avslår motionerna

2017/18:181 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2,

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 4,

2017/18:894 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -),

2017/18:1372 av Emanuel Öz (S) yrkandena 1 och 2,

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 40 och 41,

2017/18:2324 av Cecilia Widegren (M),

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 21,

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 8, 19, 20, 27–32, 34 och 46,

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkande 3,

2017/18:3544 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 6 och 7,

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 2 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 10, 27 och 28.

Ställningstagande

Allt fler personer avviker eller går under jorden när de får avslag på sin asylansökan. Det leder till stora risker för enskilda och risk för parallellsamhällen, en utveckling som måste motverkas genom att en större andel avvisningar och utvisningar verkställs. Regeringen bör även ingå fler återtagandeavtal med viktiga mottagarländer för att öka återvändandet.

64.	Utvisning på grund av brott, punkt 17 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 49–54,

2017/18:3735 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 27 och

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 10 och

avslår motionerna

2017/18:311 av Stefan Jakobsson (SD),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 7,

2017/18:1297 av Ellen Juntti (M),

2017/18:1298 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M),

2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,

2017/18:1331 av Edward Riedl (M),

2017/18:1338 av Edward Riedl (M),

2017/18:1537 av Lars Beckman och Sotiris Delis (båda M),

2017/18:2377 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 21,

2017/18:3089 av Cecilia Magnusson (M),

2017/18:3422 av Boriana Åberg (M),

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26,

2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 26,

2017/18:3867 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18.

Ställningstagande

Brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse bör leda till utvisning på grund av brott, även om det inte föreligger återfallsrisk. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om skärpta regler för att markera att samhället inte accepterar brott av den som vill bosätta sig i Sverige. Vidare bör tiden för återreseförbud på grund av brott förlängas. Det rimligt med ett återreseförbud på livstid vid allvarliga brott såsom grov våldtäkt eller grovt rån. Straffen vid olovlig vistelse efter återreseförbud på grund av brott bör skärpas. Det är angeläget att den som begår brott och utvisas inte återvänder till Sverige i strid med återreseförbudet. Det är vidare rimligt att den som inte medverkar till verkställigheten av utvisningen vistas i förvar. Om utvisningen inte kan verkställas av andra skäl bör personen stå under uppsikt. Vidare bör åklagare yrka på utvisning till följd av brott när förutsättningarna bedöms vara uppfyllda. Det bör finnas en balans mellan grundläggande rättssäkerhetsgarantier och att inte godta brottsligt beteende. Regeringen bör vidta åtgärder som tillgodoser det anförda.

65.	Utvisning på grund av brott, punkt 17 (SD)

av Jennie Åfeldt (SD) och Paula Bieler (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:2377 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 21 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18 och

avslår motionerna

2017/18:311 av Stefan Jakobsson (SD),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 7,

2017/18:1297 av Ellen Juntti (M),

2017/18:1298 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M),

2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,

2017/18:1331 av Edward Riedl (M),

2017/18:1338 av Edward Riedl (M),

2017/18:1537 av Lars Beckman och Sotiris Delis (båda M),

2017/18:3089 av Cecilia Magnusson (M),

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 49–54,

2017/18:3422 av Boriana Åberg (M),

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26,

2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 26,

2017/18:3735 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 27,

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 10 och

2017/18:3867 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utvisning på grund av brott alltid ska prövas när det gäller utländska gärningsmän och att livstidsutvisning snarare bör vara regel än undantag vid grova brott. Brott eller vägran att samarbeta under asylprocessen bör leda till en snabb prövning med ett automatiskt avslag och en omedelbar utvisning.

66.	Utvisning på grund av brott, punkt 17 (L)

av Emma Carlsson Löfdahl (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26 och

avslår motionerna

2017/18:311 av Stefan Jakobsson (SD),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 7,

2017/18:1297 av Ellen Juntti (M),

2017/18:1298 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M),

2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,

2017/18:1331 av Edward Riedl (M),

2017/18:1338 av Edward Riedl (M),

2017/18:1537 av Lars Beckman och Sotiris Delis (båda M),

2017/18:2377 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 21,

2017/18:3089 av Cecilia Magnusson (M),

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 49–54,

2017/18:3422 av Boriana Åberg (M),

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 26,

2017/18:3735 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 27,

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 10,

2017/18:3867 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18.

Ställningstagande

Reglerna för utvisning på grund av brott behöver skärpas. Domstolen borde alltid pröva frågan om utvisning om straffvärdet är minst sex månaders fängelse, till skillnad från dagens praxis som ligger på minst ett års fängelse. Vidare bör frågan om utvisning alltid prövas avseende vissa typer av brott som t.ex. rasistiska och andra främlingsfientliga brott såsom hatbrott, hedersrelaterade brott, grova vålds- och sexualbrott samt våld i nära relationer.

67.	Utvisning på grund av brott, punkt 17 (KD)

av Aron Modig (KD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:3867 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 4 och

avslår motionerna

2017/18:311 av Stefan Jakobsson (SD),

2017/18:577 av Robert Hannah (L) yrkande 7,

2017/18:1297 av Ellen Juntti (M),

2017/18:1298 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M),

2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD) yrkande 5,

2017/18:1331 av Edward Riedl (M),

2017/18:1338 av Edward Riedl (M),

2017/18:1537 av Lars Beckman och Sotiris Delis (båda M),

2017/18:2377 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -) yrkande 21,

2017/18:3089 av Cecilia Magnusson (M),

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 49–54,

2017/18:3422 av Boriana Åberg (M),

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M) yrkandena 1 och 2,

2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 26,

2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 26,

2017/18:3735 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 27,

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M) yrkande 10 och

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 18.

Ställningstagande

Utvisning av utländska medborgare som begår brott i Sverige bör komma i fråga i fler fall än i dag. Personer som begår brott under tiden som asylsökande och vars huvudskäl till vistelsen i Sverige kan vara att begå brott bör bedömas snabbare än i dag och detta ska vägas in i deras asylansökan. Regeringen behöver införa åtgärder som gör Sverige mindre attraktivt för kriminella ligor. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som går i denna riktning.

68.	Visering, punkt 18 (M)

av Johan Forssell (M), Mikael Cederbratt (M), Tina Ghasemi (M) och Maria Abrahamsson (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 8 och 11 samt

2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 och

avslår motionerna

2017/18:441 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L) yrkandena 1 och 2,

2017/18:886 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -) yrkande 1,

2017/18:1031 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2,

2017/18:1095 av Yilmaz Kerimo (S),

2017/18:2854 av Rickard Nordin (C) yrkande 5 och

2017/18:3547 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1.

Ställningstagande

Det bör införas ett särskilt visum för högkvalificerad arbetskraft som vill komma till Sverige för att söka jobb. Det är svårt att ordna jobberbjudande från ett annat land och det ligger i Sveriges intresse att underlätta inresan för högkvalificerad arbetskraft. Visumreglerna bör också förenklas för dem som vill investera och starta företag i Sverige. Det bör dock ställas krav på investeringens storlek och de arbetstillfällen som skapas och visumet bör vara begränsat till exempelvis 24 månader. Regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen i enlighet med det anförda.

Särskilt yttrande

Allmänt om mottagande av asylsökande, punkt 13 (KD)

Aron Modig (KD) anför:

Reservation 50 i detta betänkande handlar om att Kristdemokraterna vill se ett arbetskrav för asylsökande. Detta är en del av Kristdemokraternas förslag om ett obligatoriskt asylprogram för asylsökande. Andra delar av detta asylprogram är obligatorisk undervisning i svenska och samhällsorientering redan under asyltiden. Dessa båda förslag har dock behandlats i budgetbetänkandet 2017/18:SfU4 och finns därför inte med i detta betänkande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden 2017/18

2017/18:83 av Sara-Lena Bjälkö (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunalt veto vid tecknande av avtal med Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:181 av Markus Wiechel (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta fotboja på personer med utvisningsbeslut och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera fotboja på brottsdömda med utvisningsbeslut och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:279 av Ola Johansson (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utvärdering och översyn av EBO-lagstiftningen för att motverka trångboddhet och svarthandel och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska ha möjlighet att granska att lägenheter för asylsökande och nyanlända som ordnar eget boende uppfyller minimikrav på bl.a. boyta och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:310 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en retroaktiv åldersbedömning på de ensamkommande som anlänt de senaste fem åren; vid uppenbart fusk ska omedelbar utvisning verkställas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:311 av Stefan Jakobsson (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kontrakt för alla nyanlända om att inte begå brott i Sverige samt möjlighet till omedelbar utvisning om brottet ger fängelse i mer än sex månader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:411 av Christina Örnebjär m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alltid särskilt utreda barns och ungas egna skäl för asyl och uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda och humanitära skäl som grund för uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:423 av Christina Örnebjär m.fl. (L):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rutiner och riktlinjer bör tas fram för likvärdighet och stöd till de ungdomar som antingen skrivs upp i ålder eller fyller arton under asylprocessen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:441 av Robert Hannah och Birgitta Ohlsson (båda L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ensidigt ska slopa kravet på turistvisum för civila ryska medborgare som vill besöka Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU ensidigt ska slopa kravet på turistvisum för civila ryska medborgare som vill besöka EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:444 av Robert Hannah (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall RFSL bör tilldelas större ekonomiskt stöd för att kunna stötta asylsökande hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hbtq-certifiera asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att hbtq-asylsökande får tillgång till lämplig vård för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall hbtq-asylsökande bör placeras i särskilda asylboenden för hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen hbtq-person ska skickas tillbaka till länder där man utsätts för extrem hederskultur, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:494 av Robert Hannah (L):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och ersätta möjligheten för asylsökande till eget boende (EBO) med värdigt eget boende (VEBO) och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:502 av Robert Hannah (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Sverige kan få en mer jämställd asylinvandring och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska kvotsystemet ska prioriteras till utsatta flyktinggrupper, särskilt kvinnor, barn, funktionshindrade och hbtq-personer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilda asylboenden för utsatta kvinnor bör upphandlas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvinnors säkerhet måste tillvaratas på asylboenden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:529 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör agera i EU för att unionens migrationssamarbete med länderna i Nordafrika och Mellanöstern ska ske med Genèvekonventionen och de mänskliga rättigheterna som grund och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN ska verka för en migrationspolitik som utgår från Agenda 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:564 av Anna Hagwall (-):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ingen individ utan giltig identitetshandling bör få korsa den svenska gränsen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:567 av Anna Hagwall (-):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla uppehållstillstånd som beviljades under 2015 och till våra dagar utan ordentlig utredning om den sökandes rätta identitet, ålder och ursprung ska kontrolleras igen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:569 av Anna Hagwall (-):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flyktingar som har uppehållstillstånd i Sverige men som återvänder på semester till det land som de har flytt ifrån diskvalificerar sig för flyktingstatus och omedelbart ska fråntas tillståndet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:571 av Anna Hagwall (-):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en flyktingstatus bör gälla enbart tills det har löst sig i flyktingarnas hemland och de kan återvända utan att riskera sitt liv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:577 av Robert Hannah (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga asylsökande ska gå på obligatorisk introduktionskurs och skriva på ett samhällskontrakt med information om vilka rättigheter och skyldigheter man har enligt svensk lag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information på asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att principen bör vara att det är den som mobbar, diskriminerar eller förtrycker som ska flyttas från asylboenden och inte den som blir mobbad, diskriminerad eller förtryckt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att både privat och offentligt styrda asylboenden ska ha handlingsplaner för hur man säkerställer kvinnors samt sexuella och religiösa minoriteters trygghet på asylboenden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att privat styrda asylboenden genom avtal ska förpliktas att skydda asylsökande från diskriminering, mobbning och förtryck från andra asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning ska tillsättas för att se hur kvinnors och minoriteters rättigheter och boendesituation på asylboenden kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning vid våldsbrott och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ifall det behövs särskilda boenden för hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylboenden ska ha boendestödjare för att stötta asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:695 av Annelie Karlsson m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra boendesituationen för nyanlända genom att avskaffa EBO i dess nuvarande form och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:772 av Sara Karlsson och Lawen Redar (båda S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen ska verka för att stöd från EU:s fonder villkoras till medlemsstaternas efterlevnad av miniminivåer för den gemensamma solidariska asylpolitiken, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett framtida ”Schengensystem” bör kopplas till den gemensamma solidariska asylpolitiken och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till en förbehållslös individuell asylprövning inte får inskränkas genom EU:s system för s.k. säkra länder och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:791 av Anna Wallén m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en human flyktingpolitik och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:795 av Monica Green m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flickor och kvinnor bör prioriteras i samband med kvotflyktingmottagande och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:880 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning av kriminella utlänningar och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera undangömmandet av illegala invandrare och tillkännager detta för regeringen.

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för människosmuggling och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:886 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa visumtvång och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:894 av Adam Marttinen och Patrick Reslow (SD, -):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstöd för tvångsutvisning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1031 av Désirée Pethrus (KD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att konditionalitet bör upprätthållas i förhandlingarna om viseringspolitiken för Turkiet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1095 av Yilmaz Kerimo (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förenklade rutiner för ansökan om besöksvisum och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1112 av Lars Mejern Larsson och Petter Löberg (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förbättrad säkerhet på flyktingboenden och en utvärdering av flyktingkrisen samt tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1116 av Hanna Westerén (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera fortsatta insatser för ett mer jämställt flyktingmottagande och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1118 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om civilsamhällesorganisationer och asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1297 av Ellen Juntti (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvisa fler utländska medborgare som begår hedersrelaterade brott samt vålds- och sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:1298 av Ellen Juntti och Jan Ericson (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga tiderna för återreseförbuden vid grov brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1310 av Mikael Oscarsson (KD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa snabbspår för asylsökande från säkra länder och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvisning av utländska medborgare som begår brott i Sverige ska komma i fråga i fler fall än i dag och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1331 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en skärpt lagstiftning för brott som begås under pågående asylprocess och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1338 av Edward Riedl (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler utvisningar av utländska medborgare som begår brott i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1372 av Emanuel Öz (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom reglering av utlänningslagen (2005:716) införa hinder mot att verkställa Migrationsverkets utvisnings- och avvisningsbeslut till dess att det aktuella och pågående migrationsärendet vinner laga kraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom reglering av utlänningslagen (2005:716) införa hinder mot att verkställa Migrationsverkets utvisnings- och avvisningsbeslut till dess att pågående förundersökning om brott avslutas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:1376 av Lars Eriksson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av lagstiftningen mot bakgrund av ärenden om utvisning av kristna konvertiter och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1377 av Sara Karlsson m.fl. (S):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på medverkande av hbtq-specialist vid asylutredningar där detta åberopats som grund och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa kraven på hbtq-kompetens vid anläggningsboenden för asylsökande samt överväga särskilda boendeenheter för hbtq-personer och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU ska vara pådrivande för att säkerställa att förföljelse på grund av sexuell läggning och könstillhörighet ska utgöra asylskäl inom hela unionen samt att värna möjligheten att kunna få skydd även för så kallade sur place-skäl och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1537 av Lars Beckman och Sotiris Delis (båda M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om automatiskt avslag om brott begås under tiden man är asylsökande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:1671 av Maria Ferm (MP):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att korta ned Migrationsverkets handläggningstider och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbete från dag ett och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Migrationsverket i uppdrag att prioritera asylansökningar från barn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det finns tillgänglig information och vägledning om nya regelverk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även personer med subventionerade anställningar och personer som deltar i högre utbildning ska ges möjlighet till permanent uppehållstillstånd under tiden som den tillfälliga migrationslagen gäller, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:1792 av Ingela Nylund Watz och Serkan Köse (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra situationen för nyanlända flyktingar genom att avskaffa EBO och införa ett s.k. värdigt eget boende och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1802 av Robert Halef (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla flyktingboenden ska ha information på olika språk om att alla brott kommer att polisanmälas och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ledning och personal på flyktingboenden ska vara skyldiga att polisanmäla vid misstanke om att brott har begåtts och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ledning och personal på flyktingboenden ska vara skyldiga att meddela Säpo för kännedom om någon kan vara ett potentiellt säkerhetshot och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som begår brott mot medboende genast ska flyttas från flyktingboendet och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket alltid ska få information om en polisanmälan har gjorts mot någon på boendet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1813 av Magnus Manhammar (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jobba för fler lagliga vägar för att söka asyl och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1937 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur den grundläggande kapaciteten i asylmottagandet kan stärkas och beredskapen för tillfälliga ytterligare påfrestningar ökas och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om en maxgräns för hur länge ett ensamkommande barn ska kunna bo i ett ankomstboende och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:1939 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör dra tillbaka lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att lagen om tillfälliga begränsningar av rätten att få uppehållstillstånd i Sverige inte ska tillämpas vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd som registrerats innan lagen trädde i kraft, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelsen om särskilt och synnerligen ömmande omständigheter i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska ändras i enlighet med tidigare lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn av asyllagstiftningen i syfte att stärka skyddet för de som är mellan 18 och 21 år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en amnesti bör införas för de ensamkommande barn som varit i Sverige i över ett år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att tydliggöra barnspecifika former av förföljelse som flyktinggrund i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka barnets rätt att komma till tals i utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om inrättande av barnanpassade utredningsenheter på Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om en tidsgräns för start av asylutredningar som rör barn och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om inrättande av en särskild inspektion för att säkerställa att Migrationsverkets rutiner och riktlinjer tillämpas rättssäkert och enhetligt och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda behoven av ökad kunskap om ensamkommande flickor och specifika asylskäl för gruppen och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning för att noggrant se över rättssäkerheten genom hela asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att säkerställa att asylprocessen följer EU:s asylprocedurdirektiv och grundläggande krav på rättssäkerhet och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste säkerställa att ambitionerna att korta ned handläggningstiderna inte påverkar rättssäkerheten och kvaliteten i asylutredningarna och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över regelverket och utbildningskraven för tolkar i asylprocesser samt säkerställa att bristande kunskaper hos tolkar inte drabbar asylsökande på ett orättfärdigt sätt och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur rättssäkerheten i exkluderingsärenden kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur Migrationsverket kommunicerar med asylsökande och återkomma med förslag om att införa krav när det gäller biträdenas kunskaper och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör agera för att säkerställa att Migrationsverket följer den gällande lagstiftningen avseende åldersbedömningar och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av Migrationsöverdomstolens uppdrag att ge vägledning i migrationsärenden och särskilt kraven för att få prövningstillstånd och vägledningen för biträden kring överklaganden och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att stärka rätten till biträde för asylsökande som väntas få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för en flyktingpolitik som värnar asylrätten och grundläggande mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att vidarebosättningsförordningen inte används för att sluta avtal liknande det mellan EU och Turkiet eller s.k. humanitarian admission programmes och tillkännager detta för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att avtalet mellan EU och Turkiet sägs upp och tillkännager detta för regeringen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU slutar finansiera den libyska kustbevakningen och att relationer med Libyen bygger på full respekt för asylrätten och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN bör motverka alla beslut som innebär att asylrätten och flyktingars mänskliga rättigheter kränks och tillkännager detta för regeringen.

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån avvecklas och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör verka för att inriktningen av den europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns verksamhet ändras på ett djupgående sätt så att både asylrätten och skyldigheten att bistå skeppsbrutna respekteras och tillkännager detta för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för att korta ned listan över visumpliktiga länder och för att visumkrav inte ska användas för att stänga ute flyktingar och tillkännager detta för regeringen.

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram förslag om en procedur för utfärdande av asylvisum och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom EU bör verka för att transportörsansvaret avskaffas och tillkännager detta för regeringen.

38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av utlänningslagen bör göras i syfte att tydliggöra vad som gäller i de fall en person åberopar sexuell läggning som asylskäl men exempelvis dolt sin läggning i ursprungslandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att Migrationsverket kan erbjuda tolkar med hbtq-kompetens och tillkännager detta för regeringen.

40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över återvändandearbetet utifrån erfarenheterna från Röda Korsets arbete och tillkännager detta för regeringen.

41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av lagstiftningen för att undvika att människor hamnar i en situation där de varken kan återvända eller få uppehållstillstånd och att de beviljas uppehållstillstånd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:2085 av Markus Wiechel (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten med ett system där man tar hänsyn till flyktingars kvalifikationer i samband med vidarebosättning för att möjliggöra en snabbare anpassning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:2090 av Markus Wiechel och Jennie Åfeldt (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra registreringen av EU-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp dagens rapportering och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2206 av Lars Eriksson (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga uppdra åt berörda myndigheter om särskilda utbildningsinsatser i tro och religion för att bättre klara av asylärenden med konvertiter, för att förbättra kompetensen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2221 av Olle Thorell m.fl. (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ge Migrationsverket i uppdrag att i högre utsträckning än i dag driva boenden för asylsökande i egen regi och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2324 av Cecilia Widegren (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera återtagandeavtal t.ex. med Afghanistan och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2356 av Richard Jomshof (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta det svenska folket få besluta om den svenska invandringspolitiken i en folkomröstning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2357 av Richard Jomshof (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en annonskampanj i likhet med vad Danmark gjort i syfte att minska antalet asylsökande som tar sig till Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:2377 av Richard Jomshof (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utländska medborgare med kopplingar till islamistiska terroristnätverk ska utvisas med omedelbar verkan med ett livstidsförbud att återvända och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2380 av Richard Jomshof (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett system som innebär att asylsökande som kommer till Sverige ska kunna få sina värdesaker beslagtagna med syftet att delfinansiera de asylsökandes uppehälle under asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2466 av Markus Wiechel (SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa EBO-lagen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2681 av Åsa Westlund m.fl. (S):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar av regelverket vad gäller rörlighet för samkönade par inom EU och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2815 av Jan Björklund m.fl. (L):

37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EBO-systemet under perioder bör kunna begränsas i vissa kommuner/kommundelar och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2818 av Fredrik Malm m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna asylrätten och individens rätt att få sin asylansökan prövad av myndighet och domstol och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stärkt och mer harmoniserad asylpolitik på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens alltför korta uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en rättssäker och effektiv asylprövning och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klara bifallsärenden och tydliga avslagsärenden ska avgöras inom tre månader och ett snabbspår för syrier och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att införa prövningstillstånd för överklagande och en förenklad överklagandeprocess i asylärenden och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en kort asylprocess för ensamkommande barn och unga och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten för den som överklagar ett asylbeslut att få göra en medicinsk åldersbedömning liksom i särskilda fall för den som fått en lagakraftvunnen avslagsdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggheten för alla på asylboenden och vikten av skärpta upphandlingskrav för boenden och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bryta sysslolösheten under asyltiden och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det måste bli enklare att arbeta och praktisera under asyltiden och tillkännager detta för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om boenden för asylsökanden, inklusive en effektivare statlig organisation och fler långsiktiga anläggningsboenden, och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återvändande vid avslag av asylansökan och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2854 av Rickard Nordin (C):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Migrationsverkets regler så att e-sportare räknas som andra atleter och införa e-?sportvisum och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:2990 av Sofia Fölster (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenkla regler så att asylsökande i Sverige kan arbeta från dag ett och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3045 av Sofia Fölster (M):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nyanlända ska bekosta sina egna offentliga migrations- och integrationskostnader med lån och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten att söka asyl i Sverige alltid ska värnas och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3060 av Richard Jomshof m.fl. (SD, -):

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning av utländska gärningsmän och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3089 av Cecilia Magnusson (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kompletterande lagstiftning vad gäller personer dömda till rättspsykiatrisk vård och utvisning och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3166 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten för asylsökande att arbeta under asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att häva det automatiska förbudet mot att arbeta under asylprocessen och ersätta det med en automatisk rätt att arbeta under asylprocessen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3178 av Johan Forssell m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktigt hållbar migrationspolitik och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en skärpt migrationslagstiftning, som inte enbart gäller tillfälligt, och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel ska ingå i en skärpt lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gymnasiestudier inte ska utgöra grund för uppehållstillstånd i asylärenden och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en krislagstiftning som gör det möjligt att direkt avvisa asylsökande till ett annat säkert land och som kan sättas in för det fall det är påkallat och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att id-frågan ska vara central i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket och polisen ska få dela information i större utsträckning än i dag och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylsökande ska ha skyldigheter som tydligt anges i lag, och om inte skyldigheterna fullgörs ska det kunna leda till konsekvenser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en väl fungerande ordning för medicinska åldersbedömningar och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett statligt huvudansvar för medicinska åldersbedömningar och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska kunna använda medicinsk kompetens från andra länder för medicinska åldersbedömningar vid behov och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som nekar att medverka i en medicinsk åldersbedömning i fall då åldern bedöms vara oklar fortsättningsvis ska anses vara över 18 år om det inte föreligger synnerliga skäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska kunna begära och få en medicinsk åldersbedömning genomförd under asylprocessen då det är påkallat, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den möjlighet som finns i lagstiftningen om återkallelse av uppehållstillstånd till följd av oriktiga uppgifter bör användas då förekomst av sådana uppgifter framkommer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som har nekats uppehållstillstånd måste lämna landet för att upprätthålla legitimiteten i asylsystemet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kraftigt intensifierade insatser av Migrationsverket, polisen och Kriminalvården för att få människor som har nekats uppehållstillstånd att lämna landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket ska ha en förteckning över s.k. säkra länder och tillkännager detta för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylsökande från s.k. säkra länder ska bo på Migrationsverkets boenden under asyltiden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket ska prioritera asylansökningar med avslagspresumtion och tillkännager detta för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pass och andra id-handlingar ska kunna tas i beslag i större utsträckning i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverk och tillämpning för förvar i skärpande riktning och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet inre utlänningskontroller måste bli fler och mer inriktade på platser där behovet är som störst, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka regelverket för inre utlänningskontroll och tillkännager detta för regeringen.

30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler återtagandeavtal med ett bra innehåll, som följs upp och som kommer till praktisk användning, och tillkännager detta för regeringen.

31.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att människors möjlighet att få en ny asylansökan prövad efter att de fått ett avslagsbeslut måste begränsas både i Sverige och i EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att preskriptionstiden för avslagsbeslut i Sverige ska förlängas från fyra år till tio år och tillkännager detta för regeringen.

33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en kartläggning av antalet människor som lever utan tillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad användning av återetableringsstöd och tillkännager detta för regeringen.

35.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för olovlig vistelse enligt 20 kap. 1 § utlänningslagen och tillkännager detta för regeringen.

36.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff för allvarliga fall av människosmuggling i Sverige och på EU-nivå och tillkännager detta för regeringen.

41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av Migrationsverkets verksamhet med syftet att förstärka den grundläggande uppgiften att upprätthålla en reglerad invandring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

43.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta Statskontoret snabbutreda om takpriset för Migrationsverkets boenden bör sänkas och om avtalstiderna för dessa boenden bör förändras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket i större utsträckning ska driva boenden i egen regi och tillkännager detta för regeringen.

45.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i regelverket för upphandlingar av asylboenden och tillkännager detta för regeringen.

46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att korta processen för prövning av verkställighetshinder genom att ärenden av detta slag i viss fall går direkt till domstol, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning på grund av brott även i fall då återfallsrisk inte föreligger, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

50.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om verkställighetshinder föreligger ska avgöras i nära anslutning till då utvisning på grund av brott kan bli aktuellt och inte inom ramen för brottmålsrättegången, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

51.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åklagare måste yrka på utvisning till följd av brott då förutsättningarna bedöms vara uppfyllda och tillkännager detta för regeringen.

52.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förlänga tiden för återreseförbud på grund av brott och tillkännager detta för regeringen.

53.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa straffen vid olovlig vistelse enligt 20 kap. 2 § utlänningslagen, dvs. efter återreseförbud på grund av brott, och tillkännager detta för regeringen.

54.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt regelverk och tillämpning då utvisning på grund av brott inte kan genomföras i direkt anslutning till fängelsestraffets längd och tillkännager detta för regeringen.

55.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat samarbete och erfarenhetsutbyte med övriga Norden på migrationsområdet och tillkännager detta för regeringen.

56.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om harmonisering av migrationslagstiftningen till övriga Norden och tillkännager detta för regeringen.

58.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fortsätta driva på för ett fungerande EU-gemensamt asylsystem, där fattade beslut efterlevs, och tillkännager detta för regeringen.

59.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad användning av ekonomiska incitament för att EU:s medlemsländer ska följa fattade beslut och tillkännager detta för regeringen.

64.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ställa krav på att alla EU:s medlemsstater deltar i och utökar sitt deltagande i FN:s kvotflyktingsystem, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

65.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara drivande för att dagens EU-gemensamma asylsystem på sikt ersätts med ett nytt system och tillkännager detta för regeringen.

67.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra EU-rätten i syfte att förhindra missbruk av den fria rörligheten och tillkännager detta för regeringen.

68.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strama upp reglerna för när EU-migranter kvalificerar sig till de sociala trygghetssystemen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3181 av Johan Forssell m.fl. (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett speciellt visum för högkvalificerad arbetskraft som vill komma till Sverige för att söka jobb, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla reglerna kring visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3194 av Jan Björklund m.fl. (L):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en gemensam migrationspolitik och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3394 av Aron Modig m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna asylrätten genom att föra en ordnad, human och långsiktigt ansvarsfull integrations- och migrationspolitik som erbjuder en fristad för människor på flykt och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylansökningsområden och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av korrekta beslutsunderlag i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka drivkrafterna för asylsökande att medverka till att identiteten fastställs och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som har fått ett avslagsbeslut på sin asylansökan, och där åldern varit av avgörande betydelse för beslutet, ska erbjudas möjlighet att genomgå en medicinsk åldersbedömning före det att beslut om avvisning eller utvisning verkställs och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylsökande ska arbeta 16 timmar i veckan på asylboendet och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att villkoret för identitetshandlingar för att få AT-UND bör tas bort och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i utlänningslagen bör införas en huvudregel om tidsbegränsade treåriga uppehållstillstånd för den som har beviljats asyl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avvisningar och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka antalet återtagandeavtal med viktiga mottagarländer och tillkännager detta för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett gott mottagande för att förhindra ett långvarigt utanförskap och tillkännager detta för regeringen.

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en inspektion för migrationsfrågor och tillkännager detta för regeringen.

24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en uppföljning av lagen avseende personer som riskerar förföljelse på grund av tro, kön eller sexuell läggning och tillkännager detta för regeringen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EBO-lagen bör ses över och att ekonomiska styrmedel bör användas på lämpligt sätt och tillkännager detta för regeringen.

32.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reformering av Dublinförordningen och tillkännager detta för regeringen.

33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla EU:s medlemsländer ska ta emot fler kvotflyktingar inom ramen för UNHCR:s vidarebosättningsprogram och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nödvisum och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3406 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla reglerna kring visum för dem som vill investera och starta företag i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3422 av Boriana Åberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avslå asylansökan för personer som begår brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3437 av Fredrik Schulte (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla brott som ger fängelsestraff med få undantag också ska leda till utvisning av personer som inte är medborgare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att frågan om utvisning bör prövas i samband med att ett eventuellt fängelsestraff har avtjänats och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvisning till tredje land bör prövas i de fall verkställighetshinder för utvisning till hemlandet föreligger och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3443 av Fredrik Schulte (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylärenden där den asylsökande kommer från s.k. säkra länder ska handläggas i särskild ordning och med snabb hantering och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3445 av Fredrik Schulte (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges flyktingmottagande primärt bör ske via kvotflyktingsystemet och inte genom att människor tar sig hit illegalt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3544 av Kent Ekeroth (SD):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens tillträde till Migrationsverkets förvarslokaler och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till förvarsbeslut vid nekad inresa och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3545 av Kent Ekeroth (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om obligatoriska ålderstester och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade befogenheter att ta minderåriga i förvar vid grov eller upprepad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3547 av Kent Ekeroth (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om visumsanktioner för länder som inte samarbetar om utvisningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3576 av Jan Björklund m.fl. (L):

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglerna om utvisning vid brott och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L):

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehållstillstånd för hbt-personer på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av rättstillämpningen avseende asylsökande hbt-personer och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett hbt-perspektiv inom EU:s asylpolitik och tillkännager detta för regeringen.

29.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggheten på asylboenden för hbt-personer och tillkännager detta för regeringen.

34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU:s familjebegrepp och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3591 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket ska ha ett ökat jobbfokus i placeringen av asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla för asylsökande att få de dokument som behövs för att kunna ha ett jobb i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverket i första hand ska använda Migrationsverkets egna boenden och att lägenheter i kommunala bostadsbolag bör överlåtas till kommuner som så vill och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3625 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylansökningar för personer som begått sexualbrott och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa EBO-lagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3645 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda och återkomma till riksdagen med förslag på förändrad lagstiftning i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3650 av Désirée Pethrus m.fl. (KD):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för asylprogrammet erbjuda sysselsättning för asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om asylsökandes trångboddhet och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Migrationsverket att rikta särskild uppmärksamhet på utsatta grupper på asylboenden, såsom kvinnor och konvertiter, och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3659 av Mikael Oscarsson (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare vägar till trygghetsboende för kristna flyktingar som drabbas av förföljelse i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information till myndigheter om religionens betydelse och konvertiters särskilda utsatthet och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om information till asylsökande och nyanlända och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra anonym rapportering för att synliggöra problemet i den utsträckning det faktiskt förekommer och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C):

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva att EU tar ett gemensamt och solidariskt ansvar för flyktingmottagande med en jämnare fördelning mellan EU:s länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva att det behöver finnas kännbara sanktioner för de länder som inte lever upp till EU-fördelningen av flyktingar, t.ex. i form av nedsatta strukturbidrag, och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU:s asylmottagande ska vara så robust att avtal med tredjeland inte behövs och att demokratiska principer, grundläggande mänskliga rättigheter, non-refoulement och ett värdigt mottagande ska värnas i de fall avtal mellan EU och tredjeland ändå sluts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva en migrationspolitik som kombinerar ordning och reda med humanism och öppenhet och tillkännager detta för regeringen.

19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi för att värna asylrätten måste få ett mer ordnat mottagande, styra om migrationen till lagliga vägar och genomföra reformer som sänker kostnaderna för mottagandet och förbättrar integrationen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra om migrationen mot mer självförsörjning och med reformer för minskade utgifter och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylrätten och familjeåterförening ska värnas och att resurser i större utsträckning ska riktas mot de mest utsatta, såsom kvotflyktingar, och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3735 av Tomas Tobé m.fl. (M):

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli lättare att återkalla uppehållstillstånd vid tillräckligt starka misstankar om kopplingar till terrorismrelaterad verksamhet och viss annan brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3738 av Tomas Tobé m.fl. (M):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvisning på grund av brott ska bli aktuellt i fler fall och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3784 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda kostnaderna för asyl- och anhöriginvandringen till Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3787 av Johanna Jönsson m.fl. (C):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att huvudregeln ska vara att asylsökande får arbeta och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska driva att EU tar ett gemensamt och solidariskt ansvar för flyktingmottagande, med en jämnare fördelning mellan EU:s länder, och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att asylpolitiken ska prioritera kvotflyktingar, familjeåterförening och de som har starkast skyddsskäl och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att övriga skyddsbehövande ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ömmande omständigheter ska kunna ge uppehållstillstånd i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa humanitära visum för anhöriga och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur rättssäkerheten kan stärkas genom bättre språkanalyser, landkunskap och kunskap om hbtq-personers situation och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur mottagandeansvaret kan flyttas till kommunerna och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C):

44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv i flyktingmottagande och asylprocesser och tillkännager detta för regeringen.

46.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett utökat uppdrag till Migrationsverket att med ett jämställdhetsperspektiv förbättra boendetryggheten för asylsökande under deras väntan på beslut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3828 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fri rörlighet och fattiga EU-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3867 av Andreas Carlson m.fl. (KD):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning som påföljd och tillkännager detta för regeringen.

2017/18:3879 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tiggeri och prostitution ska betraktas som oärlig försörjning och därmed vara skäl för att avvisa respektive utvisa utländska medborgare som ägnar sig åt sådan verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2017/18:3890 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lista över säkra länder och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om synnerligen ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om transportörsansvar och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om transitcenter vid gränsen och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvalificerade säkerhetsbedömare och heltäckande säkerhetskontroller och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvar vid osäker identitet och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en aktiv upplysningskampanj och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om temporära uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fastställande av asylsökandes ålder och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om personer som bedöms vara minderåriga enbart till följd av principen om tvivelsmålets fördel och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om boende för asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ersättningssystemet för asylsökande och tillkännager detta för regeringen.

18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tydligt regelverk vid brott och samarbetsvägran och tillkännager detta för regeringen.

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av EBO-lagen och tillkännager detta för regeringen.

22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omprövning av uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.

23.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om resa till medborgarskapsland och tillkännager detta för regeringen.

25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning till säkra länder och tillkännager detta för regeringen.

27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förvar av tillståndslösa och tillkännager detta för regeringen.

28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avskaffad preskriptionstid och begränsning av antalet ansökningar om verkställighetshinder och tillkännager detta för regeringen.

39.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om registreringskrav för EES-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

40.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försörjningskrav för EES-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avvisning av EES-medborgare och tillkännager detta för regeringen.

42.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om straffåtgärder gentemot EES-länder vars medborgare i högre utsträckning missbrukar den fria rörligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.