|
Socialförsäkringsutskottets betänkande
|
Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning – genomförande av ICT-direktivet
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i utlänningslagen, lagen om särskild utlänningskontroll, studiestödslagen och lagen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Utskottet föreslår vidare att yrkandena i följdmotionen avslås.
Regeringens förslag behandlar genomförandet av ICT-direktivet och innebär att det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning av chefer, specialister och praktikanter från företag etablerade utanför EES-området och Schweiz. Tillstånden ska betecknas ICT-tillstånd.
Regeringen föreslår även att den som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan av EU:s medlemsstater ska få resa in och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod vid en enhet som tillhör samma företag eller koncern som företaget i den andra medlemsstaten och i ett tredjeland. Vid längre vistelser i Sverige ska en ansökan om svenskt ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse göras. Familjemedlemmar till den som har tillstånd för företagsintern förflyttning ska ha rätt till uppehållstillstånd för samma tid som anknytningspersonen. Vidare föreslår regeringen att de bestämmelser som behövs för att genomföra ICT-direktivet huvudsakligen ska samlas i ett nytt kapitel i utlänningslagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2018.
I betänkandet finns två reservationer (SD).
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:34 Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning – genomförande av ICT-direktivet.
Två yrkanden i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning
2.Övrigt om uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Lagförslagen |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),
2. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,
3. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),
4. lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:34 punkterna 1–4 och avslår motion
2017/18:3925 av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 1.
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Övrigt om uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3925 av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 2.
Reservation 2 (SD)
Stockholm den 1 februari 2018
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Fredrik Lundh Sammeli
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Johan Forssell (M), Carina Ohlsson (S), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Solveig Zander (C), Rickard Persson (MP), Kerstin Nilsson (S), Emma Carlsson Löfdahl (L), Aron Modig (KD), Teresa Carvalho (S), Mathias Tegnér (S), Marie Olsson (S), Heidi Karlsson (SD), Christina Höj Larsen (V), Paula Bieler (SD) och Helena Bonnier (M).
Europaparlamentet och rådet antog den 15 maj 2014 direktiv 2014/66/EU om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal, det s.k. ICT-direktivet. Direktivet trädde i kraft den 28 maj 2014 och skulle ha varit genomfört i medlemsstaterna senast den 29 november 2016.
Justitiedepartementet har arbetat fram departementspromemorian Genomförande av ICT-direktivet (Ds 2017:3). Propositionen innehåller regeringens överväganden och förslag för att genomföra ICT-direktivet i svensk rätt. Promemorians förslag om att Migrationsverket ska få ha direktåtkomst till uppgifter från Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan om uppgifterna behövs för handläggning av ansökningar enligt direktivet krävs inte för ett genomförande av direktivet. Denna fråga bereds vidare i Regeringskansliet.
Regeringens förslag har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter.
En redovisning av följdmotionen och det riksdagsbeslut som föreslås i propositionen finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till genomförande av ICT-direktivet och avslår därmed ett yrkande om avslag på propositionen.
Riksdagen avslår vidare ett yrkande om bl.a. försörjningskrav för familjemedlemmar och krav på sjukförsäkring.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (SD).
Propositionen
ICT-direktivet
ICT-direktivet är ett led i tillskapandet av en EU-gemensam politik för laglig migration i enlighet med kommissionens strategiska plan för laglig migration och Stockholmsprogrammet. Direktivets syfte är att underlätta företagsintern förflyttning av kompetens både till och inom EU för att därigenom stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomi. Genom direktivet införs en rättslig ram med bl.a. gemensamma villkor för inresa till EU för företagsinternt förflyttade personer. Direktivet innehåller bestämmelser om bl.a. arbets- och anställningsvillkor och rörlighet mellan medlemsstaterna under tiden för förflyttningen, likabehandling samt rättigheter för familjemedlemmar till en person som är föremål för företagsintern förflyttning.
Villkoren för ICT-tillstånd
Ett ICT-tillstånd är ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd. För att ett ICT-tillstånd ska beviljas ska utlänningen vara anställd av ett företag som är etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och förflyttas till Sverige för att tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som är en enhet som tillhör samma företag som det utlänningen är anställd av, eller är ett företag inom samma företagskoncern. Utlänningen ska utan uppehåll ha varit anställd i företaget under minst tre månader vid tiden för den företagsinterna förflyttningen. Företaget i Sverige, som benämns värdföretag, ska vara etablerat här.
Efter den företagsinterna förflyttningens slut måste utlänningen kunna överflyttas till en enhet i tredjeland som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern.
För att ett ICT-tillstånd ska beviljas krävs vidare att utlänningen har de yrkeskvalifikationer och den erfarenhet som krävs för uppdraget som chef eller specialist eller, när det gäller en praktikant, har en sådan examen från ett universitet eller en högskola som krävs för praktiktjänstgöringen. Det måste i första hand vara upp till arbetsgivaren i tredjelandet att bedöma att den person som han eller hon avser att förflytta har de kvalifikationer och den erfarenhet som krävs för uppdraget i Sverige. Det bör inte vid tillståndsprövningen krävas någon mer ingående granskning av yrkeskvalifikationer och erfarenhet än sådana uppgifter som vanligen anges i meritförteckningar som bifogas en ansökan. Om den företagsinterna förflyttningen avser ett reglerat yrke ska behörigheten att utöva yrket i Sverige kunna styrkas.
Vid en vistelse som kommer att uppgå till högst ett år ska utlänningen visa att han eller hon har en heltäckande sjukförsäkring eller har ansökt om en. Det ligger sedan på sökanden att lämna in de handlingar som styrker att förutsättningarna är uppfyllda.
Vad gäller ersättningen så ska den inte vara sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Övriga anställningsvillkor ska inte vara sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 4 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Anställningen ska göra det möjligt för utlänningen att försörja sig.
Grunder för att vägra och återkalla ICT-tillstånd
Regeringen föreslår ett antal tvingande grunder för att avslå en ansökan om ICT-tillstånd. Tillstånd ska inte beviljas om
– utlänningen under ansökningsförfarandet inte underrättar Migrationsverket om förändringar som påverkar villkoren för tillståndet
– värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning
– utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa
– utlänningen visar upp handlingar som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende.
Även fakultativa grunder för avslag föreslås. Ett ICT-tillstånd får inte beviljas om
– arbetsgivaren eller värdföretaget har påförts en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd
– arbetsgivaren eller värdföretaget har påförts en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete
– arbetsgivaren eller värdföretaget inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i fråga om social trygghet, skatter, arbetstagarens rättigheter eller arbetsvillkor
– arbetsgivarens eller värdföretagets verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom en konkurs eller om arbetsgivaren eller värdföretaget inte bedriver någon ekonomisk verksamhet.
Vidare föreslår regeringen grunder för att återkalla ett ICT-tillstånd eller neka förlängning av ett sådant tillstånd. Detta ska ske om
– tillståndet har förvärvats på ett bedrägligt sätt
– bevis om tillståndet har förfalskats eller ändrats i något avseende
– utlänningen vistas i Sverige av andra skäl än de som tillståndet beviljades för
– värdföretaget huvudsakligen har inrättats för att underlätta inresa för personer som är föremål för företagsintern förflyttning
– utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Regeringen föreslår även att ett ICT-tillstånd i vissa situationer får återkallas eller förlängning nekas. Detta gäller när
– förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte är uppfyllda
– arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd
– arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha lämnat oriktiga uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt eller avgift och uppgifterna rör redovisning av arbete
– arbetsgivaren eller värdföretaget inte har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i fråga om social trygghet, skatter, arbetstagarens rättigheter eller arbetsvillkor
– arbetsgivarens eller värdföretagets verksamhet håller på att avvecklas eller har avvecklats genom konkurs eller om arbetsgivaren eller värdföretaget inte bedriver någon ekonomisk verksamhet
– utlänningen har vistats och arbetat i Sverige i strid med bestämmelserna om rörlighet för längre eller kortare vistelse.
Rörlighet för kortare och längre vistelse i Sverige
När det gäller bestämmelser om rörlighet för kortare och längre vistelse i Sverige föreslår regeringen att en utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan medlemsstat under giltighetstiden för tillståndet, i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod, får resa in, vistas och arbeta i Sverige i ett företag som är etablerat här och är en enhet som tillhör samma företag eller koncern som det i den andra EU-staten. Det gäller dock inte om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa. En vistelse av detta slag ska benämnas rörlighet för kortare vistelse.
Rörlighet för längre vistelse i Sverige avser en period som är längre än 90 dagar. En sådan vistelse ska vara möjlig för en utlänning som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan medlemsstat och som ska tjänstgöra som chef, specialist eller praktikant i Sverige i mer än 90 dagar i samma företag eller ett företag inom samma koncern som det i den andra medlemsstaten. Samma förutsättningar som gäller för ett ICT-tillstånd ska gälla. Det ska dock inte göras någon bedömning av om utlänningen har varit anställd i företaget i tre månader, om utlänningen har de yrkeskvalifikationer som krävs eller om utlänningen efter förflyttningen kommer att kunna överflyttas till en enhet i ett tredjeland som tillhör samma företag eller ett företag inom samma koncern. Inte heller ska utlänningen omfattas av någon anmälningsskyldighet.
Ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska enligt regeringens förslag kunna återkallas och en förlängning av tillståndstiden vägras under samma förutsättningar som gäller för ett ICT-tillstånd.
Om en annan medlemsstat har avslagit en ansökan om ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse från en utlänning som har, eller vid tiden för ansökan i den andra medlemsstaten hade, ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige och den andra medlemsstaten har ålagt utlänningen och medföljande familjemedlemmar att lämna den medlemsstaten, ska de återtas till Sverige. Detsamma ska gälla om en annan EU-stat har motsatt sig att utlänningen vistas i den staten med stöd av ett ICT-tillstånd utfärdat av Sverige eller om det svenska ICT-tillståndet har löpt ut eller återkallats. Kravet på visering ska enligt förslaget inte gälla för en utlänning som återtas till Sverige.
Ansökan om tillstånd och tillståndstider
Regeringen föreslår att en utlänning som vill ha ett ICT-tillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats tillståndet före inresan i EU. Detta gäller dock inte om utlänningen ansöker om förlängning av ett ICT-tillstånd eller om tillstånd för rörlighet för längre vistelse.
En ansökan om ICT-tillstånd får prövas i Sverige om utlänningen avser att vistas endast i Sverige, eller om utlänningen avser att vistas i flera medlemsstater men vistelsen i Sverige kommer att vara den längsta. Beslut om ICT-tillstånd och ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska fattas av Migrationsverket.
Ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får efter ansökan förlängas.
Tillståndstiden får inte gälla för längre tid än uppdragstiden. Den sammanlagda tillståndstiden för ett ICT-tillstånd får inte överstiga tre år för chefer och specialister eller ett år för praktikanter. Ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får inte gälla för längre tid än det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan medlemsstat.
Vidare föreslår regeringen att en utlänning som ansöker om ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta i värdföretaget i Sverige under tiden ansökan prövas, om giltighetstiden för det ICT-tillstånd som har beviljats av en annan medlemsstat inte har löpt ut och utlänningen har rätt att resa in, vistas och arbeta här enligt reglerna om rörlighet för kortare vistelse. En utlänning som ansöker om en förlängning av ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse får arbeta i värdföretaget i Sverige under tiden ansökan prövas, om giltighetstiden för tillståndet inte hade löpt ut när ansökan lämnades in.
Anmälningsskyldighet och sanktioner
En utlänning som har ansökt om ett ICT-tillstånd eller som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska anmäla förändringar som påverkar villkoren för tillståndet till Migrationsverket. Ett värdföretag ska underrätta Migrationsverket om förändringar som påverkar villkoren för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse.
Den möjlighet som direktivet ger att hålla värdföretaget ansvarigt för underlåtenhet att uppfylla villkoren för inresa, vistelse och rörlighet bör enligt regeringen inte utnyttjas. Regeringen anger att en utgångspunkt i svensk rätt hittills varit att det är sökanden som ansvarar för att han eller hon har de tillstånd som behövs för att ha rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige. Vid genomförandet av ICT-direktivet saknas anledning att välja lösningar som påtagligt avviker från den svenska ordningen. Den möjlighet som nu är i fråga riktar sig dessutom inte mot arbetsgivaren utan mot värdföretaget, som inte ansvarar för anställningsavtalet gentemot arbetstagaren. Vidare är det enligt regeringen inte lämpligt att ge värdföretaget ett ansvar för underlåtenhet att uppfylla direktivets villkor när det inte är värdföretaget som ska lämna in ansökan. Åtgärder för att förhindra missbruk från företagens sida får därför i stället vidtas på annat sätt.
Nationella tillstånd
Enligt regeringen borde det inte vara möjligt för medlemsstaterna att bevilja ett uppehålls- och arbetstillstånd enligt de allmänna, nationella reglerna om personen omfattas av ICT-direktivets tillämpningsområde. Regeringen anser däremot att det finns möjlighet att införa regler som tillåter ett byte av ett tillstånd för företagsintern förflyttning till uppehållstillstånd enligt de allmänna, nationella reglerna, detta eftersom direktivets syfte är att fastställa ett regelverk för den tillfälliga migration som företagsintern förflyttning i allmänhet innebär, medan regler om migration i övrigt, t.ex. de svenska reglerna om uppehållstillstånd för arbete, inte faller inom direktivets tillämpningsområde. Om en utlänning efter en period av företagsintern förflyttning får anställning hos en svensk arbetsgivare innebär det enligt regeringen således inte att uppehållstillstånd utfärdas på samma grunder som ICT-tillståndet.
Enligt 5 kap. 5 § första stycket utlänningslagen (UtlL) får permanent uppehållstillstånd beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för arbete eller EU-blåkort utfärdat av Sverige. Regeringen anser inte att ett permanent uppehållstillstånd baserat på att utlänningen haft bl.a. ett ICT-tillstånd skulle utgöra ett uppehållstillstånd baserat på samma grund som ICT-tillståndet.
Regeringen bedömer sammanfattningsvis att en utlänning som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska kunna ansöka om och beviljas ett nationellt uppehålls- och arbetstillstånd efter inresan i Sverige. Ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas en utlänning som i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft ett av Sverige utfärdat ICT-tillstånd, ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, EU-blåkort eller uppehållstillstånd för arbete.
Familjemedlemmar
I artikel 19.1 i ICT-direktivet anges att rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (familjeåterföreningsdirektivet), med vissa undantag, ska tillämpas i den första medlemsstaten och i den andra medlemsstaten som tillåter en person som är föremål för företagsintern förflyttning att vistas och arbeta på deras territorium. Regeringen föreslår att familjemedlemmar till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillståndet ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.
Uppehållstillstånd för familjemedlemmar ska i vissa fall få vägras, bl.a. om en utlänning medvetet har lämnat oriktiga uppgifter i en ansökan och uppgifterna är av betydelse för att få uppehållstillstånd, utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet eller om det rör sig om skenäktenskap.
Regeringen föreslår att en familjemedlem till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska ha ansökt om och beviljats uppehållstillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Detta ska dock inte gälla om ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har beviljats på grund av anknytning till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse utfärdat av Sverige eller om sökanden har beviljats uppehållstillstånd av en annan medlemsstat på grund av anknytning till en utlänning som har ansökt om eller har ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Sverige.
Om den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse beviljas uppehållstillstånd för arbete och arbetstillstånd i Sverige enligt de allmänna reglerna får även hans eller hennes familjemedlemmar ansöka om och beviljas fortsatt uppehållstillstånd under vistelsen här.
Ett uppehållstillstånd som har beviljats en familjemedlem ska få återkallas om anknytningen till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse bryts eller ett sådant tillstånd återkallas eller om familjemedlemmen utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Regeringen föreslår även att familjemedlemmar som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för längre vistelse ska erbjudas samhällsorientering.
Likabehandling under vistelsen i Sverige
Regeringen föreslår en ändring i studiestödslagen (1999:1395) så att en utlänning som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Sverige för en period som överstiger nio månader, och som kan härleda rättigheter i fråga om familjeförmåner från EU-rätten, ska jämställas med svenska medborgare när det gäller rätt till studiehjälp i form av studiebidrag och extra tillägg. Likabehandlingen ska även omfatta familjemedlemmar som har uppehållstillstånd i Sverige.
Regeringen bedömer att övriga krav i direktivet på likabehandling i fråga om social trygghet tillgodoses genom gällande rätt och inte kräver några författningsändringar.
Ikraftträdande
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2018.
Motionen
I kommittémotion 2017/18:3925 av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD) begärs avslag på propositionen (yrkande 1). I motionen framhålls att det inte bör åligga Europaparlamentet eller rådet att styra över svensk migrationspolitik. Det anförs även att propositionen innehåller många och allvarliga brister som kan medföra negativa konsekvenser för svensk ekonomi och landets säkerhet. Det skulle krävas alltför stora förändringar för att kunna bifalla propositionen. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning. Motionärerna anser att
– det ska ställas krav på att den som ansöker om ICT-tillstånd har en sjukförsäkring; en ansökan om sjukförsäkring ska inte vara tillräckligt
– försörjningskravet för den som har ett ICT-tillstånd bör utvidgas till att gälla även familjemedlemmar som kommer till Sverige
– om arbetsgivaren eller värdföretaget påförts en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd ska ett ICT-tillstånd alltid nekas under en viss period
– ett ICT-tillstånd ska återkallas och en förlängning vägras om förutsättningarna för att bevilja tillstånd inte är uppfyllda
– ett ICT-tillstånd ska återkallas för en familjemedlem som utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa
– den som har ICT-tillstånd inte ska få rätt till studiebidrag eller extra tillägg.
Utskottets ställningstagande
Europaparlamentet och rådet antog i maj 2014 det s.k. ICT-direktivet (2014/66/EU) om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal. Utskottet kan konstatera att direktivet är bindande för Sverige. I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till hur direktivet ska genomföras i lagstiftningen. För en medlemsstat som inte genomför ett direktiv tillämpas direktivet direkt.
Regeringen föreslår att det införs en ordning med kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning av chefer, specialister och praktikanter från företag som är etablerade utanför EES-området och Schweiz, ett s.k. ICT-tillstånd.
Vidare föreslår regeringen bl.a. att den som har beviljats ett ICT-tillstånd av en annan medlemsstat ska få resa in och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod vid en enhet som tillhör samma företag eller koncern som det i den andra medlemsstaten och i tredjelandet. Vid längre sådana vistelser i Sverige ska en ansökan om ett svenskt ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse göras. Familjemedlemmar till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse ska ha rätt till uppehållstillstånd. Utskottet har inget att invända mot att ett kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd införs enligt regeringens förslag.
Utskottet delar också regeringens bedömning att ett flertal av direktivets bestämmelser inte kräver några författningsändringar, huvudsakligen med motiveringen att bestämmelserna tillgodoses genom gällande rätt. Bland annat rör detta krav på att vissa handlingar ska uppvisas och vissa uppgifter lämnas, tillgång till information, utformning av tillstånd, handläggningstid, utformning av beslut samt rätt att överklaga.
När det gäller villkoret att sökanden har eller har ansökt om sjukförsäkring delar utskottet regeringens bedömning att det får anses tillräckligt att den person som är föremål för förflyttning har ansökt om sjukförsäkring. Mot bakgrund av de personkategorier och de situationer som reglerna är begränsade till anser även utskottet att detta kan anses tillräckligt. Som regeringen anger kommer vidare en utlänning med en planerad vistelse i Sverige under minst ett år att omfattas av svensk hälso- och sjukvård samt tandvård på samma sätt som andra som är bosatta här.
Vad gäller grunder för avslag, återkallelse och nekad förlängning föreslår regeringen att vissa grunder ska vara tvingande medan andra ska vara fakultativa. En av grunderna för avslag som regeringen bedömt som fakultativ är när arbetsgivaren eller värdföretaget har blivit påförd en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd. Regeringen baserar sin bedömning på att grunden ska tillämpas om så är lämpligt och att ett beslut att avslå en ansökan ska fattas med beaktande av de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet och med respekt för proportionalitetsprincipen. Utskottet delar den bedömningen. Även bestämmelsen om återkallelse av ett ICT-tillstånd när förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte är uppfyllda föreslås vara fakultativ. Utskottet konstaterar att detta ligger i linje med direktivet, enligt vilket denna grund är fakultativ.
Regeringen föreslår också att bestämmelsen om att återkalla en familjemedlems tillstånd när han eller hon utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa ska vara fakultativ. Regeringen pekar i denna del på familjeåterföreningsdirektivet, till vilket ICT-direktivet hänvisar. I familjeåterföreningsdirektivet är bestämmelsen om återkallelse och vägran att förnya uppehållstillstånd på grund av anknytning av hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa fakultativ. Utskottet delar mot denna bakgrund regeringens bedömning även i denna del.
Även i övrigt delar utskottet regeringens bedömning i fråga om grunder för avslag, återkallelse och nekad förlängning.
Som nämnts ovan hänvisar ICT-direktivet till familjeåterföreningsdirektivet i fråga om förutsättningarna för uppehållstillstånd för familjemedlemmar. Enligt familjeåterföreningsdirektivet får medlemsstaterna kräva att anknytningspersonen har stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att försörja anknytningspersonen och hans eller hennes familjemedlemmar. I 5 kap. 3 b § UtlL uppställs ett krav på att anknytningspersonen kan försörja sig själv, medan det i 9 § lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige finns ett krav på att anknytningspersonen kan försörja sig själv och familjemedlemmarna. Däremot uppställs inte något försörjningskrav för uppehållstillstånd för familjemedlemmar till den som har EU-blåkort (jfr 6 a kap. 10 § UtlL). Inte heller uppställer svensk rätt något försörjningskrav för uppehållstillstånd för familjemedlemmar till den som beviljats uppehålls- och arbetstillstånd på grund av anställning. Utskottet anser att det är rimligt att bestämmelserna om familjemedlemmar till innehavare av ICT-tillstånd knyter an till reglerna för familjemedlemmar till innehavare av EU-blåkort och uppehålls- och arbetstillstånd på grund av anställning. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att det inte bör ställas upp något försörjningskrav för uppehållstillstånd för familjemedlemmar.
För att genomföra direktivets krav på likabehandling föreslår regeringen att en utlänning som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse i Sverige för en period som överstiger nio månader ska jämställas med svenska medborgare när det gäller rätt till studiebidrag och extra tilllägg. Likabehandlingen ska även omfatta familjemedlemmar med uppehållstillstånd i Sverige. Utskottet delar regeringens bedömning att denna rätt till likabehandling bör regleras i studiestödslagen (1999:1395).
Utskottet anser att regeringens förslag till genomförande av direktivet som helhet är väl avvägda. Utskottet tillstyrker proposition 2017/18:34 och avstyrker motion 2017/18:3925 (SD) yrkandena 1 och 2.
|
1. |
av Heidi Karlsson (SD) och Paula Bieler (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3925 av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 1 och
avslår proposition 2017/18:34 punkterna 1–4.
Ställningstagande
Propositionen innehåller många allvarliga brister, men förslagen får även till viss del anses vara positiva vad gäller att attrahera högutbildad arbetskraft. Bristerna, som kan medföra negativa konsekvenser för såväl svensk ekonomi som landets säkerhet, är emellertid så omfattande att förslaget i dess nuvarande form bör avslås.
|
2. |
Övrigt om uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning, punkt 2 (SD) |
av Heidi Karlsson (SD) och Paula Bieler (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3925 av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Propositionen innehåller många och allvarliga brister. Flera remissinstanser har riktat kritik mot förslaget och anser att det är oförutsägbart, svårtillämpat och tidskrävande samt att det saknas en grundligare utredning av förslagets betydelse för det undantag från arbetstillstånd som i dag gäller för specialister som arbetar tillfälligt i Sverige i en internationell koncern och för praktikanter. Effekterna av lagändringarna är inte ordentligt utredda.
Regeringen har föreslagit att det ska vara tillräckligt att utlänningen har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring för att ett ICT-tillstånd ska beviljas. Vi anser att det ska ställas krav på innehav av sjukförsäkring.
Det är viktigt att Sverige ställer rimliga krav på dem som kommer till landet. Att kunna försörja sig själv och sina familjemedlemmar är en självklarhet, och direktivets möjlighet att utvidga försörjningskravet till att gälla familjemedlemmar bör därför utnyttjas.
Grunden för avslag om arbetsgivare eller värdföretag påförts en sanktion för att ha haft en utlänning anställd utan nödvändiga tillstånd bör vara tvingande. Även den föreslagna fakultativa grunden för att återkalla ett ICT-tillstånd eller vägra en förlängning när förutsättningarna för att bevilja tillståndet inte är uppfyllda bör vara tvingande. De regler som ställs upp för att bevilja ett ICT-tillstånd måste självfallet följas.
Den föreslagna fakultativa grunden för att återkalla en familjemedlems uppehållstillstånd om han eller hon utgör ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa bör också vara tvingande. Det är orimligt att en person som utgör ett sådant hot har möjlighet att vara kvar i landet.
ICT-tillståndet tar sikte på chefer, specialister och praktikanter, dvs. det rör sig om arbete. Den som har ett ICT-tillstånd eller är familjemedlem till en sådan person ska därför inte få rätt till studiebidrag eller extra tillägg.
Regeringen bör återkomma med förslag enligt det anförda.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:34 Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning – genomförande av ICT-direktivet:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.
2017/18:3925 av Paula Bieler och Jennie Åfeldt (båda SD):
1.Riksdagen avslår proposition 2017/18:34 Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning – genomförande av ICT-direktivet.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
