Näringsutskottets betänkande

2017/18:NU24

 

Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om Riksrevision­ens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag till handlingarna och avslår en mo­tion som har väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottet framhåller att regeringens skrivelse och Riksrevisionens gransk­nings­rapport är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställ­ning till olika förslag som rör de statliga bolagen i allmänhet och styrningen av bo­lag­en med samhällsuppdrag i synnerhet. Vidare konstaterar utskottet att det för närvarande pågår ar­be­te med uppdragsmål för de statliga bolag som har sam­hälls­upp­drag och noterar att re­ger­ingen avser att förbättra åter­rapport­e­ring­en till riksdagen när det gäller bo­lag­ens samhällsuppdrag.

Betänkandet innehåller en reservation (M, C, L, KD).

Behandlade förslag

Skrivelse 2017/18:172 Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med sam­hällsuppdrag.

Två yrkanden i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Riksrevisionens rapport

Regeringens skrivelse

Motionen

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservationer

Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (M, C, L, KD)

Särskilda yttranden

Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionen

Bilaga 2
Statliga företag som har samhällsuppdrag beslutade av riksdagen

 

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Riksdagen avslår motion

2017/18:4183 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 1 och 2 samt

lägger skrivelse 2017/18:172 till handlingarna.

 

Reservation (M, C, L, KD)

Stockholm den 7 juni 2018

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Hans Rothenberg (M), Per-Arne Håkansson (S), Josef Fransson (SD), Hanif Bali (M), Anna Wallén (S), Helena Lindahl (C), Mattias Jonsson (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Maria Weimer (L), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Patrik Engström (S), Sofia Fölster (M) och Lorentz Tovatt (MP).

 

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2017/18:172 Riks­re­vi­sion­ens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag och en mo­tion som har väckts med anledning av skrivelsen. Den 24 april 2018 inform­erade riksrevisor Ingvar Mattson med medarbetare utskottet om den aktuella gransk­ningen. De statligt ägda bolag som för närvarande har sam­hälls­uppdrag som är särskilt beslutade av riksdagen redovisas i bilaga 2.

Bakgrund

Riksrevisionen har i sin rapport Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning (RiR 2017:37) granskat dels om regeringens styrning av statligt ägda bolag med samhällsuppdrag är ändamålsenlig, dels om det skapas möjligheter för att uppnå de samhällsnyttor som riksdagen uttalat sig om. Riks­dagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 28 december 2017. Regeringen redovisade därefter sin bedömning av Riksrevi­sionens iakttagelser i skrivelsen som överlämnades till riksdagen i april 2018.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekom­mendationer som Riksrevisionen har gjort i rapporten Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning (RiR 2017:37).

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendation att reger­ingen bör påskynda genomförandet av uppdragsmålsprocessen så att så många bolag med samhällsuppdrag som möjligt kan ges uppdragsmål inom över­skådlig tid. Regeringen ser dock vissa svårigheter, som står utom reger­ingens kon­­troll, med att öka takten i målprocesserna. Regeringen instämmer i huvud­sak i Riksrevisionens rekommendation om hur regeringen bör utveckla den år­liga skrivelsen till riksdagen med regeringens verksamhets­berättelse för bo­lag med statligt ägande.

Regeringen instämmer inte i Riksrevisionens rekommendation att reger­ingen bör överväga att ställa krav på bolag som inte behöver redovisa sär­kost­nad­erna för sina samhällsuppdrag enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finans­iella förbindelser m.m. (den s.k. transparenslagen) att ändå lämna mot­svar­ande redovisning.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendationer om hur regeringen bör verka för att bolagens redovisning av samhällsuppdragen i års­re­do­­visningarna ska bli tydligare.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår mo­tionen. Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ar­be­te med uppdragsmål för de statliga bolag som har sam­hälls­upp­drag och noterar att regeringen avser att förbättra åter­rapport­er­ing­en till riks­dagen när det gäller bolagens samhällsuppdrag.

Jämför reservationen (M, C, L, KD) och det särskilda yttrandet (V).

Riksrevisionens rapport

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning av bolag med sam­hälls­uppdrag har anpassats så att styrningen ger goda förutsättningar för att utföra de sam­hälls­uppdrag som riksdagen beslutat om. I syfte att be­döma dels om regeringens styrning är ändamålsenlig, dels om det skapas möjligheter för att uppnå de samhällsnyttor som riksdagen uttalat sig om har Riks­revisionen ställt upp följande fyra frågor som utgångspunkt för sin granskning:

       Har regeringen formulerat och fastställt tydliga mål för samhälls­uppdragen?

       Hanterar regeringen potentiella målkonflikter i samhällsuppdragen?

       Följer regeringen upp samhällsuppdragen så att det finns ett relevant under­lag för styrning och redovisning av samhällsuppdragen?

       Redovisar regeringen samhällsuppdragen till riksdagen på ett ändamåls­enligt sätt och verkar regeringen för att bolagens redovisning är ändamåls­enlig?

Riksrevisionens rekommendationer till regeringen

Riksrevisionen ger följande rekommendationer till regeringen:

       Påskynda genomförandet av uppdragsmålsprocessen så att så många bolag som möjligt kan få uppdragsmål inom överskådlig tid. Detta ställer krav på att tillräckliga resurser för detta arbete säkerställs.

       Utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen med en sammanhållen redo­visning av samhällsuppdragen. Redovisningen bör ge en tydlig bild av ägar­styrningens utformning för bolagen, måluppfyllelse, målkonflikter mellan finansiering och genomförande av uppdragen och uppdragens kon­kur­rensimplikationer. Redovisningen av anslag i budget­proposition­erna kan med fördel tjäna som förebild för redovisningen av samhälls­upp­drag­ens genomförande även för de bolag som inte finansieras med anslag.

       Överväg att ställa krav på motsvarande redovisning för bolag som inte behöver redovisa särkostnaderna för sina samhällsupp­drag enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (den s.k. transparenslagen).

       Verka för att bolagens redovisning i årsredovisningarna blir tydligare. Års­redo­visningarna bör tydliggöra att bolagen har ett samhällsuppdrag som är be­slutat av riksdagen samt ange

         vilka fastställda uppdragsmål som finns och i vilken utsträck­ning målen nås

         vilka kostnader som är förknippade med samhällsuppdragen,

         om frågor om målkonflikter mellan samhällsuppdrag och ekonomiska mål analyserats samt när det är lämpligt att redo­visa sådana analyser och eventuella åtgärder med anledning av analyserna

         om samhällsuppdragets konkurrensaspekter analyserats samt när det är lämpligt att redovisa sådana analyser och even­tuella åtgärder med anledning av analyserna

         vilka externa jämförelser som görs av relevans för samhälls­uppdraget och när det är lämpligt att redovisa dessa jämför­el­ser.

Regeringens skrivelse

Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendation om att reger­ingen bör påskynda genomförandet av uppdragsmålsprocessen men kan kon­sta­tera att genomförandet av uppdragsmålsprocesserna inte enbart är en resursfråga. Regeringens målsättning är att en uppdragsmålsprocess ska genomföras utan dröjsmål för samtliga bolag med samhällsuppdrag, men i den takt som förutsättningarna och tillgängliga resurser tillåter. Regeringens upp­fattning i resursfrågan är att även andra åtgärder och processer inom för­valtningen av bolagen med statligt ägande kräver vissa resurser. Mot bakgrund av regeringens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att både den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl så kan resurserna inom bolags­för­valt­ningen inte obehindrat fördelas om.

Vidare instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens rekommenda­tion om att regeringen bör utveckla den årliga skrivelsen till riks­dagen. Regeri­ng­en anger att den avser att fortsätta utveckla den årliga skrivelsen för att säker­ställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen, in­klusive återrapportering av samhällsuppdragen. I fråga om det detaljerade inne­hållet i rapporteringen anser regeringen att skrivningar avseende mål­konflikter och konkurrenspåverkan inte ökar den faktiska trans­parensen i redo­visningen. Regeringen anser att skrivningar i verk­samhets­berättelsen om mål­konflikter inte kan spegla styrelsens avvägningar mellan bolagets olika mål och att någon olaglig konkurrenspåverkan inte ska förekomma enligt gäll­an­de konkurrenslagstiftning. Däremot är uppfyllelsen av de olika målen en mycket viktig aspekt, och regeringen avser att i verksam­hets­berättelsen förtydliga och utveckla en sammanhållen rapportering av mål­upp­fyllelsen för bolag med samhällsuppdrag.

När det gäller den inneboende motsättningen mellan storleken på bolagens an­slag och samhällsuppdragen vill regeringen även framhålla att frågan om an­slag­ens storlek är en budgetfråga vars överväganden och skäl även i fort­sätt­­ningen bör lämnas i budgetpropositionen och inte i regeringens verk­sam­hets­­berättelse för bolag med statligt ägande.

För bolag som inte behöver redovisa särkostnaderna för sina samhälls­upp­drag enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (den s.k. transparenslagen) skulle regeringen kunna överväga att ställa krav på mot­svarande redovisning.

När det gäller rekommendationen om att införa ett krav för alla bolag mot­svarande det som gäller enligt den s.k. transparenslagen bedömer regeringen att ett sådant krav inte är lämpligt i fråga om de bolag som inte av omfattas av lagen.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens rekommendation om tyd­lig­are redovisning och avser att verka för att innehållet och tydligheten i bolag­ens årsredovisningar förbättras. Regeringen avser också att verka för att ägar­anvisningar, uppdragsmål och ekonomiska mål blir mer lättill­gäng­liga och samlade på webbplatsen för respektive bolag med samhällsuppdrag. Re­ger­ingen avser också att överväga om redovisningen av kostnaderna för sam­hälls­uppdragen kan förbättras. Vad gäller redovisning av kon­kurrens­aspekter och externa jämförelser delar regeringen inte Riks­revisionens bedömning.

Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser

Regeringen anför i skrivelsen att den har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhälls­upp­dragen utförs väl.

För att säkerställa en aktiv och professionell förvaltning av statens till­gångar i form av aktier i bolagen med statligt ägande har Regerings­kansliet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete, vilka regeringen avser att även fortsättningsvis kontinuerligt utvärdera och förbättra.

Regeringen uppger att den avser att fortsätta arbeta med uppdragsmåls­processen, och målsättningen är att en uppdragsmålsprocess ska genomföras utan dröjsmål för samtliga bolag med samhällsuppdrag, men i den takt som förutsättningarna och tillgängliga resurser tillåter.

Regeringen anger vidare att den även avser att fortsätta utveckla samarbets­formerna inom Regeringskansliet för att säkerställa att de verktyg och pro­cesser som arbetats fram används på ett enhetligt sätt i bolagsförvaltningen.

Regeringen avser också att fortsätta utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen med verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen, inklusive återrapportering av samhällsuppdragen. Regeringen avser att med början i verksamhetsberättelsen för bolag med statligt ägande 2017 som lämnas till riksdagen under 2018 stegvis förtydliga och utveckla en samman­hållen rapportering av måluppfyllelsen för bolag med samhälls­uppdrag. Re­ger­ingen kommer inom ramen för detta arbete även att se över hur upp­följ­ning­en och redovisningen av kostnaderna för samhällsuppdragen kan för­bättras samt överväga om resultatredovisningen för respektive bolag kan ut­veck­­las och göras mer enhetlig med ledning av motsvarande information i budget­propositionen.

I fråga om bolagens externa rapportering avser regeringen att verka för att inne­­hållet och tydligheten i bolagens årsredovisningar förbättras samt att upp­följningen av regeringens riktlinjer för extern rapportering utvecklas. Re­geri­ngen avser också att verka för att ägaranvisningar, uppdragsmål och eko­no­m­­iska mål blir mer lättillgängliga och samlade på webbplatsen för re­spek­tive bo­lag med samhällsuppdrag.

Regeringen anser i och med detta att Riksrevisionens rapport är slut­be­hand­lad.

Motionen

I kommittémotion 2017/18:4183 anför Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) att statens huvudsakliga roll ska vara att reglera marknader, inte att driva företag på konkurrensutsatta marknader. Det statliga ägandet av bolag bör enligt motionärerna koncentreras till de bolag som har tydliga samhällsuppdrag eller andra för staten centrala åtaganden. Samhällsuppdragen och uppdragsmålen är en del av legitimiteten i att motivera det statliga ägandet, och regeringen bör där­för enligt motionärerna påskynda genomförandet av uppdragsmåls­processen (yrkande 1).

Av yrkande 2 i motionen framgår vidare att motionärerna anser att reger­ingen på ett tydligare sätt bör återrapportera till riksdagen om de statliga bo­lag­ens olika samhällsuppdrag.

Vissa kompletterande uppgifter

Inledning

I den statliga bolagsportföljen finns 47 hel- och delägda bolag, varav 2 är börs­noterade. Under det innevarande och det föregående riksmötet har utskottet behandlat frågor om statliga företag i följande betänkanden:

       Statliga företag (bet. 2016/17:NU4)

       Statligt ägda bolag i omvandling (bet. 2016/17:NU24)

       Statliga företag (bet. 2017/18:NU4).

Regeringens förvaltningsmandat

Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag, eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får reger­ingen inte utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhetsföremål. Riksdagsbeslut krävs däremot inte för t.ex. utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpande förvaltningen.

Enligt de riktlinjer som riksdagen beslutade om våren 1996 (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26) ska följande huvudprinciper gälla för för­valt­ningen av statliga bolag:

       Statligt ägda företag ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning.

       Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag ska med utgångs­punkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och vidta erforderliga åtgärder för att företaget ska uppfylla kraven på effektivitet, av­kastning och strukturanpassning.

Regeringens rapportering till riksdagen

Systemet med årliga redogörelser från regeringen baseras på ett beslut av riks­dagen våren 1981 (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29). Syftet är att ge en be­skrivning av statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda företagen.

När den årliga redogörelsen för verksamheten i de statliga bolagen behand­lades i riksdagen hösten 2017 uttalade ett enigt utskott följande (bet. 2017/18:NU4):

Systemet med årliga redogörelser från regeringen för företag med statligt ägande baseras på ett beslut av riksdagen 1981. Som utskottet vid ett flertal tidigare tillfällen framhållit är det av stor vikt att regeringen årligen lämnar dessa redogörelser för att riksdagen ska kunna följa regeringens förvalt­ning av de aktuella företagen. Utskottet välkomnar att regeringen har ut­vecklat innehållet i den årliga skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Utskottet vill i samman­hanget även understryka vikten av att detta arbete fortsätter.

Övergripande om styrning av statliga bolag

Statens ägarstyrningsdokument, Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2017 (ägarpolicyn), anger ramverket för bolags­förvalt­ningen och klargör förhållandet mellan ägare, styrelse och bolagsledning. I ägar­policyn anges att regeringen aktivt ska förvalta statens tillgångar i form av aktier i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkast­ning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande samt att de sär­skilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det bl.a. viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fort­sätta konkurrera på sina marknader. Det är enligt ägarpolicyn viktigt att staten är en aktiv och professionell ägare med fokus på långsiktigt värde­skap­ande.

I ägarpolicyn redogör regeringen vidare för sitt förvaltningsmandat och sin in­­ställ­ning i viktiga principfrågor om ägarstyrning och bolagsförvaltning. Statens ägarpolicy omfattar även regeringens riktlinjer för extern rapportering och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare inne­bär statens ägarpolicy att regelsamlingen Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas. Statens ägarpolicy tillämpas i majoritetsägda bolag med statligt ägande, och i övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas.

Den nya ägarpolicyn beslutades av regeringen den 22 december 2016 och till­ämpas sedan den 1 januari 2017. Den ersätter också den tidigare ägar­policyn som beslutades 2015.

I ägarpolicyn anges att utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolagsstyrningsmodellen. Det innebär bl.a. att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslutande organet. Det innebär också att styrel­sen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av dess angeläg­en­heter och att det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bola­gets verksamhet samt att bolagets ledning sköter den operationella driften av bolagets verksamhet. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar som privatägda bolag.

Regeringens riktlinjer för extern rapportering för bolag med statligt ägande ska tillämpas för de rapporter som lämnas för verksamhetsår som inleds fr.o.m. den 1 januari 2017 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2007. Reger­ingens riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande be­fattnings­havare i bolag med statligt ägande ska för respektive bolag med statligt ägande tillämpas fr.o.m. årsstämman 2017 och ersätter tidigare rikt­linjer som beslutades 2009.

Ägarpolicyn har beslutats i de statligt helägda bolagen vid årsstämmorna 2017.

Särskilt beslutade samhällsuppdrag och uppdragsmål

Vissa bolag med statligt ägande har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Det rör sig om ett sådant när bolaget har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bl.a. till kulturella värden, mer hållbar konsumtion, forskning och utveckling, läkemedels­för­sörj­ning, kapitalförsörjning och upprätthållande av infrastruktur.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslutade sam­­hälls­uppdrag. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

       säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl

       tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhälls­upp­dragen

       möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra in­tres­sent­er

       klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Processen för att fastställa uppdragsmål

I regeringens skrivelse, som redogjorts för i det föregående, anges att uppdragsmålen tas fram i dialog mellan Regeringskansliet och bolaget. Reger­ings­kansliets en­het för bolag med statligt ägande har utvecklat en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål, vilken kan summeras i tre steg: (1) definiera varför uppdraget ska utföras, dvs. syftet eller samhällsnyttan, (2) definiera vad bola­get ska göra, dvs. uppdraget samt (3) fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

Uppdragsmål och ekonomiska mål kan påverka varandra, och i skrivelsen uppges att de därför tas fram i en integrerad process för att undvika mål­kon­flikter och marknads­sned­vridande korssubventionering. Exempelvis kan ut­för­­andet av ett sam­hälls­uppdrag medföra en kostnad för bolaget, vilket på­verk­ar bolagets eko­nom­iska resultat. De ekonomiska målen sätts då med hänsyn till kost­naden för sam­hälls­uppdraget.

Uppdragsmål läggs fram och beslutas på bolagsstämman. Uppdragsmålen utgör därmed bolagsrättsligt bindande ägaranvisningar för bolagets styrelse.

Uppföljning av uppdragsmålen sker enligt skrivelsen löpande och utgör en stående punkt vid de regelbundna ägardialogerna mellan företrädare för regeringen och bolagets styrelseordförande och verkställande direktör. Om bo­laget skulle få väsentligt förändrade förutsättningar kan uppdragsmålen ses över och ändras.

Redovisning och rapportering i bolag med statligt ägande

Regeringens riktlinjer för extern rapportering är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed och innebär att bolag med statligt ägande har samma finansiella rapporteringskrav som börsbolag enligt Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter. Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, möjligheter och utmaningar, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och uppsatta mål.

Av riktlinjerna för extern rapportering framgår att årsredovisningen i bola­gen med statligt ägande också ska innehålla en redogörelse för bolagets upp­drags­mål samt uppfyllelsen av dessa mål, om sådana mål finns.

För bolag som uppnår en viss omsättning per år och som tar emot medel eller andra förmåner från staten gäller särskilda regler för redovisning av finan­siella förbindelser enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transparenslagen). De bolag med statligt ägande som omfattas av transparenslagen ska tillämpa en öppen redovisning av vilka medel som tillförts bolaget och hur de har använts. Redovisningen ska enligt regeringens riktlinjer för extern rapportering offentliggöras på bolagets webb­plats.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis framföra att bolagen med statligt ägande ytterst ägs av svenska folket och är en betydande del av svenskt näringsliv. Därför ska staten vara en aktiv ägare och en professionell förvaltare så att de statligt ägda bolagen genererar en god avkastning till svenska folket. För staten som ägare är det centralt att de statliga bolagen bedriver sin verksamhet så att ett långsiktigt värdeskapande uppnås. Det är väsentligt att ge de statliga bolagen möjlighet att utvecklas, växa och med ett balanserat risktagande skapa värde för ägaren. Den aktiva förvaltningen ska ske på ett professionellt sätt med värdeskapande som ett övergripande mål.

Med anledning av att regeringen i april 2018 överlämnade skrivelsen Riks­re­visionens rapport om statligt ägda bolag (skr. 2017/18:172) till riks­dagen vill ut­skottet framhålla att både skrivelsen och Riksrevisionens gransk­nings­rapport är viktiga underlag för att riksdagen ska kunna följa och ta ställ­ning till olika förslag som rör de statliga bolagen i allmänhet och styrningen av bo­lag­en med samhällsuppdrag i synnerhet.

När det gäller motion 2017/18:4183 (M, C, L, KD) där det anförs att reger­ing­en bör påskynda genomförandet av uppdragsmåls­processen och på ett tyd­lig­are sätt återrapportera till riks­dagen om de statliga bo­lag­ens olika sam­hällsuppdrag vill utskottet framföra följande.

De statliga bolagen spelar ofta en viktig roll i det svenska samhället. Huvud­delen av bolagen med statligt ägande drivs på affärsmässiga grunder och verkar på fullt konkurrens­utsatta marknader, medan andra bolag har sam­hällsuppdrag som är särskilt beslutade av riksdagen, dvs. att bolagens verk­samhet syftar till att bidra positivt till samhället genom att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren. För att bl.a. säkerställa att sam­hälls­uppdragen utförs väl och att de kan följas upp och rapporteras till riks­dagen tar regeringen tillsammans med bolagets ledning fram s.k. upp­drags­mål. Som framgår av det föregående har regeringen en uttalad mål­sätt­ning att en uppdragsmålsprocess ska genom­föras för samtliga bolag med sam­hällsuppdrag. Utskottet vill i detta samman­hang under­stryka vikten av att en sådan process genomförs för alla statligt ägda företag för vilka riksdagen har beslut­at om ett samhällsuppdrag. Utskottet kan också konstatera att det för när­varande pågår ett sådant arbete inom ramen för för­valt­ningen av de statliga bo­lagen. Utskottet har dock ingen annan upp­fattning än den som regeringen fram­­för i den nyssnämnda skrivelsen att uppdragsmålsprocessen får ske i den takt som förutsättningarna tillåter och med beaktande av till­gängliga re­surs­er.

När det vidare gäller regeringens rapportering till riksdagen om de statliga bolagens samhällsuppdrag har utskottet vid flera tillfällen framhållit vikten av att arbetet med att förbättra och förtydliga den årliga skrivelsen till riksdagen fortsätter. Utskottet note­rar att regeringen avser att fortsätta detta arbete och att det även ska innefatta en förbättrad åter­rapportering av bolagens samhälls­uppdrag. Ut­skottet ser där­för positivt på att reger­ingen avser att stegvis för­tydliga och utveckla en samman­hållen rappor­tering av mål­upp­fyll­elsen för bo­lag med samhälls­uppdrag med början i den årliga skrivelsen för bolag med statligt ägande 2017 (som lämnas till riksdagen under våren 2018).

Med detta förordar utskottet att riksdagen avslår motion 2017/18:4183 (M, C, L, KD) och lägger skrivelsen till handlingarna.

Reservationer

 

Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (M, C, L, KD)

av Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Hanif Bali (M), Helena Lindahl (C), Maria Weimer (L), Penilla Gunther (KD) och Sofia Fölster (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4183 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 1 och 2 samt

lägger skrivelse 2017/18:172 till handlingarna.

 

 

 

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi framhålla vår principiella hållning när det gäller det stat­liga företagsägandet. Vi anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva bolag. Staten är dock en stor företagsägare, och kommer att så vara under överskådlig tid. Det ställer höga krav på tydliga principer. De statliga bolagen ska ha fokus på att skapa långsiktiga värden och vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare. I de fall där bolagen har ett samhälls­uppdrag ska detta utföras väl. För att åstadkomma detta är det bl.a. viktigt att ge bolagen för­ut­sättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta kon­kurrera på sina mark­nader. Där bolag verkar på en konkurrensutsatt marknad, enligt mark­nads­mässiga krav, ska effektiv konkurrens säkerställas. Statens roll som lag­stiftare och som ägare bör hållas isär och skötas på ett professionellt sätt.

Mot bakgrund av att förvalt­ningen av de statliga företagen ska ske på ett ansvarsfullt sätt finner vi det i detta sammanhang angeläget att påpeka att för­valt­­ningen av de statliga bolagen generellt behöver utvecklas. Exempelvis tycks regeringen emellanåt använda de statliga bolagen för att finansiera stats­bud­geten. Under denna man­dat­­­period framstår t.ex. mycket stora vinstuttag från bl.a. SJ AB som direkt oansvariga. Detta visar med tydlighet att förvalt­ningen av de statliga bolagen generellt måste fortsätta att utvecklas. Reger­ingen har under man­dat­perioden även föreslagit ett antal försäljningar av stat­ligt ägda bolag där be­döm­n­ingen gjorts att förutsättningarna för bolaget är bättre under en annan ägar­struktur. Denna inställning delar vi och har följ­aktligen ställt oss bakom för­­slagen.

När det särskilt gäller regeringens styrning av de bolag i den statliga bolags­port­följen som har ett samhällsuppdrag har Riksrevisionen i sin rapport Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag – regeringens styrning (RiR 2017:37) gransk­at dels ändamålsenligheten med regeringens styrning, dels om det ska­pas möjligheter för att uppnå de samhällsnyttor som riksdagen uttalat sig om. Re­geri­ngen redovisade därefter sin bedömning av Riksrevi­sionens iakt­tag­elser i skrivelsen Riks­revisionens rapport om statligt ägda bolag med samhälls­upp­drag. I likhet med Riksrevisionen anser vi att förvalt­ningen av de statliga bo­lag­en med sam­hällsuppdrag bör utvecklas på flera punkter.

Knappt hälften av de bolag som för närvarande finns i den statliga bolags­portföljen har ett samhällsuppdrag som är beslutat av riksdagen. Huvud­regeln för både privat och offent­ligt ägda aktie­bolag är att de ska ge vinst till ägaren, men samhällsuppdragen syftar främst till att uppnå andra mål än eko­nom­isk avkastning för ägaren. Vår upp­fattning är att samhälls­uppdragen i vissa fall leg­iti­merar att staten äger företag och att det därmed är viktigt att det i förekommande fall finns ett tydligt syfte med sam­hälls­­uppdraget och att det går att mäta och följa upp uppdraget genom fast­ställda uppdragsmål.

Som vi ser det är fastställda uppdragsmål centrala för att bolagen ska kunna le­ver­era den samhällsnytta som samhällsuppdraget i förekommande fall är tänkt att generera. Här kan nämnas att Regeringskansliet 2013 inledde en process för att ge uppdrags­mål till de bolag som har samhälls­uppdrag. Tyvärr tvingas vi kon­sta­tera att många års arbete endast har resulterat i att åtta av 23 bolag med samhällsuppdrag har fått upp­drags­mål. Vi anser att denna process måste gå fortare.

Vi kan vidare konstatera att den årliga skrivelsen till riksdagen om utveck­lingen i de statliga bolagen inte innehåller någon sammanhållen redo­visning som informerar om grundläggande förhållanden för sam­hälls­uppdragen, t.ex. ägar­styrningens utformning för bolagen, even­tu­ella mål­konflikter och sam­hälls­­­uppdragens konkurrens­implikationer. Vi noterar dock att regeringen av­ser att utveckla innehållet i skrivelsen, men anser att det ändå är motiverat att riks­dagen uppmanar regeringen att utveckla återrapporteringen till riks­dagen om hur de statliga bolagen uppfyller sina samhällsuppdrag.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att riksdagen bör tillkännage för regeringen att den ska påskynda genomförandet av uppdragsmålsprocessen så att så många bolag som möjligt kan få uppdragsmål inom överskådlig tid. Riks­dagen bör även uppmana regeringen att den på ett tydligare sätt än vad som nu är fallet ska återrapportera till riksdagen om sam­hälls­uppdragen i stat­ligt ägda bolag. Vid ett sådant beslut blir motion 2017/18:4183 (M, C, L, KD) till­godosedd och tillstyrks därmed. Utöver detta bör riksdagen lägga reger­ing­ens skrivelse till handlingarna.

Särskilda yttranden

 

Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (V)

Birger Lahti (V) anför:

 

 

Staten står i dag som ägare till knappt 50 bolag med tyngdpunkt inom bas­industri och energi. De flesta bolag är vinstdrivande, och omkring hälften har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Jag har i det föregående ställt mig bakom utskottets ställningstagande om att riksdagen bör avslå den aktuella motionen mot bakgrund av att en uppdragsmålsprocess för närvarande pågår och att regeri­ngen avser att utveckla rapporteringen till riksdagen när det gäller hur statliga bolag uppfyller sina fastställda mål. Jag vill i detta sammanhang dock tydlig­göra min principiella syn på statens företagsägande. Jag menar att staten i högre grad än vad som nu är fallet bör använda sitt ägande av statliga bolag för att tillgodose samhälls­nyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statliga bo­lag ska inte gå före sam­hälls­nyttan. De statliga bolagen ska användas aktivt för att bygga Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart. De ska också användas för att öka kon­kurrens­kraften och inte minst för att jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd. Om Sverige ska kunna hålla ihop och skapa förutsätt­ningar för utveckling i hela landet måste det finnas likvärdiga grundläggande förutsätt­ningar oavsett var man bor. De statliga bo­lagen ägs av medborgarna gemen­samt och har därför enligt min mening ett sär­skilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till ser­vice, sjukvård och andra samhälls­viktiga funktioner.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2017/18:172 Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag.

Följdmotionen

2017/18:4183 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda genomförandet av uppdragsmålsprocessen så att så många bolag som möjligt kan få uppdragsmål inom överskådlig tid och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligare bör återrapportera till riksdagen om samhällsuppdragen i statligt ägda bolag och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

 

Bilaga 2

Statliga företag som har samhällsuppdrag beslutade av riksdagen

Följande 23 bolag med statligt ägande har för närvarande samhälls­uppdrag som är särskilt beslutade av riksdagen:

      AB Göta kanalbolag

      AB Svenska Spel

      AB Svensk Exportkredit

      Almi Företagspartner AB

      Apotek Produktion & Laboratorier AB

      Arlandabanan Infrastructure AB

      Kungliga Dramatiska teatern AB

      Kungliga Operan AB

      Miljömärkning Sverige AB

      RISE AB

      Samhall AB

      Saminvest AB

      Statens bostadsomvandling AB

      SOS Alarm Sverige AB

      Svenska rymdaktiebolaget

      Sveaskog AB

      Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB

      Swedavia AB

      Swedfund International AB

      Systembolaget AB

      Teracom Group AB

      Visit Sweden AB

      Voksenåsen A/S.