Näringsutskottets betänkande

2017/18:NU23

 

Elmarknadsfrågor

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i ellagen och lagen om certifiering av stamnätsföretag för el och avslår en motion. Syftet med ändringarna i lagarna är bl.a. att förtydliga terminologin, förenkla regelverket för intäktsramar för elnätsverksamhet, underlätta för ökad efterfrågeflexibilitet och ge elkunder bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor för överföring av el.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

I betänkandet finns en reservation (V).

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:237 Elmarknadsfrågor.

En motion som väckts med anledning av propositionen.

 

 

 

 

Innehållsförteckning

Behandlade förslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Elmarknadsfrågor

Propositionen

Motionen

Utskottets ställningstagande

Reservation

Övrigt om elmarknaden, punkt 2 (V)

Särskilt yttrande

Lagförslagen, punkt 1 (M, C, L, KD)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.

Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i ellagen (1997:857),

2. lag om ändring i lagen (2011:710) om certifiering av stamnäts-företag för el.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:237 punkterna 1 och 2.

 

2.

Övrigt om elmarknaden

Riksdagen avslår motion

2017/18:4136 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation (V)

Stockholm den 7 juni 2018

På näringsutskottets vägnar

Jennie Nilsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Hans Rothenberg (M), Per-Arne Håkansson (S), Josef Fransson (SD), Hanif Bali (M), Anna Wallén (S), Lise Nordin (MP), Mattias Jonsson (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Maria Weimer (L), Birger Lahti (V), Penilla Gunther (KD), Patrik Engström (S), Sofia Fölster (M) och Rickard Nordin (C).

 

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2017/18:237 Elmarknads­frågor och en motion som väckts med anledning av propositionen. I bilaga 1 finns regeringens förslag till riksdagsbeslut, och i bilaga 2 finns regeringens förslag till lagförslag.

Bakgrund

Regeringen gav i juni 2015 Energimarknadsinspektionen i uppdrag att bl.a. utreda förutsättningar och hinder för olika kunder att öka den samhälls­ekonomiska effektiviteten på elmarknaden genom ökad efterfrågeflexibilitet. I december 2016 fick myndigheten även i uppdrag att se över regleringen av intäkter från nätverksamhet. I uppdraget ingick bl.a. att föreslå en författningsreglering som gäller en rimlig avkastning när intäktsramar fastställs för elnäts­företag. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdragen i rapporten Åtgärder för ökad efterfråge­flexibilitet i det svenska elsystemet (Ei R2016:15) respektive Nya regler för elnäts­företagen inför perioden 2020–2023 (Ei R2017:07). Båda rapporterna har remissbehandlats.

Promemorian El­marknadslag (Ds 2017:44) har tagits fram i Regerings­kansliet för att göra det möjligt för regeringen att lägga fram ett förslag till en ny elmarknads­lag som ersätter ellagen. Promemorian har remissbehandlats. Vissa av för­slagen i promemorian hanteras i den aktuella proposi­tionen. Övriga förslag i promemorian bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Regeringen beslutade den 8 mars 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i propositionen. Lagrådet lämnade syn­punkter på förslaget till lag om ändring i ellagen, vilka regeringen i huvudsak har följt. Lagrådet hade inte något att invända mot de föreslagna ändringarna i lagen om certifiering av stamnätsföretag för el.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i ellagen (1997:857) och lagen (2011:710) om certifiering av stamnätsföretag för el. Ändringarna avser främst elnäts­företagen.

I propositionen förtydligas ellagens terminologi när det gäller bl.a. in­delningen av elnätet i olika nivåer och förutsättningar för att bedriva över­föring av el på de högsta spänningsnivåerna. Vidare förtydligas och förenklas regelverket för intäktsramar för elnätsverksamhet på olika sätt, bl.a. när det gäller bedömningen av kvalitet. För att underlätta för ökad efterfråge­flexibilitet föreslås att det ska bli lättare att utveckla nätavgifterna genom pilotprojekt och genom att införa nya nättariffer stegvis. Elanvändare ska även få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor för överföring av el. För att motverka att konsumenter utsätts för otillbörliga påtryckningar föreslås ändringar när det gäller förutsättningarna för att avbryta överföringen av el p.g.a. betalningsförsummelse. I propositionen föreslås också att ellagens bestämmelser om att överklaga ska förenklas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Utskottets överväganden

Elmarknadsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i ellagen och lagen om certifiering av stamnätsföretag för el. Vidare avslår riksdagen en motion med yrkanden om att bl.a. utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt.

Jämför reservationen (V) och det särskilda yttrandet (M, C, L, KD).

Propositionen

Terminologi och rätt att använda elnätet inom Sverige

I propositionen föreslår regeringen att ellagens terminologi justeras och anpassas till EU-rätten på området. Regeringen föreslår vad som ska avses med begreppen transmissionsnät, regionledning och transmissionsnätsföretag. Med transmissionsnät avses ett tekniskt och driftsmässigt sammanhängande ledningsnät som har en spänning om 220 kilovolt eller mer, sträcker sig över flera regioner i Sverige och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder. Med regionledning avses en ledning som omfattas av en nät­koncession för linje och inte ingår i ett transmissionsnät. Med transmissions­nätsföretag avses slutligen ett företag som har nätkoncession för en ledning som ingår i ett transmissionsnät.

Regeringen föreslår vidare i propositionen att de svenska nationella be­stämmelserna om rätten att använda elnätet inom Sverige anpassas till EU-regelverket. Detta medför inte någon förändring av villkoren för överföring av el i praktiken.

Effektiva nättariffer

Regeringen framhåller i propositionen att det på en framtida elmarknad med en högre andel variabel elproduktion kommer att bli viktigt att ta tillvara bl.a. möjligheterna med efterfrågeflexibilitet. Efterfrågeflexibilitet innebär att el-kunderna förändrar sin elförbrukning utifrån olika signaler, t.ex. kan en kund minska sin förbrukning när elnätet är hårt belastat och öka den när elpriset är lågt. Förslagen i propositionen inriktas på prisbaserad efterfrågeflexibilitet, vilket innebär att utformningen av avgifter för överföring av el tillåter att kunden påverkar sin elkostnad genom att anpassa sin förbrukning efter varia­tioner i slutkundspriset.

För att underlätta för ökad efterfrågeflexibilitet föreslår regeringen att det ska bli lättare att utveckla nätavgifterna genom pilotprojekt och genom att nya nättariffer införs stegvis. I propositionen föreslås därför att nättariffer för överföring av el för ett område ska få gälla för en begränsad krets av el­användare inom ett koncessionsområde eller inom flera koncessionsområden som redo­visas samlat om det behövs för att utveckla nättariffer som främjar att elnätet utnyttjas effektivt och koncessionsinnehavare har informerat nätmyndigheten. Nättariffen ska vara objektiv och icke-diskriminerande och ha utformats på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning. Nättariffen får inte tillämpas under en längre tid än tre år utan tillstånd av nätmyndigheten.

För att effektiva nättariffer ska få avsedd verkan framhåller regeringen vikten av att kunder får ökad kunskap om den totala kostnaden för el och hur den kan påverkas och att det finns tydlig information om nättariffernas utformning för att kunder ska kunna svara på olika prissignaler. Regeringen föreslår därför att nätkoncessionshavare ska vara skyldiga att lämna uppgifter till nätmyndigheten om avgifter och övriga villkor för överföring av el, och att de ska informera elanvändarna om hur avgifterna för överföring av el är ut­formade och vilka möjligheter kunderna har att påverka sina kostnader för överföring av el.

Intäktsram för nätverksamhet

Elnätsföretagens intäktsramar reglerar vad elnätsföretag får ta ut i avgifter av sina kunder. Intäktsramen regleras på förhand och gäller för fyra år i taget. Syftet med förhandsregleringen är bl.a. att säkerställa att kunderna får betala ett skäligt pris för elnätstjänsten och bidra till att elnätsföretagen får stabila och långsiktiga villkor för sin elnätsverksamhet. Intäktsramen ska täcka skäliga kostnader för att bedriva nätverksamhet under tillsynsperioden och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten. I propositionen föreslår regeringen inte några omfattande ändringar i sak när det gäller bestämmelserna om hur intäktsramens storlek ska beräknas, skäliga kostnader och en rimlig avkastning. Syftet med ändringarna är i stället att göra regelverket mer lättillgängligt.

När det gäller nätföretagens skyldighet att lämna förslag till intäktsram anser regeringen inte att detta underlättar Energimarknadsinspektionens arbete att fastställa intäktsramen på så sätt som avsetts och föreslår därför att kravet på att lämna förslag till intäktsram tas bort i ellagen. Om en nätkon­cessionshavare inte lämnar de uppgifter som nätmyndigheten behöver för att bestämma intäktsramen föreslår regeringen att nätmyndigheten ska få be­stämma en skälig intäktsram. Regeringen föreslår också att nätföretagen ska bli skyldiga att betala en förseningsavgift till staten om de inte lämnar in de uppgifter som behövs för att bestämma intäktsramen i tid.

När intäktsramen bestäms tar nätmyndigheten hänsyn till kvaliteten i nätföretagets sätt att bedriva nätverksamheten. För att skapa tydligare driv­krafter för företagen att förbättra leveranssäkerheten föreslår regeringen bl.a. att nätmyndigheten när den bedömer kvaliteten i nätverksamhet ska få ta hänsyn till avbrott i överföringen av el även om avbrottet medför skade­ståndsskyldighet för nätkoncessionshavaren eller ger rätt till avbrotts­ersättning.

När det gäller tidpunkten för att bestämma intäktsram för trans­missionsnät och tillsynsperiodens längd föreslår regeringen att det inte ska göras någon skillnad mellan Svenska kraftnät och andra nätföretag. Regeringen gör således bedömningen att det inte finns skäl att ha en särskild ordning för Svenska kraftnät i dessa frågor bl.a. utifrån Svenska kraftnäts remissvar på Energimarknadsinspektionens rapport Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar (Ei R2014:09). Dessutom föreslår regeringen att intäktsramen för intäkter från ett transmissionsnät ska be­stämmas för nätet i dess helhet till följd av att de svenska nationella be­stämmelserna om rätten att använda elnätet inom Sverige anpassas till EU-regelverket.

Energimarknadsinspektionen fastställer intäktsramen innan tillsyns­perioden har börjat. Beslutet bygger därför i stora delar på historiska siffor och på prognoser för framtiden. Efter tillsynsperiodens slut, när de faktiska om­ständigheterna är kända, tar Energimarknadsinspektionen ställning till om intäktsramen ska ändras. När det gäller reglerna om omprövning av intäkts­ramen föreslår regeringen en mer enhetlig utformning av reglerna. Regeringen föreslår bl.a. att nätmyndigheten alltid ska ompröva intäktsramen efter tillsynsperiodens slut om det finns skäl att anta att ramen ska vara större eller mindre med hänsyn till förhållanden som blivit kända efter det att den bestämdes. Regeringen föreslår vidare att det uttryckligen anges i lagen att intäktsramen ska ändras i den utsträckning det är motiverat av att det faktiska utfallet för tillsynsperioden avviker från de antaganden som legat till grund för att bestämma ramen.

När det gäller beräkningen av intäkter anser regeringen att det inte framkommit något behov av en omfattande reglering för frågan om hur nätföretagens intäkter ska beräknas inom ramen för förhandsregleringen och föreslår därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur nätföretagens intäkter ska beräknas.

Vid avvikelser från intäktsramen anser regeringen att det bl.a. finns skäl att förtydliga hur underskott under en tillsynsperiod ska hanteras och föreslår en förenklad hantering av belopp som understiger intäktsramen genom att nätkoncessionshavaren under den närmaste följande tillsynsperioden får utnyttja ett belopp som motsvarar underskottet. Energimarknadsinspektionen föreslår i rapporten Nya regler för elnätsföretagen inför perioden 2020–2023 (Ei R2017:07) att elnätsföretagens avkastning ska regleras genom den s.k. WACC-metoden (Weighted Average Cost of Capital). För att komma till rätta med osäkerheten i de prognoser som används när avkastningen fastställs på förhand och för att säkerställa att avkastningen varken över- eller underskattas föreslår Energimarknadsinspektionen att vissa parametrar först fastställs med prognoser och sedan ersätts med verkligt utfall vid tillsynsperiodens slut. Energimarknadsinspektionens förslag till ändringar i intäktsramsförordningen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Att avbryta överföringen av el till konsumenter

Datainspektionen har granskat de åtgärder som elföretag vidtar för att driva in konsumenters obetalda fordringar och redovisat resultatet i rapporten Elbolagens indrivning av konsumenters obetalda elfordringar (Data­inspektionens rapport 2014:1). Granskningen visar på flera allvarliga brister i elföretagens indrivningsrutiner, och regeringen anser att bestämmelserna bör förtydligas när det gäller förutsättningarna för att avbryta överföringen av el på grund av konsumenters avtalsbrott. Regeringen föreslår att det uttryckligen bör framgå att överföringen av el får avbrytas på grund av en betalnings­försummelse endast om betalningen avser överföring eller leverans av el. Vidare föreslår regeringen bl.a. att nätkoncessionshavarens och elleveran­törens särskilda rätt till ersättning för kostnader i samband med att över­föringen av el avbryts förtydligas.

Överklagande

De bestämmelser om överklagande som regeringen föreslår i propositionen har i huvudsak samma utformning som tidigare. Till skillnad från det som gäller i dag ska regeringen dock inte pröva överklaganden som gäller ledningar med en spänning om 220 kilovolt eller mer om ledningen inte ingår i ett transmissionsnät eller en utlandsförbindelse. Dessa ska prövas av en mark- och miljödomstol. I övrigt föreslås inte några stora ändringar i sak när det gäller möjligheterna att överklaga beslut enligt ellagen.

Konsekvenser av förslagen

Regeringen bedömer att förslaget om att elnätsföretagen ska informera kunderna om de vinster de kan uppnå med efterfrågeflexibilitet kommer att medföra en årlig kostnad om 1 miljon kronor för nätföretagen som dessa kommer att kunna ta ut av kundkollektivet. Kundkollektivet bedöms i sin tur behöva betala ca 20 öre per kund och år vilket anses försumbart jämfört med de potentiella besparingar som kunden kan få ta del av genom att ändra sin elanvändning.

Vidare bedömer regeringen att förslaget om intäktsram för nätverksamhet kommer att göra värderingen av avbrott mer stringent och ge företagen bättre incitament att förkorta sina avbrott. Flera förslag, bl.a. det om att elnäts­företagen inte längre kommer att vara skyldiga att lämna förslag till intäktsram till Energimarknadsinspektionen, bedöms medföra administrativa lättnader och fördelar för elnätsföretagen. Ett förslag som på kort sikt kan innebära kostnader för vissa elnätsföretag är förslaget om hur kvaliteten i nät­verksamheten ska påverka intäktsramen. Regeringen bedömer dock att elnäts­företagen alltid har möjlighet att påverka kostnaden genom att öka kvaliteten i näten. Regeringen ser inte att förslagen som rör intäktsramen har någon direkt effekt för kunderna. När det gäller Energimarknadsinspektionen bedömer regeringen inte att förslagen medför något ökat resursbehov för myndigheten.

När det gäller de övriga förslagen om vad som gäller när överföringen av el till konsumenter avbryts bedömer regeringen att förslagen bl.a. bör leda till en minskning av felaktiga avstängningar och ett tydligare skydd för kon­sumenterna. Regeringen bedömer vidare att förslaget att en mark- och miljö­domstol ska pröva vissa överklaganden och inte regeringen har liten betydelse för tillströmningen av mål till domstolarna. Inte heller när det gäller de all­männa förvaltningsdomstolarna bedöms de ändrade bestämmelserna om överklagande medföra något ökat resursbehov.

Ikraftträdande

I propositionen föreslås att ändringarna i ellagen (1997:857) och lagen (2011:710) om certifiering av stamnätsföretag för el träder i kraft den 1 januari 2019. För en intäktsram för nätverksamhet som fastställts före ikraftträdandet ska äldre bestämmelser tillämpas, likaså ska äldre föreskrifter gälla om­prövning av intäktsram efter tillsynsperioden, om omprövningen inletts före ikraftträdandet. När det gäller överklagande föreslås att äldre föreskrifter fort­farande ska gälla för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Motionen

I kommittémotion 2017/18:4136 av Birger Lahti m.fl. (V) anför motionärerna att privata elnätsföretag i dag tillåts sätta mycket höga avgifter och att avgifterna varierar stort över landet. Stegrande elnätsavgifter drabbar inte bara hushållen hårt utan slår även mot industrin och i förlängningen även mot jobben. Motionärerna menar att det behövs ett större politiskt ansvar för att motverka orimliga prishöjningar och föreslår därför att ellagen ändras i syfte att motverka oskäliga prishöjningar för konsumenterna (yrkande 1). Motionärerna anför vidare att elmarknaden bör göras om då bl.a. den tekniska energiomställningen med exempelvis småskalig energiproduktion påverkar och förändrar ägande- och produktionsstrukturerna så att framtidens energi­konsumenter samtidigt kan vara framtidens energiproducenter. Motionärerna ser därför behov av ett elnät som ägs av det offentliga och inte begränsas av privata ägarintressen och föreslår att regeringen utreder möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstaganden när det gäller propositionen och den följdmotion som väckts redovisas under följande rubriker:

      Lagförslagen

      Övrigt om elmarknaden.

Lagförslagen

Utskottet anser att riksdagen bör bifalla propositionen och anta de framlagda lagförslagen av de skäl som anges i propositionen.

Övrigt om elmarknaden

I motion 2017/18:4136 (V) efterfrågas tillkännagivanden om att ellagen bör ändras i syfte att motverka oskäliga prishöjningar för konsumenterna och att regeringen bör utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt. Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att riksdagen avslog lik­nande förslag så sent som i februari 2018 i samband med beredningen av motionsyrkanden om vissa elmarknads­frågor från allmänna motionstiden 2017/18 (bet. 2017/18:NU19). Utskottet framförde då att det dels noterar att regeringen har framfört att det finns skäl att säkerställa att avkastningen för elnätsbolagen hamnar på en rimlig nivå, dels att Energimarknadsinspektionens förslag om hur nätföretagens intäktsramar bör regleras bereds inom Regerings­kansliet och att denna beredning bör inväntas. Vidare framförde utskottet att det inte delar den uppfattning som kom till uttryck i motionen om att göra det svenska elnätet samhällsägt och därför inte såg något skäl att gå vidare med att förorda något tillkännagivande om vem som ska äga elnäten. Utskottet noterar att Energimarknadsinspektionens förslag till ändringar i intäktsrams­förordningen fortfarande bereds i Regeringskansliet och förutsätter att regeringen verkar för att avkastningen för elnätsföretagen hamnar på en rimlig nivå.

Sammanfattningsvis ser utskottet ingen anledning att ändra uppfattning i fråga om oskäliga elnätsavgifter eller frågan om vem som ska äga elnäten och avstyrker därmed motion 2017/18:4136 (V).

 

 

 

 

 

 

 

Reservation

 

Övrigt om elmarknaden, punkt 2 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2017/18:4136 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

 

 

 

Ställningstagande

Elmarknaden avreglerades för lite mer än tjugo år sedan i syfte att öka konkurrensen inom elförsörjningen och sänka priserna. Med facit i hand kan jag se att avregleringen inte lett till lägre priser och inte heller till större trygghet för konsumenterna. Jag anser att det finns ett behov av att se över elmarknadens funktion med utgångspunkt i att elproduktionen bör ses som en del av samhällets gemensamt uppbyggda infrastruktur. Vidare menar jag att den tekniska energiomställningen med bl.a. småskalig energiproduktion både påverkar och förändrar ägande- och produktionsstrukturerna så att framtidens energikonsumenter samtidigt kan vara framtidens energiproducenter. Jag anser att det finns ett tydligt behov av att nätet som länkar samman energi­konsumenter och producenter inte begränsas av privata ägarintressen utan ägs av det offentliga, t.ex. stat, region eller kommun. I likhet med vad som anförs i motion 2017/18:4136 (V) bör regeringen därför utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt.

Privata elnätsföretag tillåts i dag att sätta mycket höga avgifter. Dessutom varierar avgifterna stort över landet, och det kan skilja tusentals kronor per år i avgift beroende på var man bor. Jag anser att det är orimligt med så stora skillnader i nätavgifterna som det är nu mellan stad och land, mellan olika regioner i Sverige och mellan olika bolag. Stegrande elnätsavgifter drabbar inte bara hushållen hårt utan slår även mot industrin och i förlängningen även mot jobben. Jag menar att det krävs ett större politiskt ansvar för att motverka de oskäliga prishöjningar som konsumenterna utsätts för i dag och ser därför att det finns ett behov av att införa en reglering som motverkar oskäliga prishöjningar för konsumenterna genom att ellagen ändras, vilket riksdagen bör tillkännage för regeringen.

Med det som anförts ovan tillstyrks motion 2017/18:4136 (V).

 

Särskilt yttrande

 

Lagförslagen, punkt 1 (M, C, L, KD)

Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Hanif Bali (M), Maria Weimer (L), Penilla Gunther (KD), Sofia Fölster (M) och Rickard Nordin (C) anför:

 

 

Som framgår av det föregående står vi bakom det utskottet anför om att tillstyrka regeringens proposition om elmarknadsfrågor. Vi vill dock i detta särskilda yttrande utveckla vår syn på elmarknadens funktion.

En trygg energiförsörjning är avgörande för att fler jobb ska kunna växa fram i hela landet. En robust och stabil energiförsörjning är också central för industrins konkurrenskraft såväl som för samhällets funktionalitet. Kost­naderna för de enskilda kunderna ska hållas nere, och målet är att såväl företag som den enskilda ska kunna erbjudas elenergi till ett konkurrenskraftigt pris. För att säkerställa en optimal balans mellan behovet av nyinvesteringar och förbättringar av Sveriges elnät samt att elkonsumenterna har kostnads­effektiva taxor måste ellagen ses över regelbundet. En sådan översyn har nu regeringen initierat vilket vi välkomnar.

Stora delar av elnätet byggdes ut på 1960- och 1970-talen. I takt med att befintliga nät åldras har också nya behov uppstått som kräver nyinvesteringar. En ökad andel intermittent elproduktion ställer helt nya krav på elnäten. Det ökar även behovet av ett stabilare och mer förutsägbart regelverk. Lika viktigt är det att säkerställa att elnätsföretagen får fortsatt goda investeringsincitament för att möjliggöra omställningen av det svenska elnätet.

Det finns stora moderniseringsbehov av ellagen och vi stödjer därmed propositionen, men den löser inte huvudproblemen på svensk elmarknad. Vi delar uppfattningen att en översyn av dagens regelverk bör ske, men vill samtidigt passa på att understryka vikten av att det långsiktiga perspektivet beaktas i syfte att säkerställa att den svenska elför­sörjningen möter de villkor som konsumenter, näringsliv och industri är i behov av. Elmarknaden är i stort behov av långsiktiga spelregler för att säkerställa drift över tid. Det är därför viktigt att finna en modell som både tar hänsyn till kostnaderna för de enskilda kunderna såväl som för en elmarknad som kan garantera tillväxt och uppfylla de långsiktiga klimatmålen. En potentiell väg framåt är att titta närmare på hur Norge agerat i frågan där man gjort åtskillnad mellan lånat kapital och eget kapital och där regelverket för dessa två kapitalformer är olika.

Den norska regleringen är intressant och värd att åtminstone studera i arbetet mot en långsiktigt stabil elmarknad. Bland annat är en del av intäktsramen specialdestinerad till forskning och utveckling vilket skulle kunna vara ett sätt att ytterligare öka takten i arbetet med smarta elnät samt hålla nere kostnaderna för konsumenter, samtidigt som man möter framtids­utmaningarna. Det behövs också incitament som styr mot effektivare investe­ringar och andra lösningar än att gräva ner ytterligare kabel.

 

Det är i sammanhanget angeläget att säkerställa att en ny reglering för elnätsföretagen inför perioden 2020–2023 är genomarbetad och ligger i linje med EU-rätten för att konsumenterna inte ska drabbas ytterligare genom utdragna domstolsprocesser som förutom skade­stånd för svenska staten inne­bär att elnätsföretagen kan debitera elkonsumen­terna en högre taxa än nöd­vändigt under ytterligare en regleringsperiod.

Vi ser en risk med dagens förslag att det långsiktiga behovet inte fullt ut beaktas och regeringen måste adressera även det långsiktiga perspektivet i det kommande förordningsarbetet. Driftstörningar och nekade anslutningar för företag och industri vore djupt problematiskt ur ett konkurrenskrafts­perspektiv.

 

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:237 Elmarknadsfrågor:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:710) om certifiering av stamnätsföretag för el.

Följdmotionen

2017/18:4136 av Birger Lahti m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ellagen bör ändras i syfte att motverka oskäliga prishöjningar för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag