|
|
Myndighetsuppgifter på elområdet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i ellagen. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter som kompletterar EU:s nätkoder för el.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:93 Myndighetsuppgifter på elområdet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Myndighetsuppgifter på elområdet
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Myndighetsuppgifter på elområdet |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:93.
Stockholm den 12 april 2018
På näringsutskottets vägnar
Jennie Nilsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jennie Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Hans Rothenberg (M), Per-Arne Håkansson (S), Josef Fransson (SD), Hanif Bali (M), Helena Lindahl (C), Lise Nordin (MP), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Maria Weimer (L), Penilla Gunther (KD), Anna-Caren Sätherberg (S), Patrik Engström (S), Håkan Svenneling (V), Mikael Peterson (S) och David Lindvall (S).
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2017/18:93 Myndighetsuppgifter på elområdet. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Bakgrund
Den 13 juli 2009 antog Europaparlamentet och rådet det s.k. tredje inremarknadspaketet för el och naturgas. I paketet ingår bl.a. EU:s elhandelsförordning. Förordningen har som syfte att fastställa rättvisa regler för gränsöverskridande elhandel och därmed stärka konkurrensen på den inre marknaden för el och att underlätta genomförandet av en väl fungerande och transparent grossistmarknad med hög nivå av elförsörjningstrygghet. Elhandelsförordningen innehåller bl.a. regler som rör certifiering av systemansvariga för överföringssystem, Europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el och regionalt samarbete. EU-kommissionen har därefter antagit flera förordningar med nätföreskrifter, även benämnda nätkoder.
I Energimarknadsinspektionens regleringsbrev för 2016 gav regeringen myndigheten i uppdrag att utreda behovet av kompletterande nationella föreskrifter i anslutning till sådana riktlinjer och nätkoder som EU-kommissionen meddelar enligt EU:s elhandelsförordning och, om det var motiverat, ta fram förslag till kompletterande lag eller förordning (dnr M2016/00852/Ee). Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget i december 2016 i rapporten Kommissionsriktlinjer och nätföreskrifter för el – översyn av ansvarsfördelning och behov av kompletterande nationell lagstiftning (Ei R2016:13).
Regeringen begärde i november 2017 in Lagrådets yttrande över de föreslagna lagändringarna. Lagrådet föreslog i sitt yttrande ett förtydligande av det bemyndigande som finns i 8 kap. 3 d § i lagförslaget och som i sak stämmer överens med nuvarande 8 kap. 1 § andra stycket ellagen. Regeringen har dock inte följt Lagrådets förslag och anför i propositionen att normgivningsbemyndiganden så långt som möjligt bör utformas på ett enhetligt sätt.
Myndighetsuppgifter på elområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).
Propositionen
Inledning
Mot bakgrund av EU:s elhandelsförordning har EU-kommissionen antagit flera förordningar med nätföreskrifter (dessa föreskrifter brukar benämnas nätkoder). Bland dessa nätkoder finns förordningar som brukar kallas för anslutningskoderna och driftkoden.
Anslutningskoderna syftar till att möjliggöra ett driftssäkert sammanlänkat europeiskt elsystem och en harmoniserad europeisk elmarknad som klarar framtida utmaningar. I anslutningskoderna finns harmoniserade krav för anslutning till elnätet. Många av kraven anges direkt i anslutningskoderna. I vissa fall är det dock berörda systemansvariga eller berörda systemansvariga för överföringssystem som ska ange kraven utifrån de ramar som sätts upp genom anslutningskoderna. Anslutningskoderna trädde i kraft under perioden maj–september 2016. Kraven i förordningarna ska tillämpas fr.o.m. tre år efter offentliggörandet i Europeiska unionens tidning.
I likhet med anslutningskoderna syftar driftkoden till att möjliggöra ett driftssäkert sammanlänkat europeiskt elsystem. Driftkoden innehåller riktlinjer för krav och principer för driftssäkerhet, regler om samordning och datautbyte mellan nätföretag och betydande nätanvändare, regler om utbildning och certifiering av nätföretagens anställda, krav för samordnad avbrottsplanering, krav för planering mellan transmissionsnätsföretagens kontrollområden och regler som syftar till inrättande av en unionsram för lastfrekvensreglering och reserver. De aktörer som berörs är nätföretag och sådana betydande nätanvändare som större kraftproduktionsmoduler och förbrukningsanläggningar. Driftkoden trädde i kraft den 14 september 2017. I vissa delar ska den dock tillämpas först fr.o.m. senare tidpunkter.
Ändringar i ellagen
I propositionen föreslås ändringar i ellagen (1997:857) som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter som kompletterar EU:s nätkoder för el. Förslagen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om sådana generellt tillämpliga krav för anslutning av anläggningar till elnätet som avses i anslutningskoderna. Dessutom föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om sådant datautbyte som avses i artikel 40.5 i driftkoden.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att invända mot de föreslagna lagändringarna och tillstyrker därmed regeringens proposition.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:93 Myndighetsuppgifter på elområdet:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).
Bilaga 2
