|
|
Kultur för alla
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 om bl.a. kultur i hela landet, kultur och hälsa, digitalisering av kulturområdet, biblioteksfrågor och kulturskaparnas villkor. Ett antal yrkanden bereds i förenklad form.
I betänkandet finns 21 reservationer (M, SD, C, V, L, KD).
Behandlade förslag
Cirka 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Mål för den nationella kulturpolitiken
Kulturellt utbyte med omvärlden
Kulturens roll i integrationsprocessen
Statistik som stöd för att uppnå de kulturpolitiska målen
Digitalisering av kulturområdet
Nordiska produktionsincitament för film
Svenskbefolkningen i Argentina
1.Kultur i hela landet, punkt 1 (M, C, L, KD)
2.Kultursamverkansmodellen, punkt 2 (C)
3.Kulturens roll för hälsan, punkt 3 (M, C, L, KD)
4.Kulturellt utbyte med omvärlden, punkt 4 (M, C, L, KD)
5.Kulturens roll i integrationsprocessen, punkt 5 (M)
6.Kulturens roll i integrationsprocessen, punkt 5 (V)
7.Statistik som stöd för att uppnå de kulturpolitiska målen, punkt 7 (C)
8.Digitalisering av kulturområdet, punkt 8 (M)
9.Digitalisering av kulturområdet, punkt 8 (C)
10.Digitalisering av kulturområdet, punkt 8 (V)
11.Bibliotek för barn och unga, punkt 10 (M)
12.Trygga bibliotek, punkt 11 (SD)
13.Trygga bibliotek, punkt 11 (L)
14.Framtidens filmpolitik, punkt 13 (SD)
15.Nordiska produktionsincitament för film, punkt 14 (SD)
16.Biografer i hela landet, punkt 15 (SD)
17.Biografer i hela landet, punkt 15 (C)
18.Nyskapande kultur, punkt 16 (M)
19.Fond för unga konstnärer, punkt 17 (V)
20.Tillgång till konstnärsateljéer, punkt 18 (V)
21.Svenskbefolkningen i Argentina, punkt 20 (SD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Kultur i hela landet |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:3068 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 7 och
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6.
Reservation 1 (M, C, L, KD)
|
2. |
Kultursamverkansmodellen |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2.
Reservation 2 (C)
|
3. |
Kulturens roll för hälsan |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:3068 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 6 och
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 4 och 5.
Reservation 3 (M, C, L, KD)
|
4. |
Kulturellt utbyte med omvärlden |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 3,
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 10 och
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 4.
Reservation 4 (M, C, L, KD)
|
5. |
Kulturens roll i integrationsprocessen |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 10,
2017/18:3603 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt
2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 7.
Reservation 5 (M)
Reservation 6 (V)
|
6. |
Hbtq+ och kulturen |
Riksdagen avslår motion
2017/18:700 av Helén Pettersson i Umeå m.fl. (S) yrkande 1.
|
7. |
Statistik som stöd för att uppnå de kulturpolitiska målen |
Riksdagen avslår motion
2017/18:1501 av Per Lodenius (C) yrkandena 1 och 2.
Reservation 7 (C)
|
8. |
Digitalisering av kulturområdet |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6,
2017/18:3603 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 1 och
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 1 och 3.
Reservation 8 (M)
Reservation 9 (C)
Reservation 10 (V)
|
9. |
Språkfrågor |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:199 av Ola Johansson (C),
2017/18:747 av Marie Olsson m.fl. (S),
2017/18:1502 av Mathias Tegnér och Serkan Köse (båda S) och
2017/18:3388 av Runar Filper (SD) yrkandena 1 och 2.
|
10. |
Bibliotek för barn och unga |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 8.
Reservation 11 (M)
|
11. |
Trygga bibliotek |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1740 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 och
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 5.
Reservation 12 (SD)
Reservation 13 (L)
|
12. |
Urval på bibliotek |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3444 av Fredrik Schulte (M).
|
13. |
Framtidens filmpolitik |
Riksdagen avslår motion
2017/18:1610 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
Reservation 14 (SD)
|
14. |
Nordiska produktionsincitament för film |
Riksdagen avslår motion
2017/18:1610 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 8.
Reservation 15 (SD)
|
15. |
Biografer i hela landet |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1610 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 9 och
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7.
Reservation 16 (SD)
Reservation 17 (C)
|
16. |
Nyskapande kultur |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6.
Reservation 18 (M)
|
17. |
Fond för unga konstnärer |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3883 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 4.
Reservation 19 (V)
|
18. |
Tillgång till konstnärsateljéer |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3883 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 5.
Reservation 20 (V)
|
19. |
Individuell visningsersättning |
Riksdagen avslår motion
2017/18:1009 av Lars-Axel Nordell (KD).
|
20. |
Svenskbefolkningen i Argentina |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3387 av Runar Filper (SD) yrkandena 1 och 2.
Reservation 21 (SD)
|
21. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:67 av Angelika Bengtsson (SD),
2017/18:219 av Maria Weimer (L),
2017/18:938 av Lars-Axel Nordell (KD),
2017/18:1206 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C),
2017/18:1603 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4,
2017/18:1610 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 3–7, 10 och 11,
2017/18:1731 av Aron Emilsson m.fl. (SD),
2017/18:1732 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 3,
2017/18:1734 av Cassandra Sundin m.fl. (SD),
2017/18:1736 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2017/18:1738 av Aron Emilsson m.fl. (SD),
2017/18:1740 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,
2017/18:1821 av Thomas Strand (S),
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkandena 2 och 9,
2017/18:2491 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2507 av Ann-Britt Åsebol (M),
2017/18:2968 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 1–4,
2017/18:3068 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 8–10,
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 7 och 8,
2017/18:3383 av Aron Emilsson och Runar Filper (båda SD),
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 5, 11 och 12,
2017/18:3785 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 1 och
2017/18:3883 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 1–3.
Stockholm den 15 februari 2018
På kulturutskottets vägnar
Olof Lavesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M), Gunilla Carlsson (S), Peter Johnsson (S), Cecilia Magnusson (M), Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD), Saila Quicklund (M), Anna Wallentheim (S), Per Lodenius (C), Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M), Christina Örnebjär (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Roland Utbult (KD), Ida Karkiainen (S), Mattias Vepsä (S) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
I betänkandet behandlar utskottet 82 yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 som bl.a. rör kultur i hela landet, kultur och hälsa, digitalisering av kulturområdet, biblioteksfrågor och kulturskaparnas villkor. Ett antal yrkanden bereds i förenklad form.
Riksdagen beslutade i december 2009 om nationella kulturpolitiska mål (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
– främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
– främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
– främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
– främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
– särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Sedan 2011 tillämpas kultursamverkansmodellen för fördelning av statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet. Kultursamverkansmodellen innebär att landstingen/regionerna tillsammans med kommunerna och i samråd med civilsamhälle och kulturskapare tar fram regionala kulturplaner som sedan bildar underlag inför statens beslut om medfinansiering. Medlen fördelas av Statens kulturråd (Kulturrådet). Ambitionen är bl.a. att modellen ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen inspirerar och vägleder den regionala kulturpolitikens inriktning. För 2018 uppgår anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet till drygt 1,5 miljarder kronor. Medlen får användas till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans-, och musikverksamhet
– museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
– biblioteks-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet
– professionell bild- och formverksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– filmkulturell verksamhet
– främjande av hemslöjd.
Från och med 2018 har anslagets ändamålsbeskrivning utökats till att omfatta museernas kulturmiljöarbete och professionell bild- och formverksamhet medan ändamålet konst- och kulturfrämjande verksamhet har tagits bort.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om kultur i hela landet med hänvisning till befintliga uppdrag till berörda myndigheter inom utgiftsområde 17.
Jämför reservation 1 (M, C, L, KD).
Motionerna
I motion 2017/18:3068 yrkande 7 anför Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) att Kulturrådet bör ges i uppdrag att stärka de nationella institutionernas arbete över hela Sverige.
I motion 2017/18:3819 yrkande 6 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) att regeringen ser över möjligheterna för de nationella kulturinstitutionerna att sprida sin verksamhet i hela landet
Utskottets ställningstagande
För att uppnå de kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken bl.a. främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.
Utskottet noterar att omfattande arbete görs för att kultur ska vara tillgänglig för fler runt om i landet. Bland annat har myndigheterna inom kulturområdet samt Operan, Dramaten, Riksteatern och Unga Klara i uppdrag att tillsammans med andra aktörer verka för att kulturen ska komma fler till del i hela landet.
Kulturrådet är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet och har en viktig roll för att främja kulturens utveckling och tillgänglighet. Kulturrådet ska bl.a. verka för samordning av och effektivitet i de statliga åtgärderna för att på så sätt främja utvecklingen av kulturverksamheten.
Utskottet noterar även i sammanhanget att Riksantikvarieämbetet sedan juni 2017 har ett samlat ansvar för museifrågor och ska, i dialog med Riksförbundet Sveriges museer, i april 2019 redovisa till regeringen hur museilagen (2017:563) tillämpas. Likaså har bidragen till det civila samhället förstärkts för att stödja den ideella sektorns insatser inom kulturarvsområdet (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83).
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3068 (M, C, L, KD) yrkande 7 och 2017/18:3819 (C) yrkande 6.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om kultursamverkans-modellen och nationellt kulturhuvudstadsår med hänvisning till pågående översyn och utskottets tidigare behandling.
Jämför reservation 2 (C).
Motionen
I motion 2017/18:3819 yrkande 2 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) ett tillkännagivande till regeringen om att utveckla kultursamverkansmodellen och inrätta ett nationellt kulturhuvudstadsår. För att lyfta kulturlivet i hela landet vill motionärerna stärka och utveckla kultursamverkansmodellen så att regionerna i samverkan med den nationella nivån tar fram en nationell kulturplan. För att skapa ytterligare nationellt och internationellt intresse för Sveriges kulturliv vill motionärerna inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår så att även mindre städer får uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare välkomnat departementsskrivelsen Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop (Ds 2017:8) där regeringen bl.a. uppmärksammar de slutsatser som kulturutskottet gjorde i sin uppföljning av kultursamverkansmodellen (2015/16:RFR4 Är samverkan modellen?).
Utskottet tycker att det är mycket glädjande att regeringen nu gett Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av hur kultursamverkansmodellen följs upp och utvärderas på regional och nationell nivå. Uppdraget ska redovisas senast i juni 2018. Utskottet ser fram emot att ta del av förslagen om hur en mer ändamålsenlig och effektiv uppföljning kan uppnås utifrån de regionala kulturplanernas prioriteringar och de nationella kulturpolitiska målen.
Utskottet har tidigare uttryckt uppfattningen att långsiktiga satsningar ger bättre förutsättningar för att utveckla och uppmärksamma kulturlivet i Sveriges mindre städer än vad ett kulturhuvudstadsår kan göra. (bet. 2015/16:KrU10 och 2016/17:KrU5).
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motion 2017/18:3819 (C) yrkande 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om kultur och hälsa och kultur på recept med hänvisning till pågående utredningsarbete.
Jämför reservation 3 (M, C, L, KD).
Motionerna
I motion 2017/18:3068 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 6 föreslår motionärerna en strategi för att ta till vara erfarenheterna av kultur och hälsa samt kultur på recept.
Liknande förslag förs fram i motion 2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 4. Motionärerna menar att det är viktigt att stödja forskning om kulturens betydelse för hälsan och att regeringen bör utvärdera resultaten av den tidigare alliansregeringens satsningar inom området kultur och hälsa och lägga fram förslag på hur arbetet kan utvecklas. I samma motion anför motionärerna att konceptet kultur på recept bör fortsätta att utvecklas och föreslår att den försöksverksamhet som initierades av den dåvarande alliansregeringen inkluderas i utvärderingen av satsningarna inom området kultur och hälsa (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tillfällen riktat tillkännagivanden till regeringen om kulturens roll för hälsan, senast i betänkande 2016/17:KrU5 (rskr. 2016/17:157), och i sammanhanget även behandlat frågan om kultur på recept.
Utskottet tycker därför att det är glädjande att se att regeringen gett Kulturrådet i uppdrag att, i dialog med bl.a. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, se över hur det strategiska arbetet med att utveckla en ökad samverkan mellan kultur- och hälsoområdet bedrivs i samtliga län. Utskottet välkomnar att översynen ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet och att såväl de kulturpolitiska målen som det övergripande målet för folkhälsopolitiken – en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145), ska leda arbetet med att studera kulturens roll såväl i det förebyggande folkhälsoarbetet som i främjandet av kulturens roll inom hälso- och sjukvården. Utskottet menar att angreppssättet ger goda förutsättningar för att få en bred bild av hur kunskapsutbyte och samverkan kan vidareutvecklas mellan lokala, regionala och nationella aktörer.
Det är också glädjande att se att regeringen lyfter fram kultur och hälsa som ett växande kunskapsfält i de nordiska länderna inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2018.
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3068 (M, C, L, KD) yrkande 6 och 2017/18:3072 (M) yrkandena 4 och 5.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om kulturellt utbyte med omvärlden med hänvisning till pågående insatser.
Jämför reservation 4 (M, C, L, KD).
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i motion 2017/18:3070 yrkande 10 att regeringen ska utreda hur staten kan underlätta internationell spridning av kultur. Motionärerna menar att den svenska kulturen hjälper till att skapa kontaktytor och exponering för enskilda utövare och att arbetet med att inkludera kultur i marknadsföringen av exportlandet Sverige kan utvecklas.
I motion 2017/18:3819 yrkande 4 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) ett tillkännagivande till regeringen om att öka det kulturella utbytet med övriga världen. Motionärernas förslag på sådana kontakter är samarbete med vänorter samt ökad aktivitet via Sveriges utlandsmyndigheter och genom direkt utbyte mellan aktiva kulturutövare.
I motion 2017/18:1911 yrkande 3 vill Bengt Eliasson m.fl. (L) att Sverige ska öka sitt engagemang i det internationella kultursamarbetet. Motionärerna anför att Sverige ska vara öppet, välkomnande och intresserat av omvärlden och söka sig utåt eftersom denna öppenhet och mångfald är avgörande för Sveriges välstånd och för vår kreativitet och kulturella kraft.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att samtliga myndigheter på kulturområdet enligt sina instruktioner har till uppgift att integrera ett internationellt och interkulturellt perspektiv i sina verksamheter. Därtill ska flertalet kulturmyndigheter, däribland Kulturrådet, Institutet för språk och folkminnen, Myndigheten för tillgängliga medier och Statens konstråd samt Konstnärsnämnden redovisa vilka insatser de gör inom kulturområdet för att bidra till global hållbarhet, Agenda 2030.
Utskottet har tidigare nämnt att Kulturrådet i samarbete med Tillväxtverket under perioden 2016–2018 utlyser årliga medel för professionella aktörer som verkar för att främja svensk kulturexport av litteratur och dramatik, scenkonst samt bild- och formkonst (bet. 2015/16:KrU10). Exempel på insatser som beviljats medel är provöversättningar av barnlitteratur för att undersöka nya marknader och resor till olika konst-, smyckes- och litteraturmässor.
Utskottet vill i sammanhanget också nämna regeringens exportstrategi där 28 miljoner kronor avsatts under perioden 2016–2019 för ett uppdrag till Visit Sweden att utveckla och stärka den internationella marknadsföringen av Sverige som designland. Syftet är att öka exporten av designprodukter och tjänster samt att få fler att resa till Sverige för att uppleva och konsumera svensk design.
Mot bakgrund av pågående insatser avstyrker utskottet motionerna 2017/18:1911 (L) yrkande 3, 2017/18:3070 (M) yrkande 10 och 2017/18:3819 (C) yrkande 4.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om kulturens roll i integrationsprocessen med hänvisning till pågående insatser.
Jämför reservation 5 (M) och 6 (V).
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i motion 2017/18:3071 yrkande 10 att regeringen ska utreda hur kulturens roll i integrationsprocessen kan stärkas. Motionärerna anför att filmer, utställningar och litteratur öppnar vägar för nyanlända att förstå det som ibland kallas för världens modernaste land och att regeringen därför bör initiera ett arbete där svensk kultur tidigt finns med i integrationsprocessen.
I motion 2017/18:3682 yrkande 7 begär Olof Lavesson m.fl. (M) att bibliotekens arbete med barns och ungdomars integration ska stärkas.
Rossana Dinamarca m.fl. (V) anför i motion 2017/18:3603 att regeringen bör ge en eller flera myndigheter inom kultursektorn ett utpekat ansvar för integrationspolitiken (yrkande 2). I samma motion anför motionärerna att regeringen bör utveckla mångfaldsuppdraget genom att formulera inriktningsmål för integrationspolitikens genomförande på kulturområdet (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att kulturpolitiken ska främja såväl internationellt som interkulturellt utbyte och samverkan för att bidra till målen att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
Kulturrådet är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet, och såväl dess verksamhet som dess bidragsgivning ska genomsyras av ett mångfaldsperspektiv. Kulturrådet ansvarar bl.a. för satsningen Äga rum (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85 och bet. 2016/17:KrU5). Här vill utskottet också lyfta fram Kulturrådets samarbete med Kulturskolerådet, Sveriges Kommuner och Landsting, Kultur i Väst och Göteborgs stad för att få till stånd ett nationellt erfarenhetsutbyte kring arbetssätt som stärker nyanlända i bl.a. kulturskolan, och Skapande skola.
Vad gäller bibliotekens arbete med barns och ungdomars integration vill utskottet hänvisa till bestämmelserna i bibliotekslagen (2013:81) att bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bl.a. genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken, andra språk än de nationella minoritetsspråken, svenska och lättläst svenska. Kulturrådet fick även medel under 2016 (prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:310) för att förstärka folkbibliotekens och den regionala biblioteksverksamhetens insatser för människor som nyligen kommit till Sverige. Biblioteken erbjuder bl.a. ungdomsguider med annat modersmål än svenska som vägleder nyanlända besökare på biblioteken, förstärker medieutbudet på andra språk än svenska, justerar bokbussars rutter så att de kan besöka flyktingboenden, erbjuder språk- och läxhjälp tillsammans med volontärer och anordnar sagostunder på olika språk. Utskottet noterar också att Svensk biblioteksförening sedan 2016 driver ett expertnätverk för bibliotekens arbete med mångspråk och nyanlända.
Utskottet vill i sammanhanget också lyfta fram de nyligen beslutade medlen till studieförbunden för uppsökande och motiverande insatser gentemot utrikesfödda kvinnor, språkträning och samhällsinformation för nyanlända samt uppsökande verksamhet för att öka föräldrars delaktighet i sina barns lärande. Likaså har medel anslagits för en fördjupad förstudie om Rörelsernas museum i Malmö (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17, bet. 2017/18:KrU1, rskr. 2017/18:91).
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3071 (M) yrkande 10, 2017/18:3603 (V) yrkandena 2 och 3 samt 2017/18:3682 (M) yrkande 7.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om hbtq och kulturen med hänvisning till pågående arbete.
Motionen
I motion 2017/18:700 yrkande 1 föreslår Helén Pettersson i Umeå m.fl. (S) att de kulturpolitiska målen tydligt ska främja kulturverksamheter som speglar, berör eller inbegriper hbtq+-personer och hbtq+-personers livsvillkor. Motionärerna anför att kulturen har stor kraft att påverka attityder och värderingar, öka kunskap och förståelse och skapa insikt. Samhällets ansvar är att skapa förutsättningar också för de kulturyttringar som ligger utanför heteronorm kvinnofientlighet och som skiftar i andra färger än huvudfåran.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att Kulturrådet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) under perioden 2014–2017 var två av fyra strategiska myndigheter inom ramen för regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Kulturrådet ska under 2018 utvärdera uppnådda resultat och effekter av satsningen utifrån syftet att stärka hbtq-personers situation i Sverige. Kulturrådet har även i uppdrag att integrera ett hbtq-perspektiv i sin ordinarie verksamhet och ska vid behov koordinera sina insatser tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndig-heten och MUCF.
Utskottet vill inte föregripa Kulturrådets bedömning av strategins effekter och avstyrker därmed motion 2017/18:700 (S) yrkande 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om underlag och statistik för att uppnå de kulturpolitiska målen med hänvisning till pågående arbete.
Jämför reservation 7 (C).
Motionen
Per Lodenius (C) yrkar i motion 2017/18:1501 att underlag och statistik tas fram vad gäller folkbildningens, amatörkulturens och samlingslokalernas vikt för att nå de kulturpolitiska målen (yrkande 1) och statistik för tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning för att nå de kulturpolitiska målen (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att statistiska uppgifter är ett viktigt kvantitativt underlag för att analysera måluppfyllelsen utifrån de indikatorer och bedömningsgrunder som formulerats för olika delområden. Utskottet har tidigare välkomnat Regeringskansliets arbete med att utveckla sin resultatredovisning till riksdagen och noterade i sammanhanget Ekonomistyrningsverkets bedömning att kvantitativa mått bör kompletteras med analyser och utvärderingar för att bidra till analys av måluppfyllelsen inom kulturpolitiken (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1).
Statistiska centralbyrån (SCB) har ansvar för att samordna och stödja systemet för den officiella statistiken som regleras i lagen (2001:99) om den officiella statistiken. Myndigheten för kulturanalys (Myka) är en av de 27 myndigheter i Sverige som är ansvariga för den officiella statistiken som ska vara objektiv, dokumenterad och kvalitetsdeklarerad. Myka ansvarar sedan 2012 för fyra statistikområden: museer, samhällets utgifter för kultur, studieförbund och kulturmiljövård. Myndigheten ska också utveckla den officiella statistiken till att innefatta bild och form samt scenkonst och genomföra återkommande kulturvaneundersökningar.
Utskottet konstaterar att myndigheterna inom kulturområdet årligen ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning och hur insatser för ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning har fått genomslag i verksamheten. Det är glädjande att se att Myndigheten för delaktighet gör bedömningen att den grundläggande tillgängligheten, som bl.a. handlar om funktionshindersperspektivet i myndigheternas planering, är god för flertalet av myndigheterna inom kulturområdet.
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motion 2017/18:1501 (C) yrkandena 1 och 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om digitalisering av kulturområdet med hänvisning till de insatser som görs på området.
Jämför reservation 8 (M), 9 (C) och 10 (V).
Motionerna
I motion 2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 vill motionärerna se en ökad tillgänglighet till kultur genom digital teknik; bl.a. pekar man på möjligheten att nå nya grupper med hjälp av digital teknik.
Per Lodenius m.fl. (C) anför i motion 2017/18:3819 att det är viktigt att främja ett brett kulturliv där nya digitala kulturella uttryck och mångkultur frodas sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar blomstrar. Möjligheten att både ta del av och själv skapa kultur genom digital teknik måste tas till vara, t.ex. den framgångsrika svenska branschen för dataspels- och apputveckling (yrkande 1). I motionens yrkande 3 föreslår motionärerna ett tillkännagivande om förutsättningar för ett kulturliv i världsklass. För att lyckas med detta och för att främja digitala företag anser motionärerna att det är viktigt att en gemensam digital marknad skapas i EU.
Rossana Dinamarca m.fl. (V) anför i motion 2017/18:3603 yrkande 1 att regeringen bör utreda digitaliseringens möjligheter och begränsningar vad gäller tillgången till kultur samt vilka åtgärder som krävs för att överbrygga de skillnader i detta avseende som finns mellan städer och landsbygd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill än en gång understryka digitaliseringens stora potential för kulturområdet och kan konstatera att det pågår aktivt arbete för att förbättra kulturområdets förutsättningar att använda de nya modeller för produktion och tillgängliggörande av kultur som den digitala tekniken innebär.
Inte minst har de resursförstärkningar som gjorts för att digitalisera biograferna varit betydelsefulla för att sprida både nationell och internationell professionell scenkonst.
Likaså fortsätter arbetet med vidareutnyttjande av data där Riksarkivet sedan 2016 har i uppdrag att i samarbete med Lantmäteriet främja arbetet med att tillgängliggöra information och öppna data från statliga myndigheter enligt lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Uppdraget sträcker sig fram till den 31 augusti 2018. Därefter får den myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn som regeringen inrättar den 1 september 2018 i uppdrag att främja tillgängliggörandet av öppna data samt främja öppen och datadriven innovation i den offentliga sektorn.
Utskottet noterar också att samtliga regioner i Sverige har utarbetat program för området kulturella och kreativa näringar för att utveckla kulturlivet och vara en attraktiv region för sina invånare och besökare. Likaså var de kulturella och kreativa näringarna ett fokusområde inom regeringens exportstrategi 2016.
Sedan 2015 arbetar EU utifrån en strategi för en inre digital marknad med tre huvudinriktningar: förbättra tillgången till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag, skapa goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska blomstra samt maximera tillväxtpotentialen för den europeiska digitala ekonomin. Inom ramen för strategin presenterade kommissionen i december 2015 ett förslag till handlingsplan för en mer modern europeisk ram för upphovsrätt som ska belöna investeringar i kreativitet och ge EU-medborgare tillgång till ett brett och lagligt utbud av innehåll samtidigt som upphovsmän och andra rättighetshavare garanteras rimlig ersättning. Utskottet har tidigare påpekat vikten av att EU-initiativ inom upphovsrättsområdet tillvaratar både rättighetshavares och användares intressen och delar fortfarande regeringens ståndpunkt att det är viktigt att strategin genomförs stegvis (bet. 2015/16:KrU9 och 2015/16:KrU10).
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3072 (M) yrkande 6, 2017/18:3603 (V) yrkande 1 och 2017/18:3819 (C) yrkandena 1 och 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om språk vid myndighetsutövning, svenska språkets ställning, en strategi för flerspråkighet och lokala språk och dialekter.
Motionerna
Ola Johansson (C) menar i motion 2017/18:199 att förutsättningarna och villkoren för att tillåta andra språk än svenska vid myndighetsutövning bör utredas. Motionären anför att det kan finnas situationer när både myndighetspersonen och parten har ett gemensamt hemspråk men samtal ändå måste föras genom tolk. Om båda parter är överens om att samtalet ska föras på ett gemensamt språk borde det vara tillåtet.
Runar Filper (SD) begär i motion 2017/18:3388 yrkande 1 att det svenska språkets ställning i statliga medier ska stärkas och återtas. I samma motion yrkande 2 begärs att det svenska språkets ställning på universitet och högskolor ska stärkas.
Mathias Tegnér och Serkan Köse (båda S) anför i motion 2017/18:1502 att möjligheten att ta fram en strategi för flerspråkighet bör ses över. Motionärerna anför att Sverige ligger i framkant när det gäller kunskaper i engelska men halkar efter i kunskapen i tredjespråk. Enligt motionärerna är förbättrad språkkunskap centralt för framtida framgång.
I motion 2017/18:747 av Marie Olsson m.fl. (S) anförs att Sveriges lokala språk och dialekter bör stärkas och att direktiven till Institutet för språk och folkminnen bör ses över för att främja vitaliseringen av älvdalskan, främst i förhållande till barn och unga. Motionärerna anser att myndigheten i samverkan med intresserade kommuner ska ges möjlighet och resurser att ta fram läromedel i olika ämnen på fler språk och dialekter.
Bakgrund
I språklagen (2009:600) föreskrivs att svenska är huvudspråk i Sverige. Det innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna har enligt lagen ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Institutet för språk och folkminnen har enligt förordningen (2007:1181) med instruktion för Institutet för språk och folkminnen till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige. Myndigheten ska särskilt bl.a. följa tillämpningen av språklagen och verka för att den offentliga förvaltningen använder svenska som huvudspråk.
Utskottets ställningstagande
Språk vid myndighetsutövning
I språklagen föreskrivs att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. Inom vissa förvaltningsområden i landet har man enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk rätt att använda samiska, finska och meänkieli.
Enligt förvaltningslagen (1986:223) bör en myndighet som har att göra med någon som inte behärskar svenska vid behov anlita tolk. Den 1 juli 2018 träder en ny förvaltningslag (2017:900) i kraft (prop. 2016/17:180, bet. 2017/18:KU2, rskr. 2017/18:2). I den nya lagen föreskrivs att ”en myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska”. Enligt förarbetena är det grundläggande syftet med regleringen om tolkar att säkerställa att den person som ärendet gäller och som berörs av ärendets utgång ska kunna förstå ärendets innehåll och själv göra sig förstådd, och att relevant material ska kunna beaktas vid prövningen, oavsett om materialet tillförs av den enskilde själv eller av någon annan (prop. 2016/17:180 s. 84). Vidare anförs att det ytterst är myndigheten som ska bedöma om och i vilken utsträckning det finns ett behov av tolk eller översättning i det enskilda ärendet samt att behovet av sådana åtgärder många gånger kan tillgodoses i tillräcklig utsträckning med hjälp av myndighetens egna resurser och utan att det är nödvändigt att använda en extern tolk eller översättare.
Utskottet finner inte att motion 2017/18:199 (C) bör leda till någon åtgärd och avstyrker därför yrkandet.
Svenska språkets ställning
I sändningstillstånden 2014–2019 för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Utbildningsradion AB anges att respektive bolag har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning i samhället samt att språkvårdsfrågor ska beaktas i verksamheten.
Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen har, som ett led i uppgiften att följa tillämpningen av språklagen, tagit fram en rapport om språkpolitik vid svenska universitetet och högskolor (Rapporter från Språkrådet 8, 2017). Många universitet och högskolor har tagit fram språkpolicydokument/språkvalsdokument för att reglera frågan om språkval och andra sammanhängande frågor. Språkrådet har i rapporten gjort en genomgång av sådana dokument. I rapportens avslutande kapitel sägs bl.a. följande:
Den bild som träder fram är en där svenska är huvudspråket vid nästan alla universitet och högskolor, med engelska som nära nog enda alternativ för undervisning, forskning, kommunikation och administration, och därmed meritering. Andra språk än svenska och engelska behandlas som en enhet. Svenskans och engelskans särställning gentemot alla andra språk är anslående. Svenskan framträder som knuten till det inhemska, till undervisning på grundnivå och till administration. Engelska knyts till det internationella, till undervisning på avancerad nivå, till forskarutbildning och till forskning. Även om många formuleringar strävar efter att öppna för att svenska ska förbli användbart som forskningsspråk är det tydligt att det framför allt är engelska som är det vetenskapliga språket och det språk på vilket internationalisering görs.
– – –
Av språkvalsdokumenten att döma avser lärosätena att ta ett aktivt ansvar för att skydda svenskans roll som vetenskapligt språk och motverka en situation där svenskan blir lågspråk och engelskan blir högspråk. Detta görs genom att exempelvis reglera att den doktorand som skriver avhandling på ett annat språk än svenska ska ha en svensk sammanfattning, och genom att ge utrymme för den enskilde forskaren att publicera på svenska om den egna forskningstraditionen föreskriver detta. Att flera lärosäten sätter upp ett mål att fler avhandlingar ska skrivas på engelska, och att den som skrivit avhandling på svenska bör sprida sin forskning även på engelska, men inte vice versa, ger emellertid ett motstridigt budskap.
Utskottet noterar att public service-bolagen har ett särskilt ansvar för det svenska språket och dess ställning samt att Institutet för språk och folkminnen genom Språkrådet följer tillämpningen av språklagen. Det finns enligt utskottets bedömning inte skäl till tillkännagivanden i enlighet med motion 2017/18:3388 (SD) yrkandena 1 och 2 som därför avstyrks.
En strategi för flerspråkighet
Utskottet delar motionärernas bedömning att det är viktigt med kunskaper i olika språk. Utskottet finner dock inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet. Motion 2017/18:1502 (S) avstyrks därför.
Dialekter
Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att särskilt samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta samt sprida kunskap och material om bl.a. dialekter i Sverige. En viktig del av verksamheten är att sprida kunskap om dialekter. Inom ramen för uppdraget bedrivs dialektforskning som är inriktad på variation och förändring i det svenska språksamhället, när det gäller både språkbruk och språksituation. Flera av forskningsprojekten är extern-finansierade eller bedrivs i samarbete med andra. Vidare ger institutet ut publikationer och arbetar bl.a. med två långsiktiga ordboksprojekt, Ordbok över folkmålen i övre Dalarna och Svenskt dialektlexikon. Inom ramen för uppdraget har myndigheten också tagit fram ett häfte med fakta om dialekter för elever och ett undervisningsmaterial om dialekter.
Med hänvisning till institutets uppdrag och pågående arbete anser utskottet inte att motion 2017/18:747 (S) bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför yrkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en biblioteksstrategi riktad till barn från socioekonomiskt svaga miljöer.
Jämför reservation 11 (M).
Motionen
Olof Lavesson m.fl. (M) anför i motion 2017/18:3071 yrkande 8 att det bör utvecklas en biblioteksstrategi riktad till barn från socioekonomiskt svaga miljöer. Motionärerna anför bl.a. att läsning är grunden för ett barns språkliga och intellektuella utveckling och att den digitala tekniken ger möjlighet att stötta barn och unga som har svårt att fokusera på en text i skrift.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att en av de viktigaste prioriteringarna på kulturområdet under de senaste åren har varit att främja barns och ungas läsande. Omfattande insatser har gjorts och görs inom kulturområdet och inom skolan. Här kan bl.a. nämnas Läsdelegationen, som syftar till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser (dir. 2016:78). Delegationen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2018. Vidare kan nämnas satsningen Bokstart som syftar till att stimulera små barns språkutveckling. Bokstart är en del av Statens kulturråds insatser för läs- och litteraturfrämjande arbete. Satsningen riktar sig till familjer och bedrivs genom samverkan mellan folkbibliotek, förskolor och barnhälsovård, där samtliga har i uppdrag att stödja barns språkutveckling, men utifrån skilda kompetenser och infallsvinklar.
Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska folkbiblioteken ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bl.a. genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. Kungliga biblioteket (KB) fick 2015 i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. KB ska bl.a. göra en fördjupad omvärldsanalys av biblioteksområdet för att belysa de utmaningar och möjligheter som biblioteksområdet står inför. I uppdraget ligger vidare att föreslå långsiktiga mål och strategier för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet. Regeringen pekar i beslutet bl.a. på att ett av problemen med nuvarande litterära, kulturella och mediala konsumtionsmönster är den bristande jämlikheten i tillgängligheten till medier och kultur och att en ambition från regeringens sida är att motverka skillnader i fråga om såväl tillgänglighet som utbud. Regeringen anför vidare att det går att skönja en bristande likvärdighet som grundar sig på socioekonomiska faktorer och skillnader mellan könen. Genom att aktivt verka för att öka tillgängligheten till litteratur och andra medier i grupper som i lägre utsträckning tar del av dessa har biblioteken enligt regeringen en viktig demokratifrämjande roll. KB ska redovisa uppdraget senast den 1 mars 2019. En fördjupad delredovisning ska lämnas senast den 31 maj 2018.
Bidrag till biblioteksverksamhet fördelas inom anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet och 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter, alla inom utgiftsområde 17. För att stärka biblioteksverksamheten för hela landet tillförs totalt 250 miljoner kronor för 2018, varav 225 miljoner kronor till anslaget 1:2 och 25 miljoner kronor till anslaget 1:6. Motsvarande belopp beräknas även för 2019–2020. Vidare avsätts 25 miljoner kronor till anslaget 1:6 fr.o.m. 2018 för en satsning på ett digitalt kompetenslyft via biblioteken.
Utskottet delar motionärernas bedömning om läsningens betydelse. Läsning är grundläggande för demokratiskt deltagande, lärande och utbildning. Det är därför viktigt att alla barn och unga ges möjlighet till fullgod läsförmåga. Biblioteken har en viktig roll när det gäller att stimulera barns och ungas intresse för läsning och att motverka de kunskapsklyftor som finns i samhället. Mot bakgrund av de insatser som pågår på området och arbetet med en nationell biblioteksstrategi finner utskottet dock inte skäl för ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet. Motion 2017/18:3071 (M) yrkande 8 avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en åtgärdsplan för att säkra biblioteken som studiemiljö och om att bibliotekslagen bör kompletteras med en reglering om trygga bibliotek.
Jämför reservation 12 (SD) och 13 (L).
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) anför i motion 2017/18:1740 yrkande 1 att regeringen i samverkan med berörda aktörer och institutioner bör ta fram en åtgärdsplan för hur biblioteken som studiemiljö ska kunna säkras från grupper som försöker använda biblioteken till annat än det tilltänkta syftet.
I motion 2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 5 anförs att tillgången till bibliotek är en grundläggande service i ett liberalt samhälle. På senare år har det blivit allt vanligare att det förekommer stök och betydligt allvarligare saker som hot, trakasserier och ibland våld mot andra besökare och mot bibliotekspersonal. För att biblioteken ska kunna fylla sina uppgifter måste de vara trygga. Bibliotekslagen behöver därför kompletteras med en reglering om trygga bibliotek och möjligheter att utfärda tillträdesförbud.
Utskottets ställningstagande
Enligt bibliotekslagen (2013:801) ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet[1] verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Vidare föreskrivs i bibliotekslagen att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov.
Utskottet delar motionärernas bedömning om bibliotekens betydelse och roll i samhället. De senaste årens rapporter om att det förekommer hot och trakasserier och i vissa fall även våld på biblioteken är enligt utskottet oroande. För att biblioteken ska kunna fullgöra sitt uppdrag är det viktigt att besökarna upplever dem som öppna, välkomnande och trygga miljöer och att personalen upplever dem som trygga arbetsplatser.
Det är i första hand arbetsgivaren, i dessa fall bibliotekens huvudmän, som har ansvar för arbetsmiljön. Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) anges att arbetsgivaren ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan motiveras av utredningen. Arbetet ska ordnas så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs.
Utskottet är inte berett att nu förorda tillkännagivanden i enlighet med motionerna men kommer att noga följa utvecklingen på området. Utskottet utgår från att åtgärder vidtas i enlighet med regleringen på arbetsmiljöområdet. Motionerna 2017/18:1740 (SD) yrkande 1 och 2017/18:1911 (L) yrkande 5 avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att bibliotekslagen bör skärpas i fråga om urval av böcker.
Motionen
Fredrik Schulte (M) yrkar i motion 2017/18:3444 att bibliotekslagen ska skärpas så att urval utifrån religiösa, moraliska eller politiska synpunkter förbjuds. Enligt motionären är det inte rimligt att svenska bibliotek avstår från att ta in böcker eller till och med gallrar ut befintliga titlar som inte anses förenliga med vad biblioteksledningen anser vara en god värdegrund.
Utskottets ställningstagande
I förarbetena till bibliotekslagen (2013:801) anförs bl.a. att grunden för det allmännas stöd till biblioteksväsendet finns i övertygelsen att demokratin fördjupas genom att välinformerade individer får bättre möjligheter till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen (prop. 2012/13:147). Det framhålls att uppgiften att bidra till fri åsiktsbildning understryker betydelsen av att biblioteken intar en neutral hållning i förhållande till den information som tillhandahålls. Vidare anges att verksamheten ska präglas av öppenhet för olika perspektiv och stå fri från censur och andra hindrande åtgärder samt att yttrandefriheten är den grund som den fria åsiktsbildningen vilar på.
Enligt bibliotekslagen ska, som har framgått ovan, varje kommun ha folkbibliotek, och dessa ska vara tillgängliga för alla och anpassade efter användarnas behov. Utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. I förarbetena konstateras att bestämmelsen i någon mån inskränker den kommunala självstyrelsen, vilket dock bedömdes som godtagbart. Begreppet kvalitet innebär enligt förarbetena bl.a. att folkbiblioteken ska göra ett aktivt urval baserat på kvalitetskriterier, t.ex. när de planerar inköp. Innebörden av kravet på allsidighet är bl.a. att utbudet ska vara allsidigt sammansatt och inte inskränkas utifrån ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter. Det framhålls i propositionen att frågan om utbud är betydelsefull av flera skäl, inte minst eftersom den rör förutsättningarna för det offentliga samtalet och allas möjlighet att få tillgång till information. Att olika åsikter och framställningar ges utrymme i det informationsutbud som biblioteken tillhandahåller ger användarna möjlighet att på egen hand bilda sig en informerad uppfattning i omdiskuterade frågor.
Under 2017 riktade JO kritik mot dels Kultur- och fritidsnämnden i Botkyrka kommun, dels Kultur- och fritidsnämnden i Falköpings kommun för handläggning av låneframställningar. I båda fallen bedömde JO att biblioteken inte hade levt upp till bibliotekslagens och regeringsformens krav på objektivitet vid sin handläggning av de aktuella låneframställningarna (JO dnr 2654-2016 respektive 4560-2016). När det gällde Falköpings kommun hade biblioteket beslutat att varken köpa in eller fjärrlåna en bok med hänvisning till att den var främlingsfientlig och brast i vederhäftighet. När det gällde Botkyrka kommun hade biblioteket bl.a. beslutat att inte köpa in eller fjärrlåna en bok med hänvisning till kvalitetsbrister, framför allt när det gäller saklighet och källhantering, men också till att boken på ett flertal punkter stred mot den interkulturella handlingsplanen. I båda JO-besluten anfördes följande:
JO konstaterar att ett folkbibliotek varken kan eller ska tillhandahålla alla böcker och att ett urval måste göras. Urvalet ska ske med utgångspunkt i det demokratiuppdrag som folkbiblioteken har och som innebär att de genom ett allsidigt och kvalitativt utbud ska bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning utan inskränkningar utifrån ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter. JO uttalar att biblioteken i sitt urval självklart inte behöver förhålla sig neutrala till brister i den vetenskapliga kvaliteten eller rena sakfel i en bok. Så länge ett yttrande inte är brottsligt finns det däremot inte något utrymme för ett folkbibliotek att ta hänsyn till de värderingar och åsikter som förs fram. Ett urval som sker på sådan grund står i direkt strid med bibliotekslagens krav på allsidighet och fri åsiktsbildning och är inte heller förenligt med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen.
Utskottet finner inte skäl till någon åtgärd i enlighet med motionsyrkandet och avstyrker därmed motion 2017/18:3444 (M).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om framtidens filmpolitik.
Jämför reservation 14 (SD).
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i motion 2017/18:1610 yrkande 1 att den svenska filmpolitiken ska förändras. I samma motion yrkande 2 begärs att regeringen i samråd med riksdagens partier och branschens berörda aktörer ska presentera ett nytt helhetsförslag för Sveriges filmpolitik.
Utskottets ställningstagande
De filmpolitiska insatserna i Sverige finansierades under åren 1963–2016 genom ett avtal mellan staten och olika aktörer på filmområdet. Filmavtalet löpte ut den 31 december 2016. Sedan den 1 januari 2017 har staten helhetsansvar för den nationella filmpolitiken. Hela filmpolitiken finansieras via statsbudgeten och styrs av mål som fastställts av riksdagen (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16: KrU11, rskr. 2015/16:289). I budgetpropositionen 2015 föreslog regeringen att den nya filmpolitiken skulle finansieras genom en höjning av mervärdesskatten för tillträde till biografföreställningar från 6 procent till 25 procent. I december 2015 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51).
Kulturutskottet behandlade våren 2016 regeringens proposition 2015/16:132 Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik. Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag till nya mål för den nationella filmpolitiken (bet. 2015/16:KrU11). Utskottet föreslog vidare sju tillkännagivanden om en utredning om filmpolitikens framtid, Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform, finansieringen av filmpolitiken, insatser mot olovlig hantering av film, produktionsincitament för filminspelning, former för samverkan och inflytande samt filmarvet. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2015/16:289). Riksdagen beslutade i december 2017 om ett nytt tillkännagivande om former för samverkan och inflytande inom filmområdet (bet. 2017/18:KrU1, rskr. 2017/18:91).
Utskottet är inte berett att föreslå tillkännagivanden med anledning av motionsyrkandena. Motion 2017/18:1610 (S) yrkandena 1 och 2 avstyrks därför.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om gemensamma nordiska produktionsincitament för film med hänvisning till pågående beredningsarbete.
Jämför reservation 15 (SD).
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i motion 2017/18:1610 yrkande 8 att möjligheterna till gemensamma nordiska produktionsincitament för film bör utredas.
Utskottets ställningstagande
Sverige har goda förutsättningar att vara ett land som förutom svenska filmbolag även lockar utländska filmbolag. Det som hindrar filmproduktionen i Sverige är dock många gånger de höga kostnader som produktionerna är förknippade med. Regeringen gav i december 2016, i enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289), Tillväxtverket i uppdrag att i samverkan med Stiftelsen Svenska Filministutet utreda lämpligheten i och förutsättningarna för att Sverige ska kunna införa någon form av produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar. Uppdraget redovisades i december 2017 i rapporten Fler filminspelningar till Sverige (rapport 0239). Bland annat föreslås att det införs ett statligt produktionsincitament i form av en produktionsrabatt till företag på minst 25 procent. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet finner inte skäl att föregripa beredningen av de förslag som lämnats och avstyrker därmed motion 2017/18:1610 (SD) yrkande 8.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om biografer i hela landet.
Jämför reservation 16 (SD) och 17 (C).
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) lyfter i motion 2017/18:1610 yrkande 9 fram småortsbiografernas betydelse för landsbygden.
Per Lodenius m.fl. (C) anför i motion 2017/18:3819 yrkande 7 att det bör ges en bättre anpassad kompensation för höjningen av mervärdesskatten på biobiljetter. Biografer på mindre orter betyder mer för kulturlivet på dessa orter än bara en plats att se film på. De är en viktig del i en kulturell infrastruktur som sammantaget ger tillgång till ett brett kulturliv i hela landet. Motionärerna anför bl.a. att till dess att alternativ finansiering har utretts behöver det bidrag som regeringen har anslagit för att motverka konsekvenserna av mervärdesskattehöjningen användas på ett mer ändamålsenligt sätt och anpassas efter verksamhetens behov.
Utskottets ställningstagande
Anslaget 10:1 Filmstöd inom utgiftsområde 17 uppgår för 2018 till drygt 552 miljoner kronor. För åren 2016–2019 ökas anslaget med 25 miljoner kronor årligen i en satsning på spridning och visning i hela landet. Bidraget, som fördelas av Stiftelsen Svenska Filminstitutet, ska syfta till att stärka biografer i glesbygden och på mindre orter samt andra aktörer som bidrar till en ökad spridning och visning i hela landet, t.ex. filmfestivaler och olika visningsorganisationer.[2] Syftet med stödet är bl.a. att stärka och utveckla biografstrukturen för att öka filmutbudets möjligheter att nå en större publik, stärka biografens position samt öka både intäkter och antalet besökare.
Utskottet delar motionärernas bedömning att det är viktigt med biografer på mindre orter runt om i landet men är inte berett att förorda tillkännagivanden i enlighet med motionerna. Motionerna 2017/18:1610 (SD) yrkande 9 och 2017/18:3819 (C) yrkande 7 avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om nyskapande kultur, en fond för unga konstnärer, tillgång till konstnärsateljéer och individuell visningsersättning.
Jämför reservation 18 (M), 19 (V) och 20 (V).
Motionerna
I motion 2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 begärs en utredning om hur den nyskapande kulturens villkor kan stärkas.
Rossana Dinamarca m.fl. (V) anför i motion 2017/18:3883 yrkande 4 att man bör utreda förutsättningarna för en fond för unga konstnärer som finansieras av transaktionsavgifter för äldre konst där upphovsrätten slutat gälla.
I yrkande 5 anför motionärerna att regeringen ska vidta åtgärder för att säkra tillgången till konstnärsateljéer med rimliga hyror runt om i landet. Motionärerna anför bl.a. att det mot bakgrund av att inkomsterna för konstnärer generellt sett har stått still eller minskat de senaste åren är viktigt både att det finns tillgång till ateljéer och att hyrorna för såväl nya som gamla lokaler inte skjuter i höjden.
I motion 2017/18:1009 anför Lars-Axel Nordell (KD) att regeringen bör utreda nivån på den individuella visningsersättningen för konstnärer för att ge professionella kulturskapare skäliga inkomster.
Bakgrund
I november 2016 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren för professionellt verksamma konstnärer (dir. 2016:93). Utredaren ska bedöma hur de statliga insatserna bidrar till att nå de kulturpolitiska målen och föreslå eventuella förändringar av insatserna för att anpassa dem till nuvarande förutsättningar och behov. Utredaren ska bl.a.
– kartlägga och beskriva konstnärernas förutsättningar att verka professionellt
– med utgångspunkt i relevanta samhällsförändringar analysera de befintliga statliga ersättnings- och stödsystemen för konstnärer och vid behov föreslå förändringar i systemen som kan underlätta konstnärernas förutsättningar att vara yrkesverksamma
– föreslå eventuella förändringar för att förbättra möjligheterna att verka som professionell konstnär i hela landet.
Den konstnärspolitiska utredningen kommer att redovisa sitt uppdrag i mars 2018.
Bidrag och ersättningar till kulturskapare fördelas inom olika anslag inom utgiftsområde 17. För att förbättra förutsättningarna för den fria konsten i hela landet har fr.o.m. 2018 anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer tillförts 60 miljoner kronor, anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 25 miljoner kronor, anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 12 miljoner kronor, anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 10 miljoner kronor och anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 8 miljoner kronor, dvs. totalt 115 miljoner kronor. I sammanhanget kan även nämnas att professionell bild- och formverksamhet fr.o.m. 2018 kan stödjas inom ramen för kultursamverkansmodellen (anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet).
Regeringen beslutade i februari 2018 propositionen 2017/18:92 Förstärkt följerätt. I propositionen föreslås att bild- och formkonstnärers rätt till ersättning i samband med att deras originalverk säljs vidare stärks. När ett exemplar av ett originalkonstverk säljs vidare efter den första överlåtelsen, har upphovsmannen i vissa fall rätt till särskild ersättning (följerätt). Syftet med följerätten är att stärka bild- och formkonstnärernas ställning och att ge dem rätt till en del av det ekonomiska utbyte som handeln med deras verk skapar. En upphovsrättsorganisation ansvarar för att samla in och vidarefördela följerättsersättningen till upphovsmännen. För att organisationen ska kunna kontrollera vilka konsthandlare och auktionsföretag som är ersättningsskyldiga finns en skyldighet att redovisa ersättningsgrundande försäljningar när organisationen begär det. Redovisningsskyldigheten fullgörs emellertid bara i begränsad utsträckning, vilket leder till att organisationen har svårt att samla in den följerättsersättning som konstnärerna har rätt till. I propositionen föreslår regeringen att bestämmelserna om redovisningsskyldighet ska ändras så att upphovsrättsorganisationen får bättre möjligheter att kontrollera vilka ersättningsgrundande försäljningar som har skett. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Utskottets ställningstagande
Nyskapande kultur
Bidrag till nyskapande kultur lämnas bl.a. inom ramen för Kulturbryggan, som sedan den 1 oktober 2015 är ett särskilt beslutsorgan inom Konstnärsnämnden. Ändamålet med det bidrag som Kulturbryggan fördelar är enligt förordningen (2011:317) om statsbidrag till nyskapande kultur att främja förnyelse och utveckling inom kulturområdet i hela landet med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Bidrag får ges till sådan nyskapande kulturell verksamhet av professionell art och hög kvalitet som bedrivs i projektform, samverkansprojekt som syftar till att utveckla nya former för att bedriva kulturell verksamhet eller projekt som syftar till att utveckla nya sätt att finansiera kulturell verksamhet. Projekten kan avse ett enskilt konst- eller kulturområde eller vara konstområdesöverskridande. De kan också bygga på samverkan mellan kultursektorn och andra samhällsområden. Bidrag fördelas inom anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer. För 2018 är 29,7 miljoner kronor avsatta för ändamålet.
Det är enligt utskottet viktigt att det finns möjligheter till stöd för nyskapande kultur. Med hänvisning till Kulturbryggans bidragsgivning och pågående utredningsarbete om konstnärernas villkor finner utskottet dock inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet. Motion 2017/18:3070 (M) yrkande 6 avstyrks därför.
Fond för unga konstnärer
Det är enligt utskottet viktigt att det finns förutsättningar för unga konstnärer att utveckla sitt konstnärskap. Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet om konstnärernas villkor finner utskottet dock inte skäl till ett tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet. Motion 2017/18:3883 (V) yrkande 4 avstyrks därför.
Tillgång till konstnärsateljéer
Enligt förordningen (1998:1370) om statligt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder kan bidrag ges till sådana sammanslutningar av konstnärer inom bild- och formområdet som har till huvudsakligt syfte att för konstnärlig produktion ställa verkstads- och produktionsresurser till sina medlemmars förfogande (kollektivverkstäder). Syftet med utrustningsbidraget är att främja konstnärlig utveckling och förnyelse samt att minska konstnärernas omkostnader för framställning av konstverk. Bidrag fördelas av Statens kulturråd inom anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet. För 2017 lämnades bidrag på totalt 900 000 kronor till verksamheter runt om i landet. För 2018 har beviljats 1 miljon kronor.
Utskottet delar motionärernas bedömning att ateljéerna är viktiga för att konstnärerna ska kunna utöva sin verksamhet. Frågan om möjligheterna att verka som professionell konstnär i hela landet behandlas inom ramen för den konstnärspolitiska utredningens uppdrag. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motion 2017/18:3883 (V) yrkande 5.
Individuell visningsersättning
Individuell visningsersättning får enligt förordningen (1996:1605) om individuell visningsersättning betalas till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på något annat allmännyttigt sätt. Syftet är att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet. Ersättningen fördelas av Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). För 2018 är drygt 56,6 miljoner kronor avsatta för ändamålet inom anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer.
Den individuella visningsersättningen är en del av de befintliga statliga konstnärspolitiska insatserna. I uppdraget till den konstnärspolitiska utredningen ingår som framgått ovan bl.a. att analysera de befintliga ersättnings- och stödsystemen för konstnärer och vid behov föreslå förändringar i systemen som kan underlätta konstnärernas förutsättningar att vara yrkesverksamma. Utskottet anser att utredningens arbete inte bör föregripas och avstyrker därför motion 2017/18:1009 (KD).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om svenskbefolkningen i Argentina.
Jämför reservation 21 (SD).
Motionen
Runar Filper (SD) begär i motion 2017/18:3387 yrkande 1 att svenskbefolkningen i Argentina ska uppmärksammas. I samma motion yrkande 2 begärs att Argentinasvenskarnas dialekter och kulturer ska bevaras, levandegöras och samlas. Motionären anför att mellan 1890 och 1910 emigrerade flera tusen svenskar till Sydamerika, företrädesvis till Brasilien. I och med svåra förhållanden och umbäranden blev många offer för sjukdomar, epidemier och fattigdom, medan några hundra återvände till Sverige. Något tusental flyttade vidare till Argentina. Denna utvandrarkategori är nästan helt okänd för gemene man i Sverige, men faktum är att än i dag finns en svensktalande befolkning kvar i provinsen Misiones, där man bildade kolonin Villa Svea eller Oberá som staden heter i dag. Denna grupp av svenskättlingar bör uppmärksammas, och det bör ses över hur man skulle kunna upplysa allmänheten om deras historia.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl till tillkännagivanden enligt motionen och avstyrker därmed motion 2017/18:3387 (SD) yrkandena 1 och 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. nationalscener, enprocentsregeln, andrahandsförsäljning av biljetter, graffiti, filmpolitik och en klassikerlista, som riksdagen tagit ställning till relativt nyligen under mandatperioden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare under mandatperioden (bet. 2015/16:KrU11, 2016/17:KrU3, 2016/17:KrU5 och 2016/17:KrU10) avstyrkt motions-yrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Utskottet anser därför att dessa motionsyrkanden kan beredas i förenklad form och avstyrker dem därmed.
Motion 2017/18:67 av Angelika Bengtsson (SD)
I motionen yrkas att regeringen bör synliggöra Kungliga Operan och Kungliga Baletten i hela vårt land genom sommarturnéer.
Motion 2017/18:219 av Maria Weimer (L)
I motionen anförs att det är viktigt att skapa förutsättningar för att ge alla barn möjlighet att uppleva professionella scenkonstföreställningar samt att det säkerställs att unga har möjlighet att ta del av professionell scenkonst oavsett var i landet de bor.
Motion 2017/18:938 av Lars-Axel Nordell (KD)
I motionen framförs att det bör ses över hur den s.k. enprocentsregeln kan förstärkas som tumregel vid byggnation i regi av staten, landsting/regioner, kommuner och privata byggbolag.
Motion 2017/18:1206 av Peter Helander och Anders Åkesson (båda C)
I motionen yrkas att Dalhalla utvecklas till en nationell sommarscen för Kungliga Operan för att därmed stimulera spridning av operakonsten såväl geografiskt som befolkningsmässigt.
Motion 2017/18:1603 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 4
I motionen yrkas att en utredning bör tillsättas för att utreda möjligheterna att göra Folkmusikens hus i Dalarna till ett nationellt folkmusikcentrum för att säkra en stabil finansiering.
Motion 2017/18:1610 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 3–7, 10 och 11
I motionen anförs att kulturarvsfilmproduktioner bör vara ett mål för filmpolitiken (yrkande 3), att utmanande filmer inte behöver vara smala filmer och att det att utmana publiken inte behöver vara någon begränsning för en films publika framgångar (yrkande 4), att ett framtida filmavtals utformning med ett ömsesidigt engagemang bör utredas (yrkande 5), att det ska göras en förutsättningslös utredning av en differentierad biografavgift för inhemsk film och utomeuropeisk film (yrkande 6), att det behövs insatser mot olovlig hantering av film (yrkande 7), att det nordiska filmpolitiska samarbetet bör utökas (yrkande 10) och att regeringen bör eftersträva en samnordisk finansiering av Internationella samiska filminstitutet (yrkande 11).
Motion 2017/18:1731 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
I motionen yrkas att språklagen ska ändras så att även punktskrift omfattas.
Motion 2017/18:1732 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 3
I motionen begärs en utredning om möjligheterna att tillsammans med övriga nordiska länder med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum.
Motion 2017/18:1734 av Cassandra Sundin m.fl. (SD)
I motionen begärs en utredning om möjligheterna till åtgärder för att säkra sydsamiskans fortlevnad och förvaltning samt höja språkets status.
Motion 2017/18:1736 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2
I motionen yrkande 1 begärs en utredning i syfte att omarbeta och bygga ut språklagen (2009:600). I yrkande 2 anförs att svenska bör betecknas som officiellt huvudspråk i alla sammanhang.
Motion 2017/18:1738 av Aron Emilsson m.fl. (SD)
I motionen begärs en utredning om möjligheterna att inrätta ett Nordens hus i Sverige.
Motion 2017/18:1740 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3
I motionen begärs att möjligheterna att tydligare knyta biblioteken till medborgarskapet vad gäller tillgänglighet och tjänster utreds (yrkande 2). Vidare yrkas att bibliotekslagen inte bör ålägga biblioteken att prioritera litteratur på andra språk än svenska och de officiella minoritetsspråken (yrkande 3).
Motion 2017/18:1821 av Thomas Strand (S)
I motionen yrkas att regeringen bör överväga möjligheten att reglera andrahandsförsäljningen av biljetter till högre priser.
Motion 2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkandena 2 och 9
I motionen yrkas på en ökad mångfald genom fler finansieringskällor (yrkande 2). Vidare anförs att det behövs en bred utredning om framtidens filmpolitik (yrkande 9).
Motion 2017/18:2491 av Ann-Britt Åsebol (M)
I motionen yrkas att möjligheten att göra Folkmusikens hus i Rättvik till nationellt folkmusikcenter bör utredas för att trygga Folkmusikens hus och därmed folkmusiken i Sverige och Dalarna.
Motion 2017/18:2507 av Ann-Britt Åsebol (M)
I motionen yrkas att regeringen ser över möjligheterna att starta ett nationellt centrum för Jussi Björling i Dalarna i syfte att uppvärdera Jussi Björlings musikaliska arv.
Motion 2017/18:2968 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 1–4
I motionen yrkas att det bör införas en nationell toleranspolicy som bl.a. uppmuntrar uppförandet av fler öppna graffitiväggar (yrkande 1) samt att Statens kulturråd bör ges i uppdrag att initiera positiva graffitiprojekt (yrkande 2). I samma motion begär motionärerna en utredning om nationella regler för en reklamfri kollektivtrafik (yrkande 3). Reklamen i kollektivtrafiken bör enligt motionärerna ersättas med konstnärlig utsmyckning. Vidare anför motionärerna i yrkande 4 att regeringen bör utreda hur alla kulturskapare i realiteten ska behandlas likvärdigt i kontakt med myndigheter och myndighetsutövare.
Motion 2017/18:3068 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkandena 8–10
I motionen anförs att det behövs en strategi för ökad jämställdhet i svensk film (yrkande 8), att det bör införas tydliga filmpolitiska mål för ökad publik, fler filmproduktioner och större tillgänglighet (yrkande 9) och att det behövs en strategi för att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjning inom svensk film (yrkande 10).
Motion 2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 7 och 8
I motionen betonas vikten av att ge konstnärer möjlighet till kompetensutveckling inom entreprenörsområdet (yrkande 7). Vidare begärs en utvärdering och utveckling av scenkonstallianserna (yrkande 8).
Motion 2017/18:3383 av Aron Emilsson och Runar Filper (båda SD)
I motionen framförs ett yrkande om en ordbok över Sveriges dialekter.
Motion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 5, 11 och 12
I motionen yrkas att en klassikerlista med litterära verk, filmer och musik som alla elever bör ta del av under sin skolgång införs (yrkande 5), att MU-avtalet ska ses över (yrkande 11) och att det konstnärliga företagandet ska stärkas (yrkande 12).
Motion 2017/18:3785 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD)
I motionen begärs att det utreds om en svensk motsvarighet till den franska språkskyddslagen (den s.k. Toubonlagen) skulle kunna antas i Sverige.
Motion 2017/18:3883 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 1–3
I motionen yrkas att det bör utredas hur enprocentsregeln kan spela en större roll i framtida byggnationer och investeringar samt vilka eventuella sanktioner som kan vara aktuella (yrkande 1), att det bör utformas ett direktiv som tydliggör när och hur statliga myndigheter, verk och bolag ska tillämpa enprocentsregeln samt att information om detta bör spridas på lämpligt sätt (yrkande 2) och att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att enprocentsregeln blir en bindande miniminivå i budgeten för offentliga byggprojekt (yrkande 3).
|
1. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Christina Örnebjär (L) och Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3068 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 7 och
bifaller delvis motion
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6.
Ställningstagande
Alliansen vill bygga en modern kulturpolitik som värnar kulturens egenvärde och ser dess möjligheter att bidra till alla samhällssektorer.
De statliga museerna ligger till övervägande del i storstäderna och de stora universitetsstäderna. Dessa viktiga kulturinstitutioner betalas av oss alla via skattsedeln och bör följaktligen komma oss alla till godo. Alliansen vill fortsätta att värna dessa institutioners ovärderliga verk och arbete men samtidigt utreda hur deras arbete kan nå ut till fler. Kulturrådet bör därför få i uppgift att utreda hur dessa institutioners verksamhet ska kunna nå ut över landet.
|
2. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 2.
Ställningstagande
I kulturen och det fria samhällslivet får vi möjlighet att förstå oss själva och andra bättre. Vi kan utveckla vår kreativitet genom möten med det oväntade.
Ett sätt att skapa såväl nationellt som internationellt intresse för vårt kulturliv är att inrätta ett system för ett nationellt kulturhuvudstadsår. Idén är att en svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv.
För att lyfta kulturlivet i hela landet vill jag och Centerpartiet stärka och utveckla kultursamverkansmodellen. Vi vill också att regionerna i samverkan med den nationella nivån tar fram en nationell kulturplan.
|
3. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Christina Örnebjär (L) och Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3068 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 6 och
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Alliansen vill bygga en modern kulturpolitik som värnar kulturens egenvärde och ser dess möjligheter att bidra till alla samhällssektorer.
År 2009 antog riksdagen de förslag till kulturpolitiska mål som lämnades i propositionen Tid för kultur, den största kulturpolitiska propositionen sedan 1974 (prop. 2009/10:3). I denna proposition förde regeringen bl.a. fram nya aspekter av kulturpolitiken.
Utgångspunkten var att människan är en kulturell varelse som sjunger, målar, spelar och gestaltar genom hela livet, från barnets enkla sånger och lekar fram till vuxenvärldens olika konstnärliga uttryck. Kulturens betydelse blir inte mindre bara för att en människa går i skolan, blir inlagd på sjukhus eller skrivs in på ett äldreboende. Tvärtom visar forskning att kulturen stimulerar till både läkande och lärande genom hela livet.
Det finns alltså goda skäl för kultursektorn att samverka med sjukvård och äldrevård, vilket också skedde under alliansregeringens åtta år vid makten. I samband med regeringsskiftet upphörde statens stöd till satsningar på kultur för hälsa och kultur för äldre. Erfarenheterna från dessa satsningar har aldrig analyserats. Alliansen ser det som mycket viktigt att ta till vara erfarenheterna från dessa satsningar och låta dessa bidra i utformningen av framtidens kulturpolitik.
Regeringen bör i anslutning till den tidigare satsningen på forskning om kultur och hälsa inkludera försöksverksamheten kultur på recept och med denna erfarenhet som grund lägga fram förslag på hur även detta arbete kan utvecklas.
|
4. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Christina Örnebjär (L) och Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 3,
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 10 och
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 4.
Ställningstagande
Kulturen är en självklar del av berättelsen om Sverige. Den är en betydelsefull arena för att bygga förtroende och väcka intresse och nyfikenhet och bidrar till att skapa kontaktytor och exponering för enskilda utövare.
Sverige ska därför vara öppet, välkomnande och intresserat av omvärlden och söka sig utåt. Detta är särskilt viktigt på kulturens område, där de internationella impulserna alltid har varit betydelsefulla. Denna öppenhet och mångfald är avgörande för Sveriges välstånd, men också för vår kreativitet och kulturella kraft.
För att fler människor ska kunna få nya och vidgade kulturella intryck vill vi både sprida och utveckla vårt kulturliv genom internationella kontakter. Det kan exempelvis ske genom ökad aktivitet inom området via Svenska institutet, Sveriges ambassader och konsulat, samarbete med vänorter och genom direkt utbyte mellan aktiva kulturutövare.
Vi i Alliansen är övertygade om att arbetet med att inkludera kulturen i marknadsföringen av exportlandet Sverige kan utvecklas ytterligare.
|
5. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 10 och
2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 7 och
bifaller delvis motion
2017/18:3603 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
När en människa kommer till ett helt nytt land som geografiskt, kulturellt och religiöst ligger långt ifrån det tidigare hemlandet, inleds en process av anpassning och förståelse.
Läsning är grunden för ett barns språkliga och intellektuella utveckling. En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång och skapar möjligheter för resten av livet.
Via filmer, utställningar och litteratur öppnas vägar för nyanlända att förstå det som ibland kallas för världens modernaste land. När människor exempelvis väntar på uppehållstillstånd finns ofta tid till detta.
Regeringen bör därför initiera ett arbete där svensk kultur tidigt finns med i integrationsprocessen. Ett sådant initiativ ger det redan befintliga arbetet med att introducera svensk kultur för nyanlända en större tyngd och systematik. Moderaterna vill också stärka de kommunala bibliotekens arbete gentemot skolorna med fokus på barns och ungas integration.
|
6. |
av Vasiliki Tsouplaki (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3603 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt
bifaller delvis motionerna
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 10 och
2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 7.
Ställningstagande
Mångfaldsbegreppet har under senare år tillskrivits flera överlappande och konkurrerande innebörder. När mångfald omtalas i kulturpolitiska skrivelser under 2000-talet åsyftas framför allt följande tre områden:
Vänsterpartiet bedömer att en tydligare ansvarsfördelning vad gäller mångfaldsuppdraget inom den offentligt finansierade kultursektorn är ett sätt att stärka mångfaldsarbetet. Ett utpekat strategiskt ansvar för integrationspolitiken för en eller några myndigheter inom kulturområdet skulle skapa en större tydlighet. I dag finns sektorsansvariga myndigheter med strategiskt ansvar för exempelvis jämställdhet och funktionshinderspolitiken.
Ett annat sätt att bidra till ökat fokus och riktning i mångfaldsarbetet samt att lyfta fram mångfaldsuppdragets relation till integrationspolitiken är att formulera inriktningsmål för integrationspolitikens genomförande på kulturområdet. Utifrån dessa inriktningsmål kan de sektorsansvariga myndigheterna utforma delmål och se till att dessa uppnås inom sina respektive ansvarsområden. Dessutom finns det flera politiska satsningar och strategier som går att knyta an till; ett exempel är den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott.
Regeringen bör ge en eller flera myndigheter inom kultursektorn ett utpekat ansvar för integrationspolitiken. Regeringen bör även utveckla mångfaldsuppdraget genom att formulera inriktningsmål för integrationspolitikens genomförande på kulturområdet.
|
7. |
Statistik som stöd för att uppnå de kulturpolitiska målen, punkt 7 (C) |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1501 av Per Lodenius (C) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Riksdagen fastställde 2009 i stor enighet de kulturpolitiska målen: ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.” För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor.
Studieförbund, amatörkultur och föreningar engagerar och ger möjligheter till utveckling och att förverkliga sig själv. Det är många ideella krafter som engagerar sig, unga som gamla, kvinnor och män, nysvenskar och den som bott hela sitt liv på orten, landsbygdsbor liksom stadsbor. Det är i bygdegårdarna, Folkets Hus och Parker samt Våra Gårdar som kulturen frodas.
I rapporten Kulturfakta (2017:2) presenterar Myndigheten för kulturanalys svenska folkets kulturvanor, socioekonomiska analyser och tidstrender. I rapporten nämns varken folkbildningen eller samlingslokaler, trots vikten av dessa för kulturens spridning och utveckling i hela landet. I en fotnot konstateras att tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning också är en viktig aspekt.
Tanken med rapporten är att den bl.a. ska ligga till grund för fortsatt utveckling av kulturpolitiken. Därför är det en stor brist att den saknar uppgifter vad gäller både bildning och den infrastruktur för kulturen som samlingslokaler utgör tillsammans med fakta kring tillgängligheten till kultur för den som har en funktionsnedsättning.
Regeringen bör därför ta fram underlag och statistik om folkbildningens, amatörkulturens och samlingslokalernas vikt tillsammans med underlag och statistik vad gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning för att uppnå de kulturpolitiska målen.
|
8. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 och
bifaller delvis motionerna
2017/18:3603 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 1 och
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
Den digitala tekniken har tillgängliggjort kultur över hela landet. Ett exempel på detta är Folkets Hus och Parker som visar konserter och teaterföreställningar via direktöverföring. Kulturarvet har på så sätt tillgängliggjorts på ett nytt sätt för människor utanför storstäderna.
Många äldre och sjuka har svårt att rent fysiskt förflytta sig till biografer, teatrar och utställningshallar. Den digitala utvecklingen skapar helt nya möjligheter för dessa grupper att ta del av kulturens läkande och utvecklande kraft genom hela livet.
Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur man genom de möjligheter den digitala utvecklingen ger kan nå nya grupper med kultur.
|
9. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkandena 1 och 3 samt
bifaller delvis motionerna
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 och
2017/18:3603 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 1.
Ställningstagande
Med den digitala tekniken har mycket kultur och kunskap blivit tillgänglig för så många fler. Det har blivit enklare att sprida kultur, och möjligheten till delaktighet är nu större än någonsin. Det digitala samhället har blivit en del av vår vardag. Detta syns inte minst på nya breda kulturformer som dataspel, på möjligheter att se föreställningar som spelas på en annan kontinent hemmavid och på den svenska musiken som sprids och uppskattas i stora delar av världen. Med de möjligheter som digitalisering ger får fler möjlighet att finna ett uttryck som passar just dem. Det skapar också företag, jobb och exportinkomster. Med kreativitet växer vi som individer men också som samhälle.
Möjligheten att både ta del av kultur och själv skapa genom digital teknik måste tas till vara. Vi har nu t.ex. en framgångsrik svensk bransch för dataspel och apputveckling, ett kreativt entreprenörskap som engagerar många. Vi vet inte i dag vilka nya kulturella yttringar som kommer att uppstå när tekniken utvecklas. Med detta krävs ett öppet förhållningssätt från offentligt håll så att även ungas aktiviteter på internet kan få stöd. Även inom traditionell kultur som opera har föreställningar utvecklats för att platsa i det nya digitala visningsfönstret.
För ett kulturliv i världsklass krävs även goda förutsättningar att sprida och ta del av kultur som skapats i andra länder. För att lyckas med detta och för att främja digitala företag är det viktigt att en gemensam digital marknad skapas i EU. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
10. |
av Vasiliki Tsouplaki (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3603 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 1,
bifaller delvis motionerna
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 och
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 1 och
avslår motion
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 3.
Ställningstagande
Kulturen spelar en central roll i ett demokratiskt samhälle. Genom kulturen kan olika grupper och individer få uttrycka sina livsval. Kulturpolitiken är därför ett viktigt verktyg i arbetet för att försvara de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. Ett lands kulturpolitik speglar dess syn på människan, både som skapare och som mottagare av det som skapats av andra.
I en undersökning av Myndigheten för kulturanalys framgår det att kulturdeltagandet varierar beroende på var man bor, att kommuners och regioners kulturutgifter ökat – dock olika mycket – och att tillgängligheten till kulturskolor och bibliotek varierar i landet. Det är främst medborgare i större städer och från de mest gynnsamma förhållandena som tar del av professionell scenkonst och konstnärlig kultur. Att bo i en storstad jämfört med att bo på landsbygden är en något mer särskiljande faktor än faktorer som hög utbildning, hög inkomst och högre tjänstemannabakgrund, även om dessa faktorer givetvis samspelar med varandra (rapport 2017:2).
Att kulturutbudet skiljer sig åt i olika delar av landet är i sig inte konstigt eller något problem, men för att ambitionen om att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att ta del av kultur ska uppnås bör det finnas en någorlunda likvärdig tillgång till kultur oberoende av bostadsort.
Samtidigt finns uppgifter som talar för att medborgarna kan få möjlighet att ta del av kultur i hela landet. Biografernas digitalisering och framväxten av nya digitala visningsformer för exempelvis film, dans, opera och andra musikföreställningar ger möjligheter till ett ökat och mer flexibelt utbud i hela landet. Av Landsbygdskommitténs betänkande framgår att digitaliseringen av film medfört att vilande biografer på mindre orter har kunnat öppnas igen (SOU 2017:1). Av landets kommuner har i dag ca 90 procent minst en digital salong.
Mot bakgrund av dessa olika tendenser anser Vänsterpartiet att det är angeläget att studera befolkningskoncentrationens effekter ytterligare, bl.a. med fokus på digitaliseringens möjligheter och betydelsen av annan samhällelig infrastruktur.
Regeringen bör därför utreda digitaliseringens möjligheter och begränsningar vad gäller tillgången till kultur samt vilka övriga åtgärder som krävs för att överbrygga de skillnader som finns mellan stad och landsbygd i detta avseende.
|
11. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 8.
Ställningstagande
Läsning är grunden för ett barns språkliga och intellektuella utveckling. Barns läsande är så mycket mer än bara en allmän önskan från samhällets sida att nya generationer ska vara bildade och litterära. Det handlar i stället om alla barns och ungas rätt till kunskap.
Den digitala tekniken med bl.a. ljudböcker ger möjlighet att stötta barn och unga som har svårt att fokusera på en text i skrift. Genom stimuli av fler sinnen, både syn och hörsel, kan dessa barn lättare tillgodogöra sig litteratur. Detta är ett exempel på den digitala teknikens möjligheter; denna utveckling bör regeringen beakta som en naturlig del av en modern kulturpolitik och inkludera i en framtida lässatsning. Moderaterna vill se en särskilt riktad bibliotekssatsning mot gruppen barn och unga från socioekonomiskt svaga områden. Regeringen bör initiera en utredning kring en sådan satsning.
Den digitala teknik med bl.a. ljudböcker ger möjlighet att stötta barn och unga som har svårt att fokusera på en text i skrift. Genom stimuli av fler sinnen, syn och hörsel, kan dessa barn lättare tillgodogöra sig litteratur. Detta är ett exempel på den digitala teknikens möjlighet, denna utveckling bör regeringen beakta som en naturlig del av en modern kulturpolitik och inkluderas i framtida lässatsning. Moderaterna vill se en särskilt riktad bibliotekssatsning mot grupper barn och unga från socioekonomiskt svaga områden. Regeringen bör initiera en utredning kring en sådan satsning.
|
12. |
av Aron Emilsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1740 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 och
bifaller delvis motion
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 5.
Ställningstagande
Det har under det senaste året återkommande rapporterats om oroligheter på bibliotek runt om i landet. Dessa bibliotek upplevs inte längre vara en trygg miljö för studier och inhämtning av kunskap. Utöver det påverkar oroligheterna arbetsmiljön för de som arbetar inom biblioteksväsendet. Bibliotekens roll sätts ur spel av personer som inte förstår att visa vördnad för deras funktion utan använder biblioteken för egna syften. Det är av yttersta vikt att biblioteken är en trygg miljö för de som arbetar och studerar där. Sverigedemokraterna vill därför att regeringen i samverkan med berörda aktörer, institutioner och organisationer, såsom Sveriges Kommuner och Landsting, tar fram en åtgärdsplan för hur biblioteksmiljön ska kunna tryggas som studiemiljö.
|
13. |
av Christina Örnebjär (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 5 och
bifaller delvis motion
2017/18:1740 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Tillgången till bibliotek är en grundläggande service i ett liberalt samhälle. I kommuner och kommundelar fungerar de som lokala kulturcentrum. Där ges vi alla, på lika villkor, möjlighet till bildning och förströelse. Det kan vara en massivt frigörande upplevelse att på biblioteket utforska alla olika vägar in i mänsklighetens samlade vetande, att upptäcka andra människors erfarenheter och världsbilder. Bra bibliotek är allra viktigast för unga personer som inte växer upp med böcker omkring sig, som inte får läsvanorna med sig hemifrån och som kanske över huvud taget inte har något lugnt ställe för att plugga eller fly bort i fiktionens värld.
För att biblioteken ska kunna fylla dessa uppgifter måste de vara trygga. På senare tid har det blivit allt vanligare att det förekommer stök – och betydligt allvarligare händelser som hot, trakasserier och ibland våld – mot andra besökare och mot bibliotekspersonal. De som drabbas hårdast av otrygghet på biblioteken är – precis som i en otrygg skola utan arbetsro – de som behöver biblioteken bäst.
Personer som stör ordningen, hotar och trakasserar hör inte hemma på våra bibliotek. För att ingripa och avvisa personer som hotar och trakasserar – antingen vid enstaka tillfällen eller upprepade gånger – behövs personer med befogenhet. Bibliotekarier varken ska eller kan vara ordningsvakter. Polisen hinner dock inte alltid fram. Liberalerna har i annat sammanhang lagt fram förslag om fler kommunala ordningsvakter för att öka tryggheten i lokalsamhället.
Bibliotekslagen säger i dag att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”. För att bibliotekslagens syfte ska vara verklighet, för alla, behöver den kompletteras med en reglering om trygga bibliotek och möjligheter att utfärda tillträdesförbud.
|
14. |
av Aron Emilsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1610 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Svensk filmpolitik är i behov av reformer. Framtidens filmpolitik måste försöka bemöta de svårigheter som filmbranschen står inför, och filmbranschens huvudsakliga problem är att det är svårt att få filmproduktioner att gå runt ekonomiskt. Eftermarknaden har i stort sett försvunnit till följd av den tekniska utvecklingen, som möjliggjort såväl illegal som legal spridning av film genom internet. Dessvärre inbringar inte de legala tjänster som finns för spridning av film via internet några större intäkter som kompenserar för inkomsttappet av den försvunna vhs-, dvd- och Blu-ray-försäljningen. Samtidigt kan de illegala tjänsterna distribuera upphovsrättsskyddade filmer till ett obegränsat antal mottagare och då ofta med högre filmkvalitet än de legala alternativen.
Sverigedemokraterna anser att den lösning regeringen infört för att åtgärda problemen, dvs. en marginell höjning av filmstöden samt ett förstatligande av filmpolitiken, är otillräcklig för att kompensera för det inkomstbortfall som drabbat filmbranschen. För att få bukt med ovanstående problem krävs breda lösningar över flera politikområden. Vi hade föredragit om regeringen presenterat ett helt genomtänkt förslag för filmpolitiken, där samtliga delar var färdiga, så att riksdagen skulle kunna bedöma en helhetslösning av samtliga delar av filmbranschens problem. Det är tydligt att regeringen uppfattat filmbranschens grundläggande utmaningar kring teknikutveckling, illegal nedladdning och visningsfönster, men man presenterade inga verktyg för att bemöta detta. Åtgärdsförslag saknas än i dag på grundläggande områden, och vi vill därför att regeringen presenterar ett nytt helhetsförslag för Sveriges filmpolitik, framarbetat med övriga politiska partier och branschens berörda aktörer.
|
15. |
av Aron Emilsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1610 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 8.
Ställningstagande
I flera europeiska länder har man med framgång infört produktionsincitament för film. Produktionsincitamentens form varierar länder emellan, men en populär modell är det s.k. rabattsystemet som ger en procentuell rabatt på alla produktionskostnader. Sverige har redan gått miste om ett flertal internationella och inhemska filmprojekt på grund av konkurrensen från andra länder, detta trots att Sverige har intressanta miljöer, en god infrastruktur och den kompetens som krävs för filmproduktion i världsklass.
Produktionsincitament är beprövade i ett flertal länder och har visat sig vara självfinansierande. Det är också en åtgärd som efterfrågas av svenska filmproducenter. Ett produktionsstöd kan stärka svensk filmindustri i den internationella konkurrensen och ta bort de barriärer som finns för filmproduktion i Sverige. Det är glädjande att Tillväxtverket utreder frågan om produktionsincitament i Sverige. Sverigedemokraterna har länge varit pådrivande för ett införande av produktionsincitament i Sverige, och vi hoppas att utredningen snabbt kan leverera ett förslag som stärker Sveriges konkurrenskraft som produktionsland. Vidare vill Sverigedemokraterna utvärdera om Sverige kan samarbeta med övriga nordiska länder när det gäller produktionsincitament. Det skulle gynna samtliga länder om vi har ett gemensamt system och ser Norden som en gemensam inspelningsplats. På så vis kan filmskapare röra sig inom hela Norden under sin filminspelning, utan att behöva sätta sig in i flera olika system.
|
16. |
av Aron Emilsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1610 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 9 och
bifaller delvis motion
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7.
Ställningstagande
Sverigedemokraterna är mycket kritiska till den höjning av mervärdesskatten på biobiljetter som regeringen har genomfört och som påverkar bl.a. småortsbiograferna. Småortsbiografernas framtid är viktig för tillgången till kultur runt om i landet Vi vill från Sverigedemokraternas sida lyfta fram småortsbiografernas betydelse för landsbygden. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
17. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3819 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7 och
bifaller delvis motion
2017/18:1610 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 9.
Ställningstagande
Film tillhör de mest tillgängliga kulturformerna i Sverige. Så vill vi i Centerpartiet att det ska förbli. Mervärdesskatten på biobesök höjdes i januari 2017. Det gör det dyrare för besökare att gå på bio och ökar risken att biografer på mindre orter slås ut. Regeringen lade under våren 2016 fram en filmproposition. När den behandlades av riksdagen beslutades om sju tillkännagivanden, däribland att regeringen skyndsamt ska utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen.
Biografer på mindre orter betyder mer för kulturlivet på dessa orter än bara en plats att se film på. De är en viktig del i en kulturell infrastruktur som sammantaget ger tillgång till ett brett kulturliv i hela landet. Till dess att alternativ finansiering har utretts behöver det bidrag regeringen anslagit för att motverka dessa konsekvenser användas på ett mer ändamålsenligt sätt och anpassas efter verksamhetens behov. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
18. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6.
Ställningstagande
Kulturbryggan skapades av alliansregeringen 2007 för att aktivt stötta nyskapande kultur. Detta är en investering i framtidens kultur och stöd till den nyskapande konsten. Erfarenheten visar att riktat stöd för nya konstnärer i början av deras yrkesverksamma gärning är viktigt. Kulturbryggan lägger grunden för framtidens svenska konst- och kulturskapande och bör byggas ut de närmaste åren. Varje satsad statlig krona är en investering. Modellen med delfinansiering innebar att 59 miljoner kronor tillföll Kulturbryggan 2014, för att investera i framtidens kultur. Av dessa var 25 miljoner kronor statliga. Moderaterna vill dubblera statsbidraget med ambitionen att den externa delfinansieringen ska öka i motsvarande grad.
Det som betraktas som nyskapande kultur i dag kommer att vara en etablerad del av vårt gemensamma kulturarv i morgon. Regeringen har intagit en mycket passiv roll kring villkoren för nyskapande kultur. Det faktum att regeringen i mandatperiodens sista budget till slut valt att öka stipendieanslag till den nyskapande kulturen är ett bra men sent uppvaknande som Moderaterna har ställt sig bakom. Moderaterna vill, vid sidan om dubblerat stöd till Kulturbryggan, att det utreds hur den nyskapande kulturens villkor kan stärkas genom exempelvis samarbete med andra aktörer.
|
19. |
av Vasiliki Tsouplaki (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3883 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 4.
Ställningstagande
När konst ökar i värde och handlas för högre priser är det en konstruktiv och ekonomiskt förnuftig tanke att en del av värdeskapandet på den kommersiella konstmarknaden går tillbaka som satsningar på nutida konstnärer och på så sätt bidrar till att underlätta för ny konstproduktion samt att säkerställa mångfald och ett framtida värdeskapande på konstmarknaden.
I Norge infördes 1948 ett slags konstavgift baserad på principen droit de suite (följerätt) med syftet att konstnären och hens anhöriga skulle ha rätt till en del av de värdestegringar som inträffade när konstverk såldes vidare. Fonden skulle i första hand ge äldre konstnärer och avlidna konstnärsfamiljer en inkomst och pension. Den största delen av fondens tillgångar går fortfarande till konstnärer över 60 år, men även till arbetsstipendier och etableringsstöd till konstnärer, projektstöd och inrättande av Artspace samt fyra årliga prestigefyllda konstpriser. Den norska konstavgiften på 5 procent omfattar bildkonst, konsthantverk och foto, och tas ut på all försäljning av konst i Norge med ett försäljningspris på mer än 2 000 kronor, på såväl andrahandsmarknaden som förstahandsförsäljning och konstnärliga gestaltningsprojekt. Det finns få motsättningar kring det norska konstavgiftssystemet. Vissa säljare har dock påpekat att det skulle kunna innebära konkurrensnackdelar för aktörer i Norge att sälja äldre verk på grund av den norska konstavgiften och därmed leda till att konstförsäljningen i detta segment flyttar utomlands. Hittills finns det dock inget som tyder på att avgiften påverkar omsättningen i Norge negativt eller leder till ökad försäljning utomlands.
Regeringen tillsatte 1996 en utredning med uppgift att utarbeta ett förslag till regelsystem för en offentligrättslig avgift på vidareförsäljning av icke upphovsrättsligt skyddad konst. Året därefter presenterades betänkandet En fond för unga konstnärer (SOU 1997:106), vars förslag till stor del liknar den norska modellen. I utredningen föreslås att en avgift ska tas ut när en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet säljer vidare eller förmedlar en vidareförsäljning av ett konstverk som inte omfattas av den upphovsrättsliga giltighetstiden, dvs. när det gått mer än 70 år från upphovsmannens dödsår. Detta avgiftssystem skulle således ta vid när den upphovsrättsliga regleringen upphör. Vidare föreslogs att avgiftsplikten, i likhet med vad som gäller enligt följerätten, ska omfatta alster av bildkonstverk inklusive tredimensionella verk samt fotografiska verk och att avgiftsskyldighet endast ska föreligga i de fall försäljningspriset exklusive mervärdesskatt överstiger 1/20 av basbeloppet. Utredningen föreslog att de uppburna avgifterna inte skulle gå in i statsbudgeten utan i stället bilda en särskild fond, Konstnärsfonden, för att användas dels till bidrag till sammanslutningar som ägnar sig åt verksamhet som stöder grupper av bildkonstnärer, dels till individuella bidrag åt yngre eller i övrigt mindre etablerade bildkonstnärer. Utredningens förslag realiserades dock aldrig, vilket vi beklagar.
Att inrätta en konstfond likt den i Norge och så som utredningen föreslog skulle generera medel för ny konstproduktion utan att belasta statskassan och samtidigt skapa förutsättningar både för att främja en underfinansierad bransch och för att säkerställa en god återväxt av samtida konst, vilket även gynnar konsthandeln på lång sikt. På så sätt kan dåtidens stora konstnärer skapa förutsättningar för nya generationers konstnärer. Den ekonomiska omfördelning och de investeringar i framtidens konst som detta innebär gynnar både samhället i stort och den samtida konsten. Regeringen bör därför utreda förutsättningarna för att inrätta en fond för unga konstnärer som finansieras av transaktionsavgifter på äldre konst där upphovsrätten slutat gälla.
|
20. |
av Vasiliki Tsouplaki (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3883 av Rossana Dinamarca m.fl. (V) yrkande 5.
Ställningstagande
Konstnärer behöver någonstans där de kan verka. Ateljén är den fysiska och symboliska plats där konsten produceras, och den är av yttersta vikt för att kunna utveckla en konstscen. Konstnärsateljéer kan se ut på många olika sätt. De kan vara av enklare beskaffenhet samtidigt som exempelvis många offentliga konstuppdrag och den byggnadsanknutna konsten kräver större verkstäder. För konstnärerna innebär detta att de behöver både en egen ateljé att arbeta i och tillgång till större produktionsverkstäder, med volym och maskinell utrustning. En stor fråga för framför allt storstäderna är den om ateljéernas överlevnad i en snabb urbanisering där kraftigt ökade mark- och fastighetspriser gör konkurrenssituationen svår för konstnärer. Det är angeläget att skapa utrymme för konstnärlig produktion på helt nya platser samtidigt som hållbara lösningar behöver hittas för befintliga lokaler.
Många konstnärer har ofta använt sig av lokaler i industrifastigheter, skolor som har tagits ur bruk och institutioner. Ett flertal av dessa ateljélokaler finns i kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte sällan har ett eftersatt underhåll. Nödvändiga renoveringar kräver insatser som medför hyreshöjningar, vilket i många fall gör det svårt för konstnärerna att stanna kvar i sina ateljéer. Mot bakgrund av att inkomsterna för konstnärer generellt sett de senaste åren har stått stilla eller till och med har minskat, i förhållande till den generella prisökningen och inte minst den konstanta boprisökningen, är det viktigt att det både finns tillgång till ateljéer och att hyrorna för såväl nya som gamla ateljélokaler inte skjuter i höjden. Av Konstnärernas Riksorganisations rapport Årets Konstkommuner 2017 framgår att enbart en knapp tredjedel av landets kommuner (30 procent) svarar ja eller delvis på frågan om de har någon form av stöd till ateljéer eller kollektivverkstäder för konstnärer.
Frågan om tillgången till ateljéer och hyressättningen för desamma är i första hand kommunal, men Vänsterpartiet anser att den även är av ett samhälleligt och nationellt intresse. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkra tillgången till konstnärsateljéer med rimliga hyror runt om i landet.
|
21. |
av Aron Emilsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3387 av Runar Filper (SD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Att känna sin historia är viktigt. Liksom för dagens invandrargrupper i dagens Sverige, betyder självklart rötterna och traditionerna mycket för svenskättlingar i andra delar av världen. Samtidigt finns det skäl för den svenska befolkningen att vara medveten om att amerikaemigrationen inte enbart handlade om emigration till Nordamerika. På så vis skulle vi få en mer fullständig och rättvisande bild av denna historiska epok. Emigrationen till Sydamerika och de spår den lämnat där är förhållandevis okänd för de flesta svenskar, varför den och andra historiska utvandringar och deras kulturhistoriska följder kunde synliggöras som en del av vårt kulturarv.
Således anser Sverigedemokraterna att riksdagen bör bifalla motions-yrkandena och dokumentera och uppmärksamma Argentinasvenskarnas historia som en del av vårt kollektiva minne och Sveriges historia.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör synliggöra Kungliga Operan och Kungliga Baletten i vårt land och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningar och villkor för att tillåta andra språk än svenska vid myndighetsutövning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för att ge alla barn möjlighet att uppleva professionella scenkonstföreställningar samt att det säkerställs att unga har möjlighet att ta del av professionell scenkonst oavsett var de bor i landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de kulturpolitiska målen tydligt ska främja kulturverksamheter som speglar, berör eller inbegriper hbtq+-personer och hbtq+-personers livsvillkor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges lokala språk och dialekter samt se över direktiven till Institutet för språk och folkminnen för att främja vitaliseringen av älvdalskan, framför allt riktat mot barn och unga, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur den s.k. enprocentsregeln kan förstärkas som tumregel vid byggnation i regi av stat, landsting/regioner, kommuner och privata byggbolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda nivån för den individuella visningsersättningen för konstnärer i syfte att ge professionella kulturskapare skäliga inkomster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Dalhalla till en nationell sommarscen för Kungliga Operan för att därmed stimulera spridning av operakonsten såväl geografiskt som befolkningsmässigt och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram underlag och statistik vad gäller folkbildningens, amatörkulturens och samlingslokalernas vikt för att uppnå de kulturpolitiska målen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram underlag och statistik vad gäller tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning för att uppnå de kulturpolitiska målen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta fram en strategi för flerspråkighet och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utreda möjligheterna att göra Folkmusikens hus i Dalarna till ett nationellt folkmusikcentrum och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förslag till förändringar inom svensk filmpolitik och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska presentera ett nytt helhetsförslag för Sveriges filmpolitik, i samråd med riksdagens partier och branschens berörda aktörer och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kulturarvsfilmproduktioner bör vara ett mål för filmpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utmanande filmer inte behöver vara smala filmer och att det att utmana publiken inte behöver vara någon begränsning för en films publika framgångar och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om finansiering av svensk film och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en förutsättningslös utredning om möjligheterna till en differentierad biografavgift för inhemsk film och utomeuropeisk film och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser mot olovlig hantering av film och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera möjligheterna till gemensamma nordiska produktionsincitament för film och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om småortsbiografernas framtid och deras vikt för landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nordiska filmpolitiska samarbetet bör utökas och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det samiska filminstitutet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i språklagen så att även punktskrift omfattas och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för att tillsammans med övriga nordiska länder med samisk befolkning inrätta ett gemensamt samiskt språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till åtgärder för att säkra sydsamiskans fortlevnad och förvaltning samt höja språkets status och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att omarbeta och bygga ut språklagen (2009:600) och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskan bör betecknas som officiellt huvudspråk i alla sammanhang och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheterna att inrätta ett Nordens hus i Sverige bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i samverkan med berörda aktörer och institutioner bör ta fram en åtgärdsplan för hur biblioteken som studiemiljö ska kunna säkras från grupper som söker använda biblioteken till annat än det tilltänkta syftet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att tydligare knyta biblioteken till medborgarskapet vad gäller tillgänglighet och tjänster och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bibliotekslagen inte bör ålägga biblioteken att prioritera litteratur på andra språk än svenska och de officiella minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att i samråd med branschen se över frågan om andrahandsförsäljning av biljetter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad mångfald genom fler finansieringskällor och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat engagemang i det internationella kultursamarbetet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad trygghet vid biblioteken och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred utredning om framtidens filmpolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att göra Folkmusikens hus i Rättvik till nationellt folkmusikcenter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att starta ett nationellt Björlingcenter i Dalarna och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa en nationell toleranspolicy som bl.a. uppmuntrar uppförandet av fler öppna graffitiväggar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Kulturrådet i uppdrag att initiera positiva graffitiprojekt och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas och tas fram en nationell reglering om reklamfri kollektivtrafik och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur alla kulturskapare i realiteten ska behandlas likvärdigt i kontakt med myndigheter och myndighetsutövare och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för att tillvarata erfarenheter av Kultur och hälsa samt Kultur på recept och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statens kulturråd i uppgift att stärka de nationella institutionernas arbete över hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för ökad jämställdhet i svensk film och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa tydliga filmpolitiska mål för ökad publik, fler filmproduktioner och större tillgänglighet och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjning inom svensk film och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur den nyskapande kulturens villkor kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ge konstnärer möjlighet till kompetensutveckling inom entreprenörsområdet och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och utveckla scenkonstallianser och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur staten kan underlätta för internationell spridning av kultur och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en biblioteksstrategi riktad till barn från socioekonomiskt svaga miljöer och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur kulturens roll i integrationsprocessen kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stötta forskning kring kulturens betydelse för hälsan och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta utveckla konceptet Kultur på recept och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad tillgänglighet till kultur genom digital teknik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ordbok över Sveriges dialekter och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmärksamma svenskbefolkningen i Argentina och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara, levandegöra och samla kunskap om Argentinasvenskarnas dialekter och kulturer och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka och återta det svenska språkets ställning i statliga medier och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det svenska språkets ställning på universitet och högskolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda bibliotek att göra urval utifrån religiösa, moraliska eller politiska synpunkter och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en klassikerlista och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över MU-avtalet och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det konstnärliga företagandet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda digitaliseringens möjligheter och begränsningar vad gäller tillgången till kultur samt vilka övriga åtgärder som krävs för att överbrygga de skillnader i detta avseende som finns mellan stad och landsbygd och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge en eller flera myndigheter inom kultursektorn ett utpekat ansvar för integrationspolitiken och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utveckla mångfaldsuppdraget genom att formulera inriktningsmål för integrationspolitikens genomförande på kulturområdet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bibliotekens arbete med barns och ungdomars integration och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas om en svensk motsvarighet till den franska språkskyddslagen (den s.k. Toubonlagen) skulle kunna antas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett kulturliv där nya digitala kulturella uttryck och mångkultur frodas sida vid sida med traditionella kulturformer och där kulturella och kreativa näringar blomstrar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla kultursamverkansmodellen och inrätta ett nationellt kulturhuvudstadsår och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för ett kulturliv i världsklass och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka det kulturella utbytet med övriga världen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för de nationella kulturinstitutionerna att sprida sin verksamhet i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge en bättre anpassad kompensation för momshöjningen på biobiljetter och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur enprocentsregeln kan spela en större roll i framtida byggnationer och investeringar samt vilka eventuella sanktioner som kan vara aktuella mot byggherrar som inte tillämpar den, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utforma ett direktiv som tydliggör när och hur statliga myndigheter, verk och bolag ska tillämpa enprocentsregeln samt att information om detta bör spridas på lämpligt sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att enprocentsregeln blir en bindande miniminivå i budgeten för offentliga byggprojekt och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda förutsättningarna för att inrätta en fond för unga konstnärer som finansieras av transaktionsavgifter för äldre konst där upphovsrätten slutat gälla och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkra tillgången till konstnärsateljéer med rimliga hyror runt om i landet och tillkännager detta för regeringen.
[1] Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av folkbibliotek, skolbibliotek, regional biblioteksverksamhet, högskolebibliotek, lånecentraler och övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet.
[2] Regeringens beslut den 13 december 2017 om riktlinjer för Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2018.