|
|
Radio och tv i allmänhetens tjänst
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 om bl.a. finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, villkor för sändningstillståndet och programverksamhet. Utskottet bereder några av yrkandena i förenklad form.
I betänkandet finns en reservation (SD).
Behandlade förslag
Cirka 40 yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
Sändningstillstånd för Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB
Programverksamhet och journalistik
Sändningstillstånd för Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB, punkt 2 (SD)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:273 av Per-Ingvar Johnsson (C),
2017/18:627 av Anna Hagwall (-),
2017/18:1301 av Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M),
2017/18:1534 av Carl-Oskar Bohlin (M),
2017/18:2894 av Sten Bergheden (M),
2017/18:3142 av Sofia Fölster (M),
2017/18:3237 av Cecilia Widegren (M),
2017/18:3318 av Sten Bergheden (M) yrkande 3,
2017/18:3511 av Johanna Jönsson (C) yrkandena 1, 3 och 4,
2017/18:3635 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) och
2017/18:3885 av Martin Kinnunen (SD) yrkandena 1 och 3.
|
2. |
Sändningstillstånd för Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1606 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3,
2017/18:1972 av Edward Riedl (M),
2017/18:1973 av Edward Riedl (M),
2017/18:1974 av Edward Riedl (M),
2017/18:1975 av Edward Riedl (M),
2017/18:2191 av Maria Stockhaus och Camilla Waltersson Grönvall (båda M) yrkandena 1 och 5,
2017/18:2805 av Lars Beckman (M),
2017/18:2904 av Edward Riedl (M) och
2017/18:3318 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2.
Reservation (SD)
|
3. |
Programverksamhet och journalistik |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:975 av Per Lodenius (C),
2017/18:1491 av Per-Ingvar Johnsson (C),
2017/18:2191 av Maria Stockhaus och Camilla Waltersson Grönvall (båda M) yrkandena 3 och 4,
2017/18:2875 av Edward Riedl (M),
2017/18:3205 av Lars Beckman (M),
2017/18:3254 av Edward Riedl (M),
2017/18:3511 av Johanna Jönsson (C) yrkande 2 och
2017/18:3885 av Martin Kinnunen (SD) yrkande 2.
|
4. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:676 av Catharina Bråkenhielm och Jörgen Hellman (båda S),
2017/18:1606 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,
2017/18:1842 av Marie Granlund (S),
2017/18:3785 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 2 och
2017/18:3878 av Mikael Jansson (SD).
Stockholm den 1 februari 2018
På kulturutskottets vägnar
Olof Lavesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M), Peter Johnsson (S), Cecilia Magnusson (M), Agneta Gille (S), Saila Quicklund (M), Anna Wallentheim (S), Per Lodenius (C), Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Angelika Bengtsson (SD), Christina Örnebjär (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Roland Utbult (KD), Ida Karkiainen (S), Mattias Vepsä (S) och Cassandra Sundin (SD).
I betänkandet behandlar utskottet 39 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 som gäller radio och tv i allmänhetens tjänst. Fem motionsyrkanden bereds i förenklad form.
Den 19 oktober 2017 informerade Parlamentariska public service-kommitténs ordförande utskottet om förslagen i kommitténs delbetänkande Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende (SOU 2017:79).
Riksdagen beslutade under riksmötet 2014/15 om ett tillkännagivande till regeringen om att en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften borde komma till stånd i god tid inför nästa tillståndsperiod år 2020 (bet. 2014/15:KrU3, rskr. 2014/15:157). I december 2016 beslutade regeringen att en parlamentarisk kommitté skulle tillsättas med uppdrag att analysera villkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst och föreslå nödvändiga förändringar för att skapa fortsatt goda förutsättningar för verksamheten (Ku 2016:06).
I uppdraget ingick att analysera alternativa finansieringssystem utifrån de särskilda krav som gäller för radio och tv i allmänhetens tjänst, ta fram ett förslag för finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst där medlen hanteras åtskilt från statens budget samt ta ställning till om det är hushåll eller individer som ska vara betalningsskyldiga. Utredningen skulle också ta ställning till om betalningsskyldigheten fortsättningsvis ska knytas till innehav av viss mottagarutrustning och hur en sådan i så fall ska definieras (dir. 2016:111).
Den 16 oktober 2017 lade Parlamentariska public service-kommittén fram delbetänkandet Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende (SOU 2017:79). Kommittén föreslår i huvudsak att
– radio- och tv-avgiften ersätts med en individuell public service-avgift fr.o.m. den 1 januari 2019
– avgiften betalas av alla som är obegränsat skattskyldiga, har en beskattningsbar förvärvsinkomst upp till en inkomst som motsvarar 2,127 gånger inkomstbasbeloppet för beskattningsåret och som fyllt 18 år vid beskattningsårets ingång
– avgiften betalas med 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Kommittén beräknar den maximala public service-avgiften för 2019 till 1 308 kronor per person och år
– Skatteverket får i uppdrag att sköta uppbörden, Kammarkollegiet övertar ansvaret för förvaltningen av avgiftsmedlen och att statens avtal med Radiotjänst i Kiruna AB (Rikab) sägs upp och att bolaget avvecklas
– Rikab under 2019 tar hand om kvarvarande avgiftsärenden och informerar allmänheten om det nya finansieringssystemet
– den individuella public service-avgiften fungerar som ett slutet system, dvs. medlen är inte takbegränsade och ingår inte i de årliga budgetförhandlingarna.
I juni 2017 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Parlamentariska public service-kommittén om att ge förslag om hur en ändamålsenlig reglering för radio och tv i allmänhetens tjänst kan utformas på kort och lång sikt (dir. 2017:73). I direktiven konstaterar regeringen att det över lång tid har funnits en bred politisk enighet om att programbolagens innehållsuppdrag är ändamålsenliga och i allt väsentligt bör bestå. Regeringen fokuserar därför uppdraget på andra grundläggande frågor som följer av medieutvecklingen. Kommittén ska bl.a. föreslå hur en ändamålsenlig reglering bör utformas, hur utbudet ska nå ut till publiken och bedöma hur public services ansvar och oberoende påverkas när relationen till olika former av kommersiell verksamhet förändras. Förslagen och bedömningarna ska i alla delar syfta till att upprätthålla programbolagens integritet och oberoende. Slutbetänkandet ska redovisas senast den 29 juni 2018.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst med hänvisning till pågående berednings-arbete.
Motionerna
I motion 2017/18:1301 anför Thomas Finnborg och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) att radio- och tv-avgiften på sikt bör ersättas av en finansiering via skattsedeln och att frågan om en så rättvis och teknikneutral modell som möjligt bör ses över.
Carl-Oscar Bohlin (M) anför i motion 2017/18:1534 att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på en finansieringsmodell för public service som inte innefattar ett särskilt skatteuttag eller motsvarar det licenssystem vi har i dag för public service.
I motion 2017/18:2894 yrkar Sten Bergheden (M) att de som betalar radio- och tv-avgiften får en personlig kod som gör det möjligt att ta del av de program som sänds inom ramen för public service. På så sätt elimineras även behovet av kontroller via Radiotjänst i Kiruna AB.
Sofia Fölster (M) anför i motion 2017/18:3142 att radio- och tv-avgiften bör avskaffas då den är otidsenlig och därtill högre än många kommersiella kanalpaket med större och bredare utbud. Motionären anför också att regeringen bör påbörja en översyn av hela public service.
I motion 2017/18:3237 yrkar Cecilia Widegren (M) att regeringen ser över hur framtidens public service ska finansieras eftersom de flesta digitala mottagare kan sända tv i dag. Motionären anför att radio- och tv-avgiften därför kan slopas och i stället betalas via reklamintäkter eller via skattsedeln.
Sten Bergheden (M) anför i motion 2017/18:3318 yrkande 3 att public services ekonomi bör ses över med målet att halvera kostnaden. Motionären menar att ett förtydligande av public services uppdrag borde kunna leda till en halvering av radio- och tv-avgiften.
I motion 2017/18:3635 yrkar Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) att regeringen utreder vilka åtgärder som lämpligast bör vidtas för att kunna reformera finansieringen av public service. Motionärerna anför att tv-sändningar från public service borde kunna finansieras genom att man tecknar ett abonnemang eller dylikt. Till dess att dagens radiosändningar eventuellt ersätts med motsvarande tekniska förutsättningar för att kunna välja och filtrera bort utbud, föreslår motionärerna att finansieringen ses över och möjligtvis kompletteras.
Martin Kinnunen (SD) anför i motion 2017/18:3885 att public service ska finansieras inom ramen för statsbudgeten och inte genom skatt (yrkande 1), och att regeringen bör utreda en försäljning av Sveriges Televisions kanal 2 och Sveriges Radios kanal P3 (yrkande 3).
Per-Ingvar Johnsson (C) yrkar i motion 2017/18:273 att regeringen utreder ett avskaffande av radio- och tv-avgiften och hur denna kan ersättas med en public service-avgift på skattsedeln på motsvarande sätt som begravningsavgiften.
Johanna Jönsson (C) anför i motion 2017/18:3511 att regeringen bör utreda hur en förändring av public service-systemet kan göras (yrkande 1), hur en försäljning av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB kan gå till (yrkande 3) och att Radiotjänst i Kiruna AB bör läggas ned (yrkande 4). Motionären utgår från mediernas ständiga utveckling där internets genomslag medför nya utmaningar och frågor i gränslandet mellan det som är public service och det som växer fram av egen kraft.
Anna Hagwall (-) yrkar i motion 2017/18:627 på att ta bort allt ekonomiskt stöd till medier, inklusive Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB, med argumentet att de ska verka under marknadsekonomiska villkor.[1]
Utskottets ställningstagande
Utskottet följer det pågående arbetet med att utarbeta ett långsiktigt hållbart och solidariskt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst som garanterar ett fortsatt oberoende för programbolagen.
Utskottet kan inte nog understryka den centrala roll som en fri och oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst spelar i en demokrati, inte minst för att granska samhällsorgan med beslutande makt och dem som har inflytande på beslutfattandet. Detta är kanske det tydligaste exemplet på hur alla invånare har nytta av radio och tv i allmänhetens tjänst även om den enskilde inte konsumerar själva programutbudet.
För att återställa betalningsviljan som sjunkit i takt med den omfattande tekniska utvecklingen i produktion och konsumtion av ljud och rörlig bild, har det under en längre tid varit viktigt att utforma ett finansieringssystem som åtnjuter legitimitet bland medborgarna, i det här fallet ett system som utgår från att radio och tv i allmänhetens tjänst är en samhällsnytta, beaktar den enskildes betalningsförmåga och som genomförs på ett resurseffektivt sätt.
Utskottet noterar att den parlamentariska kommitténs delbetänkande (SOU 2017:79) nu bereds i Regeringskansliet och att regeringen avser att lägga fram en proposition om ett nytt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst i maj 2018.
Utskottet finner därför inte skäl att i nuläget ta ställning till frågor som rör finansieringssystemet utan avser att återkomma i ärendet under sin behandling av regeringens proposition senare i år.
Utskottet avstyrker därmed motionerna 2017/18:273 (C), 2017/18:627 (-), 2017/18:1301 (M), 2017/18:1534 (M), 2017/18:2894 (M), 2017/18:3142 (M), 2017/18:3237 (M), 2017/18:3318 (M) yrkande 3, 2017/18:3511 (C) yrkandena 1, 3 och 4, 2017/18:3635 (SD) och 2017/18:3885 (SD) yrkandena 1 och 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör regelverket kring sändningstillståndet för Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB med hänvisning till pågående utredningsarbete.
Jämför reservationen (SD).
Motionerna
Edward Riedl (M) föreslår i motion 2017/18:1973 att regeringen ska överväga en granskning av och förtydliga regelverket kring Sveriges Televisions sändningstillstånd. Motionären anför att Sveriges Televisions ökade användning av olika medieformer och strategi för sociala medier gör att regelverket behöver klargöras för att skapa tydlighet om vad Sveriges Televisions roll inom public service är och hur denna roll ska brukas.
I motion 2017/18:1972 yrkar Edward Riedl (M) att regeringen ser över public services möjlighet att använda licenspengar till att konkurrera ut traditionella medier på plattformar som inte omfattas av sändningstillståndet. Ett liknande argument förs fram av Edward Riedl (M) i motion 2017/18:1975 som stöd för yrkandet att se över Sveriges Televisions sändningstillstånd. Edward Riedl (M) yrkar vidare i motion 2017/18:1974 att regeringen ska göra en översyn av hur Sveriges Televisions licenspengar används eftersom, enligt motionären, public services licenspengar används för att stärka globala aktörers konkurrenskraft gentemot svenska medieföretag. I motion 2017/18:2904 anför Edward Riedl (M) att regeringen bör se över möjligheten att införa ett separat regelverk för programbolagens affärer med onlinetjänster. Motionären menar att Sveriges Televisions närvaro på Facebook utgör en gråzon i förhållande till andra aktörer vad gäller nyhetsrapportering.
Maria Stockhaus och Camilla Waltersson Grönvall (båda M) anför i motion 2017/18:2191 att public services grundförutsättningar, dvs. dess oberoende och självständighet, bör säkerställas (yrkande 1) och att regeringen bör sträva efter att formulera programbolagens uppdrag på ett sätt som inte begränsar deras uppdrag till specifika tekniska distributionskanaler (yrkande 5). Motionärerna menar att en självständig granskning bättre främjar bolagens oberoende och självständighet och att public service i grunden är en leverantör av innehåll där det är slutkonsumenten som ska kunna välja teknisk plattform.
I motion 2017/18:2805 yrkar Lars Beckman (M) att statliga medier ska anslutas till det pressetiska systemet då publiceringar på programbolagens webbsidor inte prövas av granskningsnämnden för radio och tv.
I motion 2017/18:3318 anför Sten Bergheden (M) att allt fler upplever att public service inte är opolitiskt och levererar samhällsinformation på ett säkert och opartiskt sätt. Bergheden yrkar därför om en bättre granskning av public service (yrkande 1). Vidare anför Bergheden i samma motion att regeringen bör se över vilka verksamheter som ska ligga inom public services uppdrag (yrkande 2). Bergheden hänvisar bl.a. till att Sveriges Television driver ett 60-tal officiella Facebook-grupper.
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i motion 2017/18:1606 yrkande 3 att programbolagens webbinnehåll inkluderas i sändningstillståndet. Sverigedemokraterna anser att det är problematiskt att programbolagens webbinnehåll inte granskas i dag eftersom sändningstillståndet inte omfattar webbverksamheten.
Utskottets ställningstagande
Programbolagens uppdrag beskrivs i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Bolagen styrs därtill av bl.a. yttrandefrihetslagen, radio- och tv-lagen (2010:696) och lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Utskottet vill betona att det, i ljuset av den medieutveckling och de problembeskrivningar som motionerna beskriver, är centralt att värna det höga förtroende som finns för programbolagen i dag. Därför är det viktigt att verksamheten även framöver får förutsättningar som främjar tilliten till radio och tv i allmänhetens tjänst.
Parlamentariska public service-kommittén har fått i uppdrag i tilläggsdirektiv att analysera programbolagens oberoende i relation till kommersiella medieaktörer och distributörer och bedöma om det finns ett behov av att förtydliga kraven på oberoende och integritet. Likaså ska kommittén, mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande om möjligheten för programbolagen att inom ramen för nuvarande reglering kunna tillgodoräkna sig verksamhet på internet (bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60), bedöma vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för ett sådant tillgodoräknande och analysera vilka konsekvenser ett sådant tillgodoräknande kan få, särskilt i avsaknaden av möjlighet att ställa krav eller villkor på det innehåll som tillhandahålls på internet. Här ska kommittén särskilt beakta granskningsnämnden för radio och tv:s självständighet vid myndighetsutövning och rättstillämpning (dir. 2017:73).
Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att frågorna utreds. Den medieutveckling som följer av den tekniska utvecklingen och hur denna utveckling påverkar det medieetiska systemet, ställer nya krav på lösningar som balanserar programföretagens oberoende med behovet av insyn och kontroll.
Mot bakgrund av pågående utredning avstyrker utskottet därmed motionerna 2017/18:1606 (SD) yrkande 3, 2017/18:1972 (M), 2017/18:1973 (M), 2017/18:1974 (M), 2017/18:1975 (M), 2017/18:2191 (M) yrkandena 1 och 5, 2017/18:2805 (M), 2017/18:2904 (M) och 2017/18:3318 (M) yrkandena 1 och 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör programverksamhet och journalistik med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
Motionerna
I motion 2017/18:2191 anför Maria Stockhaus och Camilla Waltersson Grönvall (båda M) att public service inte bör konkurrera med kommersiella aktörer (yrkande 3) och att public service-uppdraget bör renodlas (yrkande 4). Motionärerna menar att public service-kanalerna inte konkurrerar på samma villkor som de kommersiella aktörerna eftersom de inte är beroende av intäkter i samma utsträckning. Motionärerna menar vidare att framväxten av olika teknikplattformar ger en mångfald av aktörer som kan producera t.ex. underhållningsprogram och att public service-kanalerna därför, förutom nyheter, dokumentärer och barnprogram, bör få ett tydligt uppdrag att göra olika kulturevenemang tillgängliga.
Edward Riedl (M) yrkar i motion 2017/18:2875 att regeringen ser över möjligheterna att främja en rikstäckande public service och motverka ytterligare centralisering av programbolagen. Enligt motionären har allt fler lokala public service-stationer fått allt sämre villkor och svårare att täcka in stora områden. Detta leder enligt motionären till att rapporteringen blir lidande och riskerar att urholka syftet med att betala radio- och tv-avgiften. Vidare yrkar Edward Riedl (M) i motion 2017/18:3254 att regeringen utreder möjligheten att få fler journalister till lokala public service-redaktioner för att stärka nyhetsjournalistiken och den granskande journalistiken.
I motion 2017/18:3205 yrkar Lars Beckman (M) att staten upphandlar delar av radio- och tv-programmen i allmänhetens tjänst. Motionären menar att det är en naturlig process inom många samhällssektorer att upphandla varor och tjänster och att en större upphandling ger större mångfald. Vid en upphandling menar motionären att journalister skulle få en större arbetsmarknad och Sverige skulle få en större pluralism inom medieområdet.
Martin Kinnunen (SD) anför i motion 2017/18:3885 yrkande 2 att public service inte ska konkurrera med privata aktörer. Kinnunen menar att Sveriges Television i dag bl.a. producerar en lång rad kommersiella nöjesprogram som inte på något sätt är beroende av radio- och tv-avgifter eller skatt för att produceras.
Per Lodenius (C) yrkar i motion 2017/18:975 att regeringen ser över hur Åland och dess befolkning ska kunna ta del av Sveriges Televisions och Sveriges Radios sändningar, inklusive det som sänds via internet. Motionären anför att ett sätt att lösa den upphovsrättsliga problematiken vore att inkludera Åland i de förhandlingar som Sveriges Television sluter med omvärlden.
Per-Ingvar Johnsson (C) yrkar i motion 2017/18:1491 att uppdraget till Sveriges Television ska innefatta möjlighet för invånarna på Åland att ta del av hela utbudet i SVT Play. Motionären anför att Sveriges Television i samarbete med sin finska motsvarighet bör få i uppdrag att försök undanröja återstående upphovsrättsliga problem.
I motion 2017/18:3511 anför Johanna Jönsson (C) yrkande 2 att regeringen bör utreda hur ett säkerställande av minoritetsprogramutbudet kan utformas. Motionären menar att det inte behöver vara de tre programbolagen som garanterar minoritetsprogram, utan sådana program borde i princip kunna köpas upp i konkurrens mellan privata radio- och tv-kanaler.
Utskottets ställningstagande
Vad gäller frågan om eventuell centralisering av programbolagens redaktioner och vad det kan få för konsekvenser för rapportering och nyhetsjournalistik konstaterar utskottet att Sveriges Television enligt sina anslagsvillkor ska ha en decentraliserad organisation som skapar förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. Utskottet vill i det sammanhanget lyfta fram att Sveriges Television i dag har 34 lokala redaktioner, bl.a. som ett resultat av ändrade produktionssätt som möjliggör att resurser flyttas från teknik och utsändning till journalistisk verksamhet och att Sveriges Television bedriver ett publicistiskt projekt i samarbete med den lokala mediemarknaden för att hantera digitaliseringens inverkan på medieslagens närmande till varandra.
Utskottet noterar även att Parlamentariska public service-kommittén i enlighet med sina tilläggsdirektiv ska beskriva medieutvecklingens konsekvenser för radio och tv i allmänhetens tjänst och föreslå eventuella förändringar av innehållsuppdraget med utgångspunkten att nuvarande innehållsuppdrag i huvudsak är relevant utformat. Likaså ska kommittén föreslå hur ansvaret för utbudet på minoritetsspråk respektive teckenspråk ska formuleras för att bidra till ökad synlighet och relevans (dir. 2017:73).
Utskottet har tidigare behandlat frågan om utbudet av SVT Play på Åland (bet. 2015/16:KrU5, rskr. 2015/16:65) och då konstaterat att det är lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som reglerar hur verk får visas. Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram det arbete som pågår inom EU för att skapa en digital inre marknad där behandlingen pågår av bl.a. kommissionens förslag till förordning för att förbättra möjligheterna till gränsöverskridande distribution av radio- och tv-program inom EU.
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2017/18:975 (C), 2017/18:1491 (C), 2017/18:2191 (M) yrkandena 3 och 4, 2017/18:2875 (M), 2017/18:3205 (M), 2017/18:3254 (M), 2017/18:3511 (C) yrkande 2 och 2017/18:3885 (SD) yrkande 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om programinnehåll och exponering av alkohol i radio och tv i allmänhetens tjänst, fördjupad nordisk samverkan mellan programbolagen och digitalisering av svensk dagspress som riksdagen tagit ställning till relativt nyligen under mandatperioden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under mandatperioden (bet. 2015/16:KrU5 och bet. 2016/17:KrU7) avstyrkt motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor som motionsyrkandena nedan. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Utskottet anser därför att dessa motionsyrkanden kan beredas i förenklad form och avstyrker dem därmed.
Motion 2017/18:676 av Catharina Bråkenhielm och Jörgen Hellman (båda S)
I motionen yrkas om ett tillkännagivande till regeringen att göra en översyn av reglerna för hur alkohol exponeras i Sveriges Television.
Motion 2017/18:1606 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1
I motionen yrkas om ett tillkännagivande om fördjupad nordisk samverkan mellan programbolagen.
Motion 2017/18:1842 av Marie Granlund (S)
I motionen yrkas om ett tillkännagivande till regeringen att se över förutsättningarna för digitalisering och tillgängliggörande av svensk dagspress.
Motion 2017/18:3785 av Mikael Jansson och David Lång (båda SD) yrkande 2
I motionen yrkas om ett tillkännagivande att musik i Sveriges Radio AB ska vara svensk till minst 50 procent.
Motion 2017/18:3878 av Mikael Jansson (SD)
I motionen yrkas om ett tillkännagivande att en tredjedel av P3:s utbud ska vara riktat till äldre och att det ska göras till en del av ett villkor för finansieringen av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
|
Sändningstillstånd för Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB, punkt 2 (SD) |
av Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1606 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 3,
bifaller delvis motion
2017/18:2805 av Lars Beckman (M) och
avslår motionerna
2017/18:1972 av Edward Riedl (M),
2017/18:1973 av Edward Riedl (M),
2017/18:1974 av Edward Riedl (M),
2017/18:1975 av Edward Riedl (M),
2017/18:2191 av Maria Stockhaus och Camilla Waltersson Grönvall (båda M) yrkandena 1 och 5,
2017/18:2904 av Edward Riedl (M) och
2017/18:3318 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
De senaste åren har public services vara eller icke vara debatterats frekvent. För Sverigedemokraterna är det självklart och viktigt att public service finns kvar då det är att betrakta som ett allmänintresse som fortsatt ska arbeta med att förmedla kvalitativ samhällsinformation och ett brett utbud av svensk och nordisk film- och tv-produktion till svenska folket.
Att riva upp, avskaffa eller detaljstyra politiskt ligger inte för Sverigedemokraterna, men att återskapa tilliten mellan allmänhet och public service är desto viktigare att kämpa för. Därför behöver sändningstillstånd och granskningsfunktioner reformeras.
I dag berör inte sändningstillståndet webbverksamheterna och därmed granskas inte heller programbolagens webbinnehåll av granskningsnämnden för radio och tv. Sverigedemokraterna anser att detta är problematiskt.
Sverigedemokraterna vill att mer av det innehåll som public service publicerar ska kunna granskas eftersom programbolagens hemsidor innehåller mycket som vanliga tv-sändningar inte innehåller, t.ex. textavsnitt intill programinslag. Detta material bör givetvis kunna granskas utifrån programbolagens uppdrag om saklighet och opartiskhet.
Vi anser att regeringen snarast bör ta fram ett förslag på hur programbolagens webbtjänster ska kunna inkluderas i sändningstillståndet.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett avskaffande av radio- och tv-avgiften och hur denna kan ersättas med en public service-avgift på skattsedeln och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort allt ekonomiskt stöd till media, SVT och Sveriges Radio och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av reglerna för hur alkohol exponeras i SVT och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur Åland och dess befolkning ska kunna ta del av hela Sveriges Televisions och Sveriges Radios utbud, inklusive det som sänds via internet, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skattefinansierad radio- och tv-avgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdraget till Sveriges Television bör innefatta möjlighet för invånarna på Åland att ta del av hela utbudet i SVT Play och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa licenssystemet som finansieringsform för public service-tv och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fördjupad nordisk samverkan mellan public service-bolagen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera public service-bolagens webbinnehåll i sändningstillståndet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för digitalisering och tillgängliggörande av svensk dagspress och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över public services möjlighet att använda licenspengar till att konkurrera ut traditionella medier på plattformar som inte omfattas av sändningstillståndet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en granskning av och förtydliga regelverket kring SVT:s sändningstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av användandet av SVT:s licenspengar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över SVT:s sändningstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa grundförutsättningarna för public service, dvs. dess oberoende och självständighet, och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att public service inte bör konkurrera med kommersiella aktörer och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att public service-uppdraget som sådant bör renodlas och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen framöver ska sträva efter att formulera public service-bolagens uppdrag på ett sätt som inte begränsar deras uppdrag till specifika tekniska distributionskanaler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statliga mediers anslutning till det pressetiska systemet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja en rikstäckande public service och motverka ytterligare centralisering av public service-företagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge de som betalt tv-avgiften en personlig kod som gör det möjligt att ta del av de program som sänds inom ramen för public service och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ett införande av ett separat regelverk för public service-företagens affärer med onlinetjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa tv-avgiften och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör upphandla delar av tv- och radioprogrammen i allmänhetens tjänst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa tv-licensen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att få ut fler journalister till lokala public service-redaktioner ute i landet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bättre granskning för public service och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka verksamheter som ska ligga inom public services uppdrag och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över ekonomin för public service med målet att halvera kostnaden och därmed sedan kunna halvera tv-avgiften och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en förändring av det svenska public service-systemet ska göras och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett säkerställande av minoritetsprogramutbudet kan utformas och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en försäljning av Utbildningsradion, Sveriges Television och Sveriges Radio kan ske och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Radiotjänst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utreda vilka åtgärder som lämpligast bör vidtas för att kunna reformera finansieringen av public service och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att musik i Sveriges Radio ska vara svensk till minst 50 procent och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en tredjedel av P3:s utbud bör vara riktat till äldre och att det bör göras till en del av ett villkor för finansieringen av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att public service ska finansieras inom ramen för statsbudgeten och inte genom skatt och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att public service inte ska konkurrera med privata aktörer och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försäljning av SVT och Sveriges Radio P3 bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
[1] Anna Hagwall har lämnat sitt parti sedan valet 2014. Ledamoten sitter i riksdagen utan partibeteckning.