|
|
Idrott, friluftsliv och folkbildning
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 om idrott, friluftsliv och folkbildning. Utskottet bereder några av yrkandena i förenklad form.
I betänkandet finns 16 reservationer (M, SD, C, L, KD).
Behandlade förslag
Ca 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Fritidsbanker och parasportotek
Idrottens betydelse för folkhälsan
Kunskap om fjällvärlden och fjällsäkerhet
Strategi för svensk friluftsnäring
Ökade insatser för undervisning i tyska
Enklare tolkutbildningar och en myndighet för språk- och teckenspråkstolkning
2.Barnrättsperspektivet, punkt 2 (M)
5.Fritidsbanker och parasportotek, punkt 4 (SD)
6.Fritidsbanker och parasportotek, punkt 4 (C)
10.Integration och asylboende, punkt 6 (M, C, L, KD)
11.Antidopningsorganisation, punkt 7 (M)
13.Idrottens betydelse för folkhälsan, punkt 9 (M, C, L, KD)
14.Osunda kroppsideal, punkt 10 (M)
16.Idrott på fritidshem, punkt 12 (M)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Idrott
|
1. |
Måluppfyllelse |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1926 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 1 och
2017/18:2899 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 9.
Reservation 1 (L)
|
2. |
Barnrättsperspektivet |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 7.
Reservation 2 (M)
|
3. |
Inkludering |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:674 av Eva-Lena Jansson och Matilda Ernkrans (båda S) yrkande 2,
2017/18:1926 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 5,
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6 och
2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 49.
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (L)
|
4. |
Fritidsbanker och parasportotek |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:672 av Pyry Niemi och Gustaf Lantz (båda S),
2017/18:1608 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 5 och
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7.
Reservation 5 (SD)
Reservation 6 (C)
|
5. |
Jämställdhet |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:436 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2,
2017/18:1917 av Eva-Lena Jansson (S),
2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 4,
2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 12 och
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9.
Reservation 7 (M)
Reservation 8 (C)
Reservation 9 (L)
|
6. |
Integration och asylboende |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:2331 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–3,
2017/18:3067 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2 och
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6.
Reservation 10 (M, C, L, KD)
|
7. |
Antidopningsorganisation |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:850 av Mattias Ottosson (S),
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 2 och
2017/18:3132 av Saila Quicklund (M) yrkande 1.
Reservation 11 (M)
|
8. |
Matchfixning |
Riksdagen avslår motion
2017/18:1607 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2.
Reservation 12 (SD)
|
9. |
Idrottens betydelse för folkhälsan |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1926 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 3 och
2017/18:3067 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 3.
Reservation 13 (M, C, L, KD)
|
10. |
Osunda kroppsideal |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 1 och
2017/18:3132 av Saila Quicklund (M) yrkande 7.
Reservation 14 (M)
|
11. |
Äldrelyft |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 3.
Reservation 15 (M)
|
12. |
Idrott på fritidshem |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 8 och
2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 13.
Reservation 16 (M)
|
13. |
OS |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1879 av Mathias Tegnér m.fl. (S) och
2017/18:3485 av Per Åsling och Helena Lindahl (båda C).
|
14. |
Arenabyggen |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3012 av Rasmus Ling (MP).
|
15. |
Legitimerad tränare |
Riksdagen avslår motion
2017/18:2562 av Lotta Olsson (M).
Friluftsliv
|
16. |
Kunskap om fjällvärlden och fjällsäkerhet |
Riksdagen avslår motion
2017/18:1774 av Johan Hultberg (M) yrkande 1.
|
17. |
Strategi för svensk friluftsnäring |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3075 av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) yrkande 1.
Folkbildning
|
18. |
Stöd till folkbildningen |
Riksdagen avslår motion
2017/18:153 av Said Abdu (L) yrkande 3.
|
19. |
Ökade insatser för undervisning i tyska |
Riksdagen avslår motion
2017/18:3744 av Sofia Damm (KD) yrkande 3.
|
20. |
Enklare tolkutbildningar och en myndighet för språk- och teckenspråkstolkning |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:52 av Lars-Axel Nordell (KD) yrkande 2 och
2017/18:2585 av Lotta Olsson (M).
Förenklad beredning
|
21. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:153 av Said Abdu (L) yrkande 2,
2017/18:174 av Jeff Ahl och Angelika Bengtsson (båda SD),
2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkande 3,
2017/18:699 av Hannah Bergstedt m.fl. (S) yrkandena 1–3,
2017/18:1255 av Finn Bengtsson (M) yrkandena 1 och 2,
2017/18:1730 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 4,
2017/18:2005 av Helena Bouveng (M),
2017/18:2062 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2,
2017/18:2316 av Lotta Finstorp och Lars Beckman (båda M),
2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 3 och 5,
2017/18:3067 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5,
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 7, 11 och 12,
2017/18:3215 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 20,
2017/18:3271 av Mikael Jansson och Roger Richtoff (båda SD),
2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 5 och
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 9.
Stockholm den 15 februari 2018
På kulturutskottets vägnar
Olof Lavesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M), Gunilla Carlsson (S), Peter Johnsson (S), Cecilia Magnusson (M), Agneta Gille (S), Aron Emilsson (SD), Saila Quicklund (M), Anna Wallentheim (S), Per Lodenius (C), Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M), Christina Örnebjär (L), Vasiliki Tsouplaki (V), Roland Utbult (KD), Ida Karkiainen (S), Mattias Vepsä (S) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
I betänkandet behandlar utskottet 67 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18 som gäller idrott, friluftsliv och folkbildning. 24 motionsyrkanden bereds i förenklad form.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som tar upp idrottsrörelsens självständighet kontra statens rimliga krav på måluppföljning.
Jämför reservation 1 (L).
Motionerna
Bengt Eliasson m.fl. (L) framhåller i motion 2017/18:1926 att det är viktigt att upprätthålla ett implicit kontrakt mellan den självständiga idrottsrörelsen och staten med dess rimliga krav på måluppföljning och utvärdering. Det handlar enligt motionärerna om en respekt för båda sidors olika roller och ett ömsesidigt ansvarstagande. Detta bör enligt motionärerna hanteras via formella skriftliga överenskommelser och en kontinuerlig dialog (yrkande 1).
Bengt Eliasson m.fl. (L) anser i motion 2017/18:2899 att regeringen bör ta initiativ till dialog med idrottsrörelsen om hur den arbetar för att nå målen för statens stöd till idrotten (yrkande 9).
Bakgrund
I såväl riksdagsbeslutet 1999[1] som riksdagsbeslutet 2009[2] fastställdes den principiella ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen som innebär att staten anger de mål och syften som staten har med sin bidragsgivning medan Riksidrottsförbundet (RF) fördelar statsbidrag till idrottsverksamhet i enlighet med vad regeringen bestämmer. Idrottsrörelsen formulerar själv målen för sin verksamhet.
I proposition 1998/99:107 angavs bl.a.
Idrottsrörelsen bör själv, inom de ramar som staten sätter upp, ta ansvar för fördelningen av statsbidraget. I detta ligger även att ta ansvar för administration, organisation samt uppföljning av hur bidraget används. Regeringen anser till skillnad mot Idrottsutredningen att staten som bidragsgivare inte till någon del skall ställa upp mål för idrottsrörelsens egen verksamhet. Detta skall göras av idrottsrörelsen själv. Staten skall däremot ställa upp mål och riktlinjer för sin bidragsgivning.
Denna grundläggande princip för ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen är ändamålsenlig. Genom att ange syftet med bidragsgivningen anger staten en viljeinriktning för vad staten förväntar sig att bidraget främst skall leda till. Däremot föreskrivs inte hur detta skall gå till.
Idrottsrörelsen skall vara fri och självständig. Däremot är det statens ansvar att, gentemot såväl idrottsrörelsen som samhället i övrigt, vara tydlig i fråga om vad staten vill uppnå med statsbidraget.
Statens utgifter styrs av politiska mål och den förvaltningspolitiska processen kräver offentlig insyn och kontroll. Dessa mål och offentlighetskrav måste balanseras mot idrottsrörelsens självklara rätt att var fri och oberoende. Statens bidrag måste därför utformas på ett sådant sätt så att det stödjer och stimulerar sådan verksamhet som ideella organisationer i demokratisk ordning fattat beslut om.
Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har i april 2017 lämnat rapporten Statens idrottspolitiska mål – en uppföljning och inriktning på barn och ungdomar[3]. I den uppger gruppen:
KrU:s uppföljnings- och utvärderingsgrupp konstaterar att det behövs en översyn av statens stöd till idrottsrörelsen. Å ena sidan syftar statens idrottspolitik till att stödja en fri och självständig idrottsrörelse. Å andra sidan ska statens bidragsgivning till idrotten grundas på förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet. Statsbidragets syfte är enligt förordningen att stödja verksamheter som bl.a. bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse för motion och idrott och syftar till att ge flickor och pojkar respektive kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet.
Gruppen konstaterar att staten har delegerat ansvaret för att fördela bidrag till idrotten till idrottsrörelsen som ska fördela statliga bidrag i enlighet med vad regeringen bestämmer. Varken den nuvarande regeringen eller tidigare regeringar har dock säkerställt att den fördelning av bidragen som har gjorts också har genomförts med utgångspunkt från de mål och syften som är fastställda för bidragsgivningen. Enligt gruppens mening aktualiserar detta frågor om såväl statens styrning av stödet till idrottsrörelsen som anslagsposternas utformning och villkor för statsbidraget. Gruppen konstaterar att idrotten är fri och självständig men att detta inte hindrar att staten ska ställa villkor för de statliga medlens användning. Staten ska vidare följa upp resultatet och vidta åtgärder när villkoren inte uppfylls. Enligt gruppens mening behöver anslagen, anslagsposterna och anslagsvillkoren utformas på ett sådant sätt att man säkerställer att endast barn- och ungdomsidrott som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv får bidrag. Ett sätt att skapa bättre förutsättningar för att följa upp det statliga stödet är att tydliggöra anslagsvillkoren.
Idrottsministern Annika Strandhäll har i svar på interpellation 2017/18:102 den 28 november 2017 om utvärderingen av statens idrottspolitiska mål angett bl.a. följande:
Herr talman! Saila Quicklund har frågat mig hur jag avser att agera för att regeringens rapportering till riksdagen om statens stöd till idrotten ska kunna förbättras samt hur jag avser att agera för att barnrättsperspektivet ska kunna följas upp bättre inom idrotten.
Låt mig börja med att tacka för den idrottspolitiska rapport som kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har lämnat. Det är bra att idrottspolitik debatteras och diskuteras, och i den dialog jag för med idrotten om en förbättrad användning av det statliga idrottsstödet är rapporten ett värdefullt underlag. Som regeringen ger uttryck för i budgetpropositionen behöver även idrottsrörelsen beakta och ta till sig av kritiken.
När det gäller rapportens bedömning att regeringens rapportering till riksdagen behöver förbättras vill jag dock framhålla att regeringen följer den av riksdagen beslutade ordningen för uppföljning och återrapportering av statens stöd till idrotten.
Denna ordning innebär att Centrum för idrottsforskning, CIF, ansvarar för att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens idrottsstöd.
Uppföljningen består av en fortlöpande bevakning av det statliga idrottsstödets betydelse utifrån ett antal indikatorer, fördjupade analyser och kompletterande forskning samt bevakning av forskningsresultat med relevans för statens stöd till idrotten.
Med detta sagt tar jag till mig rapportens bedömning och strävar efter att ytterligare förbättra rapporteringen till riksdagen.
Samtidigt tror jag att vi måste vara ödmjuka inför att resultatredovisning för verksamheter inom idrotten, trossamfunden och det övriga föreningslivet inte rakt av kan jämföras med annan statlig resultatredovisning.
För regeringen är det självklart att barnrättsperspektivet ska genomsyra alla politikområden och att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.
Barnrättsperspektivet har varit föremål för flera uppföljningsuppdrag till CIF. I 2012 års uppdrag skulle CIF specifikt bedöma om någon del av statsbidraget går till idrottsverksamhet som inte ser till barnets bästa och inte är tillgänglig för alla i enlighet med barnkonventionen.
Jag kan konstatera att kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp i sin rapport inte har uppmärksammat detta specifika uppdrag.
CIF:s slutsats var att det råder en konflikt mellan idrottsrörelsens decentraliserade styrmodell och Riksidrottsförbundets möjlighet att upprätthålla ett barnrättsperspektiv i barn- och ungdomsidrotten.
Riksidrottsförbundet är enligt min bedömning väl införstått med denna konflikt, och jag förutsätter att förbundet tar detta i beaktande i den pågående översynen av stödformer, i framtagandet av en etisk kod och i inrättandet av en idrottens ombudsman.
För mig som ansvarig minister är detta en självklar fråga att bevaka.
- - -
Det är samma sak med de knapphändiga anslagsvillkoren, och detta är i grunden en följd av någonting som det inte har rått någon särskilt partiskiljande uppfattning om, nämligen att idrottsrörelsen ska vara fri och självständig och själv slå fast målen för sin verksamhet och att statens roll bara är att ange mål och syften med det statliga stödet. Det är den här retoriken som egentligen utgör hela grunden för den statliga idrottspolitik som riksdagen har beslutat om.
Självfallet hör jag när jag säger detta den uppenbara konflikten mellan vårt intresse av statlig styrning och kontroll och idrottens självständighet, som också är någonting som vi som stat värnar.
Vi har försökt lösa denna konflikt genom det implicita kontrakt som bygger på att vi ska ha en nära och förtroendefull dialog. Vi har också uppföljning som handlar om det arbete som CIF gör, där vi pekar ut områden. Nu senast har vi pekat ut att jämställdhet är ett sådant område som ska följas upp.
Jag upplever att det i den dialog som förs med RF – jag vet ju att ni bland annat hade ett seminarium i riksdagen med ett spännande upplägg – också finns en insikt hos Riksidrottsförbundet och i idrottsrörelsen om att det finns områden där man inte har lyckats tillräckligt väl, vilket ni också pekar på i er rapport, och att det finns tydliga ambitioner att förbättra sig inom de områdena.
Riksidrottsförbundet (RF) har med anledning av motionsyrkandena angett bl.a. följande:
RF lämnar varje vår sin årsredovisning samt en särskild rapport där innehållet är preciserat i enlighet med de riktlinjer som finns för aktuellt budgetår. Därutöver redovisar RF andelen som idrottar till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) samt stora delar av de indikatorer som CIF använder sig av.
Centrum för idrottsforskning gör en årlig uppföljning av statens stöd till idrotten som redovisar dels utvecklingen på fem målområden och 22 indikatorer, dels en fördjupad uppföljning kring ett eller flera av regeringen utpekade områden.
RF har vidare kontinuerlig dialog med regeringen både med statsråd och den övriga politiska ledningen om statens mål med idrottspolitiken, hur idrottsanslaget nyttjas och områden som behöver utvecklas.
Utskottets ställningstagande
Frågan om den principiella ansvarsfördelningen mellan staten och idrottsrörelsen samt frågan om hur arbetet med att nå målen för statens stöd till idrotten ska redovisas är, som framgår ovan och som motionärerna tar upp, ämnen som varit uppe till diskussion. Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp, vars rapport om barn- och ungdomsidrott utskottet står bakom, har som framgår ovan konstaterat att idrotten är fri och självständig men att detta inte hindrar staten från att ställa villkor för de statliga medlens användning samt följa upp resultatet och vidta åtgärder när villkoren inte uppfylls.
Motionärerna efterlyser en dialog mellan regeringen och idrottsrörelsen i dessa frågor, och som framgår ovan förs en sådan dialog kontinuerligt. Utskottet förutsätter att arbetet med dessa frågor och dialogen fortsätter på ett konstruktivt sätt och anser att motionerna inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2017/18:1926 (L) yrkande 1 och 2017/18:2899 (L) yrkande 9 avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkande om att idrottsrörelsen bör utbildas i barnrättsfrågor med hänvisning till det arbete som bedrivs i dessa frågor.
Jämför reservation 2 (M).
Motionen
Olof Lavesson m.fl. (M) påtalar i motion 2017/18:3072 att idrotten gör fantastiska insatser för barn och ungdomar, men att det finns unga som blir illa behandlade och utsätts för orimliga krav, pennalistiskt ledarskap och i vissa fall övergrepp. För att förhindra att detta sker behöver idrottsrörelsen utbildas i barnrättsfrågor, och regeringen bör enligt motionärerna utreda hur ett sådant arbete skulle kunna se ut (yrkande 7).
Bakgrund
Sedan 2015 pågår ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete inom svensk idrott: arbetet med Strategi 2025 med ett livslångt idrottande som mål. En stor del i det arbetet är enligt Riksidrottsförbundet (RF) att se över sättet på vilket RF bedriver barn- och ungdomsidrott. Det handlar om att stärka barnrättsperspektivet genom att utforma tävling och träning på ett sätt som är anpassat efter just barn och inte efter vuxnas normer så som varit vanligt tidigare.
Enligt RF har det under våren 2017 tagits många initiativ och beslut av idrottsrörelsen för att säkra tryggheten för barn och ungdomar. Företrädare för RF har också enligt RF varit aktiva i medier och uppmanat till öppen diskussion och dialog om vad idrottsrörelsen tillsammans ska göra och vad som behöver bli bättre. RF, specialidrottsförbunden och många föreningar arbetar enligt RF med frågan om barnrättsperspektiv, och det finns bl.a. en handlingsplan, policy samt utbildnings- och samtalsmaterial som stöd till föreningarna kring dessa frågor.
Vid riksidrottsmötet i Karlstad våren 2017 biföll riksidrottsstämman riksidrottsstyrelsens förslag om ett antal insatser i syfte att stärka barnrättsperspektivet inom idrotten.
De beslut som fattades vid riksidrottsmötet innebär följande åtgärder.
– Etisk kod för svensk idrott tas fram i syfte att förstärka och konkretisera idrottsrörelsens värdegrund.
– Förutsättningarna ses över för att inrätta en visselblåsarfunktion vars uppgift ska vara att ge personer som har kunskap om oegentligheter inom föreningar, förbund eller andra anslutna verksamheter möjligheter att förmedla detta anonymt.
– Idrottens ombudsman inrättas som ska verka rådgivande och stödjande gentemot föreningar, specialidrottsförbund och andra inom idrotten när det gäller värdegrundsområdet samt som har särskild rätt att föra talan i bestraffningsärenden.
– Idrottens bestraffningsregler ses över så att förseelser mot barn och ungdomar, som inte är kopplade till själva tävlingsmomentet, dvs. t.ex. övergrepp, trakasserier och andra handlingar som inte går i linje med svensk idrotts värdegrund och som kan vara utsträckta i tid regleras ur ett barnrättsperspektiv.
RF har tillsatt sakkunniga i barn- och ungdomsidrott i samtliga 19 idrottsdistrikt över hela landet. Som förening, ledare, förälder eller barn kan man vända sig till dem för råd och stöd. RF har också inlett ett samarbete med Barnens rätt i samhället Barnens rätt i samhället (Bris) för att stärka barns rättigheter inom idrotten.
RF har uppgett att arbetet med att ta fram en etisk kod pågår och att en etisk kod sannolikt kommer att beslutas under 2018. Likaså pågår arbetet med att inrätta idrottens ombudsman samt visselblåsarfunktioner, och förhoppningen är enligt RF att även de ska vara på plats under 2018.
Enligt RF har de vidare förstärkt sitt interna arbete med en trygg idrott, bl.a. har resurspersoner anställts, och det pågår ett arbete med att uppdatera det befintliga utbildningsmaterialet Skapa trygga idrottsmiljöer för barn och ungdomar, som ska stötta föreningarna i att arbeta med frågor kopplade till barnrättsperspektivet. Checklistor som ska stötta föreningar, såväl i det förebyggande arbetet som ifall något inträffar, håller också enligt RF på att tas fram som ett stöd till föreningarna. Checklistor och uppdaterat utbildningsmaterial beräknas enligt RF vara klara under 2018.
Idrottsministern Annika Strandhäll har i svar på interpellation 2017/18:109 den 28 november 2017 om övergrepp inom idrotten angett bl.a. följande:
Dock upplever jag att många myndigheter och inte minst RF under senare år har jobbat mycket aktivt med frågorna. Det har tagits fram omfattande och kunskapsbaserade vägledningar. Det är oerhört viktigt att idrotten arbetar brett och inte sluter sig inåt.
- - -
Inom idrotten måste de självklart själva också arbeta med dessa frågor. För precis som Saila Quicklund säger är det utifrån vad hon beskriver otroligt viktigt att ännu mer görs. Barnkonventionen är inte tillräckligt känd, och de värderingsfrågor som ska styra detta är inte tillräckligt kända. Där måste också Sisu och den samlade idrottsrörelsen själva bedriva ett arbete.
Regeringen har å sin sida varit väldigt tydlig med att den är på väg att göra barnkonventionen till lag. Så sent som i början av sommaren antog regeringen en uppdaterad handlingsplan till skydd för barn mot bland annat människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Vi arbetar väldigt aktivt med de här frågorna på många olika sätt…
I vårt samhälle som helhet är det även fortsatt nolltolerans när det gäller det här. Vi måste arbeta på många olika nivåer och plan för att säkerställa detta. Det är alldeles utmärkt att den utvärdering som är gjord också belyser frågan och ytterligare driver på den framåt…
Det finns myndigheter, polis och socialtjänst liksom andra fristående organisationer som gör och som ska göra detta. Det är till dem man ska vända sig i de fall då sådant här förekommer. Det finns ett samarbete mellan olika aktörer för att stävja, förebygga och agera när saker som dessa kommer upp på bordet.
Samtidigt uppskattar jag, vilket jag sa tidigare, att Riksidrottsförbundet steppar upp ytterligare efter den senaste RF-stämman. Det gäller både den etiska koden inom idrotten och genom inrättandet av en idrottens ombudsman. Vi får se hur detta faller ut. Vi måste jobba på många olika sätt. Framför allt ska det om något som detta förekommer inte hanteras av idrottsrörelsen själv utifrån ett eget regelverk, utan det ska hanteras i samhället som alla andra brott som begås.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan pågår ett förändrings- och utvecklingsarbete inom svensk idrott med ett livslångt idrottande som mål, där sättet på vilket idrottsrörelsen bedriver barn- och ungdomsidrott är en fråga som är i fokus. Vidare togs som framgår ovan flera beslut på riksidrottsmötet våren 2017 för att stärka barns rättigheter inom idrotten. För att nå en trygg idrott har RF dessutom anställt ytterligare resurser, och genomför uppdateringar av sitt befintliga utbildningsmaterial för att skapa trygga idrottsmiljöer för barn kopplade till barnrättsperspektivet.
Med hänsyn till det fokus på barnrättsperspektivet som nu finns inom idrotten och det arbete som bedrivs i dessa frågor med bl.a. ett uppdaterat utbildningsmaterial anser utskottet att motion 2017/18:3072 (M) yrkande 7 till viss del får anses tillgodosett. Motionen avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om inkludering med hänvisning till Centrum för idrottsforsknings pågående analys av jämlikheten inom idrotten.
Jämför reservation 3 (C) och 4 (L).
Motionerna
Eva-Lena Jansson och Matilda Ernkrans (båda S) framhåller i motion 2017/18:674 att det bör säkerställas att hinder på grund av funktionsvariation, ekonomiska eller sociala faktorer undanröjs så att alla barn, inte bara några, ska få möjlighet att prova på och få utöva idrott (yrkande 2).
I motion 2017/18: 3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) framhålls att ridsport ska vara tillgängligt för alla (yrkande 49).
Per Lodenius m.fl. (C) framhåller i motion 2017/18:3761 vikten av att ett brett idrottsliv främjas i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler (yrkande 6).
Bengt Eliasson m.fl. (L) anser i motion 2017/18:1926 att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten om hur de följer riksdagens uppsatta mål och överväga en öronmärkning av stöd till idrott för personer med funktionsnedsättning (yrkande 5).
Bakgrund
Syftet med statsbidraget är enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet, att statsbidraget ska stödja verksamhet som bl.a. gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion.
RF antog idrottens idéprogram Idrotten vill på RF-stämman 1995 (uppdaterat 2009). Enligt programmet ska alla som vill ha rätt att vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar.
RF har med anledning av motionerna angett bl.a. följande:
År 2015 beslutade RF-stämman om Strategi 2025 som innebär en ny inriktning för svensk idrott där fokus ligger på det livslånga idrottandet.
Inom ramen för strategin är målsättningen att bredda verksamheten så att fler känner sig välkomna, att fler stannar längre och att fler vill idrotta. För att nå dit krävs en hel del förändringar. Det handlar bland annat om att se över synen på träning och tävling så att även de som deltar inom idrotten med målet att ha roligt, må bra eller för gemenskapen ska finna att verksamheten tilltalar dem. Det handlar även om att se över eventuella t.ex. faktorer som ekonomiska och funktionsvariationer som i dag upplevs som ett hinder för vissa att delta.
Ett viktigt arbete för att sänka de ekonomiska trösklarna att delta i idrotten är att sänka kostnaderna för utrustning, t.ex. genom att erbjuda möjligheten att kunna låna utrustning. På flera ställen i landet finns redan den möjligheten genom t.ex. Fritidsbanken och sportotek. Riksidrottsförbundet har inlett ett samarbete med Fritidsbanken för att utveckla verksamheten, skapa ett långsiktigt lokalt engagemang och möjliggöra för fler att börja idrotta. Målet är enligt RF att kunna bredda Fritidsbanken så att de även kan erbjuda att låna ut utrustning för personer med funktionsvariationer. RF är väl medveten om att funktionsnedsatta är en underrepresenterad grupp inom idrottsrörelsen, runt 4–5 procent av Sveriges funktionsnedsatta är medlemmar i en idrottsförening mot över 50 procent av övriga. RF stödjer arbetet med att paraidrott ska ”hitta hem” till det specialidrottsförbund som hanterar annan verksamhet inom respektive idrott, t.ex. bordtennis för funktionsnedsatta ska organiseras av Svenska Bordtennisförbundet. Stödet innebär bl.a. att Parasportförbundet under en övergångsperiod får ett särskilt stöd för att möjliggöra att Parasportförbundet tar rollen som ett gemensamt kompetenscenter för idrott för personer med funktionsnedsättning och att de specialidrottsförbund som vill ta över den paraidrott som i dagsläget sorterar under Parasport Sverige ges ekonomiska förutsättningar för detta, genom ett särskilt övergångsstöd.
Riksdagen gjorde ett tillkännagivande i mars 2017 om att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten kring ökad måluppfyllelse så att fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet.[4]
Med anledning av tillkännagivandet anger regeringen att de har haft en dialog med idrotten kring ökad måluppfyllelse så att fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås och inkluderas i idrottsverksamhet. Dialogen har enligt regeringen även innefattat andra frågor av betydelse för funktionshindrades idrottande.
Centrum för idrottsforskning (CIF) har fått i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av jämlikheten inom idrotten. CIF ska bl.a. titta på hur idrottandet skiljer sig över landet, hur människors ekonomiska och sociala förutsättningar påverkar idrottandet samt även föra fram goda exempel. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 maj 2019.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan är syftet med statens stöd till idrotten att stödet ska ge lika förutsättningar och göra det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion. Mätningar och studier visar att vi är långt ifrån där. Utskottet välkomnar därför det förändrings- och utvecklingsarbete som pågår inom svensk idrott med ett livslångt idrottande som mål, där målsättningen bl.a. är att bredda verksamheten så att fler känner sig välkomna och vill idrotta, att fler stannar längre och att fler kan idrotta, bl.a. genom att sänka de ekonomiska trösklarna för att delta i idrott. Utskottet följer noga detta arbete och avvaktar samtidigt resultatet av det uppdrag som CIF har fått att genomföra en fördjupad analys av jämlikheten inom idrotten och bl.a. titta på hur idrottandet skiljer sig över landet samt hur människors ekonomiska och sociala förutsättningar påverkar idrottandet. Utskottet vill inte föregripa resultatet av CIF:s uppdrag och avstyrker därför motionerna 2017/18:674 (S) yrkande 2, 2017/18:1926 (L) yrkande 5, 2017/18:3761 (C) yrkande 6 och 2017/18:3855 (C) yrkande 49.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om nationella riktlinjer för fritidsbanker och ett nationellt parasportotek.
Jämför reservation 5 (SD) och 6 (C).
Motionerna
Pyry Niemi och Gustaf Lantz (båda S) framhåller i motion 2017/18:672 att många barn exkluderas från vissa idrotter på grund av höga kostnader. Motionärerna vill råda bot på detta och anser att det, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), bör tas fram nationella riktlinjer för att införa fritidsbanker i landets samtliga kommuner.
Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) vill i motion 2017/18:1608 att det ska göras en nationell bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga behov i syfte att upprätta ett nationellt parasportotek (yrkande 5).
Även Per Lodenius m.fl. (C) anser i motion 2017/18:3761 att förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrusningsbibliotek bör utredas (yrkande 7).
Bakgrund
På flera ställen i landet finns det möjlighet att låna utrustning till såväl fritidsaktiviteter som organiserade idrottsaktiviteter, som t.ex. skidor, skridskor, inlines och fotbollsskor. Detta sker genom Fritidsbanken och sportotek. Utrustningen som lånas är begagnad och har skänks av privatpersoner, företag och organisationer. Alla kan låna och allt är gratis. Fritidsbanken är en egen organisation, och vem eller vilka som startar Fritidsbanken lokalt ser olika ut från kommun till kommun. Oftast är det en sammanslutning av intressenter såsom lokala idrottsföreningar, kommunen, Svenska kyrkan och andra organisationer. Ett alternativ till Fritidsbanken är sportotek. RF inledde 2016 ett samarbete med Fritidsbanken för att utveckla verksamheten och skapa ett långsiktigt lokalt engagemang samt möjliggöra för fler att börja idrotta. RF har via Idrottslyftet satsat 1,6 miljoner kronor för 2016 och 2017, och samarbetet kommer enligt RF att fortsätta på samma sätt 2018. Ambitionen är enligt RF att Fritidsbanken ska finnas på så många platser som möjligt. RF uppger att de gärna ser att parasportutrustning inkluderas i Fritidsbanken och sportotek. Under 2016 gjordes mer än 23 000 utlån, 33 personer var anställda, 81 personer arbetstränade/praktiserade på Fritidsbanken och 23 personer arbetade ideellt.
Den 10 september 2017 genomfördes Ge-bort-till-sport-dagen då 29 ton sport- och fritidsutrustning samlades in på 57 orter i Sverige. Den insamlade utrustningen skänktes till Fritidsbanken.
Kronprinsessparets stiftelse har beslutat om ett bidrag till Fritidsbanken för 2018 på 300 000 kronor. Stiftelsen delar årligen ut anslag till projekt som verkar för god hälsa och stärkt gemenskap bland barn och unga i Sverige.
Utskottets ställningstagande
En del i arbetet med att sänka trösklarna för att delta i idrott är att se till att kostnaderna för idrottsutrustning minskar. Utskottet anser att fritidsbankerna här fyller en viktig funktion och ser positivt på att bl.a. RF stödjer denna verksamhet. RF:s ambition är som framgår ovan att fritidsbanker, gärna med parasportutrustning, ska finnas på så många platser som möjligt. Utskottet stöder denna ambition och avser att fortsätta att följa arbetet. Utskottet anser att motionerna 2017/18:672 (S), 2017/18:1608 (SD) yrkande 5 och 2017/18:3761 (C) yrkande 7 inte bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därmed dessa.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om jämställdhet med hänvisning till Centrum för idrottsforsknings pågående analys av jämställdheten inom idrotten.
Jämför reservation 7 (M), 8 (C) och 9 (L).
Motionerna
Eva-Lena Jansson (S) anser i motion 2017/18:1917 att de idrottspolitiska målen behöver ett tydligare jämställdhetsperspektiv och att ytterligare krav bör ställas på hur dessa mål ska uppnås.
Cecilia Widegren (M) poängterar i motion 2017/18:2322 vikten av en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet (yrkande 4).
Jessica Polfjärd m.fl. (M) anser i motion 2017/18:3182 att regeringen bör initiera en utredning som belyser hur ekonomiska medel fördelas kopplat till kön och komma med förslag för att stärka jämställdheten inom svensk idrott. I det sammanhanget bör enligt motionärerna även en särskild översyn göras av hur tjejer med invandrarbakgrund kan stimuleras till att delta i idrott i större utsträckning (yrkande 12).
Annika Qarlsson m.fl. (C) efterfrågar i motion 2017/18:3789 en bred analys av vad som hindrar jämställd idrott. Utifrån den analysen kan sedan enligt motionärerna RF få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott (yrkande 8). I samma motion yrkande 9 anser motionärerna att det bör göras en nationell jämförelse som redovisar hur mycket medel som kommunerna fördelar till barn- och ungdomsidrott samt hur fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor.
Robert Hannah (L) vill i motion 2017/18:436 att en lämplig myndighet får i uppdrag att utreda och kartlägga dels hur man kan jämställa stödet till flickdominerade respektive pojkdominerade idrottsverksamheter (yrkande 1), dels hur samhällsstöd för idrott, motion och fysisk aktivitet på ett jämställt sätt svarar mot flickors och pojkars preferenser för idrott och fysisk aktivitet (yrkande 2). Motionären påpekar att det finns ett flertal idrottsaktiviteter som flickor föredrar men som inte får något samhällsstöd.
Bakgrund
Regeringen anger i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17) följande:
Den förhållandevis jämställda fördelning som kännetecknar idrotts-rörelsens aktiva medlemmar återspeglas inte i styrelserummen.
Regeringen verkar i hela sin politik för en jämn fördelning av makt och inflytande mellan könen och förväntar sig att idrottsrörelsen på olika nivåer ökar sina ansträngningar att nå en jämställd idrott. Regeringen noterar den kvotering som Riksidrottsförbundet (RF) inför i sina stadgar vilket framöver kommer att medföra jämnare könsfördelning i specialidrottsförbundens styrelser och valberedningar. Det kan i sig bidra till att påverka verksamhetsformerna positivt så att kvinnor och flickor i större utsträckning kommer att attraheras av olika idrotter i framtiden. Det är viktigt i hela samhället att olika beslutande organ är representativa för den verksamhet som bedrivs.
CIF ska i maj 2018 till regeringen redovisa en fördjupad analys av jämställdheten inom idrotten. Analysen ska utgå från det grundläggande målet om kvinnors och mäns lika förutsättningar att utöva idrott och motion. En central frågeställning ska vara hur olika idrotter utformats, uppfattas och bedrivs samt hur detta påverkar könsfördelningen inom dessa idrotter. Idrotter med hög andel kvinnliga respektive manliga utövare och ledare ska särskilt belysas och en jämförande analys ska göras med idrotter som uppvisar en jämnare könsfördelning. Regeringen bedömer att det är angeläget att synliggöra goda exempel på verksamheter som utvecklat ett bra normkritiskt arbete. Det är av intresse att belysa bl.a. idrottsverksamheter som utvecklat metoder som bryter könsstereotypa normer och skapar bättre förutsättning för barn, unga och vuxna att utveckla sin fulla potential och delta oberoende av kön.
- - -
Regeringen redovisade redan i budgetpropositionen för 2016 att det finns en tydlig tendens att socioekonomiskt utsatta grupper redan i unga år faller utanför idrottsrörelsens verksamhet. Främst gäller det för flickor som är utrikes födda eller är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Dessa flickor deltar i lägre omfattning än andra i idrottsrörelsens verksamhet, samtidigt som forskning pekar på att gruppen är den som helst vill delta om de fick chansen. Det är i detta sammanhang av vikt att idrottsrörelsen i sitt arbete med idrottsverksamhet för nyanlända och asylsökande särskilt uppmärksammar flickors och kvinnors förutsättningar för att delta i verksamheten.
Studieförbundet Sisu Idrottsutbildarna har av regeringen fått i uppdrag att lämna förslag till hur de kan arbeta för att integrera kunskap om jämställdhet i utbildningar för idrottsledare och idrottsföreningar. Redovisningen ska ske till regeringen senast den 1 mars 2018.
På RF:s riksidrottsmöte i maj 2017 antogs nya jämställdhetsmål för idrottsrörelsen. Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.
Jämställdhet är också ett av fem prioriterade utvecklingsområden i idrottsrörelsens strategiska arbete mot 2025.
Vidare har RF beslutat om ett intensifierat jämställdhetsarbete som utgår från jämställdhetsintegrering och ett normkritiskt perspektiv och har en intersektionell utgångspunkt. Arbetet kommer enligt RF att omfatta kompetenshöjande insatser för förtroendevalda och anställda med ett särskilt fokus på chefsled. Alla utbildningar ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Specialidrottsförbund, distriktsorganisationer och föreningar ska erbjudas ett särskilt utbildningsstöd och processtöd med fokus på jämställdhet och inkludering.
Ett särskilt ekonomiskt stöd för att stimulera jämställdhetsarbete utgår sedan 2017 till specialidrottsförbund. Under perioden 2017–2019 genomför RF en översyn av samtliga stöd som RF delar ut, och jämställdhet kommer att vara en parameter i översynen.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet uttalade våren 2017 krävs det ett omfattande arbete för att inom idrotten komma till rätta med jämställdheten. Utskottet ser positivt på att såväl RF som Sisu Idrottsutbildarna tagit ytterligare steg för att öka jämställdheten, bl.a. genom att anta nya jämställdhetsmål för idrottsrörelsen på RF:s årsmöte i maj 2017 och införa kvotering av styrelser och valberedningar i specialidrottsförbunden. Utskottet anser att resultatet av CIF:s pågående analys av jämställdheten inom idrotten inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2017/18:436 (L) yrkandena 1 och 2, 2017/18:1917 (S), 2017/18:2322 (M) yrkande 4, 2017/18:3182 (M) yrkande 12 och 2017/18:3789 (C) yrkandena 8 och 9.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om integration med hänvisning bl.a. till det arbete med idrott och integration som pågår.
Jämför reservation 10 (M, C, L, KD).
Motionerna
I motion 2017/18:3067 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) anser motionärerna att regeringen bör genomföra en kartläggning av hur idrottsrörelsen arbetar med integration och återkomma med förslag på hur samhället i stort ytterligare kan stötta föreningar som arbetar med integration (yrkande 2).
Olof Lavesson m.fl. (M) framhåller i motion 2017/18:3071 vikten av att stärka arbetet med idrott för nyanlända (yrkande 6).
Cecilia Widegren (M) framhåller i motion 2017/18:2331 att hon saknar en framtidsinriktad hållbar nationell strategi för ridsport och integration och dess möjligheter (yrkande 1). I samma motion yrkande 2 vill motionären att tidigare satsningar såsom Handslaget och Idrottslyftet ska utvärderas i syfte att stärka ridsport och integrationsarbete. Motionären vill också se över möjligheten att ridsport kan bli en naturlig del i integrationsarbete för bl.a. språkutveckling och möjligheten för ensamkommande barn och unga att lära sig jobbet på jobbet (yrkande 3).
Bakgrund
Regeringen anger i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 13) följande:
Det är viktigt att nå barn och unga från grupper som i dag är underrepresenterade inom föreningsidrotten. Det finns en tydlig tendens att socioekonomiskt utsatta grupper redan i unga år hamnar utanför idrottsrörelsens verksamhet. Från 2017 har medel därför tillskjutits för att möjliggöra fler idrotts- och ungdomsledare i socialt utsatta områden. Riksidrottsförbundet har påbörjat insatser för att etablera idrottsföreningar och ge stöd till ledare genom utbildning i föreningskunskap och ledarutveckling.
Regeringen anger i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17) följande:
Idrottsverksamhet för nyanlända och asylsökande
Riksidrottsförbundet (RF) får sedan 2015 statligt stöd för att arbeta med etablering av nyanlända och även för att bedriva idrottsverksamhet för asylsökande. Statligt stöd har i motsvarande syfte även tilldelats andra organisationer i civilsamhället. Flera av dem bedriver verksamheter som sker i samverkan med idrottsrörelsens verksamhet för asylsökande och nyanlända. […] Tidigare har verksamhet riktad till nyanlända och asylsökande varit en naturlig del av idrottens generella verksamhet, i enlighet med värdegrunden som betonar allas rätt att vara med. Många föreningar och förbund jobbar även med målgrupperna bl.a. inom ramen för Idrottslyftet. RF menar dock att statens stöd för särskilda insatser för nyanlända och asylsökande har gjort att frågan kommit betydligt högre på dagordningen såväl på central och regional nivå som på lokal nivå.
Under 2016 genomfördes verksamhet i 262 kommuner och 1 176 idrottsföreningar fick bidrag för insatser. Samverkan har skett med Migrationsverkets kontor och anläggningsboenden och uppskattningsvis har 96 800 genomförda aktivitetstillfällen rapporterats med drygt 150 000 deltagare i de genomförda aktiviteterna. [...] Samtliga distriktsförbund (DF) har genomfört verksamhet inom olika idrotter, vanligast förekommande är fotboll, följt av ”prova på flera idrotter”, boxning, ridsport och basket.
Samtliga DF hade en koordinator anställd för verksamheten. Flertalet av dessa har en bakgrund i och erfarenhet av arbete riktat till nyanlända eller liknande målgrupper. Samtliga DF ingår i regionala nätverk och samverkar med länsstyrelser, kommuner, Arbetsförmedlingen och civilsamhällets aktörer. Även om det är fler pojkar och män än flickor och kvinnor som söker asyl i Sverige så finns behov av att öka insatserna för att fler flickor och kvinnor ska ges möjlighet att delta i verksamheten.
- - -
Långsiktigt reformprogram för minskad segregation
Inom ramen för regeringens långsiktiga reformprogram för att minska segregationen 2017–2025 är de medel som fr.o.m. 2017 har tillskjutits, i syfte att möjliggöra fler idrotts- och ungdomsledare i socialt utsatta områden en av flera viktiga insatser för att kunna bryta den oroande utvecklingen med ökad segregation i städerna och växande klyftor i Sverige.
För 2018 har det inom anslaget 13:1 Stöd till idrotten anslagits 64 miljoner kronor till stöd för arbetet med etablering av nyanlända (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17, rskr. 2017/18:87). Idrottsanslaget ökade med 14 miljoner kronor 2017 för insatser för idrottsverksamhet i utsatta områden. Denna satsning fortsätter även 2018.
I svar på fråga 2017/18:202 angående regeringens uppföljning av statens integrationssatsningar inom idrotten har idrottsminister Annika Strandhäll i november 2017 uppgett bl.a. följande:
Som jag tidigare svarat följer jag Riksidrottsförbundets interna arbete med att se över sin bidragsgivning så att den bidrar till att uppfylla de av förbundet beslutade strategiska målen 2025. I det ingår att bidragsreglerna i större utsträckning än för närvarande ska bidra till att uppnå de statliga syftena med stödet till idrotten.
Riksidrottsförbundet ska lämna resultatredovisning för 2017 senast den 15 maj 2018. Enligt regeringens beslut ska Riksidrottsförbundet särskilt redovisa bidragets användning för att erbjuda nyanlända flickor och pojkar, kvinnor och män möjlighet att engagera sig i idrottsverksamhet och hur bidraget fördelats inom idrottsrörelsen, främst till distriktsidrottsförbund och idrottsföreningar.
Enligt RF pågår det runt om i landet en omfattande verksamhet där asylsökande och nyanlända inkluderas inom idrotten. Självklart finns det enligt RF utmaningar, men det sker hela tiden förflyttningar, och erfarenheten och kunskapen ökar inom idrotten. Att verka för mångfald och integration utvecklar enligt RF aktiva, föreningarna och svensk idrott i sin helhet. Samverkan är enligt RF en av nycklarna där det lokala starka civilsamhället står för den största delen. I dag följs enligt RF verksamheten upp i form av rapportering från föreningarna till distrikt och samlas i en övergripande sammanställning. Svensk idrott har enlig RF alltid jobbat för att inkludera fler i sin verksamhet och har alltid varit en plats dit många som varit nyanlända har sökt sig.
När det gäller ridning är Svenska Ridsportförbundets (SvRF) strategiska mål mot 2025 att öppna dörrarna för fler. SvRF pekar på att samarbeten med andra aktörer visat sig vara en viktig framgångsnyckel i mångfaldsarbetet och anger att bara genom att sprida goda exempel kan bra satsningar inspirera andra. SvRF arbetar med frågor om integration och mångfald inom bl.a. Idrottslyftet. I augusti 2017 lämnade SvRF tillsammans med Malmö högskola en rapport om ridsport och integration. Syftet med rapporten var att förstå hur arbetet med integration sett ut hittills för att kunna lägga grunden för hur arbetet med integrationsfrågor ska se ut i framtiden. Bland annat ville man i rapporten svara på följande frågor:
• Vilka satsningar har Ridsportförbundet gjort vad gäller integration inom Handslaget och Idrottslyftet?
• Vilka målgrupper ser föreningarna för projekten?
• Hur beskriver föreningarna sitt arbete med integration?
• Vilka är utmaningarna och möjligheterna med integrationsprojekten?
Samarbetet med Malmö högskola[5] får enligt SvRF en fortsättning. Nästa steg är att samla erfarenheter från utlandsfödda som börjat rida eller kanske deltagit i ridsportens integrationsprojekt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att RF fått särskilda medel för insatser för idrottsverksamhet i utsatta områden och dessutom erhåller medel för arbete med etablering av nyanlända. Sistnämnda medel gör enligt RF att idrottsrörelsens arbete med integration kommit betydligt högre upp på dagordningen på såväl central och regional nivå som på lokal nivå. Utskottet anser denna utveckling glädjande. Utskottet ser också positivt på att samtliga distriktsförbund (DF) har haft en koordinator anställd för att arbeta med idrottsverksamhet för nyanlända och ser även positivt på de nätverk och den samverkan med andra aktörer som bedrivs inom samtliga DF inom detta område.
Motionärerna efterfrågar bl.a. en kartläggning av hur idrottsrörelsen arbetar med integration, och vill också värna arbetet med idrott för nyanlända. Som framgår ovan följs integrationsverksamheten för nyanlända upp i form av rapporter från föreningarna till distrikten och vidare till RF. Med hänsyn till denna uppföljning och till det arbete med idrott och integration som pågår avstyrker utskottet motionerna 2017/18:3067 (M, C, L, KD) yrkande 2 och 2017/18:3071 (M) yrkande 6.
När det gäller motionsyrkandena om ridning och integration pågår ett aktivt arbete inom SvRF kring dessa frågor, bl.a. i samarbete med Malmö högskola. Utskottet anser att motionsyrkandena inte är en fråga för riksdagen och avstyrker därmed motion 2017/18:2331 (M) yrkandena 1–3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om en fristående och oberoende nationell antidopningsorganisation med hänvisning till att den pågående beredningen av frågan inte bör föregripas.
Jämför reservation 11 (M).
Motionerna
Mattias Ottosson (S) framhåller i motion 2017/18:850 behovet av en oberoende antidopningsorganisation och vikten av att frågan utreds.
Olof Lavesson m.fl. (M) framhåller i motion 2017/18:3072 att bruket av illegala hormonpreparat vid styrketräning och kampsport har ökat under de senaste decennierna, samtidigt som svenska elitidrottare som fälls för fusk genom dopning är mycket få. Motionärerna påtalar att antidopningsarbetet i Sverige trots detta sker inom RF och vill i stället att regeringen tar initiativ till att skapa en fristående antidopningsenhet i anslutning till ett universitetssjukhus (yrkande 2).
Även i motion 2017/18:3132 av Saila Quicklund (M) framhålls att man bör överväga att bilda en nationell oberoende antidopningsorganisation. Motionären framhåller att eftersom användningen av anabola steroider förekommer alltmer bland motionärer är dopningsfrågan mer ett folkhälsoproblem än bara ett idrottsproblem. Ett oberoende antidopningsinstitut bör enligt motionären knytas nära den akademiska forskningen (yrkande 1).
Bakgrund
De svenska dopningsreglerna och det svenska antidopningsarbetet styrs av de globala reglerna i världsantidopningskoden (World Anti-Doping Code). RF är ansvarigt för antidopningsarbetet i Sverige och är Sveriges nationella antidopningsorganisation, det som i världsantidopningskoden benämns som Nado. Alla 71 specialidrottsförbund (SF) ska enligt RF:s stadgar ha egna antidopningsprogram, och de 19 distriktsidrottsförbunden (DF) arbetar förebyggande mot dopning.
Dopning utanför idrotten förekommer enligt RF framför allt bland unga män i gymmiljöer. För att nå dessa miljöer fördelar Folkhälsomyndigheten medel till Prevention av dopning i Sverige (Prodis) för att bedriva antidopningsprojektet 100 procent ren hårdträning som bl.a. omfattar gym- och träningsanläggningar över hela Sverige.
Idrottsminister Annika Strandhäll har i svar på interpellation 2017/18:101 den 28 november 2017 angett bl.a. följande:
Saila Quicklund har frågat mig när jag avser att ta frågan om bildandet av en nationell antidopningsorganisation vidare.
Jag vill, liksom i ett tidigare frågesvar, redovisa att regeringen i budgetpropositionen för 2018 anger att vi vill se en ökad samordning av de resurser som staten ger till antidopning inom elitidrotten och inom motionsidrotten. Det är en samordning av insatserna som bör komma även andra delar av samhället till del. Regeringen bedömer att det sammantaget bör ge ett aktivt mervärde i kvalitet, effektivitet och tillgänglighet av insatser mot dopning.
- - -
Gabriel Wikström var också tydlig med att det därtill pågår en beredning i Regeringskansliet i fråga om en samlad nationell antidopnings-organisation.
Det som har tillkommit under året är att Wada har granskat Riksidrottsförbundets antidopningsarbete i förhållande till världsanti-dopningskoden. Man har gjort tre observationer. Bland annat säger Wada att som koden ser ut just nu är det okej för RF att bedriva arbetet som man nu gör. Men utifrån planerna på att ändra koden 2019 och införa bestämmelser som är tänkta att träda i kraft 2021 kommer det troligtvis inte vara okej att bedriva antidopningsarbetet på det sätt som görs i dag. Detta är naturligtvis också RF uppmärksammat på.
Wada rekommenderar Riksidrottsförbundet att i dialog med staten skyndsamt organisera om antidopningsverksamheten så att den förläggs i en från idrotten fristående nationell antidopningsorganisation.
Jag är säker på att Saila Quicklund också känner till att det är den väg som man har valt i stora delar av resten av världen. Vid årsskiftet kommer Island att bryta loss Nado från sitt riksidrottsförbund och göra det till en fristående organisation. Sedan finns det två länder kvar i Europa som inte har idrotten i en fristående organisation, och det är Sverige och Lichtenstein.
Samtidigt vill Riksidrottsförbundet och idrottsrörelsen självklart att i god anda ta varandra i hand i förändringsarbetet, och jag kommer att fortsätta att föra den dialogen med Riksidrottsförbundet. Samtidigt är jag medveten om de rekommendationer som Wada har lämnat.
- - -
Precis som Saila Quicklund gör är det viktigt att understryka att det inte ska falla någon skugga på det arbete som görs inom Riksidrottsförbundet. Där gör man ett utmärkt jobb.
Men när utvecklingen går i en viss riktning, vilket vi kan konstatera att Wada ger uttryck för, måste vi också vara beredda att ta steg i den riktningen. Vi och även min företrädare har varit väldigt tydliga med att vi – om detta ska göras inom RF:s ansvarsområde – vill att förbundet ska samtycka. Den dialog som vi har med RF i den här delen är viktig. Det är klart att Wadas analys, rekommendationer och observationer stärker en dialog som går i riktning mot ett mer fristående Nado.
Det är självklart att vi ser att en från idrotten fristående Nado på ett tydligt sätt kan ta hela ansvaret för antidopningsverksamheten bredare i samhället, vilket också kommer att gynna samverkan mellan idrott, gym, träningsbransch och ANDT-samordning i länsstyrelser och kommuner.
- - -
Samtidigt tar vi Wadas rekommendationer på stort allvar. Det handlar inte minst om det som Saila Quicklund var inne på tidigt i debatten, nämligen vår trovärdighet internationellt och att det kommer att ta tid att få en eventuell ny organisation på plats.
I grund och botten finns det en tydlig samsyn i denna fråga. Det handlar mer om hur vi processar vägen framåt. Samtidigt är jag enig i att om denna förändring ska göras kommer det inte att gå över en natt.
Politiken har självfallet ett ansvar. Därför var det viktigt för mig när jag under hösten klev in i rollen att skaffa mig en bred bild, att ha en tydlig dialog med Riksidrottsförbundet men också med dem som liksom Arne Ljungqvist förespråkar en annan hållning och att ta del av de olika rön som har kommit fram inte minst under hösten.
RF uppger att RF och Svensk antidopning kommer, inom ramen för det kommande remissförfarandet för världsantidopningskodens revidering, att satsa på att få till en tydligare beskrivning av oberoendekraven samt bättre vägledning kring olika strukturer och arbetssätt för nationella antidopningsorganisationer. Riksidrottsstyrelsen och Dopningskommissionen är enligt RF överens om att utreda möjligheter för att bedriva antidopningsarbete utanför RF, men först i samråd med regeringen. Att ingå i avtalsmässiga förhållanden med övrig organiserad idrott är enligt RF ett huvudförslag, men även undertecknare av världsantidopingkoden som inte ingår i RF:s medlemskap i dagsläget kommer enligt RF också att lyftas i sammanhanget.
Svensk antidopning undersöker vidare enligt RF möjligheten att tillsammans med nationella myndigheter göra mer samhällsövergripande mätningar av dopningsbruk via ny metodutveckling. Sådana underlag skulle enligt RF kunna användas i uppföljningen av den nationella ANDT-strategin[6], och ske inom ramen för den centrala samordningsgrupp för dopningsfrågor som leds av Folkhälsomyndigheten och där ett tiotal myndigheter samt ett fåtal icke-myndighetsorganisationer sammanträder regelbundet.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan bereds frågan om en fristående och oberoende nationell antidopningsorganisation. Utskottet anser att beredningen inte bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2017/18:850 (S), 2017/18:3072 (M) yrkande 2 och 2017/18:3132 (M) yrkande 1.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om prioritering av ett nordiskt samarbete för att motverka matchfixning med hänvisning till det nordiska samarbete som pågår runt denna fråga och att regeringens beredning av betänkandet om en omreglerad spelmarknad inte bör föregripas.
Jämför reservation 12 (SD).
Motionen
Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) anser i motion 2017/18:1607 att regeringen bör prioritera ett nordiskt samarbete i förebyggande syfte för att motverka matchfixning (yrkande 2).
Bakgrund
Uppgjorda tävlingar och matcher, s.k. matchfixning, förekommer såväl internationellt som i Sverige.
Spellicensutredningen lämnade i mars 2017 sitt betänkande[7] med förslag till en ny spelreglering. Frågor om matchfixning tas upp i betänkandet. I regeringens beslut i december 2017 om lagrådsremissen En omreglerad spelmarknad föreslås den nya spelmyndigheten få ett uttalat ansvar för matchfixning. Regeringen avser att lämna en proposition i mars 2018.
I dag genomförs en rad åtgärder för att motverka matchfixning. Bland annat träffas Lotteriinspektionen, polis, åklagare, berörda departement, repre-sentanter för idrotten och AB Svenska Spel regelbundet i ett forum där matchfixningsfrågor diskuteras. Huvudman för detta forum är RF. Gruppen träffades fyra gånger under 2017 för att bl.a. diskutera gemensamma strategier mot matchfixing. RF har även varit närvarande och delaktigt vid ett antal möten med det internationella nätverk av olika länders nationella plattformar som går under namnet Group of Copenhagen. I det nätverket har arbetet mot matchfixning enligt RF tagit stora steg under 2017, och sannolikt kommer det att utvecklas ännu mer under 2018.
De fem nordiska ländernas idrottsorganisationer beslöt i oktober 2017 att tillsätta en arbetsgrupp som ska se över möjligheten att bestraffningar i matchfixningsärenden ska kunna slå igenom i hela Norden. Arbetsgruppen har i uppdrag att återkomma till 2018 års nordiska möte med förslag till beslut på hur detta ska kunna genomföras. Det rör sig om den rent idrottsliga bestraffningen och avstängningen från idrott för matchfixningsbrott som ska kunna vidgas till att även omfatta idrottsutövande i övriga nordiska länder. Utöver detta ska arbetsgruppen även se över möjligheterna att ta fram någon form av rapporteringssystem länderna emellan.
Utskottets ställningstagande
Med hänvisning till det nordiska arbete som pågår och till att regeringens beredning av betänkandet En omreglerad spelmarknad, som bl.a. tar upp frågor runt matchfixning, inte bör föregripas avstyrker utskottet motion 2017/18:1607 (SD) yrkande 2.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om idrott och folkhälsa med hänvisning till det arbete som pågår och att regeringens beredning av betänkandet Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa inte bör föregripas.
Jämför reservation 13 (M, C, L, KD).
Motionerna
I motion 2017/18:3067 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) anser motionärerna att regeringen bör ta fram ett idrottspolitiskt mål som en del av det långsiktiga folkhälsoarbetet. Regeringen bör enligt motionärerna ha Kommissionen för jämlik hälsas betänkande som utgångspunkt (yrkande 3).
Bengt Eliasson m.fl. (L) lyfter i motion 2017/18:1926 fram idrottens betydelse för folkhälsan. Motionärerna påtalar att nack- och ryggbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabetes typ 2, benskörhet, depressioner och fallolyckor skulle kunna förebyggas och till viss del behandlas med hjälp av ökad fysisk aktivitet (yrkande 3).
Bakgrund
Enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrottsverksamhet är ett av syftena med statsbidraget att bidraget ska stödja verksamhet som bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa hos alla människor.
Kommissionen för jämlik hälsa lämnade i juni 2017 över sitt slutbetänkande Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – Förslag för ett arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17) att genom regelbunden fysisk aktivitet kan olika sjukdoms-tillstånd motverkas samt att stillasittande under senare år har lyfts fram som en oberoende riskfaktor för ohälsa. Enligt nationella folkhälsoenkäten uppger 15 procent av den svenska befolkningen att de har en i huvudsak stillasittande fritid. Skillnaderna mellan kön och åldersgrupper är förhållandevis små. Däremot framträder vissa socioekonomiska mönster i och med att andelen inaktiva minskar i takt med stigande utbildningsnivå. Likaså är andelen med stillasittande fritid högre hos utrikes födda. Uppgifterna som redovisas utifrån folkhälsoenkäten är i stort oförändrade sedan tidigare år.
RF uppger att de arbetar för att minska hälsoklyftan och bidra till en jämlik hälsa. Kommissionen för jämlik hälsa har enligt RF konstaterat att människor med olika lång utbildning, olika yrken eller olika stora inkomster skiljer sig påtagligt åt i hälsa, sjukdomsrisk och livslängd. Det finns en stor socioekonomisk skillnad i vilka barn och unga som idrottar på fritiden. RF uppger att de har en central roll i att bredda rekryteringen till den frivilliga idrotten och nå grupper av unga där nivån av fysisk inaktivitet är hög. Utifrån de gemensamma målen inför 2025 som antogs av riksidrottsmötet 2015, pågår enligt RF ett större utvecklingsarbete som är gränsöverskridande vad avser ålder och där RF vill skapa ett livslångt idrottande. Forskning visar enligt RF att det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att få fler att må bättre är att fler deltar i idrott och fysisk aktivitet. Det finns starka samband mellan fysisk aktivitetsnivå och ett stort antal hälsoaspekter, allt från självskattad hälsa till olika riskfaktorer för ohälsa, sjukdomar och för tidig död.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den ökande ohälsan och den vidgade hälsoklyftan är stora utmaningar för samhället. För att komma till rätta med dessa utmaningar spelar som motionärerna framhåller idrottsrörelsen en viktig roll. Det utvecklingsarbete som pågår inom svensk idrott, med ett livslångt idrottande som mål, är enligt utskottet en väg i rätt riktning för att förbättra folkhälsan. Utskottet vill också lyfta fram att ett syfte med statens stöd till idrottsverksamhet är bl.a. att stödja verksamhet som främjar en god hälsa hos alla människor. Med hänvisning till det arbete som pågår och att regeringens beredning av betänkandet Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – Förslag för ett arbete för en god och jämlik hälsa, inte bör föregripas avstyrker utskottet motionerna 2017/18:1926 (L) yrkande 3 och 2017/18:3067 (M, C, L, KD) yrkande 3.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om osunda kroppsideal och risker med kosttillskott.
Jämför reservation 14 (M).
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) framhåller i motion 2017/18:3072 att unga människor far illa av orimliga kroppsideal som ständigt marknadsförs och att regeringen bör initiera ett samarbete mellan staten och idrottsrörelsen mot osunda kroppsideal (yrkande 1).
Saila Quicklund (M) anser i motion 2017/18:3132 att idrottsrörelsens arbete kan stärkas än mer och efterlyser riktade utbildningsinsatser gentemot idrottande ungdomar om riskerna med kosttillskott (yrkande 7).
Bakgrund
När det gäller osunda kroppsideal anger RF att de genomför en rad aktiviteter för att motverka osunda kroppsideal kopplade till idrotten. Utbildning genomförs i idrottspsykologi, där kroppsideal finns med, som riktar sig till aktiva, tränare och ledare i SF:s[8] landslag. Utbildning ges även i träning, mat och återhämtning riktad gentemot elitaktiva och idrottsgymnasieelever samt deras lärare. Även i teatersatsningen Upp, upp – vi lyfter, riktad mot idrottsgymnasier, lyfts enligt RF bl.a. frågan om osunda kroppsideal. Till föreställningen finns samtalsmaterial, stöd på webben m.m. Hittills har ca 1 300 personer (elever, tränare, lärare, skolledare) sett föreställningen.
RF stöder vidare rådgivning inom idrottspsykologi och idrottsnutrition till aktiva som SF har utsett. Dessutom genomför RF testning, mätning samt rådgivning inom fysiologi (träningsrådgivning). RF genomför vidare nätverksträffar, utbildningar och konferenser för estetiska idrotter med fokus på t.ex. viktklasser och viktreglering.
Centrum för idrottsforskning påpekar i sin uppföljning 2016 av statens stöd till idrotten att den medialiserade samhällsutvecklingen är präglad av osunda kroppsideal och utseendefixering. Alla samhällsaktörer – politiska beslutsfattare, skolan, idrottsrörelsen och inte minst föräldrar – har enligt uppföljningen ett viktigt och gemensamt ansvar för att motverka de könsstereotypa normer och förväntningar som förmedlas, vidmakthålls och återskapas i dagens samhälle i frågor kopplade till kön, kropp och fysisk aktivitet.
När det gäller kosttillskott avråder RF på sin hemsida från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder. RF uppger att det inte finns något vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott.
RF:s förra ordförande har tillsammans med representanter för RF:s dopningskommission angett bl.a. följande:
Under de senaste två åren har bruket av kosttillskott, inklusive sport- och bantningsprodukter, medfört ett tiotal dopingfall inom svensk idrott. Detta är emellertid inte i första hand ett idrottsproblem. Det är en fråga om folkhälsa. Att dopingklassade substanser förekommer utgör nämligen bara ett exempel på olika typer av läkemedelsliknande och potentiellt hälsovådliga ämnen som kan ingå i kosttillskott.
RF anger med anledning av motionen om kosttillskott bl.a.:
RF:s antidopingorganisation Svensk antidoping varnar när ett nytt farligt ämne återfinns i kosttillskott. RF har tydlig information på webben om kosttillskott, där RF bl.a. länkar relevanta studier och listar kosttillskottsprodukter som resulterat i positiva prov. RF ger även information till dels andra parter som håller föreläsningar, dels till skolungdomar.
Utöver det genomförs föreläsningar om kosttillskott både på distriktsnivå och nationell nivå, samt på Riksidrottsgymnasier och skolor med så kallade Nationella Idrottsutbildningar och framför allt på idrottsläger för ungdomar.
RF svarar också på frågor kring olika kosttillskott som inkommer från hela samhället, bl.a. motionsidrottare. Dessa ställer ofta frågor om specifika produkter.
Det finns även i Vaccinera klubben[9] information om kosttillskott som riktar sig till föreningsnivå. RF har vidare en modul i utbildningsverktyget Ren vinnare[10] som rör kosttillskott och hälsokonsekvenser, och som vem som helst kan ta del av. Flera SF har valt att göra den obligatorisk för vissa utövare.
Regeringen anger i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9) följande:
Regeringen anser att samordningen av arbetet mot dopning behöver öka i hela samhället. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten ett nationellt övergripande samordningsuppdrag att genomföra En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, även kallad ANDT-strategin, där insatser mot dopning ingår. Dopningsanvändningen i yngre åldrar och i de miljöer där unga vistas behöver uppmärksammas. Insatser mot dopning sker främst inom den organiserade idrottsverksamheten i Riksidrottsförbundet. Regeringen ger även stöd för att trygga dopningsfria miljöer inom annan idrottsverksamhet såsom vid gym- och träningsanläggningar.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan pågår ett arbete inom idrottsrörelsen med att synliggöra frågor om osunda kroppsideal och om riskerna med kosttillskott. Utskottet välkomnar detta arbete och har förhoppning att dessa frågor lyfts än mer, även i sammanhang utanför idrottsrörelsen. Utskottet anser inte att motionerna bör leda till någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrker därför motionerna 2017/18:3072 (M) yrkande 1 och 2017/18:3132 (M) yrkande 7.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ett äldrelyft inom idrotten.
Jämför reservation 15 (M).
Motionen
Olof Lavesson m.fl. (M) anser i motion 2017/18:3072 att regeringen inom ramen för Idrottslyftet bör skapa ett äldrelyft för att stimulera föreningar att ge även äldre människor möjlighet att utöva organiserad idrott (yrkande 3).
Bakgrund
RF anger på sin hemsida att RF vill att idrottsrörelsen ges möjlighet att, genom ett förstärkt offentligt stöd, utveckla föreningsidrott för äldre (65-plus). RF utvecklar det på följande sätt:
RF bedömer att förändringsarbetet mot livslång idrott för alla i förening har stor potential men kommer att kräva mer resurser under kommande år. RF vill öka stödet till idrottsföreningar och förbund för arbete med livslång idrott för alla. Om fler vuxna och äldre tränar mer skulle många få en höjd livskvalitet och samhället skulle spara mycket i hälso- och sjukvårdskostnader.
Idrottsminister Annika Strandhäll har i sitt svar på fråga 2017/18:547 den 10 januari 2018 om hur hon avser att arbeta för att förändra statens stöd till idrotten för att kunna utveckla föreningsidrotten så att den når fler vuxna och äldre angett följande:
Låt mig först understryka att fysisk aktivitet har positiva effekter för hälsan. Genom regelbunden fysisk aktivitet kan olika sjukdomstillstånd motverkas. Detta gäller för alla åldrar. Liksom Riksidrottsförbundet konstaterar även jag att under de senaste åren har vi sett att barn och ungdomar slutat idrotta allt tidigare, och att de flesta inte hittar tillbaka till idrotten. Många vuxna upplever också att trösklarna in i föreningslivet är höga.
Denna utveckling är oroande, och jag följer därför Riksidrottsförbundets påbörjade resa med att förändra idrottsrörelsens inriktning nära, där målet är att det ska vara enkelt och attraktivt att idrotta i förening för unga, vuxna och äldre med olika bakgrund och livssituation. Sedan 2014 har regeringen ökat statens stöd till idrotten med mer än 200 000 000 kronor, vilket har förbättrat förutsättningarna för idrottsrörelsen generellt, inklusive arbetet när det gäller idrott för äldre.
Som jag tidigare svarat följer jag Riksidrottsförbundets interna arbete med att se över sin bidragsgivning så att den bidrar till att uppfylla de av förbundet beslutade strategiska målen 2025. I det ingår att bidragsreglerna i större utsträckning än för närvarande ska bidra till att uppnå de statliga syftena med stödet till idrotten. Riksidrottsförbundet ska lämna resultatredovisning för 2017 senast den 15 maj 2018. Mot denna bakgrund avser jag inte i nuläget att ta särskilda initiativ för att förändra statens stöd till idrotten när det gäller idrott för äldre.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är i likhet med regeringen oroat över att allt fler barn och ungdomar slutar att idrotta allt tidigare. RF:s påbörjade förändringsarbete mot livslång idrott i förening för alla välkomnas därför av utskottet. Att få fler att stanna kvar inom idrotten genom livet och att öka antalet aktiva äldre leder enligt utskottets uppfattning till många positiva bieffekter och kan öka livskvaliteten för många. För de äldre kan det bl.a. innebära förbättrad hälsa och minskad risk för social isolering. Som angetts ovan pågår ett arbete inom RF med att se över bidragsgivningen. Utskottet vill inte föregripa detta arbete. Motion 2017/18:3072 (M) yrkande 3 avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om projekt för Skolidrottsförbundet på fritidshem, men ser positivt på samarbeten.
Jämför reservation 16 (M).
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i motionerna 2017/18:3072 yrkande 8 och 2017/18:3682 (M) yrkande 13 en satsning på idrott på fritids där Skolidrottsförbundet ges i uppdrag att utforma ett projekt där idrotten blir en ännu tydligare del av fritidshemmens verksamhet.
Bakgrund
Idrottsrörelsen har länge samarbetat med skolan, inkluderat fritidshem, och det finns enligt RF en mängd olika samverkansprojekt runt om i landet. Skolidrottsförbundet är ett av RF:s 71 medlemsförbund som gör satsningar för att få fler barn och unga i rörelse. Regeringen har i regleringsbrevet till idrottsanslaget för 2018 angett att 30 miljoner kronor ska beräknas för idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser mycket positivt på samarbeten mellan idrottsrörelsen och fritidshem, då det kan underlätta för fler barn att kunna delta i idrottsverksamhet. Motionsyrkandena bör dock inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna 2017/18:3072 (M) yrkande 8 och 2017/18:3682 (M) yrkande 13 avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om OS i Sverige.
Motionerna
För att åter initiera frågan om att kunna arrangera ett OS 2026 eller 2030 är det enligt Mathias Tegnér m.fl. (S) i motion 2017/18:1879 nödvändigt att Stockholms stad får stöd av regeringen. Motionärerna efterlyser ett sådant stöd.
Per Åsling och Helena Lindahl (båda C) anser i motion 2017/18:3485 att Sverige bör satsa på ett vinter-OS 2026 och att riksdagen och regeringen redan nu bör ställa sig positiva till en sådan ansökan.
Bakgrund
Stockholms stad har under 2016 utrett stadens möjligheter att arrangera vinter-OS och Paralympics 2026. Utredningen som blev klar i januari 2017 visar att Stockholm, tillsammans med de medarrangerande kommunerna, har en god möjlighet att arrangera vinter-OS och Paralympics 2026.
I april 2017 meddelade dock Stockholms stad att man avbryter arbetet med en eventuell OS-ansökan för vinter-OS och Paralympics 2026 i brist på politisk majoritet i frågan. Vidare hänvisade Stockholms stad till att Internationella olympiska kommittén (IOK) inte kunde ge besked om hur stort ekonomiskt stöd som arrangörsstaden kan få.
Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) ställde i november 2017 Stockholm ”på startlinjen” som intresserad stad av att arrangera de olympiska vinterspelen 2026. SOK och Sveriges Paralympiska Kommitté är i grunden positiva till en ansökan, men säger sig dock ha stor respekt för att de ekonomiska, sociala och miljömässiga frågorna måste innebära hållbara lösningar, liksom för vikten av att det skapas en enighet i Sverige om att ansöka om ett vinter-OS och Paralympics. På SOK:s hemsida anges följande (www.sok.se):
IOK:s förändrade krav och bidrag
Internationella olympiska kommittén (IOK) genomför i sitt förändringsprogram Agenda 2020, historiskt sett, stora förändringar avseende hur man ansöker om, samt arrangerar, Olympiska spel och Paralympics. IOK har dessutom kraftigt ökat bidraget till de som ska arrangera OS och Paralympics. Totalt ligger bidraget på minst 8,8 miljarder svenska kronor. Arrangörerna måste garantera att de följer de internationella konventionerna inom bland annat arbetsrätt och miljö. OS och Paralympics ska stå för social, demokratisk, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Ansökningsprocessen är förändrad och görs nu i samarbete med IOK:s expertgrupper vilket sänker kostnader och risker. Ansökningstiden är dessutom kortare än tidigare.
Utöver IOK:s bidrag på minst 8,8 miljarder kronor förväntas driftsbudgeten på cirka 13 miljarder kronor täckas främst genom intäkter från biljettförsäljning, sponsorer samt licensintäkter. SOK menar att den ekonomiska vinsten av att få spelen till Sverige sannolikt är stor och kan bli en positiv hävstång inom många områden. Utöver betydande skatteintäkter finns det enligt SOK stora dynamiska effekter av att få spelen till Sverige. SOK upplyser om att i Schweiz, där en ansökan om framtida vinterspel 2026 också utreds, har en arbetsgrupp bestående av representanter för idrotten, näringslivet, politiken och den olympiska rörelsen beräknat värdeskapandet i samband med Vinterspelen till cirka 19–25 miljarder kronor. Sista dag för nya städer att anmäla sig som ”Interested City” är 31 mars 2018 (SOK är redan anmäld). I september 2019 beslutar IOK om vilken stad som får stå för arrangemangen 2026.
RF anser att det är prioriterat att politiken i Stockholms stad står bakom en eventuell ansökan och har inte för avsikt att gå före politiken i detta fall. I ett positionspapper som riksidrottsstyrelsen tog i oktober 2016 framgår att RF i grunden har en positiv inställning till att arrangera internationella mästerskap men att följande villkor måste uppfyllas för att svensk idrott ska ställa sig bakom en eventuell ansökan om OS och Paralympics:
1. Social hållbarhet. Evenemanget ska följa internationella riktlinjer kring mänskliga rättigheter och schysta arbetsvillkor, och företag som levererar varor och tjänster i anslutning till evenemanget ska följa svenska kollektivavtal. Vidare ingår även att evenemanget ska fokusera på jämställdhets- och jämlikhetstänkande i både förberedelser och genomförande. Slutligen ska evenemanget även gynna lokalsamhället genom att så många leverantörer som möjligt upphandlas lokalt.
2. Ekonomisk hållbarhet. Det är viktigt att de ekonomiska kalkylerna är verklighetsförankrade och att existerande anläggningar används i största möjliga mån samt att de nyinvesteringar som är nödvändiga också har ett efterhandsvärde som är synkroniserat med berörda kommunernas framtida planer och behov.
3. Miljömässig hållbarhet. Evenemanget ska planeras så att det ger minsta möjliga miljöpåverkan.
4. En eventuell ansökan får inte påverka det totala stödet till idrotten negativt. Ett vinter-OS och Paralympics innebär åtaganden för såväl staten som berörda kommuner. För RF och svensk idrott är det viktigt att detta inte påverkar vare sig det ordinarie kommunala eller statliga stödet eller satsningen på breddidrottsanläggningar negativt. Tvärtom bör ett OS-värdskap innehålla en plan för att stärka svensk idrott som helhet inför spelen på hemmaplan.
5. Transparens. Det är viktigt att evenemanget har en öppen redovisning av såväl ekonomi som andra verksamheter som kontrast till ett stort antal oegentligheter som avslöjats i samband med olympiska spel och andra stora mästerskap.
6. Ett OS och Paralympics ska omfatta hela landet och inte bara de orter och idrotter som berörs av spelen. Det måste därför finnas en plan, kopplad till själva OS-projektet och ansökan, för hur andra idrotter och andra delar av landet kan involveras och dra nytta av en eventuell ansökan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att frågan om att arrangera vinter-OS och Paralympics i Sverige är aktuell, särskilt efter Stockholms stads utredning i frågan. Utskottet anser dock inte att riksdagen i dagsläget bör uttala sig i frågan, varför motionerna 2017/18:1879 (S) och 2017/18:3485 (C) avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn av kostsamma arenabyggen.
Motionen
Rasmus Ling (MP) anser i motion 2017/18:3012 att en översyn bör göras för att se huruvida offentliga medel bör gå till kostsamma arenabyggen. Motionären påtalar att kostsamma arenabyggen inte tillhör välfärdens kärna, utan bör klara sig på kommersiell grund.
Bakgrund
Arenakraven är enligt RF beslutade av RF:s respektive specialidrottsförbund, inte sällan mot bakgrund av krav som ställs från de internationella förbunden. Det är medlemmarna inom respektive specialidrottsförbund som varit med och fattat beslutet om arenakraven som i första hand är riktade till medlemmarna och inte till arenaägarna.
RF:s ståndpunkt är att ett förbund eller en förening alltid har rätt att framföra önskemål och krav på förändringar av en anläggning eller arena, och att en kommun och arenaägare alltid har rätt att självständigt besluta om den ska medverka och i så fall i vilken omfattning. RF har två grundläggande utgångspunkter för gemensamma lösningar på arenafrågorna:
• Arenaägarna och kommunerna bör, när de ska ta ställning till att medverka, bedöma vad investeringarna kan ge tillbaka till kommunen och dess invånare. Det innebär att överväga den publika aspekten. Precis som kommunen och det offentliga tillhandahåller lokaler för museer, teatrar och andra publika ytor bör man även fundera över vilka publika mervärden som en arena med viss publikkapacitet kan medföra för kommunens invånare. I många fall innebär nya arenor eller upprustningar av befintliga anläggningar att säkerheten höjs i samband med evenemang, vilket är eftersträvansvärt.
• Den eller de som har önskemål och krav (oftast förening eller förbund) på om- eller nybyggnation ska vara beredd att ta kostnader för detta.
Utifrån dessa två utgångspunkter kan enligt RF kommunen och föreningen, samt eventuellt andra intressenter, gemensamt hitta lösningar som tillfredsställer samtliga parter. Det är enligt RF inte säkert att det finns utrymme för elitanpassade anläggningar och arenor eller för egna specialanpassade anläggningar för alla idrotter i alla kommuner. RF anser därför att föreningar, förbund och kommuner bör gå samman för att hitta innovativa samordningslösningar över kommungränser och mellan olika idrotter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att frågan om en översyn av kostsamma arenabyggen inte är något som riksdagen bör ta ställning till, utan att det snarare är en fråga för bl.a. idrotten och kommunerna. Motion 2017/18:3012 (MP) avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att införa en yrkeslegitimering av personliga tränare.
Motionen
Lotta Olsson (M) anser i motion 2017/18:2562 att det bör införas en yrkeslegitimering för personliga tränare och att det bör utredas vilken kompetens som ska krävas för en sådan legitimering. Detta skulle enligt motionären minska risken för felaktiga hälso- och träningsråd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att motionsyrkandet om vilka krav som bör ställas på en personlig tränare inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2017/18:2562 (M) avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om större informationsinsatser om fjällsäkerhet och fjällräddning.
Motionen
Johan Hultberg (M) anser i motion 2017/18:1774 att regeringen bör undersöka möjligheten att göra större förebyggande informationsinsatser för att sprida kunskap om fjällsäkerhet och fjällräddning (yrkande 1).
Bakgrund
Enligt Miljö- och energidepartementet har regeringen säkerställt att Naturvårdsverket genom fjällsäkerhetsrådet och lavinprognoserna bedriver ett omfattande arbete med att förebygga olyckor i fjällen. Arbetet sker dels genom information och utbildning om fjällsäkerhet, dels genom att stödja forskning och utveckling på området. På fjallsäkerhetsradet.se finns information om förberedelser inför fjällturen, väder och prognoser. Där finns också information om markerade leder, mobiltelefoni och om att ha barnen med sig på fjälltur.
På lavinprognoser.se publiceras dagliga bedömningar av lavinfaran i de svenska fjällen. På webbplatsen finns bedömningar av lavinfaran för fyra välbesökta svenska fjällområden: Härjedalen, Jämtland, Västerbotten och Norrbottensfjällen. Syftet med lavinprognoserna är att ge underlag för att kunna fatta säkrare beslut på fjället. Lavinprognoserna baseras på observationer från fjället, bedömningar av lokala experter samt på väderinformation.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har regeringen säkerställt att Naturvårdsverket, bl.a. genom fjällsäkerhetsrådet och lavinprognoserna, bedriver ett arbete med att förebygga olyckor i fjällen. Utskottet anser inte att motionsyrkandet bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida, varför motion 2017/18:1774 (M) yrkande 1 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en samlad strategi för svensk friluftsnäring.
Motionen
Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (båda M) anser i motion 2017/18:3075 att det behövs en samlad strategi för svensk friluftsnäring (yrkande 1).
Bakgrund
Näringsutskottet föreslog i mars 2017 vid behandlingen av ett liknande yrkande[11] att yrkandet skulle avstyrkas. Riksdagen ställde sig bakom förslaget och utskottet angav följande:
Här kan framhållas att riksdagen 2010 antog ett övergripande mål för friluftspolitiken, som senare kompletterades med tio mätbara mål. Därtill har Naturvårdsverket i uppdrag att samordna myndigheternas arbete med friluftsnäringen.
Riksdagen ställde sig bakom förslaget.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har näringsutskottet relativt nyligen behandlat ett liknande motionsyrkande och avstyrkt det. Kulturutskottet gör ingen annan bedömning. Motion 2017/18:3075 (M) yrkande 1 avstyrks därmed.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om en översyn av regelverket som styr Folkbildningsrådets förfarande vid utbetalning av medel till studieförbund.
Motionen
Said Abdu (L) efterlyser i motion 2017/18:153 en översyn av regelverket som styr Folkbildningsrådets förfarande vid utbetalning av medel till studieförbund (yrkande 3).
Bakgrund
Enligt Folkbildningsrådet har frågan om villkor för de olika anslagen till studieförbunden 2018 tagits upp och diskuterats vid en statsbidragskonferens i november 2017 samt vid besök vid samtliga tio studieförbunds förbundskanslier i november och december 2017. Enligt Folkbildningsrådet har de inte nåtts av propåer från studieförbunden som föranleder någon översyn.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2017/18:153 (L) yrkande 3 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om åtgärder för att få fler svenskar att lära sig tyska.
Motionen
Sofia Damm (KD) anser i motion 2017/18:3744 att relationen mellan Tyskland och Sverige bör stärkas, och att en viktig del i detta arbete är att få fler svenska att lära sig tyska (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Studier i tyska språket är en verksamhet som flertalet studieförbund sedan lång tid erbjuder. Utskottet anser att motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motion 2017/18:3744 (KD) yrkande 3 avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om tolkfrågor med hänvisning till att den utredning i dessa frågor som pågår inte bör föregripas.
Motionerna
Lotta Olsson (M) konstaterar i motion 2017/18:2585 att behovet av tolkar ökar i Sverige och att tolkuppdragen kan vara av väldigt olika karaktär. För enklare tolkuppgifter borde det enligt motionären räcka med att ha det språk som ska tolkas till eller från som modersmål och en kortare utbildning. Motionären anser att regeringen bör se över möjligheten att inrätta även en enklare tolkutbildning.
Lars-Axel Nordell (KD) påtalar i motion 2017/18:52 att det finns behov av att samordna och effektivisera både språk- och teckenspråkstolkning och att staten bör ta ansvar för tillgången till kvalificerad tolktjänst i hela landet. Motionären anser att det samlade statliga ansvaret för tolkverksamheten med fördel skulle kunna samlas i en språk- och tolkmyndighet. Detta bör enligt motionären utredas (yrkande 2).
Bakgrund
En särskild utredare fick i oktober 2017 i uppdrag att göra en översyn av samhällets behov av och tillgång till tolkar samt den offentliga sektorns användning av tolkar (dir. 2017:104). Utredaren ska även lämna förslag på ett flexibelt, rättssäkert och effektivt system för att samhällets nuvarande och framtida behov av tolktjänster ska tillgodoses.
Utredaren ska bl.a.
• kartlägga landets verksamma tolkar utifrån antal, kvalifikationsnivå samt deras kompetens i relation till uppdrag
• föreslå en ändamålsenlig struktur med tydliga utbildningsvägar som tillgodoser samhällets behov av tolkar med relevant kompetensnivå
• analysera hur dagens system med auktorisation och kompetensbedömning av tolkar fungerar och föreslå åtgärder för förbättrad kompetensbedömning genom exempelvis auktorisation och certifiering
• analysera behovet av tillsyn av tolktjänster samt vid behov föreslå hur en sådan tillsyn kan utformas
• kartlägga områden där myndigheter med fördel bör samverka och föreslå effektiva former för samverkan
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 12 december 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att resultatet av den utredning som pågår bör föregripas och avstyrker därmed motionerna 2017/18:52 (KD) yrkande 2 och 2017/18:2585 (M).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om idrott, friluftsliv och folkbildning som riksdagen tagit ställning till relativt nyligen under mandatperioden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under mandatperioden (bet. 2015/16:KrU6 och bet. 2016/17:KrU4) avstyrkt motionsyrkanden som rör samma eller i huvudsak samma frågor. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag. Utskottet anser därför att motionsyrkandena nedan kan beredas i förenklad form och avstyrker därmed yrkandena.
Idrott
Motion 2017/18:174 av Jeff Ahl och Angelika Bengtsson (båda SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda diskussioner med representanter för svensk damhockey som syftar till att skjuta till ekonomiska resurser framöver.
Motion 2017/18:404 av Bengt Eliasson och Said Abdu (båda L) yrkande 3
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästnäringens betydelse för en meningsfull fritid.
Motion 2017/18:699 av Hannah Bergstedt m.fl. (S) yrkandena 1–3
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrottsföreningar som bedrivs med skattemedel ska ha krav på sig att inkludera alla oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck (yrkande 1).
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrottsrörelsen inom sig ska arbeta aktivt mot diskriminering och homo-, bi- och transfobi (yrkande 2).
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrottsrörelsen, främst den del som rör barn och ungdomar, ska ha ett speciellt ansvar för att arbeta för inkludering (yrkande 3).
Motion 2017/18:1255 av Finn Bengtsson (M) yrkandena 1 och 2
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör främja samverkan mellan kommuner och idrottsföreningar för att motverka nyrekrytering av unga till gängkriminalitet och våldsbejakande extremistgrupper (yrkande 1).
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till överläggningar med Riksidrottsförbundet och andra nationella idrottsorganisationer med syfte att idrottsrörelsen på bred front ska engageras i arbetet mot nyrekrytering av unga till gängkriminalitet och våldsbejakande extremistgrupper (yrkande 2).
Motion 2017/18:2005 av Helena Bouveng (M)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja idrottsrörelsens sociala ansvar.
Motion 2017/18:2316 av Lotta Finstorp och Lars Beckman (båda M)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för investeringar för ändamålsenliga ridanläggningar.
Motion 2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 3 och 5
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott (yrkande 3).
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdegrunder bör fortsätta att utvecklas för tävlingar med häst (yrkande 5).
Motion 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 7
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga hur socioekonomiska faktorer påverkar barns och ungdomars idrottande.
Motion 2017/18:3215 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 20
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stödja idrottsrörelsen mer i frågor om sexuell diskriminering i syfte att få in fler hbtq-personer till föreningsidrotten.
Motion 2017/18:3271 av Mikael Jansson och Roger Richtoff (båda SD)
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör subventionera kommunala byggen av hälsorundor.
Motion 2017/18:3578 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 5
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hbt-frågor i idrotten.
Friluftsliv
Motion 2017/18:1730 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för ett närmare nordiskt friluftslivssamarbete och en satsning för ett nytt nordiskt friluftslivsår (yrkande 1).
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt Friluftsliv uppdrag och resurser för en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg (yrkande 2).
Motion 2017/18:2062 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att knyta scoutrörelsen till försvaret.
Folkbildning
Motion 2017/18:153 av Said Abdu (L) yrkande 2
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av studieförbund och folkhögskolor.
Motion 2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 4
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principer för stöd till folkbildningen.
Motion 2017/18:3067 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 5
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillvarata folkbildningens upplägg och metodik.
Motion 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 11 och 12
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur folkbildningen kan reformeras för att stärka omställning och vidareutbildning på en modern arbetsmarknad (yrkande 11).
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur folkbildningen kan bidra till bättre integration (yrkande 12).
Motion 2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 9
I motionen yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av möjlighet till folkbildning.
|
1. |
av Christina Örnebjär (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:1926 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 1 och
2017/18:2899 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 9.
Ställningstagande
Eftersom idrotten är en folkrörelse ska dess egna medlemmar bestämma och ta ansvar för sina egna beslut. Det finns, anser jag, en fara i att företrädare för det offentliga börjar lägga sig i idrottsrörelsen för mycket. Samtidigt måste det dock understrykas att det naturligtvis finns förväntningar från det offentliga kopplade till det stöd som idrotten får i form av bidrag och särskilt förmånliga skatteregler.
Riksidrottsförbundet (RF) har fått ansvaret för att god folkhälsa, god etik, jämställdhet, integration och demokratisk fostran ska främjas av idrotten. Självständigheten markeras genom att RF har ansvaret för fördelningen av de statliga pengarna. Det leder paradoxalt nog till att RF kommer ännu närmare staten, eftersom förbundet därmed också får en ställning motsvarande en myndighet. Denna balansgång mellan frihet och krav måste, anser jag, ömsesidigt fungera och vårdas. Det är viktigt att upprätthålla ett implicit kontrakt mellan den självständiga idrottsrörelsen och statens rimliga krav på måluppföljning och utvärdering. Det handlar om en respekt för båda sidors olika roller och ett ömsesidigt ansvarstagande.
Detta bör, anser jag, hanteras via formella skriftliga överenskommelser. Jag anser också att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrottsrörelsen om hur den följer riksdagens uppsatta mål för statens stöd till idrotten. Liberalernas grundinställning är att statens stöd till idrotten bör styras genom mål, inte genom detaljregleringar och öronmärkningar. Detta förutsätter dock att idrotten å sin sida respekterar de mål som riksdagen satt upp för stödet. Fungerar inte detta bör man överväga en öronmärkning, t.ex. till idrott för personer med funktionsnedsättning.
|
2. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 7.
Ställningstagande
Vi anser att idrotten gör fantastiska insatser för hundratusentals barn och ungdomar. Det finns dock barn som blir illa behandlade och utsätts för orimliga krav, pennalistiskt ledarskap och i vissa fall rena övergrepp.
För att förhindra att barn far illa behöver idrottsrörelsen utbildas i barnrättsfrågor. Vi anser att regeringen bör titta på hur ett sådant arbete skulle kunna se ut.
|
3. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6 och
2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 49 och
bifaller delvis motionerna
2017/18:674 av Eva-Lena Jansson och Matilda Ernkrans (båda S) yrkande 2 och
2017/18:1926 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 5.
Ställningstagande
Idrott har mycket att ge i form av glädje, samvaro och hälsa. Därför bör, anser jag, ett brett idrottsliv främjas i hela landet där såväl etablerade sporter, t.ex. ridning, som nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler.
|
4. |
av Christina Örnebjär (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1926 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 5 och
bifaller delvis motionerna
2017/18:674 av Eva-Lena Jansson och Matilda Ernkrans (båda S) yrkande 2,
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 6 och
2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 49.
Ställningstagande
Parasporten i Sverige är mycket framgångsrik på elitnivå. I likhet med andra idrotter har intresset också ökat för breddverksamheten. Det har inneburit att många personer med funktionsnedsättning har blivit delaktiga i en social gemenskap som lett till ett ökat självförtroende. Idrottsrörelsen måste dock, anser jag, bli bättre på att inkludera personer med funktionsnedsättning. Idrotten mottar omkring 2 miljarder kronor per år i statsbidrag, får ett omfattande stöd från kommunsektorn och omfattas dessutom av förmånliga skatteregler. En enig riksdag har vid flera tillfällen tydligt markerat att ett mål för statens stöd till idrotten är idrott för alla. I målformuleringen nämns särskilt personer med funktionsnedsättning. Trots detta är idrott för personer med funktionsnedsättning satt på undantag, och där det finns sker det ofta som en verksamhet skild från andra. RF gjorde på sin stämma i maj 2017 tydligt att ambitionsnivån för idrott för personer med funktionsnedsättning ska dimensioneras efter vad deras ekonomiska läge tillåter.
Jag anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten om hur de följer riksdagens uppsatta mål och överväga en öronmärkning av stöd till idrott för personer med funktionsnedsättning, i första hand inkludering av barn och unga. En förebild kan vara Norge, där ungefär tio procent av det totala statliga stödet till idrotten öronmärkts till idrott för personer med funktionsnedsättning. Liberalernas grundinställning är att statens stöd till idrotten bör styras genom mål, inte genom detaljregleringar och öronmärkningar, men det är under förutsättning att idrotten å sin sida respekterar de mål som riksdagen har satt upp för stödet.
|
5. |
av Aron Emilsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1608 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 5 och
bifaller delvis motionerna
2017/18:672 av Pyry Niemi och Gustaf Lantz (båda S) och
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7.
Ställningstagande
Ett led i vår ambition att främja folkhälsan i alla samhällsgrupper är att vi genom det statliga stödet till idrotten, vill stimulera idrottsrörelsen att göra en nationell bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga behov för att upprätta ett nationellt parasportotek. Sverigedemokraterna är öppna för att framöver skjuta till de resurser som parasporten efterfrågar att möjliggöra ett sportotek med den idrottsutrustning som inte sällan kan vara kostsam för den enskilde med funktionsnedsättning, men som från nationell nivå skulle kunna erbjudas att prova för allas tillgång till sport . På så sätt kan parasporten få den idrottsutrustning som ofta kan vara för kostsam för den enskilde med funktionsnedsättning.
|
6. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3761 av Per Lodenius m.fl. (C) yrkande 7 och
bifaller delvis motionerna
2017/18:672 av Pyry Niemi och Gustaf Lantz (båda S) och
2017/18:1608 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 5.
Ställningstagande
För personer med funktionsnedsättning kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig idrottsaktivitet. Parasport kan då vara en väg till fysisk aktivitet. I vissa parasporter krävs det speciell utrustning som är kostsam. Därför bör, anser jag, förutsättningarna för skapande av ett nationellt föreningsdrivet parasportotek utredas. Ett parasportotek skulle möjliggöra för alla som vill att testa vilka idrotter som kan passa dem. Parasportoteket skulle även kunna nyttjas för friluftsaktiviteter där det också ibland kan krävas en anpassad utrustning.
|
7. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 4 och
2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 12,
bifaller delvis motionerna
2017/18:436 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2 samt
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 samt
avslår motion
2017/18:1917 av Eva-Lena Jansson (S).
Ställningstagande
Kulturella faktorer påverkar barns och ungas möjligheter att pröva olika idrotter. I en rapport från Centrum för idrottsforskning – Statens stöd till idrotten – framkommer att sju av tio flickor och pojkar med svensk bakgrund idrottar i en förening eller klubb. Samma siffra gäller för pojkar med utländsk bakgrund. Men när det gäller flickor med utländsk bakgrund är det bara fyra av tio som utför en sport utanför skolan. Detta är kopplat till kulturella skillnader och begränsningar på grund av heder. Moderaterna står bakom en modern idrottspolitik som alltid tar sin utgångspunkt i att ge alla barn och ungdomar samma möjligheter till idrottsutövande. Forskning visar på en betydande snedfördelning av idrottsstödet kopplat till kön.
Vi anser att regeringen dels bör verka för en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet, dels bör initiera en utredning som belyser hur ekonomiska medel fördelas kopplat till kön och därefter komma med förslag för att stärka jämställdheten inom svensk idrott. I det sammanhanget bör även en särskild översyn göras av hur tjejer med invandrarbakgrund kan stimuleras till att delta i idrott i större utsträckning.
|
8. |
av Per Lodenius (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9,
bifaller delvis motionerna
2017/18:436 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2,
2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 4 och
2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 12 och
avslår motion
2017/18:1917 av Eva-Lena Jansson (S).
Ställningstagande
Flickor slutar idrotta i en lägre ålder än pojkar. Vi vet att idrott är bra både för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Därför anser jag att det är viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar tidigare, så att effektiva åtgärder kan sätta in. Det har också visat sig att spontanidrottsplatser lockar fler pojkar och män än flickor och kvinnor. Idrotten är exempel på ett område där en analys bör göras för att kunna åstadkomma förändring. Att påverka normer tar tid, men regeringen sitter på verktyg som snabbt skulle kunna användas för att minska de systembrister som i dag försvårar för tjejer och kvinnor att utöva idrott på lika villkor. Jag vill därför att en bred analys genomförs av vad som hindrar jämställd idrott, så att RF utifrån det kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott.
Flera åtgärder skulle kunna föreslås för att synliggöra ojämställdheten inom idrotten. Enligt riksdagens utredningstjänst saknas det i dag en nationell jämförelse som redovisar hur mycket medel som kommunerna fördelar till barn- och ungdomsidrott samt hur fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor. Jag anser att regeringen borde verka för att en sådan nationell jämförelse kommer till stånd.
|
9. |
av Christina Örnebjär (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:436 av Robert Hannah (L) yrkandena 1 och 2,
bifaller delvis motionerna
2017/18:2322 av Cecilia Widegren (M) yrkande 4,
2017/18:3182 av Jessica Polfjärd m.fl. (M) yrkande 12 och
2017/18:3789 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkandena 8 och 9 samt
avslår motion
2017/18:1917 av Eva-Lena Jansson (S).
Ställningstagande
När det kommer till samhällsstöd för idrott, motion och fysisk aktivitet får tjejer generellt sett en mindre del av pengarna. Eftersom idrottsstöd framför allt kommer idrottsföreningar till del blir det tydligt att pojkars idrottsutövande gynnas i betydligt högre utsträckning än flickors. Det finns ett flertal aktiviteter och verksamheter inom området idrott, motion och fysisk aktivitet som förmodligen framför allt flickor har preferenser för och som inte erhåller något samhällsstöd alls. Det gäller t.ex. olika typer av danslektioner, träning på gym, aerobics, gympa och yoga. Det är aktiviteter som flickor och pojkar själva får bekosta genom köp på marknaden. Men även när de får samhällsstöd är stödet ofördelaktigt fördelat till pojkdominerade utövningar. Ridning, som är en starkt flickdominerad sport, finansieras i betydligt lägre grad av samhällsmedel än exempelvis pojkdominerad fotboll och ishockey eftersom ridningen driver egna anläggningar, medan fotbollens och ishockeyns anläggningar drivs av kommunen.
Mot denna bakgrund anser jag att det är angeläget att lämplig myndighet genomför en fördjupad kartläggning av dels hur idrotts- och föreningsförvaltningars bidrag och stödformer fördelas i svenska kommuner utifrån kön, dels hur fördelningen möter upp flickors och pojkars preferenser för idrott och fysisk aktivitet.
|
10. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Christina Örnebjär (L) och Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3067 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 2,
bifaller delvis motion
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 6 och
avslår motion
2017/18:2331 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 1–3.
Ställningstagande
Idrottsrörelsen är en stor och viktig del av det civila samhället. Under de senaste åren har ett stort antal ensamkommande flyktingbarn och ungdomar kommit till Sverige. Idrotten är universell och många av de nyanlända har idrottsbakgrund från hemlandet. En plats i det lokala idrottslaget är därför för många en väg in i samhället. I föreningen får man sociala kontakter, lär sig förstå kulturella mönster, övar på språk och utvecklar sin identitet. Precis som civilsamhället i stort gör idrotten redan i dag mycket värdefulla insatser. Det stora antalet unga nyanlända innebär dock stora krav på idrottsföreningarna.
Mot denna bakgrund anser vi att regeringen bör ta initiativ till en kartläggning av hur idrottsrörelsen arbetar med integration och återkomma med förslag till hur samhället i stort ytterligare kan stötta föreningar som arbetar med integration.
|
11. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 2 och
2017/18:3132 av Saila Quicklund (M) yrkande 1 och
bifaller delvis motion
2017/18:850 av Mattias Ottosson (S).
Ställningstagande
Bruket av illegala hormonpreparat bland företrädesvis unga män som tränar styrketräning och kampsport har ökat under de senaste decennierna. Samtidigt är antalet svenska elitidrottare som fälls för fusk genom dopning mycket få. Dopning har därmed gått från att vara ett idrottsproblem till att bli ett allvarligt samhällsproblem. Antidopningsarbetet i Sverige sker detta till trots alltjämt inom RF.
Vi anser att regeringen behöver ta initiativ för att skapa en fristående antidopningsenhet i anslutning till ett universitetssjukhus.
|
12. |
av Aron Emilsson (SD) och Sara-Lena Bjälkö (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1607 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
De senaste åren har uppgifter kring att matchfixning förekommer i Sverige i samband med idrottssammanhang avlöst varandra. En hel del insatser har gjorts, och RF har satsat stora resurser på att upplysa om problemet samt tagit krafttag kring den problematik som finns. Sommaren 2017 höll de nordiska riksidrottsförbunden ett gemensamt möte på Färöarna där bl.a. frågan om matchfixning togs upp och där det beslutades att man ska tillsätta en grupp som ska arbeta med att inrätta en nordisk antimatchfixningsorganisation. Samtliga nordiska förbund kom överens om att till 2018 komma fram till en gemensam handlingsplan om hur man motverkar matchfixning och även hur man arbetar förebyggande. En grupp ska återkomma med förslag på beslut om hur det ska kunna genomföras, både i Sverige och Norden och framöver även i Europa och övriga världen. Tanken med de nordiska riksidrottsförbundens arbetsgrupp är att leda frågan om hur man förebygger brott kopplat till matchfixning för att aldrig hamna i kriminellas händer. Vi anser att det är bra att man på ett nordiskt plan kan samarbeta för att dels belysa och informera om problematiken och brottshandlingen bakom matchfixning, dels försöka förebygga och ändra beteenden för att aldrig behöva hamna i kriminellas händer. Då kanaliseringen inte räcker till är det viktigt för idrottens framtid att den är fri från kriminella handlingar och att de som idrottar känner glädje, inspiration och inte hot vid utövandet. Vi Sverigedemokrater ser därför med glädje på att idrottsförbundet tar frågan på allvar och föregår med gått exempel och går steget före regeringens arbete.
Vi anser att regeringen bör prioritera ett nordiskt samarbete i förebyggande syfte för att motverka matchfixning.
|
13. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M), Per Lodenius (C), Isabella Hökmark (M), Christina Örnebjär (L) och Roland Utbult (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3067 av Olof Lavesson m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 3 och
bifaller delvis motion
2017/18:1926 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 3.
Ställningstagande
Fysisk aktivitet är en grund för god hälsa. Utanförskapet syns i dag även avseende folkhälsa. En majoritet av svenska befolkningen blir allt mer medveten om kosts och motions betydelse för hälsan och därmed allt friskare. Samtidigt finns det en stor grupp inaktiva som har sämre kostvanor, oftare röker och har högre konsumtion av alkohol. Detta avspeglar sig i sjukskrivningstal, livskvalitet, fattigdom och livslängd och är naturligtvis oacceptabelt i ett modernt välfärdssamhälle.
Regeringen tillsatte i juni 2015 en kommission för jämlik hälsa med uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Kommissionen presenterade sitt slutbetänkande i juni 2017.
Vi anser att regeringen, med detta betänkande som utgångspunkt, bör ta fram ett idrottspolitiskt folkhälsomål som en del av det långsiktiga folkhälsoarbetet.
|
14. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 1 och
bifaller delvis motion
2017/18:3132 av Saila Quicklund (M) yrkande 7.
Ställningstagande
Unga människor, både pojkar och flickor, lever i en medial tid där orimliga kroppsideal ständigt marknadsförs. Bilder skapar normer kring hur en framgångsrik människa bör vara och se ut, normer som många unga människor upplever som omöjliga att leva upp till. Detta kan leda till missbruk, sjukdom och självskadebeteende. Politik handlar om att se samhällsproblem och ge konkreta förslag till lösningar.
Vi anser att regeringen behöver initiera ett samarbete mellan stat och idrottsrörelse mot osunda kroppsideal.
|
15. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 3.
Ställningstagande
Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att människor med stigande ålder håller sig friska. Att motivera äldre människor att träna regelbundet är viktigt både ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv. Allt fler lever allt längre. Detta är en stor framgång för samhället i stort, men ställer delvis nya krav på samhället. Idrottslyftet var en stor satsning från alliansregeringen som innebar att 500 miljoner kronor årligen satsades för att stimulera idrotten att nå fler och bryta befintliga strukturer. Tio år har gått sedan reformen genomfördes, och utvärderingar visar att satsningen varit både uppskattad och framgångsrik. Idrottslyftet har dock i allt väsentligt varit inriktat mot barn och ungdomar. Vi tror att reformen kan utvecklas ytterligare.
Vi anser att regeringen inom ramen för Idrottslyftet bör skapa ett äldrelyft för att stimulera föreningar att ge även äldre människor möjlighet att utöva organiserad idrott.
|
16. |
av Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2017/18:3072 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 8 och
2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 13.
Ställningstagande
Moderaterna vill utforma en idrotts- och fritidspolitik som når alla barn och ungdomar. Vi föreslår därför en satsning med idrott på fritids, där Svenska skolidrottsförbundet ges i uppdrag att utforma ett projekt där idrotten blir en ännu tydligare del av fritidshemmens verksamhet.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda inrättandet av en språkmyndighet med samlat statligt ansvar för språktolkning och teckenspråkstolkning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av studieförbund och folkhögskolor och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverket som styr Folkbildningsrådets förfarande vid utbetalning av medel till studieförbunden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda diskussioner med representanter för svensk damhockey som syftar till att tillskjuta ekonomiska resurser framöver och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästnäringens betydelse för en meningsfull fritid och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur man kan jämställa stödet till flickdominerade respektive pojkdominerade idrottsverksamheter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och kartlägga hur samhällsstöd för idrott, motion och fysisk aktivitet på ett jämställt sätt svarar mot flickors och pojkars preferenser för idrott och fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att i samverkan med SKL ta fram nationella riktlinjer för införandet av fritidsbanker i landets samtliga kommuner och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att öka alla barns tillgång till idrott och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrottsföreningar som bedrivs med skattemedel ska ha krav på sig att inkludera alla oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrottsrörelsen inom sig ska arbeta aktivt mot diskriminering och homo-, bi- och transfobi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrottsrörelsen, främst den del som rör barn och ungdomar, ska ha ett speciellt ansvar för att arbeta för inkludering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över frågan om en oberoende antidopningsorganisation och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör främja samverkan mellan kommuner och idrottsföreningar för att motverka nyrekrytering av unga till gängkriminalitet och våldsbejakande extremistgrupper och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till överläggningar med Riksidrottsförbundet och andra nationella idrottsorganisationer med syfte att idrottsrörelsen på bred front ska engageras i arbetet mot nyrekrytering av unga till gängkriminalitet och våldsbejakande extremistgrupper och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör prioritera ett nordiskt samarbete i förebyggande syfte för att motverka matchfixning och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att inrätta ett parasportotek och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna för ett närmare nordiskt friluftslivssamarbete och en satsning för ett nytt nordiskt friluftslivsår och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt Friluftsliv uppdrag och resurser för en nationell översyn av hur friluftsliv kan integreras inom fler samhällssektorer, såsom skola, vård och omsorg, och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade insatser för att sprida kunskap om fjällsäkerhet samt fjällräddningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vinter-OS i Stockholm och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principer för stöd till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de idrottspolitiska målen och om fördelning av statsbidrag med ett tydligare jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avvägningen mellan idrottens självständighet och behovet av måluppföljning för det offentliga stödet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idrottens betydelse för folkhälsan och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öronmärka en del av statens stöd till idrotten för idrott för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja idrottsrörelsens sociala ansvar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försöka knyta scoutrörelsen till försvaret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för investeringar för ändamålsenliga ridanläggningar och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna ridningens viktiga roll som Sveriges största handikappidrott och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tilldelning av resurser till flickors och pojkars idrottsverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värdegrunder bör fortsätta att utvecklas för tävlingar med häst och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningar för att ta fram en nationell strategi för ridsport och integration och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera tidigare satsningar såsom Handslag och Idrottslyftet i syfte att stärka ridsport och integrationsarbete och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ridsport kan bli en naturlig del i integrationsarbete för bl. a. språkutveckling och möjligheten för ensamkommande barn och unga att lära sig jobbet på jobbet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa relevant certifiering för att skapa yrkesbenämningen legitimerad personlig tränare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inrätta enklare typer av tolkutbildning och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en dialog med idrottsrörelsen om hur den arbetar för att nå målen för statens stöd till idrotten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över huruvida offentliga medel bör gå till kostsamma arenabyggen och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kartläggning av hur idrottsrörelsen arbetar med integration och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta fram idrottspolitiska folkhälsomål och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillvarata folkbildningens upplägg och metodik och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med idrott för nyanlända och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga hur socioekonomiska faktorer påverkar barns och ungdomars idrottande och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur folkbildningen kan reformeras för att stärka omställning och vidareutbildning på en modern arbetsmarknad och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur folkbildningen kan bidra till en bättre integration och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett samlat arbete mellan stat och idrottsrörelse mot osunda kroppsideal och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa en fristående antidopningsenhet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ett äldrelyft (idrott för äldre) och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utbilda idrottsföreningarna i barnrättsperspektivet och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på projektet Idrott på fritids i samarbete med Skolidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad strategi för svensk friluftsnäring och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bildandet av en nationell oberoende antidopningsorganisation och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till riktade utbildningsinsatser mot idrottande ungdomar om riskerna med kosttillskott och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur könsfördelningen ser ut avseende offentligt stöd till idrotten och om åtgärder för att komma till rätta med eventuella brister och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör subventionera kommunala byggen av hälsorundor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell samling bakom en svensk ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i Sverige 2026 och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hbt-frågor i idrotten och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på projektet Idrott på fritids i samarbete med Skolidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över insatser för att öka andelen svenskar som lär sig tyska, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utreda förutsättningarna för att skapa ett nationellt föreningsdrivet parasportutrustningsbibliotek och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av möjlighet till folkbildning och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genomföra en bred analys av vad som hindrar jämställd idrott och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en nationell jämförelse som redovisar hur mycket medel som kommunerna fördelar till barn- och ungdomsidrott samt hur fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor och tillkännager detta för regeringen.
49.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ridsport ska vara tillgänglig för alla och tillkännager detta för regeringen.
[1] Prop. 1998/99:107, bet 1999/2000:KrU3, rskr. 1999/2000:52.
[2] Prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243.
[3] 2016/17:RFR12.
[4] Bet. 2016/17:KrU4, rskr. 2016/17:191.
[5] Sedan den 1 januari 2018 Malmö universitet.
[6] I februari 2016 beslutade regeringen om en fördjupad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, den s.k. ANDT-strategin. Strategin avser perioden 2016–2020. Det övergripande målet med strategin är bl.a. ett samhälle fritt från dopning.
[7] En omreglerad spelmarknad, SOU 2017:30.
[8] Specialidrottsförbund (SF) är en oberoende organisation inom RF. Vart och ett av de olika specialidrottsförbunden är ansvariga för en eller flera specifika idrotter.
[9] Vaccinera klubben mot dopning är ett preventions- och åtgärdspaket som är framtaget av RF.
[10] Ren vinnare är en webbaserad utbildning i antidopning för idrottsutövare och alla andra verksamma inom idrotten.
[11] Bet. 2016/17:NU12.