|
|
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområde 17, som totalt uppgår till ca 15,9 miljarder kronor för 2018, och om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Därmed avstyrker utskottet oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. Utskottet tillstyrker även övriga förslag från regeringen, som bl.a. gäller förslag om ändring i kulturmiljölagen, förslag om ändring i lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst och förslag till medelstilldelning för 2018 för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Samtliga motionsförslag som behandlas i betänkandet avstyrks.
Utskottet föreslår två tillkännagivanden till regeringen om dels donation av föremål, dels former för samverkan och inflytande inom filmområdet.
I betänkandet finns fem reservationer (S, SD, MP, L och V). Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i anslagsbeslutet. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2017/18:1 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
38 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2017/18.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Kulturområdesövergripande verksamhet
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (1:4)
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (1:5)
Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6)
Myndigheten för kulturanalys (1:7)
Skapande äldreomsorg (99:3, förslag om nytt anslag)
Stimulansbidrag kultur i vården (99:7, förslag om nytt anslag)
Kulturlotsar och Sverigecenter (99:8, förslag om nytt anslag)
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (2:2)
Litteraturen, läsandet och språket
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (3:1)
Myndigheten för tillgängliga medier (3:2)
Institutet för språk och folkminnen (3:3)
Bildkonst, arkitektur, form och design
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (4:2)
Nämnden för hemslöjdsfrågor (4:3)
Bidrag till bild- och formområdet (4:4)
Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2)
Bidrag till kulturmiljövård (7:2)
Kyrkoantikvarisk ersättning (7:3)
Bidrag till arbetslivsmuseer (7:4)
Kulturarvs-ROT (99:1, förslag om nytt anslag)
Kulturarvsfond (99:2, förslag om nytt anslag)
Kulturreservat (99:5, förslag om nytt anslag)
Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens (99:6, förslag om nytt anslag)
Centrala museer: Myndigheter (8:1)
Centrala museer: Stiftelser (8:2)
Bidrag till vissa museer (8:3)
Forum för levande historia (8:4)
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (8:5)
Öppna museer (99:4, förslag om nytt anslag)
Allmänt stöd för museer (99:9, förslag om nytt anslag)
Kulturarvssatsning (99:10, förslag om nytt anslag)
Nämnden för statligt stöd till trossamfund (9:1)
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland (11:1)
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2)
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet (11:3)
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1)
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2)
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken (12:3)
Politik för det civila samhället
Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2)
Stöd till friluftsorganisationer (13:3)
Bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (13:4)
Insatser för den ideella sektorn (13:5)
Bidrag till folkbildningen (14:1)
Bidrag till tolkutbildning (14:2)
Särskilda insatser inom folkbildningen (14:3)
Särskilt utbildningsstöd (14:4)
Bidrag till kvinnors organisering (99:11, förslag om nytt anslag)
Utskottets samlade ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden
Lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950)
Lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst
Medelstilldelning för 2018 till Myndigheten för press, radio och tv
Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB
AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet
Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden
Former för samverkan och inflytande inom filmområdet
1.Lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, punkt 3 (SD)
2.Donation av föremål, punkt 9 (S, MP, V)
3.Former för samverkan och inflytande inom filmområdet, punkt 10 (S, MP, V)
4.Mål för kulturpolitiken, punkt 11 (SD)
5.Mål för kulturpolitiken, punkt 11 (L)
1.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (M)
2.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (SD)
3.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (C)
4.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (L)
5.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Regeringens lagförslag
Bilaga 4
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Bilaga 5
Regeringens och oppositionens förslag till beställningsbemyndiganden
Bilaga 6
Utskottets anslagsförslag
Bilaga 7
Utskottets förslag till beställningsbemyndiganden
Tabeller
Tabell 1 Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Myndigheter
Tabell 2 Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Stiftelser
Tabell 3 Regeringens förslag till medelstilldelning till Bidrag till vissa museer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 17 |
Anslagen för 2018
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 17 enligt utskottets förslag i bilaga 6.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 8 och avslår motionerna
2017/18:909 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) yrkande 6,
2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkande 22,
2017/18:1594 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2017/18:1602 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2017/18:1608 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkandena 1–3,
2017/18:1728 av Aron Emilsson m.fl. (SD),
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkandena 8 och 10,
2017/18:1942 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) yrkande 1,
2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 5 och 12,
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 5,
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1, 2, 7, 9 och 10,
2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 25,
2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkandena 1–6 och 8–11,
2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. (C),
2017/18:3749 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 och 6 samt
2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. (L).
Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 7.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 9.
|
2. |
Lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950) |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
|
3. |
Lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 2.
Reservation 1 (SD)
|
4. |
Medelstilldelning för 2018 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB |
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2018 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 957 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 839 400 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 427 800 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 6.
|
5. |
Medelstilldelning för 2018 till Myndigheten för press, radio och tv |
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2018 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för press, radio och tv.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 7.
|
6. |
Lån till Kungliga Operan AB |
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 4.
|
7. |
Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB |
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 70 000 0000 kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 5.
|
8. |
AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet |
Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2018 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott från Nya Penninglotten 2017. Bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 3.
|
9. |
Donation av föremål |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet och tillkännager detta för regeringen.
Reservation 2 (S, MP, V)
|
10. |
Former för samverkan och inflytande inom filmområdet |
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla och tillkännager detta för regeringen.
Reservation 3 (S, MP, V)
|
11. |
Mål för kulturpolitiken |
Riksdagen avslår motionerna
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 1 och
2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1.
Reservation 4 (SD)
Reservation 5 (L)
Stockholm den 23 november 2017
På kulturutskottets vägnar
Olof Lavesson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Olof Lavesson (M)*, Gunilla Carlsson (S), Cecilia Magnusson (M)*, Agneta Gille (S), Saila Quicklund (M)*, Anna Wallentheim (S), Per Lodenius (C)*, Niclas Malmberg (MP), Isabella Hökmark (M)*, Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Angelika Bengtsson (SD)*, Bengt Eliasson (L)*, Vasiliki Tsouplaki (V), Roland Utbult (KD)*, Ida Karkiainen (S), Mattias Vepsä (S) och Cassandra Sundin (SD)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens samtliga förslag i budgetpropositionen för 2018 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2017/18:1). I betänkandet behandlas också 38 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2017/18. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilagorna 2 och 3. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.
I bilaga 4 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2018 och de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina budgetmotioner. En sammanställning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden finns i bilaga 5. Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 6 och till beställningsbemyndiganden i bilaga 7.
Under ärendets beredning har kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström informerat om förslagen i budgetpropositionen inom sina respektive ansvarsområden.
Budgetprocessen i riksdagen
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2018 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 15 879 752 000 kronor (bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54). I detta ärende ska kulturutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av det resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag vid utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas de förslag i budgetpropositionen och motionerna som gäller anslag inom utgiftsområde 17. Efter det behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen. Därefter behandlas regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden och slutligen två motionsförslag som väcktes under allmänna motionstiden 2017/18 som gäller målen för kulturpolitiken.
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Propositionen
Riksdagen har beslutat om följande mål för olika delområden inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid:
– Mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
– Mål för politiken för litteratur och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117)
– Mål för statens arbete med arkitektur, formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225)
– Mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225)
– Mål för det statliga kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273)
– Mål för det statliga stödet till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45)
– Mål för filmpolitiken (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289)
– Mål för medieområdet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU1, rskr. 2014/15:96)
– Mål för ungdomspolitiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2014/15:354)
– Mål för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195)
– Mål för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
– Mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38)
– Mål för folkbildningspolitiken (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2014/15:379)
– Mål för tillsyn över spelmarknaden (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212).
Regeringen har i budgetpropositionen gjort en bedömning av uppnådda resultat inom de olika delområdena i förhållande till respektive mål.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att regeringens resultatstyrning ska bidra till förverkligandet av de politiska målen och ge underlag för att bedöma hur utvecklingen ser ut i förhållande till dessa mål och då framför allt till de mål som riksdagen beslutat om (bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51).
Utskottet noterar att Regeringskansliet under Finansdepartementets ledning har bedrivit ett fördjupat utvecklingsarbete inför budgetpropositionen 2018 där bl.a. dialog förts mellan fackdepartement och utskottskanslier inom några utvalda områden och vidare att regeringen bedömer att arbetet har resulterat i bl.a. ökad läsbarhet, utvecklade resultatindikatorer, förlängda tidsserier och förbättrad resultatanalys (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget för 2018, finansplan och skattefrågor s. 772–774).
Utskottet noterar också att Ekonomistyrningsverket (ESV), i redovisningen av sitt regeringsuppdrag att presentera en översiktlig bild per utgiftsområde av utvecklingen i förhållande till målen och utgiftsutvecklingen för berörda anslag, har analyserat museer och utställningar, idrottspolitiken och folkbildningen inom utgiftsområde 17. ESV bedömer här att kvantitativa mått bör kompletteras med analyser och utvärderingar och att jämförbarheten av resultat blir en utmaning när mätmetoder förändras över tid (rapport 2017:46).
Kulturutskottet har tidigare välkomnat att resultatredovisningens läsbarhet successivt har förbättrats, bl.a. till följd av att kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp 2013 efterfrågade en förbättrad struktur och ökad enhetlighet i resultatredovisningen (2013/14:RFR2). Utskottet kan även i år se en utveckling när det gäller läsbarheten. Utskottet kan också konstatera att tidsserier förlängts för några anslag och att resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder har utvecklats inom utgiftsområde 17. Dessa faktorer bidrar till att kunna göra mer tillförlitliga resultatanalyser, bl.a. av områdets utveckling över tid.
Utskottet menar att Regeringskansliet bedriver ett ambitiöst utvecklingsarbete som kontinuerligt bidrar till en förbättrad resultatredovisning till riksdagen. För att fortsätta att underlätta riksdagens bedömning av måluppfyllelsen inom utgiftsområde 17 efterfrågar utskottet ett bredare resonemang om de prestationer som åstadkommits och de effekter som regeringen bedömer att dessa prestationer lett till.
Anslag inom utgiftsområde 17
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i enlighet med regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Oppositionspartiernas alternativa förslag till anslagsfördelning och övriga här behandlade motionsyrkanden avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Allmänt om regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 2018
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 15 delområden och 50 anslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 15 879 752 000 kronor (prop. 2017/18:1). Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina respektive budgetmotioner en utgiftsram för 2018 som understiger regeringens med 1 221 860 000 kronor, 530 282 000 kronor, 901 694 000 kronor, 667 000 000 kronor respektive 823 000 000 kronor.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Statens kulturråd (1:1)
Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 44 483 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för inrättandet av ett nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd.
Anslaget räknas upp med 975 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 55 461 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkandena 1, 3 och 10 att anslaget ska öka med 7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 2 miljoner kronor för att samordna, koordinera och stödja fristadsarbetet i kommuner och regioner, 10 miljoner kronor för en satsning på samordning och forskning om kulturskolornas verksamhet samt 5 miljoner kronor för förenklade regler för kulturarbetare. Moderaterna avvisar regeringens förslag om 10 miljoner kronor för att inrätta ett nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd. I samma motion yrkande 4 och i kommittémotion 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 5 föreslår Moderaterna att staten ska stötta de kommunala kulturskolorna med forskning om hur man breddar och fördjupar kulturskolornas verksamhet. Regeringen bör ge Statens kulturråd i uppgift att utreda hur ett sådant stöd kan se ut. I kommittémotion 2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 12 anförs att förföljda konstnärer bör få en fristad i Sverige.
I kommittémotion 2017/18:2522 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 att anslaget ska öka med 17 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna avsätter medel för att utarbeta och marknadsföra en nationell kulturkanon. 2 miljoner kronor ska avsättas för att utreda formerna för ett spelinstitut samt 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsarna (nytt anslag 99:8). Även i kommittémotion 2017/18:1942 yrkande 1 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. föreslår Sverigedemokraterna att regeringen ska se över möjligheterna och formerna för ett institut på spelområdet. Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag om 10 miljoner kronor för ett nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd. I kommittémotion 2017/18:1728 yrkar Aron Emilsson m.fl. (SD) att regeringen, med inspiration från Danmark, ska ta fram en svensk kulturkanon.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 att anslaget ska minska med 10 290 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avvisar förslaget om ett nationellt kulturskolecentrum. Centerpartiet föreslår vidare att anslaget ska minska med 290 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har följt arbetet med att utveckla den kommunala musik- och kulturskolan, bl.a. utifrån synpunkten att det saknats uppföljning av vad verksamheten innebär för eleverna. Utskottet välkomnar därför att regeringen går vidare med det förslag om förbättrad infrastruktur som Kulturskoleutredningen lämnade och inrättar ett nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd med uppgift att bidra till uppföljning, samverkan inom sektorn och kunskapsuppbyggnad (SOU 2016:69).
Vad gäller yrkandena om att stödja kommuners och landstings fristadsarbete för förföljda konstnärer har Statens kulturråd, inom ramen för sitt regeringsuppdrag att tillsammans med berörda aktörer verka för fler fristäder och en utveckling av Sveriges fristadssystem, bl.a. tagit fram en handbok med konkreta råd och information om perioden före, under och efter tiden i fristaden. Regeringen tillsatte även under 2016 en utredare med uppgift att biträda Regeringskansliet i arbetet med att främja fristadssystemet. I april 2017 lämnades rapporten Fristadssystemet i Sverige – Erfarenheter av och förslag till förbättringar till regeringen. Rapporten innehåller bl.a. förslag på hur fristadssystemet kan stärkas med särskilda medel för en heltidsanställd nationell koordinator för fristadsfrågor.
Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden om spelinstitut, bl.a. med hänvisning till att riksdagen har tillkännagett för regeringen att de statliga myndigheterna bör ges i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data (bet. 2015/16:FiU25, rskr. 2015/16:208 samt bet. 2016/17:KrU5 och bet. 2016/17:KrU9).
Utskottet anser sammanfattningsvis att den föreslagna anslagsnivån är väl avvägd och ställer sig därmed bakom regeringens förslag om medelsanvisning på 55 461 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) och Per Lodenius (C).
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (1:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 336 301 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 225 miljoner kronor årligen 2018–2020 för en förstärkning av biblioteksverksamheten i hela landet. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för ett ökat stöd till det samiska folkets och de nationella minoriteternas kulturverksamhet. Av dessa medel avsätts 500 000 kronor årligen 2018-2020 för kulturförmedlingsstöd genom Finlandsinstitutet. Regeringen föreslår också att anslaget ska öka med 8 miljoner kronor 2018 för att uppmärksamma att Ingmar Bergman skulle ha fyllt 100 år 2018. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 1 miljon kronor fr.o.m. 2018 för att Sametingets biblioteksverksamhet ska finansieras inom utgiftsområde 1 anslaget 3:1 Sametinget.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 1 977 000 kronor fr.o.m. 2018, vilket motsvarar den prisomräkning som hade gjorts om anslaget även fortsättningsvis hade pris- och löneomräknats.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 579 284 000 kronor till anslaget för 2018.
För att ge aktörer som får bidrag inom ramen för anslaget bättre förutsättningar för långsiktig planering, begär regeringen ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor 2019.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 en minskning av anslaget med 365 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Moderaterna avvisar regeringens förslag om förstärkning av biblioteksverksamheten i hela landet om 225 miljoner kronor. Vidare föreslår Moderaterna att anslaget ska minska med 100 miljoner kronor avsatta för främjande av låga taxor i de kommunala musik- och kulturskolorna samt att anslaget ska minska med ytterligare 40 miljoner kronor till förmån för Skapande skola i gymnasieskolan (se anslaget 1:3).
Sverigedemokraterna avvisar i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 regeringens förslag om förstärkning av biblioteksverksamheten i hela landet om 225 miljoner kronor. Sverigedemokraterna avvisar fortsatt tidigare års satsningar på interkulturell verksamhet och satsningar på kulturverksamhet i förortsområden. Motionärerna stöder regeringens förslag att anslaget ska öka med 8 miljoner kronor för att uppmärksamma Ingmar Bergman 100 år. Sverigedemokraterna vill också att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor för insatser riktade mot samisk kultur. Totalt föreslår Sverigedemokraterna att anslaget ska minska med 309 840 000 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 att anslaget ska minska med 373 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om förstärkning av biblioteksverksamhet i hela landet om 225 miljoner kronor samt 8 miljoner kronor för uppmärksammandet av Ingmar Bergman 100 år. Minskningen avser även tidigare satsningar om 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan och 40 miljoner kronor för främjandet av kulturverksamheter i vissa bostadsområden.
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 att anslaget ska minska med 33 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om uppmärksammandet av Ingmar Bergman 100 år med 8 miljoner kronor och avvisar fortsatt tidigare satsningar om 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan och 40 miljoner kronor för främjandet av kulturverksamheter i vissa bostadsområden. Liberalerna föreslår att 115 miljoner kronor förs till anslaget för de kulturskapare som omfattas av regeringens föreslagna satsning (se anslagen 2:2, 3:1, 4:2, 4:4 och 5:2).
I kommittémotion 2017/18:3600 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minska med 365 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om förstärkning av biblioteksverksamheten i hela landet om 225 miljoner kronor. Motionärerna avvisar fortsatt tidigare satsningar om 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan och 40 miljoner kronor för främjandet av kulturverksamheter i vissa bostadsområden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet menar att regeringens föreslagna förstärkning av biblioteksverksamheten i hela landet är angelägen, inte minst för kommunernas möjlighet att leva upp till bestämmelserna i bibliotekslagen (2013:801).
Utskottet välkomnar även att regeringen föreslår medel som stöder olika aktörers insatser för att uppmärksamma minnet av Ingmar Bergman 100 år.
Vidare välkomnar utskottet regeringens förslag att stärka, utveckla, synliggöra eller på annat sätt främja det samiska folkets och de nationella minoriteternas kultur.
Utskottet har tidigare välkomnat satsningen kulturverksamhet i vissa bostadsområden och understrukit vikten av ett brett medborgarinflytande vid genomförandet (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85) och främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85).
Utskottet ställer sig sammanfattningsvis bakom regeringens förslag om medelsanvisning på 579 284 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Skapande skola (1:3)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskola, förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Vidare får anslaget användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 187 654 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 4 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en omprioritering inom utgiftsområdet.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2018 med ett bestämt nominellt belopp. Mot bakgrund av detta tillförs anslaget 4 171 000 kronor fr.o.m. 2018, vilket motsvarar den prisomräkning som hade gjorts om anslaget hade pris- och löneomräknats.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 187 825 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 att anslaget ska öka med 57 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I samma motion yrkande 2 samt i kommittémotion 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 föreslår Moderaterna att Skapande skola även ska omfatta gymnasieskolan.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska öka med 80 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Motionärerna föreslår att medlen framför allt ska användas för att i högre utsträckning anlita professionella kulturskapare. I kommittémotion 2017/18:982 föreslår Julia Kronlid m.fl. (SD) att satsningen Skapande skola även ska införlivas i förskolan.
I kommittémotion 2017/18:3701 avvisar Per Lodenius m.fl. (C) regeringens förslag om en omprioritering inom utgiftsområdet och föreslår därmed en ökning av anslaget med 4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I kommittémotion 2017/18:3600 yrkandena 1 och 10 anför Roland Utbult m.fl. (KD) att Kristdemokraterna värnar Skapande skola men bedömer att anslaget ska minska med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare välkomnat en förstärkning med 10 miljoner kronor årligen under 2015–2018 för att förskolan ska omfattas av Skapande skola (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85).
Utskottet noterar nu att regeringen föreslår en vidgning av ändamålet för anslaget till att även omfatta andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Utskottets mening är att barns och ungas tillgång till kultur och möjlighet att utöva kulturverksamhet är centrala områden inom kulturpolitiken.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om medelsanvisning på 187 825 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Julia Kronlid m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (1:4)
Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 39 481 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att möjliggöra en ny forskningsfunktion för gestaltad livsmiljö vid Statens centrum för arkitektur och design (Arkdes).
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 45 153 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 en minskning av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att inrätta en forskningsfunktion vid Arkdes.
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att genom ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättning, bl.a. med hjälp av digital teknik.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 en minskning av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att inrätta en forskningsfunktion vid Arkdes.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett behov av mer kunskap om hur det byggda och gestaltade påverkar oss som individer och som samhälle. Utskottet välkomnar därför regeringens föreslagna satsning på forskning inom ramen för arkitektur och gestaltad livsmiljö.
Utskottet tycker att regeringens förslag om medelsanvisning är väl avvägt och ställer sig bakom en medelstilldelning på 45 153 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (1:5)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 851 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 852 000 kronor till anslaget för 2018.
Regeringen begär ett bemyndigande om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 miljoner kronor 2019 och 2020.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 9 852 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandet från Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans-, och musikverksamhet
– museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
– biblioteks-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet
– professionell bild- och formverksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– filmkulturell verksamhet
– främjande av hemslöjd.
Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Anslaget får även användas för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet. Anslaget får också användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 422 836 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en satsning på ett digitalt kompetenslyft via biblioteken. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor årligen 2018–2020 för en förstärkning av kultursamverkansmodellen som en del av regeringens breda satsning på att stärka biblioteksverksamhet i hela landet. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med ca 8 miljoner kronor för 2018 som en följd av att förstärkningen av den musikaliska scenkonsten i hela landet som tillfördes anslaget 2017 minskas något fr.o.m. 2018.
Anslaget räknas upp med 22 125 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 1 486 368 000 kronor till anslaget för 2018.
För att ge aktörer som får bidrag inom ramen för anslaget bättre förutsättningar för långsiktig planering begär regeringen ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 55 miljoner kronor 2019 och 2020.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) avvisar i kommittémotion 2017/18:3682 yrkandena 1 och 9 regeringens förslag om 25 miljoner kronor på en bred satsning för att stärka biblioteksverksamhet i hela landet samt förslaget om 25 miljoner kronor för ett digitalt kompetenslyft via biblioteken. Moderaterna föreslår i stället en ökning på 50 miljoner kronor inom anslaget för att öka den digitala kompetensen och tillgängligheten hos folkbiblioteken.
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 avvisar Aron Emilsson m.fl. (SD) regeringens förslag att förstärka kultursamverkansmodellen. Motionärerna vill fortsatt avveckla offentligt stöd till i första hand mångkulturalistiska verksamheter. Sverigedemokraterna föreslår att anslaget ska minska med 68 532 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 att anslaget ska minska med 42 640 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag. Motionärerna motsätter sig fortsatt satsningen på läsfrämjande insatser om 5 miljoner kronor, överföring av 50 miljoner kronor till anslaget för musikalisk scenkonst samt 6 miljoner kronor för utarbetande av en biblioteksstrategi. Centerpartiet föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag genom en överföring från anslaget 10:1 Filmstöd. Syftet är att finansiera en ökad satsning på den regionala kultursamverkansmodellen. Centerpartiet föreslår vidare att anslaget ska minska med 6 640 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 att anslaget ska öka med 76 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Liberalerna föreslår en förstärkning av kultursamverkansmodellen om 100 miljoner kronor. Motionärerna avvisar fortsatt tidigare satsningar på läsfrämjande insatser om totalt 20 miljoner kronor. I kommittémotion 2017/18:1911 yrkande 10 anför Bengt Eliasson m.fl. (L) att det nationella stödet inom kultursamverkansmodellen bör präglas av långsiktighet och fördelas med större förtroende för de lokala och regionala kompetenserna. Liberalerna föreslår vidare att anslaget ska minska med 4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L).
I kommittémotion 2017/18:3600 ) yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minska med 13 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna motsätter sig fortsatt satsningen på 6 miljoner kronor för utarbetande av en biblioteksstrategi samt satsningen på 25 miljoner kronor för biblioteksverksamhet i hela landet. I samma motion yrkande 7 föreslår Kristdemokraterna en satsning om 25 miljoner kronor på kultursamverkansmodellen. Kristdemokraterna föreslår vidare att anslaget ska minska med 7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på regeringens breda satsning för att stärka biblioteksverksamheten i hela landet och att även kultursamverkansmodellen förstärks inom området biblioteks-, läs- och litteraturfrämjande.
Utskottet välkomnar särskilt att regeringen föreslår resursförstärkningar för ett digitalt kompetenslyft. Det ger biblioteken bättre förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Som medborgare i ett informationssamhälle är det centralt att ha god insikt om vilka uppgifter man använder sig av i olika sammanhang, på vilket sätt man använder sig av dem och vilka effekter – såväl positiva som negativa – användningen kan få.
Utskottet har tidigare välkomnat satsningarna på läsfrämjande insatser, musikalisk scenkonst och nationell biblioteksstrategi (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 2015/16:85 och prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83).
Utskottet ställer sig sammanfattningsvis bakom en medelstilldelning om 1 486 368 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Myndigheten för kulturanalys (1:7)
Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 14 411 000 kronor.
Anslaget räknas upp med 306 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 14 714 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 786 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag som kompensation för tidigare neddragningar.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska upphöra till följd av att myndigheten läggs ned.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att regeringen i juli 2017 tillsatte en utredning om regeringens analys- och utvärderingsresurser för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv organisering utifrån regeringens samlade behov (dir. 2017:79). I översynen ingår Myndigheten för kulturanalys som en av sju s.k. sektorsanknutna analysmyndigheter. Utskottet kommer att följa arbetet och ta del av utredningens behovsanalys och förslag.
Utskottet noterar också i sammanhanget att regeringen i augusti 2017 fattade beslut om att omlokalisera Myndigheten för kulturanalys från Stockholm till Göteborg.
Mot bakgrund av ovanstående ställer sig utskottet bakom en medelstilldelning på 14 714 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Skapande äldreomsorg (99:3, förslag om nytt anslag)
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att 35 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag: Skapande äldreomsorg. Motionärerna vill förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som den tidigare regeringen initierade 2011 och göra satsningen till ett permanent anslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill referera till att den nationella kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145).
Utskottet har tidigare konstaterat att de statliga medlen uppmuntrat till fler och nya tillvägagångssätt för att bejaka äldre människors delaktighet i kulturlivet, inte minst inom folkbildningens område, och att det i första hand är en fråga för kommuner och landsting att avgöra vilka insatser som bör göras inom äldrevården (bet. 2015/16:KrU10). Utskottet avvisar förslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Stimulansbidrag kultur i vården (99:7, förslag om nytt anslag)
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att landstingen ska bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper och föreslår att 35 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för stimulansbidrag som främjar utveckling av och arbete inom området.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har riktat två tillkännagivanden till regeringen om kulturens roll för hälsan. I betänkandet Kultur för alla (2015/16:KrU10, rskr. 2015/16:198) föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att ta till vara forskning och beprövad erfarenhet kring ämnet kultur och hälsa i utformningen av den framtida kulturpolitiken. I betänkandet Kultur för alla (2016/17:KrU5, rskr. 2016/17:157) föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att även utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden.
Regeringen behandlar tillkännagivandena i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17) och anför bl.a. att den avser att ge Statens kulturråd i uppdrag att genomföra en översikt om hur det strategiska arbetet, utifrån forskning och beprövad erfarenhet, bedrivs i samtliga län och hur kunskapsutbyte och samverkan kan vidareutvecklas.
Utskottet finner ingen anledning att förekomma regeringens fortsatta arbete utifrån riksdagens tillkännagivanden och avvisar därför motionsyrkandet från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Kulturlotsar och Sverigecenter (99:8, förslag om nytt anslag)
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 att 295 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för en landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet. Motionärerna menar att det saknas en funktion som synliggör, marknadsför och samordnar den lokala kulturen och kulturarvet. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet föreslår Sverigedemokraterna därför kulturlotsar och Sverigecenter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen har tagit och fortsätter att ta initiativ till integrationsinsatser inom ramen för utgiftsområde 17, genom bl.a. utökade medel till det civila samhället och folkbildningen.
Utskottet avvisar förslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Teater, dans och musik
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen (2:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 006 604 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 14,2 miljoner kronor för 2018 för att Unga Klara ska kunna bli en nationell scen för barns och ungas scenkonst. För samma ändamål beräknas 8,4 miljoner kronor fr.o.m. 2019. Anslaget föreslås vidare öka med 8 miljoner kronor för renovering och ombyggnad av Operan. För samma ändamål beräknas 4 miljoner kronor årligen 2019–2020. Anslaget föreslås vidare öka med 15 miljoner kronor årligen 2018–2020 för en satsning på digitala utsändningar från Operan, Dramaten och Riksteatern. Vidare föreslås att anslaget ska öka med ca 9 miljoner kronor för 2018 för att täcka kostnader till följd av renoveringen av Operans övermaskiner. Av samma anledning beräknas 6 miljoner kronor årligen 2019–2020.
Anslaget räknas upp med 19 109 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 1 071 049 000 kronor till anslaget för 2018.
Regeringen beräknar att anslaget för 2018 ska fördelas enligt följande:
– till Operan med 495 051 000 kronor
– till Dramaten med 241 925 000 kronor
– till Riksteatern med 270 452 000 kronor
– till Dansens Hus med 24 109 000 kronor
– till Drottningholms slottsteater med 12 573 000 kronor
– till Voksenåsen med 10 734 000 kronor
– till Unga Klara med 16 205 000 kronor.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minska med 14 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag om att införa en nationell barn- och ungdomsscen vid Unga Klara. Riksteatern tillförs 5 miljoner kronor för att i samverkan med kommuner, landsting och berörda aktörer runt om i Sverige föra ut fler föreställningar och kulturupplevelser över hela landet. Ett motionsyrkande med samma innebörd förs fram i kommittémotion 2017/18:1594 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 2. Sverigedemokraterna tillför vidare Operan och Dramaten 1 miljon kronor vardera för att fortsätta att utveckla och bredda arbetet med barnscenerna.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en sammantagen minskning av anslaget med 45 930 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget föreslås minska med sammanlagt 18 miljoner kronor till följd av att tidigare anslagshöjningar till bl.a. musikalisk scenkonst återställs. Vidare avvisas regeringens förslag om resursförstärkning om 8 miljoner kronor. Anslaget föreslås vidare minska med 14,2 miljoner kronor till följd av att regeringens förslag om att göra Unga Klara till nationalscen avvisas. Vidare föreslås en minskning av anslaget med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på satsningen för att Unga Klara ska kunna bli en nationell scen för barns och ungas scenkonst. Utskottet är också i övrigt positivt till regeringens förslag om resursförstärkning för Kungliga Operans renovering samt digitala sändningar för att nå ut i landet. Utskottet ställer sig därför bakom en medelsanvisning på 1 071 049 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkanden av Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD). Även ett motionsyrkande från Angelika Bengtsson (SD) avvisas.
Regeringen har även lämnat ett förslag om bemyndigande som innebär att Operan ges möjlighet att ta upp ett lån i Riksgälden för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Operan samt ett förslag om bemyndigande som innebär att Dramaten ges möjlighet att ta upp ett lån i Riksgälden för investeringar i ett nytt övermaskineri. Dessa förslag behandlas nedan.
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (2:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 190 599 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en bred satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Anslaget föreslås vidare minska med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att Unga Klara ska kunna bli en nationell scen för barn och unga. Medlen flyttas till anslaget 2:1. Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 213 614 000 kronor till anslaget för 2018.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 167 miljoner kronor 2019 och 2020.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten avvisas.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minska med 25 015 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna avvisar satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att förslaget om en resursförstärkning på motsvarande belopp avvisas. Vidare föreslås att anslaget ska minska med 2 miljoner kronor för att återställa en tidigare anslagsökning i fråga om musikalisk scenkonst samt att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor till följd av att regeringens förslag om minskning av anslaget i fråga om Unga Klara avvisas.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Liberalerna avvisar regeringens anslagsökning om 25 miljoner kronor för en satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten samt föreslår ett nytt sökbart stöd om 10 miljoner kronor för att bevara lokala kulturinstitutioner såsom Dalhalla, Björkborn, Teckningsmuseet i Laholm och Skolmuseet i Norrköping.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Utskottet finner därför inga skäl att minska anslaget som föreslås i motionsyrkandena.
Utskottet konstaterar att de institutioner som lyfts fram i Liberalernas yrkande för närvarande finansieras bl.a. genom kommuner och regioner, stiftelser samt privata sponsorer. Utskottet hänvisar till kultursamverkansmodellen för förmedling av statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter.
Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 213 614 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Bengt Eliasson m.fl. (L).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Statens musikverk (2:3)
Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, såsom pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 112 108 000 kronor. Anslaget räknas upp med 4 643 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 116 767 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska öka med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår att Statens musikverk tillförs medel för att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet. Av dessa medel föreslås att 1,5 miljoner kronor avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 1 390 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Statens musikverk har till uppgift att bl.a. främja ett varierat musikaliskt utbud i hela landet som är präglat av konstnärlig förnyelse och hög kvalitet. Myndigheten ska också främja utvecklingen av ett professionellt musikliv. Statens musikverk ska vidare dokumentera, bevara, främja och bygga upp kunskap om och tillgängliggöra teaterns, dansens och musikens kulturarv. Vid myndigheten bedrivs arkiv-, biblioteks- och museiverksamhet (SFS 2010:1922).
Utskottet anser att regeringens förslag till medelsanvisning på 116 767 000 kronor för 2018 är väl avvägt och avvisar därmed motionsyrkanden av Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Litteraturen, läsandet och språket
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (3:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtid-skrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 147 724 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en ökning av stödet till utgivning av litteratur och kulturtidskrifter inom ramen för en bred satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 155 735 000 kronor till anslaget för 2018.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2019 och 2020.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en ökning av anslaget med 17 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Moderaterna föreslår dels en ökning av anslaget med 25 miljoner kronor för kultur för ensamkommande, dels en minskning av anslaget med 8 miljoner kronor för att de avvisar satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 en minskning av anslaget med 30 011 000 kronor jämfört med regeringens förslag. Sverigedemokraterna föreslår att medel för bl.a. internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstöd till litteratur sänks. Inom anslaget föreslås att bidraget för kulturtidskrifter minskas med 3 miljoner kronor.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att en tidigare anslagshöjning för läsfrämjande insatser återställs.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten avvisas.
Utskottets ställningstagande
De verksamheter som finansieras inom ramen för anslaget är av stor betydelse för att nå de mål som formulerats för politiken för litteratur- och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU14, rskr. 2013/14:117).
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om en ökning av stödet till utgivning av litteratur och kulturtidskrifter inom ramen för en bred satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt och finner inte skäl till en ökning eller minskning av anslaget i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 155 735 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Bengt Eliasson m.fl. (L).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Myndigheten för tillgängliga medier (3:2)
Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 120 192 000 kronor. Anslaget räknas upp med 1 701 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 121 756 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 510 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Kristdemokraterna föreslår en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inga skäl att minska anslaget i enlighet med motionsyrkandena och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 121 756 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Institutet för språk och folkminnen (3:3)
Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 65 930 000 kronor. Anslaget räknas upp med 1 112 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 67 045 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att 11 miljoner kronor anvisas till anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Av detta belopp tillförs 5 miljoner kronor för att bl.a. höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet samt bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. 5 miljoner kronor avser en förstärkning av myndighetens arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige sedan avvecklandet av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (Daum). Dessa insatser föreslås för att särskilt bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Sverigedemokraterna föreslår vidare att 1 miljon kronor avsätts för ett uppdrag till myndigheten att i samråd med Forum för levande historia samla in och bygga upp en kunskapsbas kring synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för personer med funktionsnedsättning.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 330 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag till medelstilldelning är väl avvägt och avvisar därför förslag om andra belopp. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 67 045 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Bildkonst, arkitektur, form och design
Statens konstråd (4:1)
Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 8 614 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor årligen 2018–2020 för att Statens konstråd ska kunna bli ett nav för kunskapsutveckling för offentlig konst samt ett stöd till lokala aktörer som arbetar med delaktighetsprocesser. Vidare föreslås en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att Statens konstråd övertar samtidskonstuppdraget som tidigare har legat på Riksutställningar.
Anslaget räknas upp med 131 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen anvisar 30 745 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att de avvisar förslaget att Statens konstråd ska bli ett nav för kunskapsutveckling.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minska med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att de avvisar förslaget att Statens konstråd ska bli ett nav för kunskapsutveckling.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 20 040 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om en resursförstärkning med 20 miljoner kronor. Vidare föreslås en minskning av anslaget med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Utskottet välkomnar regeringens förslag om att Statens konstråd ska bli ett nav för kunskapsutveckling för offentlig konst samt ett stöd till lokala aktörer som arbetar med delaktighetsprocesser. Utskottet ställer sig därför bakom en medelsanvisning på 30 745 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkanden av Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C) om minskning av anslaget.
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (4:2)
Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 32 944 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en bred satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 42 947 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten avvisas.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om resursförstärkning med samma belopp.
Liberalerna föreslår i motion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten avvisas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning om vikten av förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 42 947 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Olof Lavesson m.fl. (M), Per Lodenius m.fl. (C) och Bengt Eliasson m.fl. (L) om minskning av anslaget.
Nämnden för hemslöjdsfrågor (4:3)
Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 551 000 kronor. Anslaget räknas upp med 60 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 611 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att 5 miljoner kronor tillförs anslaget utöver vad regeringen föreslagit i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse för och sprida kunskap om äldre hantverksmetoder och traditionell svensk folkkonst.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 20 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 11 611 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar således motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Bidrag till bild- och formområdet (4:4)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 28 067 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 12 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en bred satsning för att förbättra förutsättningarna för den fria konsten. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 40 069 000 kronor till anslaget för 2018.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 miljoner kronor 2019.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten avvisas.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minska med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna menar att finansieringen av samtidskonsten bör bli mer självfinansierad och ställer sig därför inte bakom regeringens satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Regeringens förslag om resursförstärkning till anslaget avvisas.
Liberalerna avvisar regeringens ökning av anslaget och föreslår därför i motion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att Liberalerna avvisar satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget med en bred satsning för att förbättra förutsättningarna för den fria konsten. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till medelsanvisning om 40 069 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet finner därmed inga skäl att minska anslaget i enlighet med motionsyrkandena. Motionsförslag av Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Bengt Eliasson m.fl. (L) avvisas därmed.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Kulturskaparnas villkor
Konstnärsnämnden (5:1)
Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 21 489 000 kronor. Anslaget räknas upp med 382 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 21 954 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionen
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 1 110 000 kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 1 miljon kronor avser återställande av en tidigare anslagshöjning. I minskningen ingår också en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3701 av Annie Lööf m.fl. (C).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 21 954 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar således motionsförslag från Per Lodenius m.fl. (C).
Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive för det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 395 800 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 60 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en bred satsning på att förbättra förutsättningarna för den fria konsten. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 459 296 000 kronor till anslaget för 2018.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 196 miljoner kronor 2019–2028.
Motionerna
Moderaterna anför i kommittémotion 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget bör öka med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 35 miljoner kronor avser arbetsstipendier och 25 miljoner kronor avser Kulturbryggan. Liknande yrkanden framförs i samma motion yrkandena 5 och 6. I samma motion anförs att anslaget bör minska med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten avvisas. Även i kommittémotion 2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M) yrkande 5 framförs ett yrkande om att bygga ut Kulturbryggan.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget minskas med 93 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget minskas i linje med Sverigedemokraternas principiella hållning att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för vissa former av direkt subventionering anser Sverigedemokraterna att det bör genomföras olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Regeringens förslag till resursförstärkning till anslaget avvisas.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten avvisas.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Regeringens förslag till resursförstärkning till anslaget avvisas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka vikten av förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till medelsanvisning på 459 296 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden av Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD). Utskottet noterar att den tidigare kommittén Kulturbryggans verksamhet sedan den 1 oktober 2015 permanent bedrivs som ett särskilt beslutsorgan inom Konstnärsnämnden.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Arkiv
Riksarkivet (6:1)
Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 378 688 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att kunna möjliggöra fri tillgång till arkiven genom att ta bort abonnemangsavgiften till Riksarkivets Digitala forskarsal.
Anslaget räknas upp med 9 068 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 397 785 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minska med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ställer sig inte bakom regeringens förslag om att ta bort abonnemangsavgiften till Riksarkivets Digitala forskarsal.
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 5,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som kompensation för ökad administration och hantering vid överlämnande av allmänna handlingar med anledning av ny lagstiftning på området.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minska med 2 720 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
I kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås en minskning av anslaget med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med 13 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar bl.a. regeringens satsning på att ta bort abonnemangsavgiften till Riksarkivets Digitala forskarsal då de anser att det är en näring som växer även utan tillskott från staten. Vidare föreslår Kristdemokraterna en minskning med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens anslagsökning för att möjliggöra en avgiftsfri tillgång till Riksarkivets Digitala forskarsal, och anser att anslaget är väl avvägt. Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 397 785 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Kulturmiljö
Riksantikvarieämbetet (7:1)
Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet, till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT samt för det svenska bidraget till Europeana. Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av Riksutställningar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 223 613 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 200 000 kronor fr.o.m. 2018 för att finansiera Kungl. bibliotekets medverkan i samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet (Digisam). Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minska med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2018 med anledning av att Statens konstråd tar över det samtidskonstuppdrag som Riksutställningar tidigare har haft. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med ca 44 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för utökade uppgifter när det gäller museifrågor. Anslaget räknas upp med 4 252 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 270 200 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 64 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, dels för att återföra tidigare minskade medel, dels för att förstärka verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska även täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver föreslås riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Den föreslagna satsningen inkluderar 5 miljoner kronor som öronmärks för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond (nytt anslag 99:2) samt 1 miljon kronor öronmärkta för en utredning och framtagandet av en långsiktig strategi för landets kulturreservat (nytt anslag 99:5). Motionärerna föreslår också att det inom ramen för anslaget ska ske en samordning och administration av kulturlotsar och Sverigecenter i samarbete med Statens kulturråd (nytt anslag 99:8).
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med 1 280 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. en minskning av anslaget med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner den föreslagna anslagsnivån väl avvägd och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 270 200 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar förslagen i motionsyrkanden från Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Motionsyrkanden från Sverigedemokraterna om nya anslag för en kulturarvsfond respektive kulturreservat behandlas nedan (99:2 respektive 99:5).
Bidrag till kulturmiljövård (7:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 253 522 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en ambitionshöjning i kulturmiljöarbetet. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att skapa ett nytt anslag för statsbidrag till arbetslivsmuseer (se nedan anslaget 7:4).
Därmed föreslår regeringen att riksdagen anvisar 270 542 000 kronor till anslaget för 2018.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 miljoner kronor 2019–2021.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) avvisar i motion 2017/18:3682 yrkande 1 regeringens förslag att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2018.
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 välkomnar Aron Emilsson m.fl. (SD) regeringens höjning av anslaget. Sverigedemokraterna menar dock att satsningen inte är helt fullständig som kompensation för den realsänkning av anslaget som enligt Sverigedemokraterna har ägt rum sedan 1999 på grund av utebliven uppskrivning. Motionärerna föreslår att 32 miljoner kronor bryts ut ur anslaget och förs till ett nytt öronmärkt anslag för kulturreservat (99:5) och föreslår även att anslaget tillförs medel.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 att anslaget ska minska med 28 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avvisar därmed regeringens förslag att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor. Centerpartiet ställer sig fortfarande inte heller bakom tidigare ökning av anslaget för att bidra till det civila samhällets aktörer inom kulturarvsområdet om 3 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens ambitionshöjning inom kulturmiljöarbetet. Utskottet bedömer att den föreslagna resursförstärkningen, tillsammans med det uppdrag till tio berörda myndigheter som regeringen i juni 2017 beslutade om att utarbeta vägledande strategier för kulturmiljöfrågor (Ku2017/01563/KL) kommer att ge goda villkor för att bedriva ett effektivt kultmiljöarbete som svarar mot uppställda mål.
Utskottet har tidigare tillstyrkt satsningar på det civila samhällets aktörer inom kulturarvsområdet (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:85) och noterar nu att regeringen ändrar ändamålsbeskrivningen för anslaget 7:2 Kulturmiljövård och inrättar ett nytt anslag för bidrag till arbetslivsmuseer, se vidare anslaget 7:4.
Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 270 542 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M) och Per Lodenius m.fl. (C). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Kyrkoantikvarisk ersättning (7:3)
Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 460 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 460 miljoner kronor till anslaget även för 2018.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 440 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utöver en generell ambitionshöjning när det gäller basverksamheten syftar ökningen särskilt till att möjliggöra insatser för bevarande av bl.a. det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare välkomnat regeringens aviserade översyn av frågor som rör det kyrkliga kulturarvet inför kontrollstationen för den kyrkoantikvariska ersättningen 2019 (bet. 2016/17:KrU9). Utskottet finner det inte motiverat att öka anslaget i enlighet med Sverigedemokraternas förslag och avvisar därmed motionsyrkandet av Aron Emilsson m.fl. (SD) och ställer sig bakom en medelstilldelning på 460 miljoner kronor till anslaget för 2018.
Bidrag till arbetslivsmuseer (7:4)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.
Propositionen
Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor anvisas till anslaget för 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på att regeringen föreslår ett nytt anslag för bidrag till arbetslivsmuseer och på införandet av förordningen (2017:628) om statsbidrag till kulturarvsarbete. Utskottet bedömer att det nya anslaget ytterligare kan tydliggöra insatserna på området, bl.a. genom tydligare resultatredovisning till riksdagen. Därmed ställer sig utskottet bakom en medelstilldelning till anslaget på 8 miljoner kronor för 2018.
Kulturarvs-ROT (99:1, förslag om nytt anslag)
Motionen
Sverigedemokraterna yrkar i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att 160 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag: Kulturarvs-ROT. Anslaget ska användas för ett öronmärkt ROT-avdrag för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare behandlat förslaget, senast i betänkande 2016/17:KrU1, och då avvisat förslag om att ytterligare tjänster ska föras in i avdragssystemet. Utskottet avvisar även nu motionsyrkandet av Aron Emilsson m.fl. (SD).
Kulturarvsfond (99:2, förslag om nytt anslag)
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att 100 miljoner kronor anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Kulturarvsfonden ska kunna bevilja medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet utifrån ansökningar från bl.a. privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner. Även i kommittémotion 2017/18:909 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) framförs ett yrkande om att inrätta en kulturarvsfond.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i flera budgetbetänkanden, senast i betänkande 2016/17:KrU1, avstyrkt förslag om att inrätta en särskild kulturarvsfond. Utskottet vill åter peka på att en stor andel av de medel som anvisas inom utgiftsområde 17 går till musei-, arkiv- och kulturmiljöområdena. Dessa medel är avsedda för kulturarvet i vid mening. Utskottet finner det därför inte motiverat att införa ett nytt anslagsändamål i enlighet med vad som föreslås av Aron Emilsson m.fl. (SD) och Stefan Jakobsson m.fl. (SD) och avvisar därmed motionsyrkandena.
Kulturreservat (99:5, förslag om nytt anslag)
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att 32 miljoner kronor ska brytas ut ur anslaget 7:2 Kulturmiljövård för att öronmärkas i ett eget anslag som garanterar och uppvärderar betydelsen av reservatsformen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare betonat vikten av ett väl utvecklat myndighetsgemensamt arbete för att nå effektiva förvaltningsmetoder (bet. 2016/17:KrU1) och välkomnar nu det uppdrag som regeringen gett till tio berörda myndigheter att utarbeta vägledande strategier för kulturmiljöfrågor (Ku2017/01563/KL). Utskottet är inte berett att föreslå ett nytt anslagsändamål i enlighet med vad Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår utan avvisar motionsyrkandet.
Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens (99:6, förslag om nytt anslag)
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att 50 miljoner kronor införs som stimulansbidrag till Sveriges kommuner för att tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningar som saknar eller behöver stärka kulturmiljökompetensen. Likaså föreslår Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) i motion 2017/18:3633 yrkande 25 ett stimulansbidrag för att förstärka kommunernas kulturmiljökompetens. I kommittémotion 2017/18:1602 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. framhåller Sverigedemokraterna vikten av att kommunerna har nödvändig kompetens för att såväl skapa som skydda kulturhistoriskt värdefulla miljöer runt om i vårt land.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill åter uppmärksamma länsstyrelsernas stöd till kommunernas kulturmiljöarbete bl.a. genom olika initiativ för förvaltning och förmedling av kulturmiljöer, medverkan i planprocesser och samverkansprojekt med särskilt fokus på fysisk planering och bygglovshantering men också genom utökad samverkan kopplad till arbetet med fornlämningar och arkeologiska frågor (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17). Utskottet finner inte skäl att bifalla Sverigedemokraternas förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsyrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD) och från Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD).
Museer och utställningar
Centrala museer: Myndigheter (8:1)
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter:
– Statens historiska museer, dvs. Statens historiska museum samt Kungl. myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum och Tumba Bruksmuseum
– Nationalmuseum
– Naturhistoriska riksmuseet
– Statens museer för världskultur, dvs. Världskulturmuseet i Göteborg, Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet
– Statens maritima museer, dvs. Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Marinmuseum i Karlskrona
– Statens centrum för arkitektur och design
– Statens försvarshistoriska museer, dvs. Armémuseum och Flygvapenmuseum i Linköping
– Moderna museet.
Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.
Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.
Utöver anslag finansieras de centrala museimyndigheternas verksamhet bl.a. med avgifter. Under 2016 uppgick avgiftsintäkterna för de centrala museerna till ca 213 miljoner kronor. Därtill kommer avgiftsintäkter för Vasamuseet på ca 133 miljoner kronor och Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet på ca 15 miljoner kronor samt ca 148 miljoner kronor för den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Statens historiska museer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 122 391 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 65 miljoner kronor för 2018 till följd av renovering och ombyggnad av Nationalmuseums huvudbyggnad. Vidare ska anslaget öka med 47 miljoner kronor fr.o.m. 2018 med anledning av att de uppgifter och verksamheter som avser bevarande av transporthistoriska samlingar flyttas från anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommunikationer och införlivas i Statens maritima museer. Anslaget ska även minska med 1 miljon kronor 2018 för att finansiera statliga utställningsgarantier (anslaget 8:5). Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 12 410 000 kronor fr.o.m. 2018.
Därutöver räknas anslaget upp med 38 978 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 1 266 887 000 kronor till anslaget för 2018.
Tabell 1 Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Myndigheter
Tusental kronor
|
|
2017 |
2018 |
Förändring |
|
Statens historiska museer |
104 712 |
162 507 |
+57 795 |
|
Nationalmuseum [1] |
149 662 |
220 477 |
+70 815 |
|
Naturhistoriska riksmuseet |
180 566 |
182 507 |
–59 |
|
Statens museer för världskultur |
174 677 |
182 374 |
+7 697 |
|
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet |
57 725 |
|
|
|
Statens maritima museer |
133 311 |
182 544 |
+49 233 |
|
Statens centrum för arkitektur och design |
55 591 |
58 780 |
+3 189 |
|
Statens försvarshistoriska museer |
120 018 |
120 584 |
+566 |
|
Moderna museet |
146 129 |
157 114 |
+10 985 |
|
Summa |
1 128 591 |
1 266 887 |
+138 296 |
Källa: Budgetproposition 2017/18:1 utgiftsområde 17.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkandena 1 och 8 att anslaget ska minska med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Moderaterna avvisar fortsatt regeringens reform med fri entré för alla vuxna på statliga museer om 80 miljoner kronor och föreslår istället att 50 miljoner kronor avsätts inom anslaget för att stärka de centrala museernas arbete för att nå nya grupper.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 84 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna föreslår ett nytt anslag – Öppna museer – till vilket de 80 miljoner kronor som regeringen satsar på fri entré inordnas (99:4). Sverigedemokraterna föreslår även att 10 miljoner kronor förs till anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser. Sverigedemokraterna föreslår att stödet till Statens museum för världskultur ska minska med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Motionärerna föreslår vidare att stödet till Statens historiska museer med Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet ska öka med 8 miljoner kronor och att stödet till Statens maritima museer ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna föreslår att stödet till Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Statens försvarshistoriska museer ska öka med 2 miljoner kronor vardera i förhållande till regeringens förslag.
I kommittémotion 2017/18:3701 föreslår Per Lodenius m.fl. (C) att anslaget ska minska med 99 690 000 kronor. Centerpartiet avvisar fortsatt regeringens satsning om 8 miljoner kronor för Statens historiska museers och Statens museer för världskulturs arbete med en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning samt fri entré vid de statliga museerna om 80 miljoner kronor. Centerpartiet föreslår vidare att anslaget ska minska med 11 690 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 att anslaget ska minska med 96 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna välkomnar de museer som vill erbjuda fri entré att självständigt fatta beslut om det. Motionärerna föreslår därför ett nytt anslag för att finansiera bidrag som kan söka av statligt finansierade museer och utställningsverksamheter samt läns- och regionmuseer (99:9). Anslaget 8:1 ska därför minska med 80 miljoner kronor. Liberalerna avvisar fortsatt regeringens satsning om 8 miljoner kronor för att stärka en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning vid Statens historiska museer och Statens museer för världskultur. Motionärerna menar att detta rimligen är samtliga museers kärnuppdrag. Liberalerna föreslår vidare att anslaget ska minska med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L).
I kommittémotion 2017/18:3600 yrkande 1 avvisar Roland Utbult m.fl. (KD) fortsatt regeringens satsning på fri entré för vuxna till statliga museer om 80 miljoner kronor. Kristdemokraterna menar bl.a. att reformen innebär en snedvridning av resurserna eftersom den inte omfattar landets samtliga museer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar den föreslagna medelsförstärkningen till följd av renoveringen och ombyggnaden av Nationalmuseums huvudbyggnad.
Utskottet har tidigare tillstyrkt reformen fri entré (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17, bet. 2015/16:KrU1, rskr. 83) och medel till Statens historiska museers och Statens museer för världskulturs arbete med en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:85).
Utskottet ser positivt på att de uppgifter och verksamheter som avser bevarande av transporthistoriska samlingar flyttas från anslaget 1:1 Utveckling av statens transporthistoriska samlingar inom utgiftsområde 22 Kommunikationer för att införlivas i Statens maritima museer. Utskottet delar också regeringens bedömning att det kan ge bättre förutsättningar till fler angelägna skildringar av samhällets utveckling om de uppgifter som i dag ligger på Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska samlas i myndigheten Statens historiska museer (prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9, rskr. 2016/17:281).
Utskottet ställer sig sammanfattningsvis bakom en medelstilldelning om 1 266 887 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Centrala museer: Stiftelser (8:2)
Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.
Under 2016 uppgick avgiftsintäkterna för de fyra museerna till ca 240 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Skansen för ca 159 miljoner kronor.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 253 971 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att finansiera ett kunskapscenter för arbetslivsmuseer vid Stiftelsen Arbetets museum.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 258 707 000 kronor till anslaget för 2018.
Tabell 2 Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Stiftelser
Tusental kronor
|
|
2017 |
2018 |
Förändring |
|
Nordiska museet |
117 605 |
118 640 |
+1 035 |
|
Skansen |
72 900 |
73 542 |
+642 |
|
Tekniska museet |
47 900 |
48 323 |
+423 |
|
Arbetets museum |
15 566 |
18 202 |
+2 636 |
|
Summa |
253 971 |
258 707 |
+4 736 |
Källa: Budgetproposition 2017/18:1 utgiftsområde 17.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 en minskning med 2,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar därmed regeringens förslag om att inrätta ett kunskapscenter för arbetslivsmuseer.
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med en förstärkning med 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på regeringens initiativ att finansiera ett kunskapscenter för arbetslivsmuseer vid Stiftelsen Arbetets museum (se även anslaget 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer) och ställer sig bakom en medelstilldelning på 258 707 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M) och Aron Emilsson m.fl. (SD).
Bidrag till vissa museer (8:3)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 52 214 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för stöd till Rörelsernas museum och med 1 miljon kronor för ett stärkt stöd till Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum. Under 2018–2020 ska anslaget öka med 3 miljoner kronor för stöd till Form/Design Center och 1,5 miljoner kronor för en förstärkning till Judiska museet i Stockholm. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minska med 20 miljoner kronor 2018 som en justering av aviserat driftsstöd till det nya Nobelcentret.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 75 519 000 kronor till anslaget för 2018.
Tabell 3 Regeringens förslag till medelstilldelning till Bidrag till vissa museer
Tusental kronor
|
|
2017 |
2018 |
Förändring |
|
Dansmuseet |
10 352 |
10 454 |
+102 |
|
Millesgården |
4 148 |
4 189 |
+41 |
|
Thielska galleriet |
6 084 |
6 144 |
+60 |
|
Föremålsvård i Kiruna |
14 879 |
15 025 |
+146 |
|
Nobelmuseet |
4 952 |
4 952 |
|
|
Svensk Form |
4 667 |
4 713 |
+46 |
|
Röhsska museet |
502 |
502 |
|
|
Strindbergsmuseet |
581 |
581 |
|
|
Judiska museet |
1 602 |
3 102 |
+1 500 |
|
Bildmuseet |
743 |
743 |
|
|
Zornsamlingarna |
204 |
204 |
|
|
Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum |
500 |
500 |
|
|
Riksförbundet Sveriges museer |
1 500 |
1 500 |
|
|
Sveriges Fängelsemuseum |
1 500 |
1 500 |
|
|
Prins Eugens Waldemarsudde |
6 200 |
12 410 |
+6 210 |
|
Form/Design Center |
|
3 000 |
+3 000 |
|
Rörelsernas museum |
|
5 000 |
+5 000 |
|
Summa |
58 414 |
75 519 |
+17 105 |
Källa: Budgetproposition 2017/18:1 utgiftsområde 17.
Motionerna
Olof Lavesson m.fl. (M) avvisar i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 regeringens förslag om 5 miljoner kronor till Rörelsernas museum.
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) en ökning med 5 miljoner kronor av anslaget i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om 5 miljoner kronor till Rörelsernas museum bl.a. med hänvisning till att en förstudie redan gjorts av Malmö kommun. Sverigedemokraterna föreslår att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor avser en ny satsning på nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije, 2 miljoner kronor tillförs Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum samt 3 miljoner kronor till Zornsamlingarna.
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 en minskning av anslaget med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om 5 miljoner kronor till Rörelsernas museum samt 3 miljoner kronor till Form/Design Center.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att Form/Design Center i Malmö är en viktig aktör för det nationella erfarenhetsutbytet inom form- och designområdet och välkomnar därför regeringens förslag till resursförstärkning tillsammans med övriga föreslagna insatser inom form, design och gestaltad livsmiljö (se även anslagen 1:4, 4:1 och 4:2).
Likaså välkomnar utskottet regeringens förslag till förstärkning av Judiska museet i Stockholm. Museets nya lokaler i Gamla stan med planerad invigning under 2018 kommer att ge förbättrade förutsättningar att nå ut med berättelser om det svensk-judiska livet till fler besökare. Utskottet ser också positivt på satsningen på Rörelsernas museum och förstärkningen av Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum.
Utskottet finner sammanfattningsvis regeringens förslag till medelstilldelning på 75 519 000 kronor till anslaget för 2018 väl avvägt och avvisar därmed motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Forum för levande historia (8:4)
Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning för ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättas av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 55 379 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 10 242 000 kronor för 2018. Anslaget räknas upp med 789 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 45 926 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 att anslaget ska minska med 240 000 i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
I kommittémotion 2017/18:3600 yrkandena 1 och 2 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för ett uppdrag om att informera om den våldsbejakande islamismens brott.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkande om en förstärkning av medel till Forum för levande historia för att informera om den våldsbejakande islamismens brott, med hänvisning till myndighetens samarbete med Skolverket och deltagande i referensgruppen till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83).
Utskottet avvisar därmed motionsyrkandet från Roland Utbult m.fl. (KD). Utskottet finner heller inga skäl att tillstyrka motionsyrkandet från Per Lodenius m.fl. (C).
Utskottet ställer sig därmed bakom en medelsfördelning på 45 926 000 kronor till anslaget för 2018.
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (8:5)
Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 80 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljon kronor för 2018 för att finansiera statliga utställningsgarantier.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 080 000 kronor till anslaget för 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom förslaget om en medelstilldelning på 1 080 000 kronor till anslaget för 2018.
Öppna museer (99:4, förslag om nytt anslag)
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 att 140 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och till regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera och synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat frågan, senast i betänkande 2016/17:KrU1. Utskottet menar fortfarande att varje museum har ett uppdrag att vårda, bevara och tillgängliggöra samlingarna och att det är angeläget att detta finansieras kontinuerligt.
Utskottet avvisar motionsyrkandet från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Allmänt stöd för museer (99:9, förslag om nytt anslag)
Motionerna
Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2017/18:3813 och i kommittémotion 2017/18:1911 yrkande 8 att stödet till fri entré blir frivilligt genom att 95 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för bidrag som kan sökas av statligt finansierade museer och utställningsverksamheter samt läns- och regionmuseer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat frågan, senast i betänkande 2016/17:KrU1. Utskottet menar fortfarande att varje museum har ett uppdrag att vårda, bevara och tillgängliggöra samlingarna och att det är angeläget att detta finansieras kontinuerligt.
Utskottet avvisar motionsyrkandena från Bengt Eliasson m.fl. (L).
Kulturarvssatsning (99:10, förslag om nytt anslag)
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 att 5 miljoner kronor avsätts för att lyfta kulturarvet och de värden som vårt samhälle vilar på, där västerländsk humanism och kristen tradition varit helt grundläggande. Motionärerna refererar bl.a. till EU:s beslut att göra 2018 till europeiskt kulturarvsår för att främja det europeiska kulturarvets roll som en del av den kulturella mångfalden. Som exempel på insatser för att uppmärksamma kulturarvets roll nämner Kristdemokraterna hembygdsföreningarnas verksamhet och föreslår vidare att Riksantikvarieämbetet inom ramen för kulturarvssatsningen arrangerar kreativa möten och föredrag.
Utskottets ställningstagande
I propositionen Kulturarvspolitik (prop. 2016/17:116) anförde regeringen att kulturarvspolitiken bör utvecklas utifrån tre prioriteringar – det gemensamma kulturarvet ska bli en angelägenhet för alla, det offentliga samtalet ska vidgas och fördjupas och medskapande och engagemang ska främjas. Utskottet välkomnade i betänkande 2016/17:KrU9 Kulturarvsfrågor att regeringen tog ett samlat grepp om kulturarvsområdet och uttryckte sitt stöd för regeringens resonemang om kulturarvsområdets framväxt och inriktning. Utskottet såg också potentialen i Riksantikvarieämbetets nya roll som ansvarig museimyndighet med uppgift att utveckla samverkan inom sektorn och med det omgivande samhället.
Utskottet vill i sammanhanget även referera till de kulturpolitiska målen att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145).
Mot bakgrund av ovanstående avvisar utskottet motionsyrkandet från Roland Utbult m.fl. (KD).
Trossamfund
Nämnden för statligt stöd till trossamfund (9:1)
Anslaget får användas för Myndigheten för stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 10 093 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2,4 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att myndigheten bättre ska kunna stödja kommuner och myndigheter i kontakter med trossamfund och än tydligare kunna involvera trossamfunden i krisberedskap och det demokratistärkande arbetet.
Anslaget räknas upp med 163 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 12 631 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund, och medlen är öronmärkta för att stärka myndighetens arbete med granskning och tillsyn.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minska med 50 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på regeringens förslag till anslagsökning i avsikt att förbättra förutsättningarna för Myndigheten för stöd till trossamfund, kommuner och andra myndigheter att än mer involvera trossamfunden i krisberedskap och i det demokratiska arbetet. Utskottet finner regeringens förslag välavvägt och ställer sig bakom en medelstilldelning på 12 631 000 kronor till anslaget 2018. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Stöd till trossamfund (9:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får användas för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 91 913 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 7 miljoner kronor årligen 2018–2019 för att finansiera en ökning av anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati inom utgiftsområde 1. Det nuvarande stödet är begränsat till de statsbidragsberättigade trossamfunden, medan syftet med förändringen är att säkerhetsstödet ska rikta sig till en bredare målgrupp med samma syfte.
Vidare föreslår regeringen en minskning av anslaget med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att finansiera ökningen av anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfunden.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 81 919 000 kronor till anslaget för 2018.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 46 miljoner kronor 2019 och 2020.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkandena 1 och 11 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att stärka trossamfundens säkerhets- och trygghetsarbete.
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslås att anslaget ska minska med 41 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget ska enligt motionärerna minska för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, samt för de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet och för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 yrkandena 1 och 9 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska öka med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller att trossamfunden i många avseenden har en viktig roll att fylla. Det utökade stödet ska enligt motionärerna bl.a. användas till att förstärka skyddet av religiösa byggnader som t.ex. synagogor, moskéer och kyrkor, se även partimotion 2017/18:3798 av Andreas Carlson m.fl. (KD). Även i partimotion 2017/18:3749 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 6 framhålls vikten av att öka stödet till trossamfunden med 12 miljoner kronor. Motionärerna anför att de inte ställer sig bakom regeringens förslag att minska anslaget med 7 miljoner kronor för att förändra säkerhetsstödet för att rikta det till en bredare målgrupp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen och motionärerna att trossamfundens säkerhetsarbete är viktigt. Utskottet delar dock regeringens bedömning att säkerhetstödet bör riktas till en bredare målgrupp, men med samma syfte. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelstilldelning på 81 919 000 kronor till anslaget för 2018, och avvisar de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Andreas Carlson m.fl. (KD) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Film
Filmstöd (10:1)
Anslaget får användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film samt till filmkulturell verksamhet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 547 144 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för bevarandet av filmarvet i Ingmar Bergmans namn. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2019. Vidare beräknar regeringen att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2020. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 552 144 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 en minskning av anslaget med 212,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom att höjningen av filmstödet finansieras med en höjning av mervärdesskatten på biobiljetter. Sverigedemokraterna tillför vidare 2,5 miljoner kronor till filmstöd för samisk film. Detta stöd föreslås hanteras av Samiska filminstitutet.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en minskning av anslaget med sammanlagt 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Filmstödet föreslås minska med 5 miljoner kronor till följd av att regeringens förslag om anslagsökning avvisas. Anslaget föreslås minska med 25 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 190 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att finansiera bl.a. satsningar på kultursamverkansmodellen och Forum för levande historia.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att ändra anslagsbeloppet utan ställer sig bakom regeringens förslag till medelstilldelning på 552 144 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar således motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Medier
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland (11:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sverigefinska Riksförbundet för utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 21 220 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 11,5 miljoner kronor fr.o.m. 2018 med anledning av att statens bidrag till Sveriges Television AB (SVT) för tillhandahållande och överföring av SVT World till Finland har upphört.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 721 000 kronor till anslaget för 2017.
Motionen
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 1 055 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att anslagets ändamålsbeskrivning har ändrats så att utgifter för statsbidrag till SVT AB inte längre står med eftersom SVT Worlds överföring av bidrag till Finland har upphört. Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 9 721 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandet från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2)
Anslaget får användas för utgifter för information om forskningsresultat för att utarbeta mediestatistik och dokumentera ägar- och marknadsförhållanden inom svenska massmedier vid den svenska avdelningen av Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom).
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 252 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 500 000 kronor för 2018 för framtagande av en kunskapsöversikt vid Nordicom.
Anslaget räknas upp med 65 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 3 817 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionen
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 att anslaget ska minska med 1 020 000 i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om medel till en kunskapsöversikt och avvisar även fortsatt regeringens förslag att utveckla Mediebarometern. Centerpartiet föreslår vidare att anslaget ska minska med 20 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare delat regeringens bedömning att det är viktigt att tillgången till högkvalitativ forskning inom medie- och dokumentationsområdet säkras på lång sikt (bet. 2016/17:KrU1), bl.a. genom utveckling av Mediebarometern. Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 3 817 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandet från Per Lodenius m.fl. (C).
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet (11:3)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Propositionen
Anslaget uppgår för innevarande år till 483 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 483 000 kronor till anslaget även för 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 483 000 kronor till anslaget för 2018.
Statens medieråd (11:4)
Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 21 953 000 kronor.
Anslaget räknas upp med 356 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår därmed att riksdagen anvisar 22 310 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionen
Per Lodenius m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 att anslaget ska minska med 4 110 000 i jämförelse med regeringens förslag. Centerpartiet avvisar fortsatt regeringens satsning om 3 miljoner kronor för att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet och 1 miljon kronor för utvecklig av myndighetens digitala plattformar. Motionärerna föreslår vidare att anslaget ska minska med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare välkomnat regeringens satsning på medie- och informationskunskap som ett sätt att öka målgruppens mognad i mötet med olika medieaktörer och kanaler (bet. 2016/17:KrU1) och utvecklingen av myndighetens digitala plattformar (bet. 2015/16:KrU1). Utskottet avvisar därmed motionsyrkandet från Per Lodenius m.fl. (C) och ställer sig bakom en medelstilldelning på 22 310 000 kronor till anslaget för 2018.
Stöd till taltidningar (11:5)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 57 556 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att bidra till att finansiera prioriterade satsningar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 54 556 000 kronor till anslaget för 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 54 556 000 kronor till anslaget för 2018.
Ungdomspolitik
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1)
Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågors förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 41 786 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 1 640 000 kronor fr.o.m. 2018 med anledning av att uppgifter som avser administration och fördelning av statsbidrag flyttas från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor till den nyinrättade jämställdhetsmyndigheten (utg.omr. 13). Anslaget räknas upp med 665 000 kronor i pris- och löneomräkning. Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 40 813 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en ökning av anslaget med 1 640 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Moderaterna anser inte att medel bör överföras till utgiftsområde 13 för inrättande av en jämställdhetsmyndighet.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 en ökning av anslaget med 6 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Myndigheten tillförs medel så att organisationer som företräder ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna ansöka om medel för kulturella aktiviteter och för att anpassa lokaler. Myndigheten tillförs också medel för förstärkning av gransknings- och utvärderingsarbete kring hur mottagare av offentligt stöd lever upp till de krav som staten ställer och verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en ökning av anslaget med 640 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I detta ligger en ökning av anslaget med 1 640 000 kronor till följd av att regeringens förslag om att flytta medel till jämställdhetsmyndigheten avvisas samt en minskning med 800 000 kronor till följd av att en tidigare anslagshöjning återställs. Vidare föreslås en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för administration av bidrag till kvinnors organisering som enligt Kristdemokraterna även fortsättningsvis bör administreras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (se även förslag till nytt anslag 99:11).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 40 813 000 kronor till anslaget för 2018. Utskottet avvisar därmed motionsyrkanden från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får vidare användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 243 440 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen även för 2018 anvisar 243 440 000 kronor till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 212 miljoner kronor 2019.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag när det gäller Nationell samling unga.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minska med 13 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I detta ligger dels en minskning av anslaget till följd av att Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att avveckla det skattefinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige som ett led i arbetet för att motverka segregation i samhället, dels en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor för att tillgängliggöra och anpassa lokaler och föreningar för personer med funktionsnedsättning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelsanvisning på 243 440 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed förslagen i de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M) och Aron Emilsson m.fl. (SD).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken (12:3)
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Anslaget får även användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 35 miljoner kronor. Regeringen föreslår att riksdagen även för 2018 anvisar 35 miljoner kronor till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelsanvisning på 35 miljoner kronor till anslaget för 2018.
Politik för det civila samhället
Stöd till idrotten (13:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, idrottsforskning och insatser mot dopning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 935 311 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 19 miljoner kronor för 2018 för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, detta för att ge fler barn och ungdomar möjlighet att delta i idrottsföreningars verksamhet.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 1 954 311 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
I kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås att anslaget ska minska med 84,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna stöder inte regeringens satsningar på integrationsåtgärder, eftersom det enligt motionärerna inte ligger i idrottens uppdrag. Däremot vill motionärerna stärka barn- och ungdomsidrotten och svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft samt genomföra en fortsättning på en permanentad elitsatsning. Detta bör enligt motionärerna ske genom en omprioritering inom anslaget. Motionärerna budgeterar också för att anslaget årligen ska ta hänsyn till pris- och löneomräkning samt stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Även Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2017/18:1608 yrkandena 1–3 vikten av en förnyad elitsatsning, att stödet till idrotten årligen ska räknas upp enligt gällande pris- och löneomräkning och att åtgärder ska vidtas för att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. att anslaget sammantaget ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet anser att anslaget ska minska med 30 miljoner kronor till följd av att en tidigare anslagshöjning för insatser inom barn- och ungdomsidrotten återställs. Motionärerna anser dessutom att anslaget ska minska med 14 miljoner kronor till följd av att en tidigare anslagshöjning för idrottsverksamhet i utsatta områden återställs. Centerpartiet vill i stället öka anslaget med 45 miljoner kronor till partiets egen satsning på civilsamhället.
I kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås att anslaget ska minska med 116 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller att statens idrottspolitik bör innebära tydligt formulerade mål och en skarp uppföljning av målen. Först i de fall det är tydligt att idrotten inte lever upp till de mål som riksdagen har formulerat bör öronmärkta stöd övervägas, och då i första hand inom statsbidraget. Liberalerna avvisar med anledning av detta regeringens olika öronmärkta bidrag till idrotten. Detta gäller medel till idrottsverksamhet i utsatta områden, insatser för att öka sysselsättningen och medel till barn- och ungdomsidrotten, se även partimotion 2017/18:3752 av Jan Björklund m.fl. (L).
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och betonar idrottsrörelsens viktiga roll i samhället. Även Andreas Carlson m.fl. (KD) framhåller i partimotion 2017/18:3749 yrkande 5 vikten av satsningar på idrottsrörelsen och anser att mer pengar bör avsättas till det generella stödet till idrottsrörelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att ytterligare 19 miljoner kronor bör satsats på idrottsanslaget för att ge fler barn och ungdomar möjlighet att delta i idrottsföreningarnas verksamhet. Detta gör, som regeringen framhåller, det möjligt att hålla avgifter och övriga kostnader inom barn- och ungdomsidrotten på en låg nivå samt möjliggör en bättre etablering av nyanlända invandrare. Vidare anser utskottet i likhet med regeringen att medel även fortsättningsvis bör avsättas för idrottsverksamhet i utsatta områden samt för att öka sysselsättningen. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelstilldelning på 1 954 311 000 kronor till anslaget för 2018, och avvisar de aktuella motionsyrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD), Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C), Bengt Eliasson m.fl. (L), Andreas Carlson m.fl. (KD) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 52 164 000 kronor till anslaget för 2018. Det är samma belopp som för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 44 miljoner kronor 2019–2021.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna motsätter sig regeringens ökning från förra året, som även finns med i årets budget, för att skapa föreningsdrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden. Motionärerna påtalar att satsningen är storstadscentrerad och att Sverigedemokraterna är hela Sveriges parti.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av Centerpartiets satsning på civilsamhället.
I kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås att anslaget ska minska med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa avser 20 miljoner kronor regeringens satsning i storstädernas socioekonomiskt utsatta områden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att anslaget ökade med 20 miljoner kronor 2017 för att förbättra möjligheten att skapa föreningsdrivna mötesplatser, särskilt i storstädernas socioekonomiskt utsatta områden. Anslaget föreslås vara oförändrat 2018 för samma ändamål, vilket utskottet stöder. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelstilldelning på 52 164 000 kronor till anslaget för 2018, och avvisar de aktuella motionsyrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD), Per Lodenius m.fl. (C) och Bengt Eliasson m.fl. (L).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Stöd till friluftsorganisationer (13:3)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer. Svenskt Friluftsliv fördelar bidragen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 47 785 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 47 785 000 kronor till anslaget även för 2018.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 65 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att friluftslivets organisationer ska kunna utveckla sitt arbete. Av dessa tillförs 5 miljoner kronor för att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och deras förståelse för och omsorg om svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av Centerpartiets satsning på civilsamhället.
Utskottets ställningstagande
Anslaget ökade med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2016. Utskottet anser att medelstilldelningen på 47 785 000 kronor för 2018 är väl avvägd. Därmed avvisar utskottet motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (13:4)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Partibidragsnämnden fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor till anslaget för 2018. Det är samma belopp som för 2017.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att anslaget fyller en viktig funktion och ställer sig därför bakom en medelstilldelning på 15 miljoner kronor till anslaget för 2018. Därmed avvisar utskottet motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD) om att anslaget ska upphöra.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Insatser för den ideella sektorn (13:5)
Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 28 758 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för kompetenshöjande insatser till statliga myndigheter och politiker i kommuner och landsting. Satsningen motiveras av att det är angeläget att öka kompetensen om det civila samhällets organisationer och villkor hos nämnda målgrupp. År 2017 ökade anslaget med 5 miljoner kronor, med avsikt att fortsätta 2018–2020, för att underlätta civilsamhällets organisationers arbete med att ge stöd och trygghet till asylsökande barn och unga. Denna insats definieras nu som kompetenshöjande insatser och avses gälla fr.o.m. 2018.
Anslaget föreslås vidare öka med 1 miljon kronor fr.o.m. 2018 för ett utökat uppdrag till överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Tillsammans med en omfördelning inom anslaget blir ökningen 3 miljoner kronor.
Regeringen föreslår dessutom en ökning med 120 miljoner kronor årligen 2018–2020 för ideella organisationers åtgärder mot hemlöshet bland unga vuxna där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlösheten. Ökningen innefattar kostnader för administration av bidraget.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 151 758 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minska med 120 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ställer sig inte bakom regeringens satsning på åtgärder mot hemlöshet bland unga vuxna.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minskas med 123 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen motsvarar regeringens förslag till ökning under anslaget. Motionärerna anser att regeringens argument för ökningarna inte är tillräckligt tydliga.
Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. att anslaget sammantaget ska minska med 120 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Centerpartiet föreslår att anslaget minskas med 5 miljoner kronor till följd av att en tidigare anslagshöjning avseende asylsökande barn och unga återställs. Enligt förslaget ska anslaget också minskas med 120 miljoner kronor till följd av att regeringens förslag om en resursförstärkning på motsvarande belopp avvisas. Centerpartiet vill i stället öka anslaget med 5 miljoner kronor till partiets egen satsning på civilsamhället.
Utskottets ställningstagande
Regeringen föreslår att anslaget ska öka från ca 29 miljoner kronor till ca 152 miljoner kronor 2018. Av ökningen på 123 miljoner kronor föreslås 120 miljoner kronor avsättas för ideella organisationers åtgärder mot hemlöshet bland unga vuxna där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlösheten. Utskottet stöder detta förslag samt de förslag om ytterligare 3 miljoner kronor under anslaget. Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 151 758 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Per Lodenius m.fl. (C).
Folkbildning
Bidrag till folkbildningen (14:1)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till Sisu Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folkbildningen samt för utgifter avseende bidrag till teckenspråkstolkutbildning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 855 540 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 380 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för 5 000 fler platser till folkhögskolans allmänna och särskilda kurs, som en del av regeringens satsning på utbildning som en väg till arbete eller omställning.
Regeringen föreslår vidare en ökning med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att möjliggöra studieförbundens insatser i syfte att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan.
För att nå utrikes födda kvinnor och motivera till studier föreslår regeringen att anslaget ska ökas med 30 miljoner kronor för 2018.
Regeringen avser att låta Statistiska centralbyrån bli statistikansvarig myndighet för folkbildningen och få ansvar för att ta fram officiell statistik om folkhögskolor. Regeringen föreslår därför att anslaget ska minska med 1,3 miljoner kronor fr.o.m. 2018.
Sammanfattningsvis föreslår regeringen att riksdagen anvisar 4 348 183 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Moderater föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minska med 460 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ställer sig inte bakom regeringens förslag att tillföra extra medel under folkbildningsanslaget.
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. föreslår Sverigedemokraterna att anslaget ska minska med 770 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna motsätter sig medel för fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna på folkhögskolorna. De vill vidare ändra villkoren för bidragsgivningen, på så sätt att uppenbart samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter som präglas av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna uppbära statligt stöd. Vid sidan av detta gör motionärerna bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.
I kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås sammanfattningsvis en minskning av anslaget med 420 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om fler platser till folkhögskolans allmänna och särskilda kurs med 380 miljoner kronor samt regeringens förslag om insatser för att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan på 50 miljoner kronor. Däremot anser Liberalerna att anslaget bör tillföras 10 miljoner kronor för eftergymnasial utbildning för unga med intellektuell funktionsnedsättning.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av att motionärerna avvisar regeringens satsning på att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan. Skälet till detta är att Kristdemokraterna har sin egen satsning för att involvera alla föräldrar i sina barns skolgång inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens anslagsökning för att dels öka antalet platser till folkhögskolans allmänna och särskilda kurs, dels öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan, dels nå utrikes födda kvinnor och motivera till studier. Dessutom delar utskottet regeringens uppfattning att den officiella statistiken bör täcka alla delar av det svenska utbildningssystemet, inklusive folkbildningen, och att medel bör avsättas för detta ändamål under anslaget. Utskottet anser att anslaget är väl avvägt och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning till anslaget för 2018 på 4 348 183 000 kronor och avvisar därmed de aktuella motionsyrkandena från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Bengt Eliasson m.fl. (L) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Bidrag till tolkutbildning (14:2)
Anslaget får användas för statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling, utvärdering och rekryteringsfrämjande insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 58 765 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 59 331 000 kronor till anslaget för 2018.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2018 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 160 miljoner kronor 2019–2021.
Motionen
I kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minska med 28 225 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ser i det korta perspektivet behov av tolkutbildningar på grund av dagens omfattande invandring, men föreslår en successiv nedtrappning då de tror att behovet av kontakttolkar kommer att minska på sikt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 59 331 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Särskilda insatser inom folkbildningen (14:3)
Anslaget får användas för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 175 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 170 miljoner kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska upphöra.
Även Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna motsätter sig att regeringen öronmärker medel för nyanlända, vilket gäller inte bara personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Motionärerna anser att denna form av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med 95 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill minska regeringens fördelning av medel till insatsen Svenska från dag ett.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att studieförbunden och folkhögskolorna bedriver en viktig verksamhet för asylsökande och för personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende, och att anslaget därför fyller en viktig funktion och inte bör upphöra. Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 170 miljoner kronor under anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsförslag från Olof Lavesson m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Särskilt utbildningsstöd (14:4)
Anslaget får användas för utgifter för särskilt utbildningsstöd som ges till folkhögskolor och universitet och högskolor samt för analyser av och utveckling av folkhögskolornas och lärosätenas lärmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 154 860 000 kronor.
Regeringen bedömer att utökningen av antalet platser vid folkhögskola (5 000 platser under anslaget 14:1) bör åtföljas av ett utökat särskilt utbildningsstöd och föreslår därför att 30 miljoner kronor tillförs anslaget 14:4 fr.o.m. 2018.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 187 711 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3682 yrkande 1 av Olof Lavesson m.fl. att anslaget ska minska med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en konsekvens av att Moderaterna avvisar regeringens förslag till fler platser till folkhögskolan under anslaget 14:1.
Även i kommittémotion 2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. (L) föreslås en minskning av anslaget med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en konsekvens av att motionärerna avvisar regeringens förslag om fler platser till folkhögskolan under anslaget 14:1.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att ett ökat antal platser vid folkhögskola under anslaget 14:1 bör åtföljas av ett utökat särskilt utbildningsstöd. Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 187 711 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsförslagen från Olof Lavesson m.fl. (M) och Bengt Eliasson m.fl. (L)
Bidrag till kvinnors organisering (99:11, förslag om nytt anslag)
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:3600 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att 28 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag så att det tidigare anslaget Bidrag för kvinnors organisering kvarstår inom utgiftsområde 17 och inte flyttas till utgiftsområde 13 (anslaget 3:3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen i 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100) föreslog att de ändamål och verksamheter som avsåg statsbidrag för kvinnors organisering och som finansierades från anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och från anslaget 13:3 Bidrag för kvinnors organisering under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid skulle flyttas till utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. En jämställdhetsmyndighet skulle inrättas och regeringen ansåg att myndigheten borde hantera de statsbidrag som lämnas inom jämställdhetspolitikens område. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 2016/17:FiU20, rskr. 2016/17:349). I den nu aktuella budgetpropositionen (prop. 2017/18:1) inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering finns anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering upptaget, och regeringen anger att den jämställdhetsmyndighet som regeringen beslutat att inrätta kommer att påbörja sin verksamhet den 1 januari 2018.
Utskottet anser i likhet med vad riksdagen beslutade våren 2017 att de statsbidrag som lämnas inom jämställdhetspolitikens område bör hanteras av den nya jämställdhetsmyndigheten och ingå i utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Utskottet avvisar därmed förslaget från Roland Utbult m.fl. (KD).
Tillsyn över spelmarknaden
Lotteriinspektionen (15:1)
Anslaget får användas för Lotteriinspektionens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 49 936 000 kronor.
Anslaget räknas upp med 845 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 50 784 000 kronor till anslaget för 2018.
Motionen
Centerpartiet anser i kommittémotion 2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. att anslaget ska minskas med 250 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning, se även partimotion 2017/18:3716 av Annie Lööf m.fl. (C).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 50 784 000 kronor till anslaget för 2018 och avvisar därmed motionsyrkandet från Per Lodenius m.fl. (C).
Utskottets samlade ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden
Vad utskottet ovan har anfört med anledning av förslagen till anslag för 2018 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområdet (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 punkt 8). Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till bemyndiganden inom utgiftsområdet (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 punkt 9). De motionsyrkanden som behandlats i sammanhanget avstyrks.
Lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950).
Propositionen
Regeringen föreslår att namnet Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde ändras till Nationalmuseum i 5 kap. 7 § i kulturmiljölagen (1988:950). Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde avskildes den 1 juli 2017 från myndigheten Nationalmuseum genom förordningen (2017:383) om ändring i förordningen (2007:1175) med instruktion för Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde. Myndighetens namn ska därför ändras i kulturmiljölagen (1998:950).
Regeringen bedömer att ändringen författningstekniskt och även i övrigt är av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över lagändringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde har avskilts från myndigheten Nationalmuseum. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag om en följdändring i kulturmiljölagen (1998:950) av myndigheten Nationalmuseums namn (punkt 1).
Lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.
Jämför reservation 1 (SD).
Propositionen
Regeringen anför att medelstilldelningen till Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) ska räknas upp med 2 procent per år i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164, bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60). En förutsättning för en 2-procentig uppräkning av medelstilldelningen är att antalet radio- och tv-avgifter inte minskar i någon större omfattning.
Regeringen föreslår att radio- och tv-avgiften höjs med 60 kronor till 2 400 kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2018. Regeringen bedömer att det är mindre troligt att antalet betalande hushåll kommer att öka under de närmaste åren. Höjningen motsvarar 2,6 procent. Höjningen genomförs genom en ändring i lagen (1989:4) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (bilaga 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att antalet betalande hushåll fortsätter att minska som en följd av den tekniska utvecklingens påverkan på konsumtionsmönstren för radio och tv. Därmed blir det tydligt att förutsättningen för en 2-procentig uppräkning av medelstilldelningen saknas.
Utskottet har sedan 2015 påpekat behovet av en översyn av radio- och tv-avgiften inför nästa tillståndsperiod 2020 (bet. 2014/15:KrU3, rskr. 2014/15:157). Utskottet vill i sammanhanget referera till de förslag som den parlamentariska public service-kommittén (Ku2016:06) lagt fram om finansierings- och uppbördsmodeller för radio och tv i allmänhetens tjänst (SOU 2017:79) och den fortsatta behandlingen av dessa.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (punkt 2).
Medelstilldelning för 2018 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2018 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 957 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 839 400 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 427 800 000 kronor.
Propositionen
Verksamheten vid de tre programföretagen i allmänhetens tjänst, Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR), inklusive dotterbolagen, finansieras i huvudsak med radio- och tv-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiokontots resultatkonto (rundradiokontot).
Regeringen föreslår att de tre programföretagen för 2018 tilldelas sammanlagt 8 224 800 000 kronor från rundradiokontot. Enligt förslaget ska de samlade medlen fördelas med 2 957 600 000 kronor till SR, 4 839 400 000 kronor till SVT och 427 800 000 kronor till UR.
För 2016 respektive 2017 fick SVT en särskild tilldelning med 115 miljoner kronor per år. Avsikten var att kompensera de direkta merkostnader som uppkom till följd av ett regeringsbeslut den 27 februari 2014 om sändningsutrymme för tv-sändningar. I sitt budgetunderlag för 2018 har SVT redovisat de totala kostnader som uppkommit med anledning av beslutet. Den faktiska slutsumman uppgår enligt SVT:s redovisning till sammanlagt 224 miljoner kronor, vilket innebär att SVT under 2016 och 2017 har fått 6 miljoner kronor utöver uppkomna kostnader. Regeringen förslår därför att SVT:s tilldelning ska minska med 6 miljoner kronor för 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning från rundradiokontot till SR, SVT och UR (punkt 6).
Medelstilldelning för 2018 till Myndigheten för press, radio och tv
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2018 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för press, radio och tv.
Propositionen
Myndigheten för press, radio och tv finansieras delvis över statens budget, delvis med medel från rundradiokontot till budgetens inkomstsida. Regeringen föreslår att riksdagen ska anvisa 8,7 miljoner kronor från rundradiokontot till budgetens inkomstsida för 2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning från rundradiokontot till Myndigheten för press, radio och tv (punkt 7).
Lån till Kungliga Operan AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 miljoner kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
Regeringen gav i december 2016 Operan klartecken att påbörja projekteringen för de fastighetsanknutna inventarierna inför renovering och ombyggnad av byggnaden på Gustav Adolfs torg i Stockholm.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 4).
Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 70 000 000 kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 70 miljoner kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri.
Regeringen hänvisar till genomförda utredningar som visar att ett skyndsamt byte av övermaskineriet på Stora scenen är nödvändigt med hänsyn till arbetsmiljö, driftssäkerhet och ekonomi. I samarbete med Operan pågår förberedande åtgärder för anskaffning och installation av ett nytt övermaskineri. Enligt den nuvarande planeringen ska installationerna genomföras på Dramatens stora scen i samband med att Statens fastighetsverk åtgärdar avloppsstammarna 2019. Samarbetet mellan nationalscenerna innebär ekonomiska fördelar och möjlighet att bygga upp en gemensam servicefunktion när installationerna är genomförda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5).
AB Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2018 verkar för att bolagsstämman beslutar om att ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott från 2017 från Nya Penninglotten ska fördelas till olika kulturella ändamål.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2018 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2017 från Nya Penninglotten, avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. Bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 3).
Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om dels donation av föremål, dels utvecklingen av parts- och branschsamverkan inom filmområdet.
Jämför reservation 2 (S, MP, V) och 3 (S, MP, V).
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2018 redovisar regeringen när det gäller utgiftsområde 17 behandlingen av nio tillkännagivanden, varav fem anses vara slutbehandlade. Konstitutionsutskottet har i betänkande 2016/17:KU21 framfört bl.a. att ett utskott lämpligen kan redovisa sin syn i samband med att regeringen i t.ex. budgetpropositionen redovisar sin behandling av ett tillkännagivande.
Slutbehandlade tillkännagivanden
I budgetpropositionen har regeringen redogjort för fem slutbehandlade tillkännagivanden, varav tre redovisas i det följande. Tillkännagivandena om donation av föremål och om utredning om former för samverkan och inflytande i samband med en övergång från filmavtal till en statlig filmpolitik behandlas i egna avsnitt nedan.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en parlamentarisk utredning av radio- och tv-avgiften bör komma till stånd i god tid inför nästa sändningstillstånd 2020 (bet. 2014/15:KrU3, rskr. 2014/15:157). Regeringen bedömer i budgetpropositionen att tillkännagivandet om en parlamentarisk utredning är tillgodosett i och med tillsättandet av den parlamentariska public service-kommittén (dir. 2017:73) i december 2016 och att det därmed är slutbehandlat.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör ta initiativ till en dialog med idrotten om ökad måluppfyllelse så att ännu fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet (bet. 2016/17:KrU4, rskr. 2016/17:191). Regeringen anför i budgetpropositionen att regeringen bjudit in till en dialog med idrotten om ökad måluppfyllelse så att fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Dialogen innefattar enligt regeringen även andra frågor av betydelse för funktionshindrades idrottande. Regeringen anser med detta att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett och slutbehandlat.
Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör utreda finansieringen av en fortsatt digitalisering av filmarvet och därmed säkerställa att det svenska filmarvet bevaras och tillgängliggörs (bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289). Regeringen anger i budgetpropositionen att regeringen föreslår att anslaget 10:1 Filmstöd ska tillföras 5 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för att digitalisera, bevara och tillgängliggöra filmarvet. Från och med 2019 beräknas ytterligare 10 miljoner kronor för ändamålet. Digitaliseringsarbetet kan därmed förstärkas och bedrivas långsiktigt. Regeringen anser med detta att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat.
Utskottet har inget att invända mot regeringens bedömning av ovan redovisade slutbehandlade tillkännagivanden.
Tillkännagivanden under beredning
I budgetpropositionen har regeringen vidare redovisat följande tillkännagivanden där beredning fortfarande pågår.
• Riksdagen har tillkännagett att regeringen bl.a. bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra fört med sig inom kulturområdet, belysa i vad mån kulturinstitutionernas lokalkostnader påverkas av antikvariska merkostnader, verka för att deras underhåll kan hållas på en väl avvägd nivå samt ge dem incitament att fortsatt förbättra tillgängligheten och verka för en långsiktigt hållbar utveckling (bet. 2009/10:KrU1, rskr. 2009/10:144).
• Riksdagen har tillkännagett att regeringen ska överväga en förändring som gör det möjligt för public service-företagen att inom ramen för nuvarande reglering i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget (bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60).
• Riksdagen har riktat två tillkännagivanden till regeringen om kulturens roll för hälsan. I betänkande 2015/16:KrU10 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att ta till vara forskning och beprövad erfarenhet kring ämnet kultur och hälsa i utformningen av den framtida kulturpolitiken (rskr. 2015/16:198). I betänkande 2016/17:KrU5 föreslog utskottet ett tillkännagivande till regeringen att även utveckla det pågående arbetet och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden (rskr. 2016/17:157).
Donation av föremål
Riksdagens tillkännagivande
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen i samband med behandlingen av proposition 2016/17:116 Kulturarvspolitik om att den bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet (bet. 2016/17:KrU9, rskr. 2016/17:281).
Regeringens motivering
Regeringen anför att den har fattat beslut om förordningen (2017:564) om statliga museers förfoganden över museiföremål. I förordningen framgår att de statliga museerna genom gåva får överlåta museiföremål som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2017. Regeringen bedömer att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att tillkännagivandet är tillgodosett och delar därmed inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat.
Den förordning som regeringen hänvisar till (2017:564) gör en åtskillnad i villkoren för överlåtelse av gåvor från statliga museer till det allmänna museiväsendet respektive gåvor från de statliga museerna till annan offentlig verksamhet, museer utanför det allmänna museiväsendet och ideell kulturverksamhet. I det senare fallet begränsas överlåtelse av gåvor till museiföremål som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde. Regleringen bör tydligare utgå från varje museums kompetens att avgöra museiföremåls värde i olika sammanhang och för olika aktörer oavsett huvudmannaskap. Utskottet menar därför att regeringens behandling av riksdagens tillkännagivande att utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet är otillräcklig.
Utskottet anser därför att riksdagen åter bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet
Former för samverkan och inflytande inom filmområdet
Riksdagens tillkännagivande
I samband med behandlingen av proposition 2015/16:132 Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik beslutade riksdagen bl.a. om ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289).
Regeringens motivering
Regeringen anger i budgetpropositionen att en ny modell för samverkan med filmbranschen genom s.k. branschråd infördes av Stiftelsen Svenska Filminstitutet under hösten 2016. Under 2017 involverades råden i Filminstitutets arbete med förändringar av nuvarande stödsystem som planeras börja gälla fr.o.m. 2018. Regeringen gjorde därmed bedömningen att riksdagens tillkännagivande om former för samverkan och inflytande är slutbehandlat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anförde i samband med att tillkännagivandet lämnades att filmavtalet hade brister men också förtjänster, framför allt när det gäller samverkan mellan alla branschens parter. Syftet med tillkännagivandet var att säkerställa att alla parters erfarenheter tas till vara och att inflytande garanteras. Detta öppnar enligt utskottet upp för ett breddat konstnärligt innehåll och förbättrade finansiella förutsättningar för svensk film.
Regeringen har som grund för sin uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat hänvisat till de s.k. branschråden. I regeringens beslut om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet 2017 anges att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer som ska bistå i utformningen av de filmpolitiska stöden och vara rådgivande i Filminstitutets arbete.
Utskottet anser att införandet av de s.k. branschråden inte är tillräckligt för att uppnå det utskottet menar behövs för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande. Utskottet följer noga den nya statliga filmpolitiken, och den senaste händelseutvecklingen visar enligt utskottets bedömning att det behövs andra förutsättningar för att branschens aktörer ska kunna nå god samverkan som garanterar insyn och möjlighet att påverka utformningen av filmstöden.
Tillkännagivandet kan därför inte anses vara tillgodosett och utskottet delar således inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat. Utskottet anser därmed att riksdagen åter bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att det skyndsamt bör utredas hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal slutat gälla.
Mål för kulturpolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om kulturpolitiska mål med hänvisning till de kulturpolitiska mål som antogs av riksdagen 2009.
Jämför reservation 4 (SD) och 5 (L).
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 att riksdagen beslutar att anta följande nya kulturpolitiska mål att gälla fr.o.m. den 1 januari 2018.
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
– främja kulturvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande
– främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
– knyta ihop kultur, hälsa och banden mellan natur- och kulturvård
– väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt
– särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning
– säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och de däri verkande kulturarbetarna
– främja en hög grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Liberalerna anför i kommittémotion 2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. yrkande 1 att det övergripande målet för kulturpolitiken är att stärka humanismens och demokratins ideal i samhället. De nationella målen för kulturpolitiken bör utgå från de tre fundamentala principerna i liberal kulturpolitik: frihet, mångfald och kvalitet. En renodling av dessa begrepp som mål skulle både täcka in dagens mål och samtidigt erbjuda verktyg för att nå målen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser nu liksom tidigare, senast i betänkande 2016/17:KrU1, att det inte finns skäl att ändra de kulturpolitiska mål som riksdagen antog i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Utskottet avstyrker därför yrkandena från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Bengt Eliasson m.fl. (L).
|
1. |
Lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst, punkt 3 (SD) |
av Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2017/18:1 utgiftsområde 17 punkt 2.
Ställningstagande
För Sverigedemokraterna är betydelsen av public service självklar då det är att betrakta som ett allmänintresse som fortsatt ska arbeta med att förmedla kvalitativ samhällsinformation och ett brett utbud av svensk och nordisk film- och tv-produktion till svenska folket. Det är därför också viktigt att public service får de resurser de behöver för att kunna utföra det uppdrag som ålagts dem. Samtidigt är det inte rimligt att ständigt räkna upp radio- och tv-avgiften enbart för att stora delar av befolkningen väljer bort tv i ett finansieringssystem som utgår från tv-innehav.
Sverigedemokraterna har länge förespråkat att andra finansieringsmodeller, parallellt med utformningen av nya verktyg, bör utvärderas för att säkra programbolagens saklighet och opartiskhet. Vi menar att till dess att ett sådant system är på plats är valet att inte inneha en tv-apparat en del av public service granskningssystem. Sverigedemokraterna finner i nuläget inga skäl att höja radio- och tv-avgiften. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.
|
2. |
av Gunilla Carlsson (S), Agneta Gille (S), Anna Wallentheim (S), Niclas Malmberg (MP), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Vasiliki Tsouplaki (V), Ida Karkiainen (S) och Mattias Vepsä (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår utskottets förslag.
Ställningstagande
I augusti 2017 fattade regeringen beslut om förordningen (2017:564) om statliga museers förfoganden över museiföremål för att främja en aktiv förvaltning av de statliga museernas samlingar. Vi anser att förordningen följer bestämmelserna i museilagen (2017:563) om förfoganden över sådana föremål i de statliga museernas samlingar som har ett begränsat kulturhistoriskt värde. Vi anser därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och avstyrker förslaget om ett nytt tillkännagivande.
|
3. |
Former för samverkan och inflytande inom filmområdet, punkt 10 (S, MP, V) |
av Gunilla Carlsson (S), Agneta Gille (S), Anna Wallentheim (S), Niclas Malmberg (MP), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Vasiliki Tsouplaki (V), Ida Karkiainen (S) och Mattias Vepsä (S).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår utskottets förslag.
Ställningstagande
En ny modell för samverkan med filmbranschen genom s.k. branschråd infördes av Filminstitutet under hösten 2016. Under 2017 involverades råden i Filminstitutets arbete med förändringar av nuvarande stödsystem som planeras börja gälla fr.o.m. 2018. Regeringen har gjort bedömningen att riksdagens tillkännagivande om former för samverkan och inflytande därmed är slutbehandlat. Vi delar denna uppfattning och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Vi avstyrker därför förslaget om ett nytt tillkännagivande.
|
4. |
av Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår motion
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 1.
Ställningstagande
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen ska vara livskraftig och till för alla. Ledord i vår politik på området är tillgänglighet och folkhälsa.
Vi ser kultur som en viktig beståndsdel genom livets alla skeden, men vi gör också riktade satsningar för att särskilt tillgängliggöra kulturen för barn, gamla och personer med funktionsnedsättning. För oss är det också självklart att Sverige är unikt och att den svenska kulturen också är unik och värd att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än mångkulturen och vi vill särskilt belysa dess betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle vi lever i. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som vill främja en positiv samhällsutveckling.
I de kulturpolitiska målen bör det tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men att just samtidskulturen i något högre utsträckning än i dag stimuleras att stå på egna ben.
Med dessa tre aspekter i åtanke – kulturens roll för samhället, individuell livskvalitet och arbetsmarknadens förutsättningar – föreslår Sverige-demokraterna att de nuvarande nationella målen för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål: Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och för att knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
• främja kulturarvsvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande
• främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
• knyta ihop kultur och hälsa och banden mellan natur- och kulturvård
• väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt
• särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning
• säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och de däri verkande kulturarbetarna
• främja en hög grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2017/18:2522 (SD) yrkande 1. Riksdagen bör avslå motion 2017/18:1911 (L) yrkande 1.
|
5. |
av Bengt Eliasson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L) yrkande 1 och
avslår motion
2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Att stärka humanismens och demokratins ideal i samhället är övergripande mål för kulturpolitiken. Den ska erbjuda alla människor möjlighet till kunskaps- och idébildning. Ur kulturen ska den enskilda kunna hämta styrka genom kunskap, inspiration och stimulans. Ett samhälle med ett rikt och skiftande kulturliv leder till fria och medvetna medborgare och får därigenom ett inneboende motgift mot totalitarism och okritiskt tänkande. De nationella målen bör utgå från de tre fundamentala principerna i liberal kulturpolitik: frihet, mångfald och kvalitet. Genom att renodla dessa begrepp och formulera dem som mål täcks många av dagens mål in samtidigt som verktyg skapas för att nå dem.
Frihet
Frihetstanken är djupt förankrad i den liberala själen – friheten att uttrycka sig, friheten att utvecklas och friheten att slippa instängdhet och begränsningar. Den liberala samhällssynen tror på en samlevnad mellan människor som är i ständig utveckling. Demokratin anger ramarna för denna utveckling. För att fortsätta att forma demokratin krävs ett offentligt samtal. Kulturen i form av exempelvis konst, litteratur och teater är ofta det som ger stoff, kunskap och inspiration till detta samtal.
Frihet innebär att varje människa ska ha rätt att själv välja den form av kulturupplevelser eller kulturskapande hon vill ta del av och ägna sig åt.
Konsten har sin styrka i att vara en motvikt till makthavarna och det etablerade samhället. I en tid där allt från konstutövare till journalister ifrågasätts och de demokratiska friheterna inskränks är denna motvikt alldeles extra viktig.
Mångfald
För att uppnå målet mångfald måste kulturlivet vara i ständig förändring samt präglas av många olika åsikter, uttryckssätt och aktörer. För att målet ska vara uppfyllt krävs att ett internationellt kulturutbyte främjas och att olika kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.
En liberal kulturpolitik är en garant för kulturell mångfald och utveckling i hela landet samtidigt som kulturarvet hålls levande. Statens styrning genom exempelvis kultursamverkansmodellen bör därför även under detta mål minskas genom att ge större frihet åt de regionala kulturplanerna.
Varje totalitär makt, varje nationalistiskt politiskt parti inser den stora kraft som kulturen bär och försöker därför kontrollera den. Detta gör mångfald inom kulturområdet särskilt viktig.
Kvalitet
Kvalitet är nyckelordet i Liberalernas kulturpolitik. Målet innebär att kulturell kvalitet, professionalism och skapandefrihet blir vägledande för kulturpolitiken utan hänsyn till vad som enbart är kommersiellt gångbart.
Kvalitetskultur kräver professionella kulturskapare, vilket i sin tur innebär att de som arbetar med kultur måste ha rimliga villkor.
Principen om armslängds avstånd ska gälla och säkras. Kulturpolitiken ska värna kulturens eget värde gentemot rena nyttoändamål. Den konstnärliga kvaliteten blir avgörande utan att arbetsmarknadsmässiga, regionalpolitiska, sociala eller andra syften överordnas kvalitetsaspekterna.
Vad jag nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Riksdagen bör därmed bifalla motion 2017/18:1911 (L) yrkande 1. Motion 2017/18:2522 (SD) yrkande 1 bör avslås.
|
1. |
|
|
|
Olof Lavesson (M), Cecilia Magnusson (M), Saila Quicklund (M) och Isabella Hökmark (M) anför: |
Riksdagen beslutade den 22 november 2017 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motionen Vi tror på Sverige – Moderaternas budgetmotion 2018 (mot. 2017/18:3681) presenteras Moderaternas budgetförslag och Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Kulturen följer oss genom livet. Den tillhör och förenar alla. Det är mot den utgångspunkten Moderaterna prioriterar att resurser riktas särskilt mot barn och unga från miljöer där idrotts- och kulturaktiviteter inte är ett självklart val. Därför investerar Moderaterna i satsningar som inkluderar alla barn och ungdomar och stärker integrationen. Lärdomar från framgångsrika projekt visar att det med en genomtänkt metodik går att bryta sociala, kulturella och religiösa barriärer som hindrar barn och ungdomar från att ägna sig åt kultur och idrott. Vidare vill Moderaterna underlätta för professionella kulturskapare, stötta den nyskapande kulturen, ge fler konstnärer en fristad i en svensk kommun samt öka säkerheten för trossamfunden.
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag till utgiftsramar, beräkning av statens inkomster och inriktning på budgetpolitiken. I enlighet med riksdagens rambeslutsprocess ställs regeringens budgetförslag och oppositionspartiernas budgetförslag mot varandra som helheter, och budgeten beslutas i två steg. Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag på ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 17. I stället redovisar vi i detta särskilda yttrande den anslagsfördelning och de förslag som Moderaterna presenterar i motion 2017/18:3682.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Vi anser att anslaget 1:1 Statens kulturråd ska öka med sammanlagt 7 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Ökningen avser 2 miljoner kronor för att samordna, koordinera och stödja fristadsarbetet i kommuner och landsting, 10 miljoner kronor för en satsning på samordning och forskning om kulturskolornas verksamhet samt 5 miljoner kronor för förenklade regler för kulturarbetare. Moderaterna avvisar samtidigt regeringens förslag om att inrätta ett nationellt kulturskolecentrum vid Statens kulturråd om 10 miljoner kronor.
Moderaterna vill att staten ska stödja men inte ta över och styra verksamheter som idag är renodlade kommunala uppgifter. Till detta hör de kommunala kulturskolorna och de kommunala biblioteken. Sveriges 290 kommuner är olika och har olika förutsättningar, och det är därför rimligt att kommunerna ges möjlighet att själva utforma bibliotek och kulturskolor. Vi ser nu en tendens att regeringen genom statsbidrag också försöker styra verksamheter. Detta gagnar ingen. Staten ska hjälpa och stödja men inte styra och långsiktigt ta ett finansieringsansvar för renodlad kommunal verksamhet.
Därför vill vi minska anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med sammanlagt 365 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Vi avvisar regeringens förslag om förstärkning av biblioteksverksamhet i hela landet och minskar därför anslaget med 225 miljoner kronor. Vi avvisar också fortsatt den satsning som beslutades inför 2016 om 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan och minskar därför anslaget med detta belopp. Vidare anser vi att anslaget bör minskas med ytterligare 40 miljoner kronor till förmån för Skapande skola i gymnasieskolan under anslaget 1:3.
Skapande skola är en av de största och viktigaste kulturpolitiska reformerna det senaste decenniet. Reformen behöver vårdas, utvecklas och byggas ut. Vi anser att Skapande skola även ska omfatta gymnasieskolan och förslår därför att anslaget 1:3 Skapande skola ökas med 57 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Moderaterna anser också att anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ska minskas med 5 miljoner kronor då vi inte ställer oss bakom regeringens förslag om att inrätta en forskningsfunktion vid Statens centrum för arkitektur och design.
Vi föreslår samma anslagsbelopp som regeringen under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet men har andra prioriteringar under anslaget. I linje med vår ambition att stärka statens stödjande roll till de kommunala biblioteken föreslår vi en ökning under anslaget om 50 miljoner kronor för att öka den digitala kompetensen och tillgängligheten hos folkbiblioteken. Samtidigt avvisar vi regeringens förslag om 25 miljoner kronor för satsningen att stärka biblioteksverksamheten i hela landet samt förslag om 25 miljoner kronor för ett digitalt kompetenslyft via biblioteken.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Vi avvisar regeringens förslag om förbättrade förutsättningar för den fria konsten och minskar därför anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 25 miljoner kronor.
Litteratur, läsande och språket (3:1–3:3)
Moderaterna prioriterar kultur till barn och unga. Kulturen angår alla och hinder för att alla barn och unga ska kunna ta del av detta, oavsett om dessa är kulturella eller socioekonomiska, ska bekämpas. Vi anser därför att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ska öka med sammanlagt 17 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Vi föreslår dels en ökning av anslaget med 25 miljoner kronor för att stärka bibliotekens arbete med barns och ungas integration, dels en minskning av anslaget med 8 miljoner kronor för satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Moderaterna prioriterar kultur för barn och unga och den nyskapande kulturen. Vi avslår tillfälliga statliga satsningar och ökad statlig styrning. Moderaterna anser att anslaget 4:1 Statens konstråd ska minska med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag då vi anser att regeringens förslag om att Statens konstråd ska bli ett nav för kunskapsutveckling bör avvisas.
Vi avvisar också regeringens förslag om en satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten under anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den fria gemensamma miljön, varför anslaget minskas med 10 miljoner i förhållande till regeringens förslag.
Moderaterna föreslår vidare en minskning av anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag eftersom vi avvisar regeringens förslag om satsningar på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Kulturskapare organiserar i dag sin verksamhet i hög utsträckning som egna företagare. Vårt mål är att fler ska kunna försörja sig på sitt konstnärliga utövande. Vi säger nej till skattehöjningar, en företagarfientlig politik och vill i större utsträckning förse kulturskapare med stöd, utbildning och arbetsstipendier. Vidare vill vi bygga ut Kulturbryggan som är en viktig reform för att stärka den nyskapande kulturen. Dubblerat stöd till Kulturbryggan är både en satsning på framtidens kultur och en fördjupning av demokratin. Det är i den nyskapande kulturen som många nya tankar och reflektioner formuleras och inte sällan landar i kritiska betraktelser av vår samtid och vårt samhälle.
Vi avsätter samma belopp som regeringen under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer men gör olika prioriteringar inom anslaget. Enligt vår mening bör anslaget öka med 60 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor avser arbetsstipendier och 25 miljoner kronor avser Kulturbryggan. Vi avvisar samtidigt regeringens förslag om satsningar på förbättrade förutsättningar för den fria konsten och minskar därför anslaget med 60 miljoner kronor.
Arkiv (6:1)
Vi moderater ställer oss inte bakom regeringens förslag om att ta bort abonnemangsavgiften till Riksarkivets Digitala forskarsal och minskar därför anslaget 6:1 Riksarkivet med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Kulturmiljö (7:1–7:4)
Vi föreslår att anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ska öka med 25 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag eftersom vi avvisar regeringens förslag till ambitionshöjning i kulturmiljöarbetet.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Myndigheten för kulturanalys utvärdering visar att fri entré på statliga museer förvisso lett till ett ökat antal museibesök, men att de som gynnats primärt är redan vana besökare och turister. När det gäller målet att nå nya grupper är reformen dock ett misslyckande. Moderaterna lovar inte allt till alla utan riktar våra satsningar på grupper som i dag inte besöker statliga museer frekvent. Vi är dessutom övertygade om att det enskilda museet bättre än regeringen kan avgöra hur detta mål bäst kan uppnås.
Moderaterna anser att anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ska minska med sammanlagt 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi avvisar fortsatt regeringens reform avseende fri entré för alla vuxna på statliga museer om 80 miljoner kronor och föreslår i stället att 50 miljoner kronor omfördelas inom anslaget för att stärka de centrala museernas arbete med att nå nya grupper.
Vi avvisar även regeringens satsning under anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser om att inrätta ett kunskapscentrum vid arbetslivsmuseer vid Stiftelsen arbetets museum och minskar därför anslaget med 2,5 miljoner kronor.
Vi anser vidare att anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer ska minska med 5 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Vi stöder inte regeringens förslag om en satsning för stöd till Rörelsernas museer, varför anslaget minskas med motsvarande belopp.
Trossamfund (9:1–9:2)
Vi föreslår att anslaget 9:2 Stöd till trossamfund ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att stärka trossamfundens säkerhets- och trygghetsarbete.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Vi avvisar regeringens förslag om att flytta medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för att inrätta en jämställdhetsmyndighet under utgiftsområde 13 och föreslår därmed en ökning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 1 640 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Moderaterna föreslår vidare en minskning av anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag avseende Nationell samling unga.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Det civila samhället behöver vettiga villkor, ett värnat oberoende och ett samarbete med stat, kommun och region som successivt fördjupas över tid. Höjda skatter, liksom slopat avdrag för gåvor, slår direkt mot många av dessas verksamheter.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om en satsning på åtgärder mot hemlöshet bland unga vuxna och föreslår därför att anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn minskas med 120 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Folkbildning (14:1–14:4)
Folkbildningen ger människor verktyg att kunna växa, ta del i samhällsdebatten och inte minst hävda sig på den reguljära arbetsmarknaden. En sund folkbildningspolitik innebär att man ser dess värde och värnar bildningsformens självständighet. Folkbildningen får inte genom politisk detaljstyrning förvandlas till en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att dölja arbetslöshet inför ett valår.
Moderaterna är partiet för de som jobbar, de som vill jobba och de som har jobbat. Därför föreslår vi reformer för att öka jobbchanserna för att alla som vill jobba, men som av olika anledningar står utanför, ska få chansen på den svenska arbetsmarknaden. Ansträngningar ska löna sig, och alla ska ha möjlighet att försörja sig själva. Denna utgångspunkt är också helt nödvändig om vi ska lösa vår tids stora utmaning – integrationen av alla de som är nya i Sverige.
Arbetsmarknadspolitik ska dock bestå av reformer som vi vet har dokumenterad effekt byggd på forskning. Människor behöver inte bara utbildning, de behöver rätt utbildning. Den svenska arbetsmarknadspolitiken har historiskt sett varit fylld av kostsamma projekt som haft liten eller ingen långsiktig effekt. Tidigare har regeringen använt Arbetsförmedlingen för detta, nu har turen kommit till folkbildningen. Moderaterna anslår totalt drygt 4,1 miljarder kronor till folkbildningen, men vi avvisar regeringens kraftiga utbyggnad.
Vi föreslår därför att anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen minskas med 460 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag då vi inte ställer oss bakom regeringens förslag att tillföra extra medel under anslaget.
Moderaterna föreslår vidare att anslaget Särskilda insatser inom folkbildningen (14:3) ska upphöra och minskar därmed anslaget med 170 miljoner kronor.
Vidare anser vi att anslaget 14:4 Särskilt utbildningsstöd ska minskas med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag som en konsekvens av att vi avvisar regeringens förslag till fler platser till folkhögskolan under anslaget 14:1.
|
2. |
|
|
|
Angelika Bengtsson (SD) och Cassandra Sundin (SD) anför: |
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet.
Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.
I vår höstbudget stakar vi ut våra viktigaste visioner för de kommande åren. Vi visar att det inte måste finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.
Riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag vad gäller utgiftsramar och beräkning av inkomster, vilket innebär att ramen för utgiftsområde 17 uppgår till 15 879 752 000 kronor. Sverigedemokraterna föreslår en utgiftsram på 15 349 470 000 kronor.
Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från att delta i beslutet om anslag och lämnar i stället ett särskilt yttrande om Sverigedemokraternas politik inom utgiftsområde 17. Vi står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområde 17 borde ha utformats i enlighet med förslagen i Sverigedemokraternas motion 2017/18:2522 yrkande 2.
Utifrån regeringens resultatredovisning anser vi vidare att det saknas förutsättningar för att nå målen för den nationella kulturpolitiken och målen för statens arbete med arkitektur, form och design med den politik som regeringen för. Därför föreslår Sverigedemokraterna andra prioriteringar, och vårt budgetalternativ innebär följande:
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Under 2018 vill Sverigedemokraterna tillföra anslaget 1:1 Statens kulturråd 17 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna tillför medel för att utarbeta och marknadsföra en nationell kulturkanon. Vidare tillför Sverigedemokraterna 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut samt 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsarna (anslag 99:8).
Sverigedemokraterna minskar anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte med totalt 309 840 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi vill tillföra ytterligare 5 miljoner kronor till anslaget utöver regeringens satsning riktad till samisk kultur. Vi avvisar regeringens satsning på förstärkning av biblioteksverksamheten om 225 miljoner kronor då vi anser att det är en kommunal verksamhet och här har Sverigedemokraterna andra förslag. Vi stöder uppmärksammandet av Ingmar Bergman 100 år 2018 på 8 miljoner kronor. Sverigedemokraterna avvisar fortsatt föregående års satsningar på interkulturell verksamhet och satsningar på kulturverksamhet i förortsområdena eftersom vi har en annan syn på integration är regeringen.
Sverigedemokraterna gläder sig över regeringens tillfälliga satsning på förskolan på anslaget 1:3 Skapande skola. Samtidigt tror vi att behovet är större och anslår ytterligare 80 miljoner kronor. Vi vill framför allt att pengarna ska användas för att i högre utsträckning anlita professionella kulturskapare.
Vi vill tillföra anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättning. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp. Vi stöder vidare regeringens satsning på 5 miljoner kronor för att möjliggöra en ny forskningsfunktion för gestaltad livsmiljö.
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 15 miljoner kronor för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning. Av dessa kommer 10 miljoner kronor från vårt tidigare anslag, Särskilda satsningar för funktionsnedsatta.
Vi vill minska anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 68 532 000 kronor, delvis till följd av förändrat fokus för kulturpolitiken och avvecklat offentligt stöd till i första hand uppenbart mångkulturalistiska verksamheter. Vi ställer oss bakom regeringens satsning på digitalt kompetenslyft via biblioteken om 25 miljoner kronor men avvisar satsningen om 25 miljoner kronor för att förstärka kultursamverkansmodellen.
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 1:7 Myndigheten för kulturanalys 786 000 kronor som kompensation för tidigare sänkningar.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Inom anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen föreslår Sverigedemokraterna en minskning av anslaget med 14 miljoner kronor. Riksteatern tillförs 5 miljoner kronor för att i samverkan med kommuner, landsting och berörda aktörer runtom i Sverige föra ut fler föreställningar och kulturupplevelser över hela landet för att få fler barn att ta del av verksamheten. Vi avvisar förslaget om att införa en nationell barn- och ungdomsscen Unga Klara. Vi vill tillföra 1 miljon kronor vardera till Operan och Dramaten för att utreda möjligheten att fortsätta utveckla och bredda arbetet med barnscenerna.
Sverigedemokraterna avvisar regeringens ökning om 25 015 000 kronor till den fria scenkonsten inom anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. Det är inte givet att den fria konsten ska få statliga medel enligt oss.
Vi vill tillföra anslaget 2:3 Statens musikverk 6 miljoner kronor i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet som en viktig del av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. 1,5 miljoner kronor av dessa medel avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Litteratur, läsande och språk (3:1–3:3)
Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter minskas med 30 011 000 kronor med anledning av en minskning av medel för internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur sänks. Bidraget för kulturtidskrifter behålls till största delen, men minskas inom anslaget med 3 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna tillför anslaget 3:3 Institutet för språk- och folkminnen 11 miljoner kronor. 5 miljoner kronor avser bl.a. en höjning av ambitionsnivån i arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet samt bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Dessutom anslås 5 miljoner kronor för att åter stärka institutets arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige. Detta för att särskilt bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Det finns runtom i landet en rad specialmuseer, men Sverige har inget nationellt offentligt finansierat kulturarvscenter där t.ex. döva och syn- och hörselskadade kan ta del av samlad kunskap och kompetens, föremål och arkivalier, som visar dessa gruppers historiska arv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis i hög utsträckning vara en integrerad del i övriga museers verksamhet, men ett samlat center kunde också fungera som resurs för övriga museer. För att få en god uppfattning om behov och omfattning vill vi som ett första steg i ett synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för dessa grupper ge ett riktat uppdrag till Institutet för språk- och folkminnen att samla in och bygga upp en kunskapsbas kring detta, i samråd med Forum för levande historia. Därför anslår vi 1 miljon kronor till institutet för att utföra detta arbete.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Sverigedemokraterna avvisar regeringens satsning på anslaget 4:1 Statens konstråd på 20 miljoner kronor för att göra Statens konstråd till ett nav för kunskapsutveckling inom offentlig konst.
Vi ställer oss bakom regeringens satsning på 10 miljoner kronor inom anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön.
Vi vill tillföra anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 5 miljoner kronor för att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom regeringens satsning på 12 miljoner kronor till anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet i enlighet med vår inställning om att finansieringen till samtidskonsten bör bli mer självfinansierad.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Sverigedemokraterna vill minska anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer med 93 miljoner kronor. Vi ställer oss inte bakom regeringens satsning på området för 2018 utifrån vår principiella hållning om att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för vissa former av direkt subventionering genomför vi olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare.
Riksarkivet (6:1)
Sverigedemokraterna tillför anslaget 6:1 Riksarkivet 5,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att kompensera för den ökade administrationen och hanteringen kring överlämnandet av allmänna handlingar i samband med den nya lagstiftningen på området. Vi ställer oss bakom regeringens satsning om 10 miljoner kronor för att möjliggöra fri tillgång till arkiven.
Kulturmiljö (7:1–7:4)
Sverigedemokraterna tillför anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet 64 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen rymmer dels en återföring av tidigare minskade medel, dels en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver anslår vi också riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer också 5 miljoner kronor öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond (se anslag 99:2) samt 1 miljon kronor öronmärkta för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat (se anslag 99:5). Inom den ökade ramen uppdras myndigheten också att tillsammans med Statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter (se anslag 99:8).
Vi välkomnar regeringens höjning av anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård. År 1999, då kulturreservaten infördes, var anslaget 241 miljoner kronor. Anslaget har således inte följt inflationen på flera år. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer. En uppräkning av anslaget landar på runt 300 miljoner kronor i dagens penningvärde. Det innebär att regeringens satsning fortfarande är otillräcklig. I och med att vi bryter ut 32 miljoner kronor i ett nytt öronmärkt anslag för kulturreservat (se anslag 99:5), vilket blir anslag 16:5 under nya anslag, tillför vi de medel som behövs för att anslaget ska räknas upp till fullo.
Sverigedemokraterna föreslår en ökning om 440 miljoner kronor till anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning. Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten anser vi att man bör ta ett helhetsgrepp om ersättningen och bredda och fördjupa dess användningsområden. Därför syftar ökningen också till att möjliggöra insatser för bevarande av det kyrkoantikvariska arvet i en bredare ambition, såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Sverigedemokraterna vill minska anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med totalt 84 miljoner kronor. Stödet till Statens museer för världskultur minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Till förmån för vårt nya anslag, Öppna museer, drar vi under det här anslaget in de medel regeringen satsar på fri entré om 80 miljoner årligen, vilka i stället inordnas under det föreslagna anslaget 99:4. Stödet till Statens historiska museer inklusive Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet tillskjuts 8 miljoner kronor och stödet till Statens maritima museer tillskjuts 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas således 21 miljoner kronor inom anslaget. 10 miljoner kronor överförs till anslaget 8:2.
Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser tillförs 10 miljoner kronor från anslaget 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Vi tillför anslag 8:3 Bidrag till vissa museer 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije. Vi avvisar regeringens satsning om 5 miljoner kronor på ett nytt migrations- och demokratimuseum (Rörelsernas museum) i Malmö om 5 miljoner kronor. I stället läggs 2 miljoner kronor till Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum och 3 miljoner kronor till Zornsamlingarna.
Stöd till trossamfund (9:1–9:2)
Vi tillför anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfunden 5 miljoner kronor, öronmärkta för tillsyn, granskning och uppföljning gentemot trossamfunden. Vi ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund och föreningar än i dag och anslår därför ett höjt anslag för att förstärka myndighetens arbete med granskning och tillsyn.
Vi minskar anslaget 9:2 Stöd till trossamfund med 41 miljoner kronor för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte uppfyller kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt och eftersom vi är kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet samt för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Filmstöd (10:1)
Vi vill minska anslaget med totalt 212,5 miljoner kronor. Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom att höjningen av filmstödet finansieras med en höjning av mervärdesskatten på biografbiljetter. Sverigedemokraterna tillför vidare 2,5 miljoner kronor till filmstöd för samisk film. Detta stöd föreslås hanteras av Samiska filminstitutet.
Medier (11:1–11:5)
Sverigedemokraterna vill öka anslaget 11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland med 1 055 000 kronor.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Vi tillför anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 6 miljoner kronor för att organisationer som företräder ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna äska medel för kulturella verksamheter men även till att anpassa lokaler. Vi tillför också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ökat anslag för en förstärkning av deras gransknings- och utvärderingsarbete kring hur mottagare av offentligt stöd lever upp till de av staten ställda kraven och verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament.
Vi minskar anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet med 13 miljoner kronor, vilket dels är en minskning av anslaget till följd av att Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att avveckla det skattefinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige som ett led i arbetet att motverka segregation i samhället, dels är en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor för att tillgängliggöra och anpassa lokaler och föreningar för personer med funktionsnedsättning.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Sverigedemokraterna minskar medlen till anslaget 13:1 Stöd till idrotten med 84,5 miljoner kronor. Vi välkomnar inte de riktade anslagen för integrationsåtgärder i våra utanförskapsområden då det inte ingår i idrottens uppdrag. Vi anser att barn- och ungdomsidrotten, elitsatsningarna och idrott för äldre bör prioriteras. Vi omprioriterar inom anslaget för att stärka barn- och ungdomsidrotten, svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft och en fortsättning inom ramen för en permanentad elitsatsning. Vi budgeterar också för att anslaget årligen ska ta hänsyn till pris- och löneomräkning samt stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
Vi ställer oss inte bakom regeringens ökning från förra året för att skapa föreningsdrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden och minskar således anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 20 miljoner kronor. Vi menar att satsningen är storstadscentrerad och Sverigedemokraterna är hela Sveriges parti.
Vi ökar anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer med 65 miljoner kronor. Sverigedemokraterna tror på friluftslivets betydelse för turismen, meningsfull fritidsaktivitet och för förståelsen för kultur- och naturvård, folkhälsa och som resurs i regional utveckling. Det är därför välkommet att regeringen sällat sig till denna linje och tillför efterlängtade anslagshöjningar. Samtidigt menar vi att regeringens ambitioner inte är tillräckliga, utan budgeterar ytterligare medel, varav 5 miljoner kronor avsätts med intentionen att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och deras förståelse och omsorg för svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.
Sverigedemokraterna anser att anslaget 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer bör upphöra då vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Vi minskar anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn med 123 miljoner kronor då vi menar att regeringens argument för anslagsökningen inte är tillräckligt tydliga.
Folkbildning (14:1–14:4)
Vi minskar anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen med 770 miljoner kronor. Minskningen härleds dels till att vi, i motsats till regeringen, inte anslår några medel för fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna, dels till förändrade villkor för bidragsgivningen, som innebär att uppenbart samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter präglade av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna få statligt stöd. Vid sidan av detta gör vi bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.
Likaså minskar vi anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning med 28 225 000 kronor. Sverigedemokraterna ser i det korta perspektivet behov av tolkutbildningar, på grund av dagens, sedan en tid tillbaka, omfattande invandring. Vi föreslår dock en successiv nedtrappning av anslaget då vi menar att vår assimileringspolitik och ansvarsfulla invandringspolitik jämte skärpta krav på kunskaper i svenska språket kommer att göra att behovet av kontakttolkar minskar på sikt.
Vi motsätter oss också de medel som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket inte bara gäller personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande, eftersom vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser, som kan behövas i annan svenskundervisning, i anspråk. Vi minskar därmed anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen med 170 miljoner kronor.
Nya anslag
Vi avsätter 160 miljoner kronor för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bl.a. genom införandet av ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer (anslag 99:1).
Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet (anslag 99:2).
Vi avsätter 35 miljoner kronor för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet (anslag 99:3). Vi vill således förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som den förra regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.
Sverigedemokraterna inför en fond med 140 miljoner kronor med syftet att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv (anslag 99:4). Satsningen riktar sig till hela landet, till både statliga och regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, då kulturarvet är vår gemensamma skatt som vi alla behöver kunskap om och känsla för.
32 miljoner kronor bryts ut ur det allmänna kulturmiljövårdsanslaget och öronmärks här i ett eget anslag, för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform (anslag 99:5). Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt. Utöver 32 miljoner kronor anslås 1 miljon kronor till anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetets för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för kulturreservaten.
För att ta ett första steg på vägen inför vi ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor i syfte att kommuner där det saknas, alternativt finns behov av, förstärkning kan tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna (anslag 99:6).
Kultur har i dag en potential och roll inom fler samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska, och jämte kulturens inneboende egenvärde kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar t.ex. att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Sverigedemokraterna driver sedan tidigare linjen att landstingen bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet kring detta anslår vi 35 miljoner kronor för ett stimulansbidrag till landstingen (anslag 99:7).
Sverigedemokraterna är ett parti som menar allvar med att kulturen är en central del av livet, politiken och samhällsbygget. Vi behöver kultur för att inte bara överleva, utan leva ett fullgott liv. Vi behöver kultur för att det binder oss samman, skapar relationer och utvecklar vår livskvalitet. En särskilt viktig roll har kultur som tillväxtfaktor för ett starkt socialt kapital. Social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. I Sveriges kommuner finns generellt sett ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv. Alla dessa olika former av verksamheter fyller sitt syfte och utför viktig kulturell förmedling. Samtidigt saknas det i dag en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet lanserar Sverigedemokraterna därför Kulturlotsen och Sverigecenter. En landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet till vilken vi avsätter 295 miljoner kronor (anslag 99:8).
|
3. |
|
|
|
Per Lodenius (C) anför: |
Mitt i en stark, internationellt driven högkonjunktur växer problemen i svensk ekonomi. Tudelningen ökar på den svenska arbetsmarknaden, där utsatta grupper utgör en allt större del av de arbetslösa. Samtidigt finns det en klyvning mellan å ena sidan de orter som växer och som har följt med i den globala uppgången och å andra sidan de orter som har ställts utanför.
Sverige klyvs också av en bristande trygghet. Centerpartiet vill stärka välfärden genom en kraftig ökning av de generella medlen till kommuner och landsting, så att de själva får makt och möjlighet att klara sina utmaningar. Inom vården måste köerna kortas och tillgängligheten öka, inte minst för de unga som lider av psykisk ohälsa.
Centerpartiet strävar efter att alla – oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation – ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Då främjas ett brett kulturliv som rymmer såväl nya digitala kulturella uttryck som traditionella kulturformer.
Sverige har i dag en global ledarposition när det gäller kreativitet och detta är något att vara stolt över och utveckla. Vi har framgångsrika kreativa och kulturella näringar och det finns stor tillväxtpotential. Ökat samspel i kulturfrågor mellan politik, näringsliv och engagerade eldsjälar kan skapa ökade förutsättningar för jobb, lokal och regional utveckling, attraktivitet och turism, kunskapsutveckling och nya exportframgångar.
Regeringen bedriver en oansvarig ekonomisk politik som minskar det strukturella sparandet och förstärker riskerna för en överhettning. Centerpartiet vill i stället vara sparsamma när konjunkturen är god, både för att ha resurser att mota nästa kris och för att inte förstärka riskerna för en överhettning. Vi sparar därför 10 miljarder kronor mer än regeringen per år 2018–2020.
Centerpartiet är sparsamma med de medel högkonjunkturen ger, och prioriterar våra satsningar till just de reformer som stärker tillväxten, öppnar upp för fler jobb, ökar tryggheten och snabbar på miljöomställningen. För det behövs ett nytt ledarskap för Sverige.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens utgiftsramar och beräkningar av inkomster, och härigenom har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet önskar, avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning. Centerpartiets budgetförslag måste betraktas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I stället framför jag i detta särskilda yttrande en sammanfattning av den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 17 som förordas i Centerpartiets budgetmotion 2017/18:3701. Inom ramen för förslagen nedan föreslås en schablonmässig neddragning av pris- och löneomräkningen på berörda anslag.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Centerpartiet anser att regeringens förslag om ett kulturskolecentrum ska avvisas och att anslaget 1:1 Statens kulturråd därför ska minska med 10 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Anslaget föreslås vidare minska med 290 000 kronor till följd av en justerad pris- och löneomräkning.
Centerpartiet vill vidare minska anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 373 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Minskning avser bl.a. två satsningar som infördes 2016, nämligen dels 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan, dels 40 miljoner kronor för främjandet av kulturverksamheter i vissa bostadsområden. Centerpartiet avvisar också regeringens förslag om en bibliotekssatsning och minskar därför anslaget med 225 miljoner kronor. Vidare avvisar Centerpartiet regeringens förslag om en resursförstärkning på 8 miljoner kronor för uppmärksammandet av att Ingmar Bergman skulle fyllt 100 år 2018.
Centerpartiet ställer sig inte bakom regeringens förslag om att flytta medel från anslaget 1:3 Skapande skola och anser därför att anslaget bör öka med 4 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Vidare föreslår Centerpartiet att anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet minskas med 5 miljoner kronor då vi inte ställer oss bakom regeringens förslag om forskning kring arkitektur och livsmiljö.
Vi vill vidare minska anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 42 640 000 kronor jämfört med regeringens förslag. Centerpartiet motsätter sig fortsatt regeringens satsning på läsfrämjande insatser om 5 miljoner kronor, överföring av 50 miljoner kronor till anslaget för musikalisk scenkonst samt 6 miljoner kronor för utarbetande av en biblioteksstrategi och minskar därför anslaget med motsvarande belopp. Anslaget föreslås vidare öka med 25 miljoner kronor för att omfördela resurser från anslaget 10:1 Filmstöd i syfte att finansiera en ökad satsning på den regionala kultursamverkansmodellen genom en satsning för kultur på landsbygden, mindre orter och i utanförskapsområden på bl.a. biografverksamhet. Vidare föreslås en minskning med 6 640 000 kronor till följd av en justering av pris- och löneomräkningen.
Vi föreslår dessutom att anslaget 1:7 Myndigheten för kulturanalys ska upphöra eftersom vi anser att myndigheten bör läggas ned. För en välfungerande statsförvaltning krävs även en ändamålsenlig granskning av de statliga myndigheterna. I dag sker regeringens granskning genom olika typer av kontrollmyndigheter och i vissa fall får granskningen ske inom ramen för själva myndigheten. Centerpartiet vill se en översyn när det gäller de konstruktioner som finns för granskning av statliga myndigheter så att granskningarna kan bli mer effektiva och svara bättre mot de behov som finns.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Anslaget 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen bör enligt vår uppfattning minskas med 45 930 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget minskas med 9 miljoner kronor med hänvisning till att vi anser att tidigare beslutad anslagshöjning för musikalisk scenkonst bör återställas. Vi avvisar vidare regeringens förslag om en resursförstärkning av anslaget och minskar därför anslaget med 8 miljoner kronor. Centerpartiet motsätter sig också regeringens förslag om att möjliggöra att Unga Klara kan bli en nationell scen och vill därför minska anslaget med 14,2 miljoner kronor. Anslaget sänks vidare med 5 670 000 kronor till följd av en justerad pris- och löneomräkning.
Även anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål bör enligt vår uppfattning minskas med hänvisning till att vi avvisar regeringens förslag om en resursförstärkning på 25 miljoner kronor. Anslaget minskas vidare med 2 miljoner kronor med hänvisning till att den i samband med budgetpropositionen 2017 beslutade anslagshöjningen för musikalisk scenkonst bör återställas. Anslaget ökas med 2 miljoner kronor till följd av att regeringens förslag om en minskning för Unga Klara avvisas.
Anslaget 2:3 Statens musikverk justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 1 390 000 kronor.
Litteratur, läsande och språket (3:1–3:3)
Vi anser att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter bör minska med 10 miljoner kronor, med hänvisning till att den tidigare anslagshöjningen för läsfrämjande insatser bör återställas.
Anslagen 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier och 3:3 Institutet för språk och folkminnen justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 510 000 kronor respektive 330 000 kronor.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Centerpartiet anser att anslaget 4:1 Statens konstråd bör minska med 20 miljoner kronor då vi anser regeringens förslag om en resursförstärkning med dessa belopp bör avvisas. Anslaget sänks vidare med 40 000 kronor till följd av en justerad pris- och löneomräkning.
Vi ställer oss inte heller bakom regeringens förslag om en resursförstärkning under anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och anser därför att anslaget bör minska med 10 miljoner kronor.
Vi avvisar även regeringens förslag om en resursförstärkning under anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet varför vi föreslår en minskning av anslaget med 12 miljoner kronor.
Anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 20 000 kronor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Centerpartiet anser att anslaget 5:1 Konstnärsnämnden ska minska med 1 miljon kronor till följd av att vi anser att en tidigare beslutad anslagshöjning för kompensation för ökade kostnader bör återställas. Anslaget justeras vidare för pris- och löneomräkning och sänks därför med 111 000 kronor.
Vi ställer oss inte heller bakom regeringens förslag om en resursförstärkning under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, och anser därför att anslaget bör minskas med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Arkiv (6:1)
Anslaget 6:1 Riksarkivet justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 2 720 000 kronor.
Kulturmiljö (7:1–7:4)
Anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 1 280 000 kronor.
Centerpartiet anser att anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ska minska med 3 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag då vi anser att en tidigare beslutad anslagsökning för bidrag till det civila samhällets aktörer bör återställas. Centerpartiet avvisar vidare regeringens förslag om en resursförstärkning om 25 miljoner kronor varför anslaget minskas med motsvarande belopp.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Centerpartiet anser att anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ska minska dels med 80 miljoner kronor för kostnaden för att fr.o.m. 2016 införa fri entré vid de statliga museerna, dels med 8 miljoner kronor för att återställa den tidigare beslutade anslagsökningen för Statens historiska museums och Statens museer för världskulturs arbete med en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning. Anslaget justeras vidare för pris- och löneomräkning och sänks därför med 11 690 000 kronor.
Vi anser vidare att anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer ska minska med 8 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Vi stöder varken regeringens förslag om 5 miljoner kronor till stöd till Rörelsernas museer eller regeringens förslag om 3 miljoner kronor till ökat stöd till Form/Design Center.
Anslaget 8:4 Forum för levande historia justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 240 000 kronor.
Trossamfund (9:1–9:2)
Anslaget 9:1 Nämnden för statligt stöd till trossamfund justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 50 000 kronor.
Film (10:1)
Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget 10:1 Filmstöd med totalt 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi avvisar regeringens förslag till anslagsökning om 5 miljoner kronor, och vi vill dessutom överföra 25 miljoner kronor till anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet i syfte att finansiera en ökad satsning på den regionala kultursamverkansmodellen genom en satsning för kultur på landsbygden, mindre orter och i utanförskapsområden på bl.a. biografverksamhet.
Medier (11:1–11:5)
Anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen anser vi ska minska med 500 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag, med hänvisning till att vi anser att regeringens satsning på att bl.a. utveckla mediebarometern bör upphöra. Vi avvisar vidare regeringens förslag om medel till en kunskapsöversikt och minskar därför anslaget med ytterligare 500 000 kronor. Anslaget sänks vidare med 20 000 kronor till följd av en justerad pris- och löneomräkning.
Vi anser vidare att anslaget 11:4 Statens medieråd ska minska med 4 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag, med hänvisning till att Centerpartiet vill avsluta Statens medieråds arbete dels med mediekunskap hos barn och unga, dels med digitala plattformar. Anslaget sänks vidare med 4 110 000 kronor till följd av en justerad pris- och löneomräkning.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Centerpartiet föreslår en minskning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 800 000 kronor för att återställa en tidigare beslutad resursförstärkning för myndigheten. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att flytta resurser från myndigheten till Jämställdhetsmyndigheten och föreslår därmed en ökning av anslaget med 1 640 000 kronor i jämförelse med regeringens förslag. Totalt föreslår Centerpartiet en ökning av anslaget med 640 000 kronor. Anslaget justeras vidare för pris- och löneomräkning och sänks därför med 200 000 kronor.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Vi anser att anslaget 13:1 Stöd till idrotten sammantaget ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi anser att anslaget ska minska med 30 miljoner kronor till följd av att en tidigare anslagshöjning för insatser inom barn- och ungdomsidrotten återställs. Därtill menar vi att anslaget ska minska med 14 miljoner för att återställa en tidigare anslagshöjning för idrottsverksamhet i utsatta områden. I stället vill vi öka anslaget med 45 miljoner kronor till Centerpartiets satsning på civilsamhället.
Anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler föreslår vi ska öka med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av Centerpartiets satsning på civilsamhället.
Vi föreslår också att anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer ska öka med 5 miljoner kronor av samma anledning.
Centerpartiet föreslår att anslaget 13:4 Insatser för den ideella sektorn ska minska med sammantaget 120 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi anser att anslaget bör minska med 5 miljoner kronor till följd av att en tidigare anslagshöjning för asylsökande barn och unga återställs. Vi avvisar vidare regeringens förslag om en resursförstärkning för administration av bidrag för ideella organisationers åtgärder mot hemlöshet bland unga vuxna och minskar därmed anslaget med 120 miljoner kronor. I stället vill vi öka anslaget med 5 miljoner kronor till partiets egen satsning på civilsamhället. Regeringen har slopat avdragsrätten för bidrag till ideella organisationer, vilket riskerar att minska gåvorna till det civila samhällets organisationer. Centerpartiet motsätter sig detta och vill återinföra skattereduktion för gåvor. Centerpartiet vill därtill utreda en breddning av denna avdragsrätt.
Folkbildning (14:1–14:4)
För att stärka civilsamhällets möjlighet att vara ännu snabbare och mer flexibelt för att ta sig an samhällets utmaningar vill Centerpartiet se en ökad andel grundstöd i bidragen med en mindre detaljstyrning än i regeringens budgetförslag.
Tillsyn över spelmarknaden (15:1)
Anslaget 15:1 Lotteriinspektionen justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 250 000 kronor.
|
4. |
|
|
|
Bengt Eliasson (L) anför: |
De offentliga finanserna är i ordning, sysselsättningen växer och ekonomin befinner sig i en högkonjunktur. Men i stället för att använda högkonjunkturen för att bygga en buffert för sämre tider väljer regeringen att elda på ekonomin och presentera ofinansierade bidragshöjningar. I stället krävs en liberal ekonomisk politik där utbildning belönas, där skatten på jobb är lägre än i dag och där det alltid är lönsamt att gå från bidrag till jobb.
Det är tydligt att reformerna som genomfördes mellan 2006 och 2014 inte räcker för att klara de nya utmaningar vi står inför. Efter tre år av rödgrön regeringsmakt står det också klart att Sverige är på fel väg. Högkonjunkturen upplevs inte av alla och klyftorna i samhället växer. Alltför många står utanför arbetsmarknaden, ofta är det personer med bristande utbildning eller som är utrikes födda. Migrations- och integrationsutmaningen växer. Att vi är fast förvissade om att visa solidaritet i den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget understryker bara behovet av att vårda de offentliga finanserna. För att vända utvecklingen behövs en ny vision om vad Sverige ska vara och nya och kraftfulla förslag för att nå dit. För att möta framtidens utmaningar behöver Sverige en ny reformagenda.
Liberalerna lägger fram en budget med reformer för framtiden. Vi satsar bl.a. på bättre kunskaper i skolan och bättre möjlighet för företag att anställa. Den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde har kraftigt försämrats på kort tid, vilket ställer höga krav på vår beredskap både vad gäller det nationella försvaret och våra samarbeten med andra. Dessutom presenterar vi en integrations- och migrationspolitik som bygger på lika delar humanism och realism och som fokuserar på jobb och skola och motverkar parallellsamhällen och hedersvåld.
Kulturen är intellektets infrastruktur. Det är ett klassiskt liberalt uppdrag att stärka individens förmåga att ta makt över sitt eget liv. Kulturen i dess olika uttrycksformer innebär att man lär känna både sig själv, andra och samhället. Därför är kultur en demokratisk rättighet. Det räcker inte med att veta var man kan hitta information, man måste också ha kunskap som gör att man kan orientera sig i en värld av påståenden – bildning, helt enkelt. Ett öppet samhälle behöver litteratur, konst och andra kulturella uttryck som provocerar och utmanar. Den liberala kulturpolitikens uppgift är inte att styra kulturen, utan att förbättra förutsättningarna för det konstnärliga skapandet och för individens bildning. Kvalitet är nyckelordet i Liberalernas kulturpolitik. Principen om armslängds avstånd ska gälla, dvs. att det är kulturskapare och experter som fattar de konstnärliga besluten och inte politiker. Kulturpolitiken ska värna kulturens eget värde gentemot rena nyttoändamål. Offentliga bidrag och anslag ska vara kvalitetsdrivande. Kulturpolitiken ska slå vakt om såväl bredd som spets. Liberalerna vill att det erbjuds kulturupplevelser av högsta kvalitet och vill även stimulera enskilda människors eget deltagande och skapande i kulturaktiviteter i hela landet.
Riksdagen har genom rambeslutet avvisat Liberalernas förslag till inkomstberäkning och fördelning av utgifter per anslagsområde. Därmed tar Sverige nu en annan väg än den Liberalerna vill se. Sverige kommer att tappa i jobb, kunskap och försvarsförmåga. Vårt budgetförslag är att betrakta som en helhet. På majoriteten av utgiftsområdena överensstämmer inte riksdagens beslut med det förslag till ram som Liberalerna förespråkade. Liberalerna ser ett värde i att budgeten och budgetprocessen hålls samman. Även enskilda och på kort sikt motiverade utbrytningar riskerar att på lång sikt försvaga budgetprocessen och effektiviteten i finanspolitiken. Jag väljer därför att inte delta i beslutet om fördelningen till anslag inom utgiftsområde 17. I det följande redovisas i sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 17.
Kulturövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Liberalerna välkomnar regeringens ökade anslag för att gynna den fria konsten men ifrågasätter om konsten blir särskilt fri om tillskottet fördelas på fem olika anslag (anslagen 2:2, 3:1, 4:2, 4:4 och 5:2). Vi föreslår därför att samtliga medel, 115 miljoner kronor, förs till anslaget 1:2 och görs tillgängliga för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av regeringens föreslagna satsningar. Liberalerna avvisar vidare regeringens förslag under anslaget om att anslå 8 miljoner kronor för att uppmärksamma 100-årsjubileet av Ingmar Bergmans födelse. Att stödja Bergmanåret blir, anser vi, ett ställningstagande för Ingmar Bergman och ett avståndstagande från andra kulturpersonligheter som inte får något jubileumsår. Liberalerna avvisar även fortsatt tidigare satsningar om 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan eftersom vi anser att det är en kommunal angelägenhet. Vi avvisar vidare regeringens fortsatta satsning på 40 miljoner kronor under anslaget 1:2 för främjandet av kulturverksamheter i vissa bostadsområden. Sammantaget innebär det att vi föreslår en minskning av anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 33 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Liberalerna avvisar fortsatt tidigare satsningar på läsfrämjande insatser om totalt 20 miljoner kronor under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. Vi föreslår vidare en förstärkning under samma anslag av kultursamverkansmodellen om 100 miljoner kronor och anser att det nationella stödet inom kultursamverkansmodellen bör präglas av långsiktighet och fördelas med större förtroende för de lokala och regionala kompetenserna. Anslaget 1:6 justeras vidare för pris- och löneomräkning och minskas därför med 4 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att vi föreslår en ökning av anslaget 1:6 med 76 miljoner kronor.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Liberalerna avvisar regeringens ökning av anslaget 2:2 Bidrag till vissa
teater-, dans- och musikändamål med 25 miljoner kronor för satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Medlen anvisar Liberalerna i stället under anslaget 1:2. Vi anser vidare att det är angeläget att viktiga kulturinstitutioner, såsom bl.a. Dalhalla, Björkborn, teckningsmuseet i Laholm och skolmuseet i Norrköping, bevaras och vidareutvecklas och föreslår därför ett nytt sökbart stöd om 10 miljoner kronor för detta ändamål. Detta innebär att Liberalerna totalt föreslår en minskning av anslaget 2:2 med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Anslagen 2:1 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen och 2:3 Statens musikverk justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 4 respektive 1 miljoner kronor.
Litteratur, läsande och språket (3:1–3:3)
Liberalerna avvisar regeringens ökning av anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter med 8 miljoner kronor för satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Dessa medel anvisar Liberalerna i stället under anslaget 1:2.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Liberalerna avvisar regeringens ökning av anslagen 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och 4:4 Bidrag till bild- och formområdet med 10 respektive 12 miljoner kronor för satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Dessa medel anvisar Liberalerna i stället under anslaget 1:2.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Liberalerna avvisar regeringens ökning av anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer med 60 miljoner kronor för satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten. Dessa medel anvisar Liberalerna i stället under anslaget 1:2.
Arkiv (6:1)
Anslaget 6:1 Riksarkivet justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 2 miljoner kronor.
Kulturmiljö (7:1–7:4)
Anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 1 miljon kronor.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Liberalerna välkomnar att vissa museer vill erbjuda fri entré som ett sätt att öka människors tillgång till kulturarvet, men vi anser att det ska vara upp till respektive museum att avgöra om och hur det bör ske. Regeringens reform från 2016 omfattar bara vissa av de centrala museerna. Vi vill i stället lägga 15 miljoner kronor mer än regeringen och utforma ett nytt anslag med ett sökbart bidrag tillgängligt för dels samtliga museer och utställningar som tar del av statens stöd till museer och utställningsverksamhet, dels läns- och regionmuseerna. Det innebär att vi minskar anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 80 miljoner kronor och i stället lägger 95 miljoner kronor på ett nytt anslag 99:9.
Vi avvisar fortsatt regeringens satsning om 8 miljoner kronor för att stärka en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning vid Statens historiska museer och Statens museum för världskultur. Vi menar att detta redan är samtliga statliga museers kärnuppdrag.
Anslaget justeras vidare för pris- och löneomräkning och sänks därför med 8 miljoner kronor.
Det innebär att vi sammantaget föreslår en minskning av anslaget 8:1 med 96 miljoner kronor.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Liberalerna vill främja en fri och självständig idrottsrörelse som fostrar människor i demokratiska värderingar och erbjuder alla möjlighet till positiva upplevelser av idrott. Liberalerna anser att statens idrottspolitik bör innebära tydligt formulerade mål och en skarp uppföljning av målen. Först i de fall det är tydligt att idrotten inte lever upp till de mål riksdagen har formulerat bör enligt vår uppfattning öronmärkta stöd övervägas, och då i första hand inom idrottsanslaget. Liberalerna avvisar mot denna bakgrund regeringens olika öronmärkta bidrag om 116 miljoner kronor under anslaget 13:1 Stöd till idrotten. Detta gäller medel till idrottsverksamhet i utsatta områden, insatser för att öka sysselsättningen och medel till barn- och ungdomsidrotten.
Vi anser dessutom att samlingslokaler är en kommunal angelägenhet och att anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler därför ska minska med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa avser 20 miljoner kronor regeringens satsning i storstädernas socioekonomiskt utsatta områden.
Folkbildning (14:1–14:4)
Liberalerna ställer sig inte bakom regeringens snabba utökning av antalet utbildningsplatser inom bl.a. folkbildningen. Vi anser att utbyggnaden är alltför stor och snabb för att kunna genomföras utan urholkad kvalitet. Vi avvisar därför regeringens förslag om utökning av antalet platser till folkhögskolan och minskar anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen med 380 miljoner kronor för detta ändamål. Som en konsekvens av detta avvisar vi även utökat stöd med 30 miljoner kronor till särskilt utbildningsstöd under anslaget 14:4 Särskilt utbildningsstöd. Vi avvisar vidare regeringens förslag om insatser för att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan på 50 miljoner kronor (anslaget 14:1). Liberalerna anser att folkbildningens möjligheter att erbjuda eftergymnasial utbildning för unga med intellektuell funktionsnedsättning bör öka och avsätter därför 10 miljoner kronor för detta ändamål under anslaget 14:1.
Detta innebär att vi föreslår en sammantagen minskning av anslaget 14:1 med 420 miljoner kronor.
|
5. |
|
|
|
Roland Utbult (KD) anför: |
Kristdemokraterna vill skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen. En välfungerande ekonomisk politik ger oss resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola. Med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap. Den ekonomiska politiken ska också stärka familjerna och det civila samhället, vilket är en grund för ett samhälle byggt på gemenskap där människor känner tillit till varandra.
Just nu ser Sveriges ekonomi stark ut. Men samtidigt finns betydande problem och stora utmaningar som den nuvarande regeringen står alltför passiv inför. Tudelningen på arbetsmarknaden är stor och trots högkonjunkturen blir det allt fler som står långt ifrån arbetsmarknaden. Bostadsmarknaden fungerar dåligt för stora grupper. Tryggheten brister bl.a. på grund av en polisorganisation som är för liten och fungerar för dåligt. Tillgängligheten i vården och omsorgen har försämrats de senaste åren och nu fortsätter den att försvagas. Inför dessa utmaningar har regeringen få eller inga svar. Denna passivitet behöver bytas mot riktiga strukturreformer och i Kristdemokraternas alternativ föreslås en rad sådana.
Sjukvården behöver stärkas. Kömiljarden behöver återinföras, primärvården byggas ut och överbeläggningarna minska och de tillgängliga vårdplatserna öka. Vi avsätter stora resurser för att göra dessa reformer möjliga. Fler platser i äldreboenden måste tillföras och en äldreboendegaranti införas samtidigt som äldres ekonomi förbättras. Tryggheten måste öka och komma alla till del. Det kräver en polis och ett rättsväsende som fungerar, är mer synligt och lokalt förankrat.
Välfärden måste utvecklas genom fortsatt valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser. Med Kristdemokraternas politik stärks välfärden, samtidigt som vi sänker skatterna på arbete och för barnfamiljer och äldre. Vi står för ett välfärdslöfte att lita på.
Politiken måste inriktas på att underlätta för fler jobb och för företag att växa så att fler blir en del av en arbetsgemenskap och skatteintäkterna kan öka. Sektorer där jobb inte utförs på grund av höga skatter och avgifter måste reformeras så att marknaderna kan växa till. För de människor som står utanför arbetsmarknaden måste insatserna vara effektiva och kompletta.
Kultur uppstår i mötet mellan människor och skapas av oss alla gemensamt. Kulturen är ingenting statiskt utan något levande som ständigt är i förändring. Vi är alla medskapare av kulturen men vi är också formade av den. Vårt sätt att tala, vårt sätt att tänka, ja själva språket är präglat av vår kultur. Kulturen ger oss mening i nuet, men kulturen bär också våra historiska rötter och föder visioner för framtiden. Kulturen i dess vidaste betydelse är ogripbar, den varken kan eller ska styras av politiska beslut. Men kulturen kan också vara konkret och tydlig. Den kan manifesteras genom konkreta föremål och upplevelser. En konsert, en bok, en möbel, ett tv-program eller en musiklektion är alla exempel på kulturens uttrycksformer i vardagen. Kulturen bidrar till att vidga den egna verkligheten och fantasin. Den kan hjälpa oss att växa som empatiska och inkännande människor. Den är med andra ord en livsviktig del av ett sammanhållet samhälle. Kulturen, precis som moralen, håller ihop gemenskaper. Den är med och skapar förutsättningar för ett gott samhälle. Att helt definiera vad kultur är låter sig inte göras. Vi kommer aldrig att finna det exakta svaret. Genom att ständigt ställa frågor och diskutera kulturens väsen kan vi dock berika och utveckla vår syn på kultur och därigenom också vår kulturpolitik. Politikens uppgift är att medverka till ett mer dynamiskt kulturliv. Målet är att stödja utan att styra och att ge alla människor möjlighet att delta i ett fritt kulturliv.
Den kristdemokratiska ideologin innefattar förvaltarskapstanken. Innebörden i denna, på kulturområdet, är att varje generation är skyldig att förvalta det som lämnats till den av tidigare generationer för att sedan föra det vidare till nästa. Att värna och vårda det gemensamma kulturarvet är därför en central del i den kristdemokratiska kulturpolitiken. Detta vill vi göra genom en aktiv medvetenhet och förmedling av de värden som byggt och håller samman vårt samhälle och genom en varsam och noggrann vård av vårt fysiska kulturarv. Även språket är en del i vårt kulturarv och vi arbetar därför för en aktiv vård av det svenska språket, t.ex. genom satsningar på bibliotek och läsfrämjande insatser. Ansvaret för kulturens villkor ligger inte enbart på det offentliga, utan både de privata och ideella insatserna har enormt stor betydelse. För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att det privatas möjlighet att agera i kulturlivet utvecklas. Inte minst kan regelverk förenklas och ses över.
Riksdagen har i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än Kristdemokraterna önskar, avstår jag från att delta i beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 17. Kristdemokraternas budgetförslag ska behandlas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. I det följande redovisas en sammanfattning av vårt budgetalternativ.
Kulturövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Kristdemokraterna ställer sig inte bakom regeringens förslag om förstärkning av biblioteksverksamhet i hela landet om 225 miljoner kronor under anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Vi anser att satsningen är lovvärd men att den riskerar att inte fullgöra sitt syfte. Det är, anser vi, långt ifrån säkert att regeringens satsning leder till ökade öppettider och större tillgänglighet i hela landet, utan risken blir att endast en del av befolkningen gynnas. Kristdemokraterna avvisar vidare under anslaget en fortsatt tidigare satsning om 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan, då vi anser att förslaget är fel konstruerat. Med kristdemokratisk politik stärks alla barnfamiljers ekonomi väsentligt. Regeringens fortsatta satsning på 40 miljoner kronor under anslaget för främjandet av kulturverksamheter i vissa bostadsområden är, anser vi, kortsiktig, varför satsningen avvisas. Detta innebär att Kristdemokraterna totalt föreslår en minskning av anslaget 1:2 med 365 miljoner kronor.
Kristdemokraterna värnar Skapande skola som sedan starten har byggts ut, mycket tack vare Kristdemokraterna, så att den nu omfattar hela grundskolan och förskoleklass. Vi bedömer dock att anslaget 1:3 Skapande skola ska minska med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi motsätter oss vidare en fortsatt satsning på 6 miljoner kronor för utarbetande av en biblioteksstrategi under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet. Dessutom säger vi nej till en satsning på 25 miljoner kronor under anslaget för ett digital kompetenslyft för arbete med källkritik.
Kristdemokraterna tycker att det är viktigt att bygga vidare på den framgångsrika kultursamverkansmodellen och tillför därför 25 miljoner kronor mer än regeringen på denna modell under anslaget. Anslaget justeras vidare för pris- och löneomräkning och sänks med 7 miljoner kronor.
Detta innebär att Kristdemokraterna totalt föreslår en minskning av anslaget 1:6 med 13 miljoner kronor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Kristdemokraterna motsätter sig regeringens förslag att öka anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer med 60 miljoner kronor till den fria konsten för att gå till stipendier och ersättningar. Kristdemokraterna vill i stället lägga reformutrymmet på annat, exempelvis Forum för levande historia och kultursamverkansmodellen.
Arkiv (6:1)
Regeringen satsar 10 miljoner kronor för att kunna möjliggöra fri tillgång till arkiven genom att ta bort abonnemangsavgiften till Riksarkivets Digitala forskarsal. Kristdemokraterna säger nej till denna satsning med motiveringen att det är en näring som växer även utan tillskott som detta.
Kulturmiljö (7:1–7:4)
Kristdemokraterna föreslår att 5 miljoner kronor avsätts på ett nytt anslag 99:10 för att lyfta kulturarvet och de värden som vårt samhälle vilar på där västerländsk humanism och kristen tradition varit helt grundläggande. Kristdemokraternas satsning sammanfaller med EU:s beslut att göra 2018 till europeiskt kulturarvsår för att främja det europeiska kulturarvets roll som en del av den kulturella mångfalden. Sverige är en förebild på området, bl.a. genom hembygdsföreningarnas verksamhet runt om i landet. Ett exempel på insatser för att uppmärksamma kulturarvet kan enligt Kristdemokraterna vara att Riksantikvarieämbetet anordnar olika kreativa möten och föredrag.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Kristdemokraterna delar inte regeringens uppfattning att fri entré på ett fåtal utvalda museer tillgängliggör kulturen. Fri entré gäller dessutom enbart för muséernas basutbud. När Alliansen styrde hade alla barn och unga fritt inträde till alla utställningar vid de statliga museerna, dvs. även de tillfälliga utställningarna. Det har regeringen valt att avskaffa. Dessutom finns ca 200 museer till i landet som inte är statliga och som inte berörs. Vi anser att det blir en snedvridning av resurserna att dessa inte får del av satsningarna. Kristdemokraterna säger därför nej till fri entré på statliga museer och minskar anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 80 miljoner kronor.
Den senaste tiden har vi blivit smärtsamt medvetna om hur rekryteringen till IS och andra våldsbejakande extrema rörelser har pågått där unga svenskar befinner sig. I skolan, på ungdomsgårdar och i sociala medier har man lockats med historielösa påståenden och radikala lockrop. Okunskap om ideologier och deras ursprung ger en öppen dörr för dessa våldsbejakande rörelser in till de ungas uppmärksamhet och engagemang. Därför föreslår Kristdemokraterna att staten ska ge Forum för levande historia i uppdrag att informera om den våldsbejakande islamismens brott. På så sätt kan den kompetens som finns samlad kring att upplysa om nationalsocialismens illgärningar och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten även användas för att belysa den våldsbejakande islamismen. Till detta avsätter Kristdemokraterna 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till anslaget 8:4 Forum för levande historia.
Trossamfund (9:1–9:2)
Kristdemokraterna ställer sig inte bakom regeringens förslag att minska anslaget 9:2 Stöd till trossamfund med 7 miljoner kronor och föra över medlen till ett annat anslag i syfte att rikta säkerhetsstödet till en bredare målgrupp. Vi föreslår i stället att anslaget ska öka med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Det utökade stödet ska bl.a. användas till att förstärka skyddet av religiösa byggnader som t.ex. synagogor, moskéer och kyrkor samt att göra det möjligt för kyrkor och andra religiösa samfund att kunna fortsätta att utvidga sin verksamhet, inte minst det sociala arbete som många av dem utför.
Film (10:1)
Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget 10:1 Filmstöd med 190 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att finansiera bl.a. satsningar på kultursamverkansmodellen och Forum för levande historia.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Kristdemokraterna föreslår en ökning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska gå till administration för bidrag till kvinnors organisering. Kristdemokraterna anser att administrationen bör ligga kvar hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och inte flyttas till den kommande jämställdhetsmyndigheten.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Kristdemokraterna anser att idrottsrörelsen spelar en mycket stor roll för både enskilda individer liksom för samhället i stort. Idrottsrörelsen erbjuder en gemenskap och en plattform för människor att utvecklas. Kristdemokraterna önskar fortsätta att uppmuntra idrottsrörelsens viktiga roll i samhället och ökar därför anslaget 13:1 Stöd till idrotten med 5 miljoner kronor.
Kristdemokraterna avsätter vidare 28 miljoner kronor till ett nytt anslag 99:11 så att det tidigare anslaget Bidrag för kvinnors organisering kvarstår inom utgiftsområde 17 och inte flyttas till utgiftsområde 13.
Folkbildning (14:1–14:4)
Kristdemokraterna ställer sig inte bakom regeringens satsning på 50 miljoner kronor för att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan och minskar därför anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen. Kristdemokraterna har en egen satsning för att involvera alla föräldrar i sina barns skolgång, som beskrivs under Utgiftsområde 16.
Kristdemokraterna drar ned på insatsen Svenska från dag ett med 95 miljoner kronor under anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. I stället lägger Kristdemokraterna 600 miljoner kronor på asylprogrammet, med bl.a. Svenska för invandrare (SFI).
Kristdemokraterna säger nej till pris- och löneuppräkning i ett antal myndigheter som framgår av vår budgettabell.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2017/18:1 Budgetpropositionen för 2018 utgiftsområde 17:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950) (avsnitt 2.1 och 11.6.2).
2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.2 och 14.5.6).
3.Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2018 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2017 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt det närmare anvisningar som beslutas av regeringen (avsnitt 4.5.8).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB (avsnitt 5.5.1).
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 70 000 000 kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri (avsnitt 5.5.1).
6.Riksdagen godkänner förslaget till medelstilldelning för 2018 från rundradiokontot till Sveriges Radio AB med 2 957 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 839 400 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 427 800 000 kronor (avsnitt 14.5.6).
7.Riksdagen godkänner förslaget till medelstilldelning för 2018 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för press, radio och tv (avsnitt 14.5.6).
8.Riksdagen anvisar för budgetåret 2018 ramanslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabell 1.1.
9.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2017/18
2017/18:909 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD):
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kulturarvsfond och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:982 av Julia Kronlid m.fl. (SD):
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva satsningen Skapande skola även i förskolan och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:1594 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksteatern bör få möjlighet att utveckla sin verksamhet i linje med det som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:1602 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kommunernas kulturmiljökompetens och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:1608 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en förnyad elitsatsning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en framtida årlig pris- och löneomräkning av det statliga stödet till idrotten och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:1728 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ta fram en svensk kulturkanon och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:1911 av Bengt Eliasson m.fl. (L):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om målen för kulturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till fri entré bör vara frivilligt och sökbart och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om formerna för kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:1942 av Sara-Lena Bjälkö m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna och formerna för ett institut på spelområdet och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:2522 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta de kulturpolitiska mål som anges nedan att gälla från den 1 januari 2018 och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2017/18:3070 av Olof Lavesson m.fl. (M):
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut Kulturbryggan och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge förföljda konstnärer en fristad i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut Skapande skola till att omfatta även gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska stötta de kommunala kulturskolorna med forskning och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3600 av Roland Utbult m.fl. (KD):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat stöd till Forum för levande historia och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökat stöd till kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3633 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD):
25.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kommunernas kulturmiljökompetens och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3682 av Olof Lavesson m.fl. (M):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabellen i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bygga ut Skapande skola till att även omfatta gymnasieskolan och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att fler kommuner ska erbjuda förföljda konstnärer en fristad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stötta de kommunala kulturskolornas arbete och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dubblera stödet till Kulturbryggan och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för Konstnärsnämndens verksamhet bygga ut stipendiestödet till vissa teater-, dans- och musikändamål samt bild- och formområdet och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de centrala museernas arbete för att nå nya grupper och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja arbetet med digitalisering av biblioteken och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenklade regler för kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka trossamfundens trygghetsarbete och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3701 av Per Lodenius m.fl. (C):
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1.
2017/18:3749 av Andreas Carlson m.fl. (KD):
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av satsningar i idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
2017/18:3813 av Bengt Eliasson m.fl. (L):
Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Bilaga 2
Bilaga 3
