Utlåtanden från riksdagen
I det följande redogörs för de 13 utlåtanden med förslag till motiverade yttranden som utskotten lämnade under 2016. Redogörelsen görs i den ordning som utskotten anges i riksdagsordningen.
Konstitutionsutskottet
Under 2016 subsidiaritetsprövade konstitutionsutskottet tre utkast till lagstiftningsakter och lämnade ett utlåtande. I utlåtande 2015/16:KU27 subsidiaritetsprövade utskottet Europaparlamentets förslag till rådets beslut om antagande av bestämmelserna om ändring av akten om allmänna och direkta val av ledamöter av Europaparlamentet (P8_TA(2015)0395). Förslaget lämnades till riksdagen den 11 december 2015.
I sitt ställningstagande konstaterade utskottet först att det är fråga om ett sådant utkast till lagstiftningsakt som omfattas av bestämmelserna om subsidiaritet i artikel 5 i EU-fördraget och i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Utskottet noterade vidare att Europaparlamentet översände sitt förslag till lagstiftningsakt till riksdagen den 11 december 2015. I samband med detta angavs att Europaparlamentet med stöd av artikel 223.1 i EUF-fördraget antagit ett utkast till lagstiftningsakt med förslag till rådets beslut om antagande av bestämmelser om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet. Det fanns vid översändandet ingen underrättelse om att samtliga språkversioner av utkastet till lagstiftningsakt hade översänts till de nationella parlamenten och kamrarna i dessa parlament i medlemsstaterna. Inte heller fanns någon information om att förfarandet som anges i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna hade inletts eller att riksdagen har möjlighet att inom åtta veckor lämna ett motiverat yttrande med angivande av skälen till att riksdagen anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. När kommissionen och rådet översänder sina utkast till lagstiftningsakter åtföljs de av sådan information enligt en rutin som har kommunicerats med de nationella parlamenten.
Utskottet konstaterade att frånvaron av information av detta slag kan leda till en osäkerhet bland EU:s nationella parlament om ett utkast omfattas av bestämmelserna om subsidiaritetsprövning i fördraget och från vilket datum åttaveckorsfristen för att avlämna ett motiverat yttrande ska beräknas. Det vore enligt utskottet en god ordning att alla lagstiftningsakter som översänds till de nationella parlamenten, oavsett vilken institution som är avsändare, åtföljdes av sådan information. Europaparlamentet meddelade i juni 2010 att det avser att ta hänsyn till de rutiner som de nationella parlamenten utarbetat med kommissionen och rådet.
Vidare noterade utskottet att det i lagstiftningsakten saknades en motivering vad gäller subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. I Europaparlamentets resolution fanns dock vissa motiveringar vad gäller principerna. Motiveringarna var dock allmänt hållna och förklarade inte varför målen med förslagen inte kan uppnås genom regleringar på medlemsstatsnivå. Sammantaget fann utskottet att förslaget inte uppfyllde kraven i artikel 5 i protokoll om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Avsaknaden av tydlig information till de nationella parlamenten och bristande motiveringar kan, enligt utskottet, få till följd att de nationella parlamentens rätt till invändningar urholkas, vilket i längden skulle försämra den demokratiska beslutsprocessen i EU.
Utskottet ansåg att grundtanken i den nuvarande regleringen i valrättsakten om att förfarandet vid val till Europaparlamentet i allt väsentligt ska följa de regler som gäller vid nationella val är en god ordning. Utskottet ansåg att formerna för hur valen genomförs även i fortsättningen måste tillåtas vara olika i de olika medlemsstaterna. Vad gäller förslagen om en gemensam dag och tid för att avsluta ett val till Europaparlamentet och om åtgärder för att undvika dubbelröstning är dessa av en sådan karaktär att målen för åtgärderna bättre kan uppnås genom lagstiftning på unionsnivå. I dessa delar ansåg således utskottet att förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Utskottet ansåg dock att förslaget om åtgärder för att undvika dubbelröstning ger en onödigt detaljerad reglering på EU-nivå med överdrivna administrativa bördor som följd.
Vad gäller övriga förslag i lagstiftningsakten bedömde utskottet att de strider mot subsidiaritetsprincipen. Förslagen om förändringar i rollfördelningen mellan Europaparlamentet och rådet när det gäller beslut om vilken dag som ska vara valdag och åtgärder för att genomföra valrättsakten, går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Detsamma gäller förslaget om en ny gemensam valkrets och nominering av kandidat till befattningen som kommissionens ordförande. Vad gäller övriga förslag bedömde utskottet att målen för de planerade åtgärderna bättre kan uppnås av medlemsstaterna. Att införa en sådan reglering av formerna för Europaparlamentsvalet på unionsnivå kan enligt utskottet få motsatt effekt än den åsyftade och leda till ett minskat förtroende och ett lägre valdeltagande. Dessutom är flera av dessa förslag även av en sådan karaktär att de kan ifrågasättas på grund av det proportionalitetskriterium som innefattas i en prövning av subsidiaritetsprincipens tillämpning. Utskottet framhöll särskilt att det inte anser att man på unionsnivå ska reglera de politiska partiernas inre liv.
Flera av förslagen var enligt utskottet dessutom svåra att förena med den svenska grundlagsregleringen om tryck- och yttrandefrihet. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2015/16:135).
Finansutskottet
Finansutskottet prövade 16 utkast under 2016 och lämnade ett utlåtande.
I utlåtande 2016/17:FiU18 subsidiaritetsprövade finansutskottet kommissionens förslag till förordning om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar (KOM(2016) 551). Förslaget hänvisades till utskottet den 8 september 2016. Tidsfristen gick ut den 27 oktober 2016.
Utskottet noterade i sitt ställningstagande att den europeiska tidsanvändningsstudien och den europeiska hushållsbudgetundersökningen, som i dag är frivilliga för medlemsstaterna, föreslås bli tvingande för medlemsstaterna utan att kommissionen har anfört någon särskild motivering till behovet av just denna åtgärd.
Utskottet redogjorde för konstitutionsutskottets uttalande om att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium (bet. 2010/11:KU18).[6] Mot den bakgrunden gjorde finansutskottet en prövning av om förslaget var förenligt med proportionalitetsprincipen och särskilt de delar av förslaget som handlar om att ge kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att ändra de specifika ämnen som anges i en bilaga till förslaget och genomförandeakter i syfte att specificera tekniska detaljer i de enskilda datauppsättningarna.
Finansutskottet ansåg att den omfattning i vilken delegerade akter och genomförandeakter används framstår som olämplig, då förslaget innebär att kommissionen ges en lagstiftande roll där kommissionen på ett oförutsebart sätt kan komma att påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol. Det var utskottets uppfattning att förordningen, och särskilt den del av förslaget som handlar om att ge kommissionen befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter, går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen och därmed inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2016/17:29).
Skatteutskottet
Under 2016 subsidiaritetsprövade skatteutskottet åtta utkast till lagstiftningsakter och lämnade sex utlåtanden.
Utlåtande 2015/16:SkU27
I utlåtande 2015/16:SkU27 subsidiaritetsprövade skatteutskottet kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (KOM(2016) 25). Förslaget hänvisades till utskottet den 28 januari 2016, och tidsfristen gick ut den 30 mars 2016.
I sitt ställningstagande konstaterade utskottet att förslaget tagits fram på mycket kort tid och att kommissionen hade underlåtit att utföra en konsekvensanalys av förslaget. Detta har motiverats med att förslaget ansetts huvudsakligen vara utformat som OECD:s förslag till reglering av land-för-land-rapportering i BEPS (Base Erosion and Profit Shifting). Utskottet anförde vidare att regeringen under beredningen av subsidiaritetsfrågan hade informerat utskottet om att förhandlingar i rådet hade lett fram till ett kompromissförslag som skulle vara mer i linje med förslaget från OECD. Mot bakgrund av att medlemsländerna hade ansett att det ursprungliga förslaget varit för olikt förslaget från OECD för att man skulle ställa sig bakom det, fann skatteutskottet det vara än mer anmärkningsvärt att kommissionen underlåtit att utföra en konsekvensanalys innan det ursprungliga förslaget lades fram. Enligt utskottet försvårade denna underlåtenhet en bedömning av förslagets effekter i sådan grad att förslaget inte kunde anses vara förenligt med proportionalitetsprincipen.
Utskottet noterade vidare att ordförandeskapet lade fram ett förslag till Ekofin i mars om att medlemsländerna skulle enas om en politisk överenskommelse med stöd för kompromissförslaget, vilket också skedde. Medlemsländerna hade således uttalat en politisk överenskommelse i rådet innan fristen för den nationella parlamentariska processen hade löpt ut, vilket ledde till att Storbritannien lämnade en parlamentarisk reservation mot överenskommelsen. Utskottet ansåg att rådet borde ha respekterat formerna för nationell parlamentarisk prövning bättre.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2015/16:182).
Utlåtande 2015/16:SkU28
I utlåtande 2015/16:SkU28 prövade skatteutskottet kommissionens förslag till direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (KOM(2016) 26). Förslaget hänvisades till utskottet den 28 januari 2016 och tidsfristen gick ut den 30 mars 2016.
I sitt ställningstagande betonade utskottet att grundprincipen om skattesuveränitet för medlemsstaterna måste värnas när det gäller direkta skatter. En alltför extensiv tillämpning av de regler som ger unionen lagstiftningskompetens leder i förlängningen till en urholkning av medlemsstaternas suveränitet när det gäller att ta ut och bibehålla tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden.
Utskottet hänvisade till att kommissionen bl.a. hade anfört att det föreslagna regelverket syftar till att motverka gränsöverskridande skatteflyktsmetoder och tillhandahålla en gemensam ram för att genomföra resultaten av BEPS i medlemsstaternas nationella lagstiftning på ett samordnat sätt. Vidare hade kommissionen anfört att dessa mål inte kan uppnås i tillräcklig utsträckning genom åtgärder som vidtas av medlemsstaterna var för sig.
Enligt skatteutskottet hade kommissionen underlåtit att utföra en konsekvensanalys av förslaget bl.a. med argumentet att det finns en stark koppling till OECD:s arbete med BEPS. Utskottet konstaterade att kommissionens förslag hade tagits fram på mycket kort tid, att det var mycket långtgående och att det var behäftat med många oklarheter. Mot bakgrund av att frågorna på direktbeskattningens område i princip är förbehållna medlemsstaternas nationella kompetens ansåg utskottet att det ställs höga krav på att unionens lagstiftningsförslag är utformade på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan avgöra om målet för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av unionen.
Mot denna bakgrund ansåg utskottet att kommissionen inte tillräckligt motiverat att förslaget inte gick utöver vad som var nödvändigt för att uppnå de angivna målen. Utskottet ansåg sammantaget att kommissionens förslag måste anses oförenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2015/16:183).
Utlåtandena 2016/17:SkU16 och 2016/17:SkU17
I utlåtande 2016/17:SkU16 prövade skatteutskottet kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (KOM(2016) 685). Förslaget utgör det första steget av två om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som består av två direktiv. Förslagen hänvisades till utskottet den 10 november 2016. Utskottet fattade beslut i ärendet den 8 december 2016, och kammaren fattade beslut den 14 december 2016. Tidsfristen gick ut den 3 januari 2017.
Utskottet anförde att kommissionen hade gjort gällande att det inte är sannolikt att förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle komma att antas i sin helhet och att förslaget därför måste införas genom en tvåstegsprocess. Kommissionen hade därför presenterat två direktivförslag: ett förslag om en gemensam bolagsskattebas och ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
Kommissionen hade gjort en gemensam subsidiaritetsbedömning av de båda förslagen och hade anfört att förslagen bl.a. syftar till att befrämja tillväxt och investeringar, att underlätta gränsöverskridande handel, att åstadkomma administrativa förenklingar och att motverka skatteflykt. Utskottet konstaterade inledningsvis att det faktum att de mål som angavs av kommissionen avsåg hela företagspaketet, dvs. båda de presenterade direktivförslagen, försvårade möjligheten för utskottet att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaten eller bättre uppnås på unionsnivå. Utskottet delade också regeringens bedömning att medlemsstaten initialt är mer lämpad att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Vad gäller möjligheten att motverka skatteflykt och skatteundandraganden konstaterade utskottet att dessa frågor kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknaden. Utskottet konstaterade vidare att skatteflyktsaspekter är nära förknippade med koncerninterna transaktioner vid gränsöverskridande handel och att motverkandet av skatteflykt och skatteundandraganden därför inte primärt går att på ett effektivt sätt komma till rätta med enbart genom gemensamma bestämmelser om företagsbeskattning. Därutöver konstaterade utskottet att det nyligen antagna direktivet om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder innehåller minimistandarder med en möjlighet för medlemsstaten att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.
Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet att kommissionens förslag inte kunde anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:109).
I utlåtande 2016/17:SkU17 prövade skatteutskottet kommissionens förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (KOM(2016) 683). Förslaget är det andra steget i kommissionens förslag till en gemensam konsoliderad skattebas.
I sitt ställningstagande konstaterade utskottet att det faktum att de mål som anges av kommissionen avser hela företagspaketet, dvs. båda de presenterade direktivförslagen, försvårade möjligheten för utskottet att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaten eller bättre kan uppnås på unionsnivå. Utskottet delade regeringens bedömning att medlemsstaten initialt är mer lämpad att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Vad gäller utformningen av den föreslagna allokeringsnyckeln konstaterade utskottet att utfallet vid fördelningen av vinster är avhängigt de nationella förutsättningarna i respektive medlemsstat och därför kommer att bli väldigt olika bland medlemsstaterna. Utskottet delade vidare regeringens bedömning att förslaget i många delar var vagt och oprecist utformat, svåröverskådligt och också behäftat med oklarheter. Mot bakgrund av det anförda ansåg utskottet att kommissionens förslag inte kunde anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:110).
Utlåtande 2016/17:SkU18
I utlåtande 2016/17:SkU18 prövade utskottet kommissionens förslag till direktiv om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen (KOM(2016) 686). Förslaget hänvisades till utskottet den 8 november 2016. Utskottet fattade beslut den 8 december 2016 och kammaren den 14 december 2016. Tidsfristen gick ut den 3 januari 2017.
I sitt ställningstagande konstaterade utskottet inledningsvis att dubbelbeskattning är ett stort problem för företag med gränsöverskridande verksamhet och att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen vid dubbelbeskattning inom den europeiska unionen.
Utskottet konstaterade att förslaget i stor utsträckning bygger på den befintliga skiljemannakonventionen som är en mellanstatlig överenskommelse. Utskottet fann att det av kommissionens redogörelse inte kunde anses klarlagt varför en lösning på de problem som identifierats på tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.
Mot denna bakgrund ansåg utskottet att förslaget var oförenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:111).
Utlåtande 2016/17:SkU19
I utlåtande 2016/17:SkU19 prövade utskottet kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (KOM(2016) 687). Förslaget hänvisades till utskottet den 11 november 2016. Tidsfristen gick ut den 3 januari 2017.
Utskottet ansåg att det är angeläget att motverka skatteflykt och skatteundandragande och är därför positivt till syftet med ändringsdirektivet. Det är samtidigt mycket viktigt att medlemsstaternas befogenheter på skatteområdet när det gäller direkta skatter inte urholkas.
Utskottet anförde att det slovakiska ordförandeskapet hade föreslagit ändringar i kommissionens direktivförslag för att föra utformningen närmare OECD:s rekommendationer. Enligt utskottets mening hade därmed underlaget för utskottets subsidiaritetsprövning blivit mindre relevant. Utskottet var starkt kritiskt till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekterades. Utskottet framhöll att enligt Lissabonprotokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen ska ett lagförslag vila under den åttaveckorsfrist som de nationella parlamenten har på sig för att pröva subsidiaritetsfrågan, och får först därefter tas upp för vidare beredning.
Utskottet anförde vidare att kommissionens direktivförslag var mycket komplext och svårbedömt. Förslaget innehöll en rad oklarheter, vilket bl.a. har sin grund i att det saknas en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gjorde det svårt att bedöma relevansen av kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på unionsnivå än på nationell nivå. Mot bakgrund av att frågorna på direktbeskattningens område i princip är förbehållna medlemsstaternas nationella kompetens ställs det höga krav på att unionens lagstiftningsförslag är utformade på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan avgöra om målet för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av unionen. Utskottet delade mot denna bakgrund inte kommissionens bedömning i subsidiaritetsfrågan. Kommissionens motivering för att direktivet inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå ändamålet med förslaget kunde därmed heller inte godtas.
Utskottet ansåg sammantaget att förslaget var oförenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets respektive kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:112).
Justitieutskottet
Justitieutskottet prövade åtta utkast till lagstiftningsakter och lämnade ett utlåtande. I utlåtande 2015/16:JuU26 prövade utskottet kommissionens förslag till direktiv om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (KOM(2015) 750). Förslaget hänvisades till utskottet den 9 december 2015. Tidsfristen för att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 2 februari 2016.
Utskottet konstaterade inledningsvis att subsidiaritetsprövningen i huvudsak är en lämplighetsprövning och att det handlar om att fastställa på vilken nivå, unionsnivå eller någon nationell nivå, den föreslagna åtgärden ska genomföras, och inte om den föreslagna åtgärden ska vidtas eller inte (se bet. 2009/10:KU2 s. 13). De säkerhetsfrågor som vapendirektivet behandlar har gränsöverskridande karaktär, och utskottet delade kommissionens och regeringens uppfattning att frågan är av en sådan art att den inte kan lösas enskilt av varje medlemsstat. För att kunna garantera en hög nivå av säkerhet och reglera det gränsöverskridande flödet av skjutvapen krävs åtgärder på EU-nivå.
Samtidigt ansåg utskottet att det fanns brister i kommissionens bedömning av förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Även om målen med det föreslagna direktivet inte i tillräcklig omfattning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av åtgärdernas omfattning och verkningar, bättre kan genomföras på unionsnivå, var det enligt utskottet tveksamt om detta i alla delar kräver en reglering på den detaljnivå och i alla de frågor som kommissionen föreslog. Utskottet ansåg att kommissionens motivering i subsidiaritetsfrågan borde vara mer utförlig och innehålla ett tydligare resonemang om hur man kommer fram till att de olika föreslagna åtgärderna är förenliga med subsidiaritetsprincipen.
Utskottet ansåg också att förslaget i vissa delar var otydligt och ofullständigt, vilket gjorde subsidiaritetsprövningen svårare. Utskottet ville mot denna bakgrund framhålla vikten av att man i det fortsatta arbetet med direktivet noga överväger hur förslagets olika delar förhåller sig till subsidiaritetsprincipen.
Enligt utskottets mening är direktivet på ett övergripande plan förenligt med subsidiaritetsprincipen, men strider samtidigt i flera delar mot denna princip. Det rör sig i första hand om reglerna om tidsbegränsade tillstånd och obligatoriska läkarundersökningar i samband med tillståndsprövning. Utskottet ansåg att dessa åtgärder går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet med dem. Dessa mål kan enligt utskottet uppnås lika bra om medlemsstaterna ges större utrymme att inom direktivets ram själva bestämma de närmare åtgärder som ska vidtas.
Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I utlåtandet fanns en reservation (SD). Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2015/16:131).
Civilutskottet
Civilutskottet prövade sju utkast till lagstiftningsakter och lämnade två utlåtanden. I utlåtande 2015/16:CU26 prövade civilutskottet kommissionens förslag till förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen (KOM(2016) 283). Förslaget hänvisades till utskottet den 8 juni 2016. Tidsfristen gick ut den 1 september 2016.
I sitt ställningstagande erinrade utskottet om konstitutionsutskottets uttalande om att subsidiaritetsprövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det av detta följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvade målet med åtgärden. När det gäller det förslag som utskottet subsidiaritetsprövade ansåg utskottet liksom kommissionen att hanteringen av gränsöverskridande överträdelser av EU:s konsumentskyddslagstiftning behöver effektiviseras.
Utskottet ifrågasatte inte behovet av en reglering på EU-nivå av samarbetet mellan nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen. Däremot hade utskottet invändningar mot några av de nya utrednings- och genomdrivandebefogenheter som kommissionen föreslog i artikel 8. Enligt utskottet var den föreslagna regleringen mycket detaljerad och långtgående. När det gäller förslaget om att tillfälligt kunna blockera en webbplats eller att stänga en webbplats (artikel 8.2 g och l) var utskottet tveksamt till om sådana befogenheter går att förena med regleringen i de svenska grundlagarna. Även förslagen om gottgörelse till konsumenter och återbetalning av vinst ingav betänkligheter (artikel 8.2 n och o). Enligt den svenska rättsordningen finns t.ex. inte någon generell skyldighet att ersätta obehörig vinst. Förslaget om att kunna köpa varor och tjänster under dold identitet i syfte att upptäcka överträdelser och samla in bevis (artikel 8.2 f) framstod också som väl långtgående. Utskottet ansåg således att det inte finns behov av en så långtgående reglering av nationella myndigheters befogenheter utan att det i större utsträckning borde överlämnas till medlemsstaterna att på nationell nivå bestämma om sådana befogenheter. Förordningsförslaget gick i den delen utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen.
Utskottet hade också invändningar mot förslaget i artikel 21 om gemensamma insatser mot utbredda överträdelser med en unionsdimension. Utskottet konstaterade att kommissionen ges befogenhet att fastställa om tröskelvärdena för unionsdimension är uppfyllda, att besluta om att inleda en gemensam insats samt att deltagande i en gemensam insats är obligatorisk för behöriga myndigheter i de medlemsstater som berörs av överträdelsen. Enligt utskottet kunde det ifrågasättas om denna reglering är förenlig med den självständiga ställning som svenska myndigheter tillförsäkras enligt grundlag. Även i denna del ansåg utskottet att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen.
Sammantaget ansåg utskottet att ett antal förslag går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och att de således strider mot proportionalitetsprincipen. Kommissionens förslag var i sin nuvarande utformning därför inte heller i alla delar förenligt med subsidiaritetsprincipen. Mot denna bakgrund föreslog utskottet att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2015/16:321).
I utlåtande 2015/16:CU25 prövade civilutskottet kommissionens förslag till ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (KOM(2016) 198). Förslaget hänvisades till utskottet den 22 april 2016.[7] Tidsfristen gick ut den 15 juni 2016. Skatteutskottet gavs tillfälle att yttrade sig i ärendet.
Civilutskottet delade skatteutskottets uppfattning att det är en hög politisk prioritering att motverka skatteflykt och skatteundandragande, både på EU-nivå och på global nivå. I likhet med skatteutskottet ställde sig civilutskottet därför positivt till direktivförslagets målsättning att bl.a. försöka åstadkomma en mer rättvisande fördelning av multinationella företags skattebetalningar genom att stärka kopplingen mellan värdeskapande och skattebörda.
Civilutskottet delade regeringens och skatteutskottets uppfattning om att upprättandet av en förteckning över jurisdiktioner som inte följer standarder för god förvaltning i skattefrågor är en åtgärd på skatteområdet som är så ingripande att beslut i frågan bör beslutas av medlemsstaterna i rådet. Utskottet ansåg att förslaget i denna del går utöver vad som är nödvändigt för att nå de angivna målen och bör därför anses strida mot proportionalitetsprincipen.
Utskottet noterade vidare att kommissionen i sin konsekvensanalys anser att förslaget är en del av kommissionens arbete för att säkerställa att det land där ett företags vinster skapas också är beskattningsland. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att förslaget innebär en harmonisering av skatteregler och att den rättsliga grunden för förslaget bör ändras. Utskottet ville i detta sammanhang framhålla att ansvaret för skattepolitiken i första hand är ett nationellt ansvar och påminner om att en överföring av kompetens från medlemsstaterna till EU-nivå samtidigt innebär en begränsning av medlemsstaternas handlingsutrymme på området. Kommissionen borde därför ta särskild hänsyn och iaktta försiktighet när den föreslår åtgärder som påverkar detta för medlemsstaterna så känsliga område.
Utskottet ansåg att förslaget i alla delar inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I utlåtandet fanns en reservation (V). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2015/16:274).
Trafikutskottet
Under 2016 prövade trafikutskottet 15 utkast till lagstiftningsakter och lämnade två utlåtanden. I utlåtande 2016/17:TU7 prövade trafikutskottet kommissionens förslag till ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (KOM(2016) 589). Förslaget hänvisades till utskottet den 6 oktober 2016. Tidsfristen gick ut den 30 november 2016.
Utskottet ansåg att kommissionens förslag har ett positivt syfte, dvs. att främja internetkonnektivitet i lokala samhällen. Liksom kommissionen menade utskottet att tillgång till högkvalitativ konnektivitet är av stor vikt, inte minst för lokala samhällen, eftersom det bidrar till delaktighet och på så sätt fyller en viktig demokratisk funktion.
När det gäller förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen fann utskottet det emellertid svårt att bedöma riktigheten i kommissionens motivering. Utskottet ifrågasatte kommissionens val att inte göra en konsekvensanalys av de långsiktiga effekterna och omfattningen av den föreslagna åtgärden. Enligt utskottets mening var det inte tillräckligt att endast förlita sig på den konsekvensanalys och det offentliga samråd som genomfördes i samband med beredningen av det separata lagstiftningsförslaget om upprättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation och meddelandet om ett europeiskt gigabitsamhälle.
Eftersom förslaget är tidsbegränsat menade utskottet att kommissionen hade behövt ytterligare utreda de långsiktiga effekter förslaget kan få på framtida finansieringsbehov. Liksom regeringen ställde sig utskottet också tveksamt till om avsatta medel, och implicit förslaget, kan uppfylla syftet om en inre marknad för elektronisk kommunikation som kommissionen hänvisade till i sin subsidiaritetsbedömning.
Utskottet var även av åsikten att kommissionens antagande om att förslaget inte påverkar konkurrensen negativt hade behövt utredas ytterligare. Förslaget innebär att det är möjligt för organ med ett offentligt uppdrag att få ekonomiskt stöd för att finansiera projekt även på platser där det redan finns mobil bredbandstäckning att tillgå via abonnemang från marknadsaktörerna. Enligt kommissionen gör projektens ringa storlek att åtgärden kan anses vara proportionell gentemot sitt syfte. Utskottet befarade dock att stödet, om det utnyttjas i alltför hög grad, potentiellt skulle kunna snedvrida konkurrensen och påverka investeringsviljan hos marknadsaktörerna negativt. Utskottet ville i sammanhanget också framhålla att konkurrensförutsättningarna och bredbandstäckningen skiljer sig åt mellan de olika medlemsstaterna. För att förslaget ska kunna anses förenligt med proportionalitetsprincipen ansåg utskottet att kommissionen skulle behöva ta fram en utförlig konsekvensanalys, där hänsyn tas till medlemsstaternas olika marknadssituationer.
Eftersom förslaget innehåller oklarheter, som grundar sig i avsaknaden av en långsiktig konsekvensanalys och därför ger upphov till betänkligheter i kommissionens motivering, fann utskottet det sammanfattningsvis oförenligt med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Utskottet förslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:67).
I utlåtande 2016/17:TU8 prövade utskottet kommissionens förslag till direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (KOM(2016) 590). Förslaget hänvisades till utskottet den 26 oktober 2016. Tidsfristen gick ut den 19 december 2016.
När det gäller subsidiaritetsprincipen bedömde utskottet att förslaget på ett övergripande plan kunde anses vara förenligt med denna princip. I likhet med regeringen var utskottet av uppfattningen att det finns ett mervärde i att frågor om t.ex. tillträdesreglering, uppkoppling för alla och skydd av slutanvändare även fortsättningsvis samordnas på unionsnivå. Utskottet ansåg dock att vissa delförslag om harmonisering av spektrumrelaterade frågor stred mot subsidiaritetsprincipen.
I sin subsidiaritetsmotivering konstaterade kommissionen att radiospektrum är en begränsad resurs som tillhör medlemsstaterna och att nationella särdrag och behov måste respekteras i fråga om förvaltning och fördelning. Kommissionen pekade likväl på ett behov av en mer konvergent och konsekvent lagstiftning för att på så sätt undanröja hinder på grund av otillbörliga skillnader i villkoren för tilldelning av individuella nyttjanderätter. Utskottet delade kommissionens utgångspunkt att regelverket även fortsättningsvis bör möjliggöra för flexibilitet så att relevanta nationella aspekter kan beaktas, samtidigt som det kan finnas utrymme för ytterligare samordning och samarbete. Liksom regeringen ansåg utskottet att det kan vara önskvärt att utveckla verktyg som underlättar för spridning av erfarenheter medlemsstaterna emellan och samtidigt försvårar för beslut som går emot de etablerade gemensamma principerna för radiospektrumförvaltning. Utskottet motsatte sig dock att ytterligare formell kompetens överförs till unionsnivå.
Utskottet hade därför betänkligheter gentemot några av de delförslag som kommissionen utarbetat som innebär att en process för sakkunnigbedömning införs, att tillståndstiden för harmoniserat radiospektrum fastställs till minst 25 år samt att kommissionen ges befogenheter att genom genomförandebestämmelser fastställa gemensamma tidsgränser för spektrumtilldelningar, liksom kriterier för begränsning av antalet nyttjanderätter som ska beviljas till radiospektrum. Utskottet ansåg att kommissionen i nämnda delförslag inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till de nationella regleringsmyndigheternas behov av handlingsutrymme för att på bästa sätt kunna uppnå viktiga politiska målsättningar och bedömer därför att de inte är förenliga med subsidiaritetsprincipen.
Sammanfattningsvis var utskottets bedömning att förslaget i vissa delar som gäller harmonisering av spektrumrelaterade frågor strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2016/17:130).
Motiverade yttrande från riksdagen
Under 2016 prövade utskotten, som nämnts, tillsammans 101 utkast till lagstiftningsakter. När det gäller 88 av dessa utkast ansåg utskotten inte att förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket anmäldes till kammaren genom protokollsutdrag. Utlåtanden lämnades i fråga om 13 av utkasten. Riksdagen biföll utskottens förslag i samtliga fall, vilket innebär att totalt 13 motiverade yttranden lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.
Under åren 2011–2013 prövades i snitt 124 utkast per år och under 2014 prövades 58 utkast. Under 2015 prövades endast 21 utkast. Under 2016 prövades 101 utkast, vilket är en kraftig ökning sedan året dessförinnan. Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 och fram t.o.m. den 31 december 2016 har riksdagen prövat totalt 623 utkast till lagstiftningsakter, se tabell 3 nedan.
Riksdagen har översänt totalt 59 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande, vilket innebär invändningar mot ca 9 procent av alla lagstiftningsutkast. Under 2016 lämnade riksdagen, som nämnts, 13 motiverade yttranden, vilket innebär 13 procent av alla lagstiftningsutkast.
Tabell 3 Antal prövade lagstiftningsutkast i riksdagen 2009–2016
|
År |
Antal utkast till lagstiftningsakter |
Motiverade yttranden |
|
|
Antal |
Procent |
||
|
2009–2010 |
71 |
3 |
4 |
|
2011 |
124 |
10 |
8 |
|
2012 |
125 |
20 |
16 |
|
2013 |
123 |
10 |
8 |
|
2014 |
58 |
2 |
3 |
|
2015 |
21 |
1 |
5 |
|
2016 |
101 |
13 |
13 |
|
Totalt |
623 |
59 |
9 |
Motiverade yttranden från de nationella parlamenten inom EU
Av kommissionens årsrapport 2016 om subsidiaritet och proportionalitet (KOM(2017) 600) framgår att kommissionen under 2016 tog emot 65 motiverade yttranden från de nationella parlamenten beträffande subsidiaritetsprincipen. Under 2015 tog kommissionen emot 8 motiverade yttranden. Antalet motiverade yttranden under 2016 är det tredje högsta som kommit in under ett kalenderår sedan systemet för subsidiaritetsprövning infördes genom Lissabonfördraget 2009 (84 under 2012 och 70 under 2013).
Av de 65 motiverade yttranden som inkom under 2016 avsåg 38 yttranden fyra olika kommissionsförslag. Det förslag som gav upphov till flest motiverade yttranden var förslaget om en översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare (KOM(2016) 128), vilket ledde till 14 motiverade yttranden och därmed utlöste förfarandet enligt artikel 7.2 i protokoll nr 2 till fördragen (gult kort-förfarande). Kommissionen beslutade att behålla det ursprungliga förslaget.
Förslaget om en översyn av Dublinförordningen (KOM(2016) 270) blev föremål för 8 motiverade yttranden, och de båda förslagen om inrättande av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (KOM(2016) 683 och 685) blev föremål för 8 motiverade yttranden. Övriga förslag blev föremål för mellan 1–4 motiverade yttranden.
Att det totala antalet motiverade yttranden ökade markant 2016 ledde till en kraftig ökning av antalet motiverade yttranden per kammare. Under 2016 lämnade 26 av 41 kammare motiverade yttranden (jämfört med 8 under 2015). De motiverade yttrandena lämnades av Bulgariens Narodno sabranie (3), Tjeckiens Senát (3), Tjeckiens Poslanecká sněmovna (4), Danmarks Folketinget (2), Estlands Riigikogu (1), Irlands Dáil Éireann (2), Irlands Seanad Éireann (1), Frankrikes Sénat (3), Kroatiens Hrvatski sabor (1), Italiens Senato della Repubblica (3), Lettlands Saeima (1), Litauens Seimas (1), Luxemburgs Chambre des Députés (2), Ungerns Országgyűlés (2), Maltas Kamra tad-Deputati (5), Nederländernas Eerste Kamer (1), Nederländernas Tweede Kamer (3), Österrikes Bundesrat (4), Polens Senat (2), Polens Sejm (2), Portugals Assembleia da República (1), Rumäniens Camera Deputaților (2), Rumäniens Senat (1), Slovakiens Národná rada (2), Sveriges riksdag (12) och Storbritanniens House of Commons (1).
Sveriges riksdag var det nationella parlament som lämnade flest motiverade yttranden (12). Maltas Kamra tad-Deputati lämnade näst flest motiverade yttranden (5) följt av Tjeckiens Poslanecká sněmovna och Österrikes Bundesrat (4 vardera).
Noteras kan att riksdagen på förslag av konstitutionsutskottet därutöver lämnade ett motiverat yttrande med anledning av ett förslag från Europaparlamentet.
Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar
I det följande redogörs för vissa iakttagelser som har kunnat göras vid en genomgång av subsidiaritetsärendena. Redogörelsen görs per utskott i den ordning som utskotten anges i riksdagsordningen. För samtliga utskottsavsnitt gäller följande.
Till denna promemoria bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2016 (bilaga 9).[8] Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i EUF-fördraget som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak gäller (bilaga 10).
För motsvarande förteckningar över de utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott för perioden 2009–2012, 2013, 2014 och 2015 hänvisas till utskottets tidigare betänkanden.[9]
Tabellerna nedan under respektive avsnitt per utskott innehåller en uppdelning på politikområde, rättslig grund i EUF-fördraget och uppgift om antal utkast till lagstiftningsakter inom respektive utskotts beredningsområde. I tabellerna redovisas antalet utkast för åren 2010–2016 samt det totala antalet prövade utkast.[10] Eftersom vissa utkast rör flera politikområden kan det totala antalet utkast till lagstiftningsakter vara större än antalet prövade utkast.
En sammanställning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2016 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 11.
Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet prövade tre utkast till lagstiftningsakter under 2016 och lämnade ett utlåtande. Utskottet ansåg att två av utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att ett av utkasten gällde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Ett annat utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen. Ett av utkasten gällde förslag till ändringar av den s.k. valrättakten om val till Europaparlamentet (P8_TA(2015)0395) och grundade sig på artikel 223 i EU-fördraget. Initiativtagare till förslaget var Europaparlamentet som överlämnade förslaget till riksdagen den 11 december 2015. Förslaget prövades av konstitutionsutskottet trots att det inte fanns någon information från Europaparlamentet om att förfarandet enligt protokoll nr 2 hade inletts. På förslag av utskottet lämnade riksdagen, som nämnts, ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (utl. 2015/16:KU27, rskr. 2015/16:135).
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade konstitutionsutskottet elva utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningen framgår att tre utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. de handlade om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Lika många gällde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Ytterligare tre utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen. Därutöver gällde två utkast jordbruk och fiskeri och två utkast transportpolitik. Lika många gällde folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik och statistik. Övriga utkast gällde offentlighet (1), skydd för personuppgifter (1), unionsmedborgarskap (1), tullsamarbete (1), kapital och betalningar (1), socialpolitik (1), humanitärt bistånd (1), ändringar i valrättsakten om val till Europaparlamentet (1) och institutionella bestämmelser (1).
Ett av utkasten som utskottet prövade under 2016 gällde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Det var förslaget till ändring av AV-direktivet (direktivet om audiovisuella medietjänster, KOM(2016) 287). De två utkast som konstitutionsutskottet prövade under 2013 rörde båda ett stort antal politikområden. Kommissionens förslag till förordning om anpassning till artikel 290 i EUF-fördraget av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll (KOM(2013) 451) rörde tullsamarbete, jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, kapital och betalningar, transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning, socialpolitik, folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik och statistik.
Kommissionens förslag till förordning om anpassning till artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget av ett antal rättsakter som föreskriver tillämpning av det föreskrivande förfarandet med kontroll (KOM(2013) 751) rörde följande politikområden: jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, transportpolitik, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa, transeuropeiska nät, miljöpolitik, gemensam handelspolitik, humanitärt bistånd och statistik.
Utskottet har lämnat två utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Förutom det utlåtande som redan nämnts och som lämnades under 2016 har utskottet lämnat ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (KOM(2012) 11, utl. 2011/12:KU25). Detta förslag rörde skyddet för personuppgifter och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:178).
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
||||||||||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
|||||||||
|
Offentlighet |
Art. 15 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|||||||
|
Skydd för personuppgifter |
Art. 16 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|||||||
|
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare) |
Art. 21 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|||||||
|
Tullsamarbete |
Art. 33 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|||||||
|
Jordbruk och fiskeri |
Art. 43 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|||||||
|
Etableringsrätt |
Art. 53 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
1 |
3 |
|||||||
|
Fri rörlighet för tjänster |
Art. 62 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
1 |
3 |
|||||||
|
Kapital och betalningar |
Art. 64 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|||||||
|
Transportpolitik |
Art. 91, 100 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|||||||
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
0 |
0 |
1 |
2 |
0 |
0 |
0 |
3 |
|||||||
|
Socialpolitik |
Art. 153 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|||||||
|
Folkhälsa |
Art. 168 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|||||||
|
Transeuropeiska nät |
Art. 172 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|||||||
|
Miljöpolitik |
Art. 192 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|||||||
|
Gemensam handelspolitik |
Art. 207 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|||||||
|
Humanitärt bistånd |
Art. 214 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|||||||
|
Ändringar i valrättsakten |
Art. 223 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|||||||
|
Institutionella bestämmelser |
Art. 224 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|||||||
|
Statistik |
Art. 338 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|||||||
|
Flexibilitetsklausulen |
Art. 352 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
1 |
3 |
|||||||
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Finansutskottet
Finansutskottet prövade 16 utkast till lagstiftningsakter under 2016. Utskottet lämnade, som nämnts, ett utlåtande. I övriga fall ansåg utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att åtta av utkasten innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som gäller den inre marknaden, och två utkast gällde etableringsrätt. Två utkast gällde utvecklingssamarbete och lika många ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ytterligare två utkast innehöll förslag om statistik, och två innehöll förslag om strukturfonder. Övriga utkast gällde konsumentskydd (1), transeuropeiska nät (1), industripolitik (1) och forskning och teknisk utveckling (1).
Följande utkast som prövades under 2016 rörde flera politikområden:
– kommissionens förslag till förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (KOM(2015) 701) som gällde förslag om strukturfonder och administrativt samarbete
– kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG (KOM(2016) 450) som gällde etableringsrätt och tillnärmning av lagstiftning (artikel 114 i EUF-fördraget)
– kommissionens förslag till ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (KOM(2016) 597) som rörde transeuropeiska nät, industripolitik, strukturfonder samt forskning och teknisk utveckling
– kommissionens förslag till ändring av förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (KOM(2016) 582) och kommissionens förslag till ändring av beslut nr 466/2014/EU om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför unionen (KOM(2016) 583) som båda gällde utvecklingssamarbete och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade finansutskottet 89 utkast till lagstiftningsakter. Om man ser till de huvudsakliga politikområdena finner man att allra flest utkast (45) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer 18 utkast som gällde etableringsrätt och 15 utkast som innehöll förslag om statistik. Åtta utkast gällde fri rörlighet för tjänster och lika många ekonomisk och monetär politik. Fyra utkast gällde strukturfonder. Tre utkast vardera gällde transeuropeiska nät och industripolitik. Två utkast vardera gällde forskning och teknisk utveckling och utvecklingssamarbete. Lika många gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Övriga utkast gällde straffrättsligt samarbete (1) och konsumentskydd (1). Ytterligare ett utkast grundade sig på den s.k. flexibilitetsklausulen.
Flera av utkasten som prövades under 2016 rörde, som nämnts, flera politikområden. Ett av utkasten som prövades under 2015 rörde flera politikområden. Det var kommissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar (KOM(2015) 10) som innehöll förslag om transeuropeiska nät, industripolitik, strukturfonder samt forskning och teknisk utveckling.
Ett utkast som prövades under 2014 rörde också flera politikområden. Det var kommissionens omarbetade förslag till direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (KOM(2014) 167) som rörde etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och tillnärmning av lagstiftning.
Finansutskottet lämnade totalt 13 utlåtanden med förslag till motiverade yttranden under hela perioden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall.
Under 2016 lämnade utskottet, som nämnts, ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Utkastet i fråga innehöll förslag om statistik. Tre av de utkast som ledde till utlåtanden från finansutskottet och där riksdagen lämnade motiverade yttranden grundade sig på artikel 53 i EUF-fördraget, dvs. etableringsrätt. Det gäller dels kommissionens förslag till direktiv om insättningsgarantisystem (KOM(2010) 368) och kommissionens förslag om ändring av direktivet om system för ersättning till investerare (KOM(2010) 371) som avgjordes under 2010, dels kommissionens förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag (KOM(2011) 453) som avgjordes under 2011.
Fem av de utkast som ledde till motiverade yttranden från riksdagen på förslag från finansutskottet grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. förslagen gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Det gäller dels kommissionens förslag till förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (KOM(2011) 452) som prövades under 2011, dels kommissionens förslag KOM(2011) 747, KOM(2011) 877 och KOM(2012) 280 som prövades under 2012 samt kommissionens förslag KOM(2013) 520 som prövades under 2013.
Under 2012 lämnade finansutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden på området för ekonomisk och monetär politik (se KOM(2011) 821 och KOM(2012) 511). Utskottet lämnade även två utlåtanden som rörde flera politikområden, nämligen etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och tillnärmning av lagstiftning. Det gäller kommissionens förslag KOM(2011) 895 och 896.
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Etableringsrätt |
Art. 50, 52, 53 |
3 |
4 |
7 |
1 |
1 |
0 |
2 |
18 |
|
Fri rörlighet för tjänster |
Art. 62 |
0 |
1 |
5 |
1 |
1 |
0 |
0 |
8 |
|
Straffrättsligt samarbete |
Art. 83 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
3 |
7 |
11 |
10 |
4 |
2 |
8 |
45 |
|
Ekonomisk och monetär politik |
Art. 121, 126, 127, 136 |
5 |
0 |
3 |
0 |
0 |
0 |
0 |
8 |
|
Konsumentskydd |
Art. 169 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Transeuropeiska nät |
Art. 172 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
1 |
3 |
|
Industripolitik |
Art. 173 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
1 |
3 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
Art. 175 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
2 |
4 |
|
Forskning och teknisk utveckling |
Art. 182 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
2 |
|
Utvecklingssamarbete |
Art. 209 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer |
Art. 212 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
|
Statistik |
Art. 338 |
1 |
1 |
3 |
6 |
1 |
1 |
2 |
15 |
|
Flexibilitetsklausulen |
Art. 352 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Skatteutskottet
Skatteutskottet prövade åtta utkast till lagstiftningsakter under 2016 och lämnade sex utlåtanden under året. I två fall fann utskottet att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att sju utkast innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion (artikel 115 i EUF-fördraget). Tre utkast gällde harmonisering av indirekta skatter. Två av utkasten berörde båda politikområdena. Det gäller kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (KOM(2016) 25) som på förslag av skatteutskottet ledde till ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (utl. 2015/16:SkU27, rskr. 2015/16:182). Det gäller även kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU med avseende på skattemyndigheters tillgång till information om penningtvätt (KOM(2016) 452).
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade skatteutskottet 36 utkast till lagstiftningsakter. Majoriteten av utkasten (13) grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Därefter följer tolv utkast som gällde harmonisering av indirekta skatter. Tio av utkasten grundade sig på artikel 349 i EUF-fördraget som innebär att rådet kan anta särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena inom EU på grund av de permanenta nackdelar som påverkar dessa områdens ekonomiska och sociala situation. Tre av utkasten innehöll förslag om tullsamarbete. Övriga utkast gällde tillnärmning av lagstiftning grundad på artikel 114 i EUF-fördraget (1) och bekämpning av bedrägeri (1).
Flera utkast rörde flera politikområden. Utöver de två utkast som prövades under 2016, och som redan nämnts, gäller det ett utkast som prövades under 2014 som rörde både tullsamarbete och bekämpning av bedrägeri. Ett annat utkast som prövades under 2011 grundades både på artikel 33 i EUF-fördraget som rör tullsamarbetet inom EU och på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. utkastet innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som gäller den inre marknaden.
Totalt lämnade skatteutskottet tolv utlåtanden under denna tid. Under 2016 lämnade utskottet sex utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall (se ovan). De utkast som ledde till utlåtanden gällde förslag om tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion (artikel 115 i EUF-fördraget). Ett utkast gällde därutöver harmonisering av indirekta skatter.
Under 2015 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (utl. 2014/15:SkU26). Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (KOM(2015) 135). Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag och överlämnade ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2014/15:198).
Under 2014 lämnade skatteutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Det gällde kommissionens förslag om ändring i rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (KOM(2013) 814) som grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget (utl. 2013/14:SkU23). Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2013/14:145). Det gällde vidare kommissionens förslag till direktiv om en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner (KOM(2013) 884) som rörde tullsamarbete (utl. 2013/14:SkU35). Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2013/14:370).
Utskottet lämnade vidare ett utlåtande under 2013 som gällde harmonisering av indirekta skatter. Det gällde kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (KOM(2013) 71, utl. 2012/13:SkU33). Utskottets majoritet ansåg att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I utlåtandet fanns en reservation (MP, V). Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:188).
Under 2011 lämnade skatteutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden (utl. 2010/11:SkU37 och utl. 2011/12:SkU12). Riksdagen biföll båda dessa förslag. Det första utkastet som ledde till ett motiverat yttrande gällde förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, även kallad CCCTB (KOM(2011) 121) och grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Det andra av de utkast som ledde till ett motiverat yttrande grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget och innehöll förslag om en harmonisering av medlemsstaternas skatter på finansiella transaktioner (KOM(2011) 594).
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Tullsamarbete |
Art. 33 |
0 |
1 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
3 |
|
Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter) |
Art. 113 |
1 |
3 |
2 |
3 |
0 |
0 |
3 |
12 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 115 |
0 |
3 |
0 |
0 |
1 |
2 |
7 |
13 |
|
Bekämpning av bedrägeri |
Art. 325 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena |
Art. 349 |
0 |
2 |
0 |
1 |
7 |
0 |
0 |
10 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Justitieutskottet
Under 2016 prövade justitieutskottet åtta utkast till lagstiftningsakter och lämnade ett utlåtande. I övriga fall ansåg utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att fyra av utkasten gällde gränskontroll och två straffrättsligt samarbete. Ett utkast grundade sig på artikel 114, dvs. förslag om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Övriga utkast gällde invandringspolitik (1), polissamarbete (1) och bekämpning av bedrägeri (1).
Justitieutskottet lämnande ett utlåtande om kommissionens förslag till ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (KOM(2015) 750, utl. 2015/16:JuU26). Den rättsliga grunden för förslaget var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnämning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut, och ett motiverat yttrande skickades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2015/16:131).
Två av utkasten rörde flera politikområden. Det gällde kommissionens förslag till förordning om en europeisk gräns- och kustbevakning m.m. (KOM(2015) 671) som handlade om gränskontroll och invandringspolitik. Det gällde även kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett in- och utresesystem som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar EU:s medlemsstaters yttre gränser m.m. (KOM(2016) 194) som handlade om gränskontroll och polissamarbete.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade justitieutskottet 61 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten gällde förslag inom området för frihet, säkerhet och rättvisa, varav 27 utkast gällde straffrättsligt samarbete, 16 gränskontroll, 10 polissamarbete, 4 administrativt samarbete, 3 invandringspolitik, 3 civilrättsligt samarbete och 2 asylpolitik. Utöver detta gällde 5 utkast bekämpning av bedrägeri, 3 tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och lika många grundade sig på flexibilitetsklausulen. Övriga utkast gällde förslag till skydd för personuppgifter (1), bekämpning av diskriminering (1), fri rörlighet för unionsmedborgare (1), transportpolitik (1), folkhälsa (1), konsumentskydd (1) och statistik (1) samt administrativt samarbete (1).
Totalt 13 av utkasten berörde flera politikområden. Utöver de två utkast som redan nämnts gäller det två utkast som prövades under 2015 och som innehöll förslag om straffrättsligt samarbete och om polissamarbete. Det var kommissionens förslag till beslut om upphävande av vissa rättsakter på området polissamarbete och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor (KOM(2014) 714) och kommissionens förslag till förordning om upphävande av vissa rättsakter på området för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (KOM(2014) 715).
Vidare gäller det kommissionens förslag till förordning om ändring av rådets förordning om inrättande av Frontex (KOM(2010) 61) som gällde gränskontroll och administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa. Det gäller kommissionens förslag till ändrat förslag till förordning om inrättande av en byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system (KOM(2010) 93) som gällde gränskontroll, asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete, polissamarbete samt administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa.
Det gäller också kommissionens förslag till direktiv om användning av PNR-uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet (KOM(2011) 32) som gällde straffrättsligt samarbete och polissamarbete. Vidare gäller detta kommissionens förslag till förordning om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden m.m. (KOM(2011) 752) som berörde asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete och polissamarbete. Det gäller också kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (KOM(2011) 753) som berörde straffrättsligt samarbete och polissamarbete. Vidare gäller det kommissionens förslag till förordning om inrättande av programmet Rättigheter och medborgarskap för perioden 2014–2020 (KOM(2011) 758) bekämpning av diskriminering, fri rörlighet för unionsmedborgare, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa, konsumentskydd och administrativt samarbete. Kommissionens förslag till förordning om inrättande av programmet Rättsliga frågor för perioden 2014–2020 (KOM(2011) 759) gällde civilrättsligt och straffrättsligt samarbete.
Två av utkasten som prövades under 2013 rörde också flera politikområden, nämligen administrativt samarbete och gränskontroll. Det gäller kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett system för in- och utresa som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter för tredjelandsmedborgare som passerar EU-medlemsstaternas yttre gränser (KOM(2013) 95) och kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett program för registrerade resenärer (KOM(2013) 97).
Justitieutskottet har totalt lämnat sex utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, varav det utkast som ledde till ett utlåtande under 2016 handlade om tillnärmning av lagstiftning. Två av utkasten som ledde till utlåtanden gällde gränskontroll. Ett utkast vardera gällde skydd av personuppgifter och bekämpning av bedrägeri. Av de utkast som ledde till utlåtanden kan särskilt framhållas kommissionens förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (KOM(2013) 534) som gällde straffrättsligt samarbete. Detta förslag prövades under 2013 (utl. 2013/14:JuU13). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2013/14:25). På EU-nivå ledde utkastet till att ett gult kort utfärdades till följd av att tröskelvärdet uppnåddes. Det var andra gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft som ett gult kort utfärdades.
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Skydd för personuppgifter |
Art. 16 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Bekämpning av diskriminering |
Art. 19 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare) |
Art. 21 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Administrativt samarbete (frihet, säkerhet och rättvisa) |
Art. 74 |
2 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
4 |
|
Gränskontroll |
Art. 77 |
3 |
3 |
2 |
4 |
0 |
0 |
4 |
16 |
|
Asylpolitik |
Art. 78 |
1 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Invandringspolitik |
Art. 79 |
1 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
3 |
|
Civilrättsligt samarbete |
Art. 81 |
0 |
1 |
1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
3 |
|
Straffrättsligt samarbete |
Art. 82–86 |
9 |
3 |
4 |
4 |
3 |
2 |
2 |
27 |
|
Polissamarbete |
Art. 87, 88 |
1 |
1 |
2 |
1 |
2 |
2 |
1 |
10 |
|
Transportpolitik |
Art. 91 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
0 |
0 |
1 |
1 |
0 |
0 |
1 |
3 |
|
Folkhälsa |
Art. 168 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Konsumentskydd |
Art. 169 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Administrativt samarbete |
Art. 197 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Bekämpning av bedrägeri |
Art. 325 |
0 |
1 |
2 |
0 |
1 |
0 |
1 |
5 |
|
Statistik |
Art. 338 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Flexibilitetsklausulen |
Art. 352 |
1 |
1 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
3 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Civilutskottet
Civilutskottet prövade sju utkast till lagstiftningsakter under 2016 och lämnade två utlåtanden som ledde till motiverade yttranden. I övriga fall ansåg utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att tre av utkasten gällde civilrättsligt samarbete och lika många grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ett utkast gällde etableringsrätt.
Civilutskottet lämnade ett utlåtande (utl. 2015/16:CU26) om kommissionens förslag till förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen (KOM(2016) 283) som gällde tillnärmning av lagstiftning. Utskottet lämnade även ett utlåtande (utl. 2015/16:CU25) om kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (KOM(2016) 198). Detta utkast gällde etableringsrätt.
Totalt prövade civilutskottet 35 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2016. Av sammanställningarna framgår att av de utkast som prövades av civilutskottet innehöll 14 utkast förslag om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och elva rörde civilrättsligt samarbete. Därefter följer sju utkast som innehåller förslag om etableringsrätt och två utkast som grundade sig på artikel 67 i EUF-fördraget. Enligt denna artikel ska unionen underlätta tillgången till rättsväsendet, särskilt genom principen om ömsesidigt erkännande av avgöranden på det civila området. Övriga utkast gällde fri rörlighet för unionsmedborgare (1), transportpolitik (1), socialpolitik (1), konsumentskydd (1) och flexibilitetsklausulen (1).
Totalt fyra utkast berörde flera politikområden. Ett av de utkast som prövades under 2014 innehöll både förslag om tillnärmning av lagstiftning och etableringsrätt. Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang och direktiv vad gäller vissa inslag i årsberättelsen om företagsstyrning (KOM(2014) 213). Två av utkasten som prövades under 2013 berörde också flera politikområden. Det gällde kommissionens förslag till förordning om främjande av medborgares och företags fria rörlighet genom förenkling av godtagandet av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av en förordning (KOM(2013) 228) som gällde fri rörlighet för unionsmedborgare och tillnärmning av lagstiftning. Det gällde vidare kommissionens förslag till förordning om ändring av en förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (KOM(2013) 554) som gällde ömsesidigt erkännande av rättliga avgöranden och civilrättsligt samarbete. Vidare berörde kommissionens förslag till förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (KOM(2010) 748) både ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och civilrättsligt samarbete. Detta utkast prövades under 2011.
Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har civilutskottet lämnat fem utlåtanden som dock endast lett till fyra motiverade yttranden från riksdagen. Det första utlåtandet lämnades under 2011 på begäran av en minoritet i civilutskottet (utl. 2011/12:CU11). Minoriteten begärde att ett utlåtande skulle lämnas i fråga om kommissionens förslag till förordning om en gemensam europeisk köplag (KOM(2011) 635). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning. Riksdagen biföll dock utskottsmajoritetens förslag om att lägga utlåtandet till handlingarna, och riksdagen lämnade således inte något motiverat yttrande över detta förslag. Det andra utlåtandet, som lämnades under 2012 (utl. 2011/12:CU21), behandlade två utkast till lagstiftningsakter. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning (KOM(2011) 778) och kommissionens förslag till förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse (KOM(2011) 779). Dessa förslag gällde politikområdena etableringsrätt och tillnärmning av lagstiftning. Det tredje utlåtandet (utl. 2012/13:CU14) lämnades under 2012. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (KOM(2012) 614) och berörde området socialpolitik. Vidare lämnades som redan nämnts två utlåtanden under 2016.
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Unionsmedborgarskap (fri rörlighet för unionsmedborgare) |
Art. 21 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Etableringsrätt |
Art. 50 |
0 |
2 |
1 |
1 |
2 |
0 |
1 |
7 |
|
Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden |
Art. 67 |
0 |
1 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Civilrättsligt samarbete |
Art. 81 |
1 |
4 |
0 |
3 |
0 |
0 |
3 |
11 |
|
Transportpolitik |
Art. 100 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
0 |
2 |
3 |
3 |
3 |
0 |
3 |
14 |
|
Socialpolitik |
Art. 157 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Konsumentskydd |
Art. 169 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Flexibilitetsklausulen |
Art. 352 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Utrikesutskottet
Utrikesutskottet prövade fyra utkast till lagstiftningsakter under 2016. Utskottet ansåg i samtliga fall att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att samtliga utkast gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Två av utkasten gällde därutöver utvecklingssamarbete med tredjeländer. Det var kommissionens förslag till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 om upprättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred (KOM(2016) 447) och förslag till förordning om Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) och om inrättandet av EFHU-garantin och EFHU-garantifonden (KOM(2016) 586).
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade utrikesutskottet 25 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (18) gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ytterligare elva utkast gällde utvecklingssamarbete med tredjeländer. Övriga utkast gällde konsulärt skydd för unionsmedborgare i ett tredje land (1), associering av utomeuropeiska länder och territorier (1), gemensam handelspolitik (1) och humanitärt bistånd till tredjeländer (1). Utrikesutskottet har inte lämnat några utlåtanden.
Av de utkast som prövades under 2012 berörde fem flera politikområden. Det gällde kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (KOM(2011) 839), kommissionens förslag till förordning om fastställande av gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av Europeiska unionens instrument för yttre åtgärder (KOM(2011) 842), kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett partnerskapsinstrument för samarbete med tredjeländer (KOM(2011) 843), kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen (KOM(2011) 844) och kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett stabilitetsinstrument (KOM(2011) 845). Dessa utkast innehöll förslag om utvecklingssamarbete och ekonomisk, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Kommissionens förslag (KOM(2011) 843) innehöll dessutom förslag om en gemensam handelspolitik.
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd) |
Art. 23 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Associering av utomeuropeiska länder och territorier |
Art. 203 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Gemensam handelspolitik |
Art. 207 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Utvecklingssamarbete |
Art. 209, 210 |
1 |
0 |
7 |
1 |
0 |
0 |
2 |
11 |
|
Ekonomisk, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer |
Art. 212 |
1 |
3 |
7 |
1 |
1 |
1 |
4 |
18 |
|
Humanitärt bistånd |
Art. 214 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Försvarsutskottet
Under 2016 prövade försvarsutskottet inte några utkast till lagstiftningsakter.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade försvarsutskottet nio utkast. Av sammanställningarna framgår att fem av utkasten gällde tillnärmning av lagstiftning inom den inre marknaden. Därutöver innehöll två av utkasten förslag om miljöpolitik. Övriga utkast gällde strukturfonder (1), civilskydd (1) och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer (1).
Ett av utkasten som prövades under 2013 berörde flera politikområden. Det gällde kommissionens förslag till förordning om ändring av rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (KOM(2013) 522) som både innehöll förslag om strukturfonder och om ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ett annat utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. I fråga om detta utkast lämnade försvarsutskottet ett utlåtande (utl. 2012/13:FöU11) med förslag till ett motiverat yttrande. Utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och kommunikationssäkerhet i hela unionen (KOM(2013) 48). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2012/13:185).
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
1 |
3 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
5 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
Art. 175 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Miljöpolitik |
Art. 192 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Civilskydd |
Art. 196 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer |
Art. 212 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
* Ett av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet prövade elva utkast till lagstiftningsakter under 2016. I samtliga fall fann utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att sju av utkasten gällde asylpolitik och fem invandringspolitik. Övriga utkast gällde gränskontroll (1) och polissamarbete (1).
Två av utkasten rörde flera politikområden. Det gäller kommissionens förslag till en reviderad Eurodacförordning (KOM(2016) 272 som rörde asylpolitik, invandringspolitik och polissamarbete. Det gäller också kommissionens förslag till förordning om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd m.m. (KOM(2016) 466) som rörde asylpolitik och invandringspolitik.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade socialförsäkringsutskottet 33 utkast till lagstiftningsakter. Av dessa utkast rörde 14 asylpolitik, 13 gränskontroll, 11 invandringspolitik och 2 polissamarbete. Ett utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet). Socialförsäkringsutskottet lämnade inga utlåtanden under denna tid.
Flera av utkasten rörde flera politikområden. Förutom de redan nämnda, gäller det kommissionens beslut om upphävande av vissa rättsakter inom området med frihet, säkerhet och rättvisa (KOM(2014) 713) som rörde gränskontroll, asylpolitik, invandringspolitik och polissamarbete. Detta utkast prövades under 2014. Två av utkasten som prövades under 2012 rörde både asylpolitik och invandringspolitik. Det gäller dels kommissionens förslag till förordning om inrättande av asyl- och migrationsfonden (KOM(2011) 751), dels kommissionens förslag till beslut om ändring av vissa beslut för att öka medfinansieringssatsen för Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvändandefonden och Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare m.m. (KOM(2012) 526).
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet) |
Art. 48 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Gränskontroll |
Art. 77 |
2 |
2 |
2 |
1 |
4 |
1 |
1 |
13 |
|
Asylpolitik |
Art. 78 |
1 |
0 |
2 |
0 |
2 |
2 |
7 |
14 |
|
Invandringspolitik |
Art. 79 |
2 |
0 |
2 |
1 |
1 |
0 |
5 |
11 |
|
Polissamarbete |
Art. 87, 88 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Socialutskottet
Socialutskottet prövade två utkast till lagstiftningsakter under 2016. I båda dessa fall fann utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att ett av utkasten grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ett utkast gällde folkhälsa.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade socialutskottet 21 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (16) gällde tillnärmning av lagstiftning. Därutöver följer 13 utkast som gällde folkhälsa. Övriga utkast gällde socialpolitik (1) och strukturfonder (1).
Totalt 10 av de 21 utkasten rörde både folkhälsa och tillnärmning av lagstiftning. Det gäller två förslag som prövades under 2014: dels kommissionens förslag till ändring av förordning om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (KOM(2014) 557), dels förslag till förordning om veterinärmedicinska läkemedel (KOM(2014) 558). Det gäller även ett förslag som prövades under 2013, nämligen kommissionens förslag till förordning om de avgifter som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel (KOM(2013) 472).
Även följande förslag från kommissionen som prövades under 2012 rörde både folkhälsa och tillnärmning av lagstiftning:
– ändrat förslag till direktiv om ändring av direktiv vad gäller information till allmänheten om receptbelagda läkemedel (KOM(2012) 48)
– ändrat förslag till förordning om ändring av förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel (KOM(2012) 49)
– förslag till förordning om ändring av förordning vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel (KOM(2012) 51)
– förslag till direktiv om ändring av direktiv vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel (KOM(2012) 52)
– förslag till förordning om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv (KOM(2012) 369)
– förslag till förordning om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (KOM(2012) 541)
– förslag till förordning om medicintekniska produkter m.m. (KOM(2012) 542).
Socialutskottet har lämnat tre utlåtanden under tiden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, vilket har lett till tre motiverade yttranden från riksdagen. Det första utlåtandet lämnades under 2012 och gällde det nämnda utkastet KOM(2012) 49, som rörde folkhälsa och tillnärmning av lagstiftning (utl. 2011/12:SoU18, rskr. 2011/12:177). Det andra utlåtandet lämnades också under 2012 och gällde förslag till förordning om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (KOM(2012) 617) och rörde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning – strukturfonder (utl. 2012/13:SoU8, rskr. 2012/13:117). Det tredje utlåtandet som lämnades under 2013 gällde ett utkast till revideringar av tobaksproduktsdirektivet (KOM(2012) 788) och grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (utl. 2012/13:SoU17, rskr. 2012/13:158).
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
0 |
0 |
9 |
4 |
2 |
0 |
1 |
16 |
|
Socialpolitik |
Art. 153 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Folkhälsa |
Art. 168 |
0 |
1 |
8 |
1 |
2 |
0 |
1 |
13 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
Art. 175 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Kulturutskottet
Kulturutskottet prövade två utkast under 2016. Kulturutskottet ansåg att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag. Av sammanställningarna framgår att båda utkasten rörde kulturpolitik.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade kulturutskottet sju utkast. Inget av utkasten ledde till något utlåtande.
Av sammanställningarna framgår att fem av utkasten gällde kulturpolitik. Övriga utkast gällde utbildning (1) och industripolitik (1). Ytterligare ett grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och ett på flexibilitetsklausulen. Ett av utkasten rörde flera områden. Det gällde kommissionens förslag till förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (KOM(2011) 785) som prövades under 2012. Detta utkast rörde kultur, utbildning och industripolitik.
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Utbildning m.m. |
Art. 166 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Kulturpolitik |
Art. 167 |
1 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
2 |
5 |
|
Industripolitik |
Art. 173 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Flexibilitetsklausulen |
Art. 352 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
* Ett av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet prövade tre utkast under 2016. Utskottet fann i samtliga fall att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att två av utkasten gällde utbildning, varav ett utkast även gällde sysselsättning. Det var kommissionens förslag till förordning om inrättande av det s.k. Cedefop, dvs. ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (KOM(2016) 532). Ett utkast gällde forskning och teknisk utveckling.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade utbildningsutskottet 17 utkast till lagstiftningsakter. Åtta av utkasten gällde forskning och tekniskt utveckling och fyra utkast gällde industripolitik. Därutöver gällde tre utkast utbildning, två utkast gällde rymdpolitik och lika många innehöll förslag om tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Övriga förslag gällde fri rörlighet för arbetstagare (1), etableringsrätt (1), fri rörlighet för tjänster (1) och sysselsättning (1).
Fyra av utkasten rörde flera politikområden. Utöver det redan nämnda utkastet som prövades under 2016, gäller det ett förslag till förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (KOM(2011) 809) som utskottet prövade under 2012. Detta förslag rörde områdena industripolitik samt forskning och teknisk utveckling. Under 2012 prövade utskottet även ett förslag till ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (KOM(2011) 883). Det förslaget rörde fri rörlighet för arbetstagare, etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster samt innehöll även förslag om tillnärmning av lagstiftning. Under 2011 prövade utskottet ett förslag till förordning om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (KOM(2011) 810). Det rörde politikområdena industripolitik samt forskning och teknisk utveckling.
Utbildningsutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Fri rörlighet för arbetstagare |
Art. 46 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Etableringsrätt |
Art. 53 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Fri rörlighet för tjänster |
Art. 62 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
0 |
0 |
2 |
|
Sysselsättning |
Art. 149 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Utbildning m.m. |
Art. 165, 166 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
3 |
|
Industripolitik |
Art. 173 |
0 |
3 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 |
|
Forskning och teknisk utveckling |
Art. 182, 183, 185, 188 |
0 |
2 |
1 |
4 |
0 |
0 |
1 |
8 |
|
Rymdpolitik |
Art. 189 |
0 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
2 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Trafikutskottet
Trafikutskottet prövade 15 utkast till lagstiftningsakter under 2016 och lämnade två utlåtanden. I övriga fall ansåg utskottet inte att förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att 7 utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och ytterligare 6 gällde transportpolitik. Ett utkast gällde jordbruk och fiskeri och ett transeuropeiska nät.
Under 2016 lämnade trafikutskottet, som nämnts, två utlåtanden, vilka ledde till motiverade yttranden. Det gäller för det första i fråga om kommissionens förslag till ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014 vad gäller främjande av internetkonnektivitet i lokala samhällen (KOM(2016) 589) som rörde transeuropeiska nät (utl. 2016/17:TU7). Det gäller för det andra i fråga om kommissionens förslag till direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (KOM(2016) 590) som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (utl. 2016/17:TU8).
Totalt prövade trafikutskottet 78 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1 december 2009–31 december 2016. Av sammanställningarna framgår att ungefär hälften av utkasten gällde transportpolitik (38). Därefter följer 23 utkast som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, 10 utkast som gällde transeuropeiska nät, 4 utkast som gällde statistik och 3 som gällde miljöpolitik. Vardera 2 utkast gällde jordbruk och fiskeri och industripolitik. Övriga utkast gällde administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa (1), gränskontroll (1), statligt stöd (1), socialpolitik (1), strukturfonder (1), forskning och teknisk utveckling (1), energipolitik (1) och turism (1).
Totalt fyra utkast rörde flera politikområden. Det gäller för det första förslaget till förordning om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik (KOM(2010) 494) som prövades under 2010. För detta förslag angavs följande politikområden som rättslig grund: jordbruk och fiskeri, administrativt samarbete, gränskontroll, transportpolitik, industripolitik, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, forskning och teknisk utveckling, miljö, energipolitik samt turism. Det gäller för det andra förslaget till förordning om ändring av beslut om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och av förordning om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet (KOM(2011) 659) som prövades under 2011 Detta förslag gällde transeuropeiska nät och industripolitik.
Även kommissionens förslag till förordning om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1192/69 om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning (KOM(2013) 26) som prövades under 2013 rörde flera politikområden. Detta utkast gällde både transportpolitik och statligt stöd. Därutöver rörde kommissionens förslag till direktiv om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (KOM(2013) 30) flera politikområden, nämligen transportpolitik och transeuropeiska nät.
Trafikutskottet lämnade totalt sju utlåtanden som ledde till motiverade yttranden under den tiden 1 december 2009–31 december 2016. Utöver de två redan nämnda som lämnades under 2016, lämnades ett utlåtande under 2012 om förslaget till förordning om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (KOM(2012) 380, utl. 2012/13:TU3). Det utkastet gällde transportpolitik. Utskottet lämnade vidare fyra utlåtanden under 2013. I ett av utlåtandena behandlades fem utkast till lagstiftningsakter som rörde kommissionens förslag i det fjärde järnvägspaketet (utl. 2012/13:TU13). Utkasten gällde transportpolitik och transeuropeiska nät. Ett utlåtande lämnades vidare om kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (KOM(2013) 147, utl. 2012/13:TU20). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget. Ett utlåtande lämnades även om kommissionens förslag till förordning om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och upprätta en uppkopplad kontinent (KOM(2013) 627, utl. 2013/14:TU5). Även detta förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget. Slutligen lämnades ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om inrättande av en ram för tillträde till marknaden för hamntjänster och för finansiell insyn i hamnar (KOM(2013) 296, utl. 2012/13:TU21). Det förslaget gällde transportpolitik.
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Jordbruk och fiskeri |
Art. 43 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
2 |
|
Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa) |
Art. 74 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Gränskontroll |
Art. 77 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Transportpolitik |
Art. 91, 100 |
3 |
4 |
8 |
17 |
0 |
0 |
6 |
38 |
|
Statligt stöd |
Art. 109 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
5 |
2 |
4 |
4 |
1 |
0 |
7 |
23 |
|
Socialpolitik |
Art. 153 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Transeuropeiska nät |
Art. 170, 171, 172 |
1 |
3 |
2 |
3 |
0 |
0 |
1 |
10 |
|
Industripolitik |
Art. 173 |
1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
Art. 175 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Forskning och teknisk utveckling |
Art. 188 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Miljöpolitik |
Art. 192 |
1 |
1 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
3 |
|
Energipolitik |
Art. 194 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Turism |
Art. 195 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Statistik |
Art. 338 |
2 |
0 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
4 |
*Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Miljö- och jordbruksutskottet
Miljö- och jordbruksutskottet prövade nio utkast till lagstiftningsakter under 2016. I samtliga fall ansåg utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningen framgår att sex utkast gällde miljöpolitik och två grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Övriga utkast gällde jordbruk och fiskeri (1) och gemensam handelspolitik (1).
Ett av utkasten rörde två politikområden. Det gäller kommissionens förslag till förordning om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008 (KOM(2016) 39) som rörde miljöpolitik och gemensam handelspolitik.
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade miljö- och jordbruksutskottet 125 utkast till lagstiftningsakter, vilket utgör 20 procent av alla utkast som prövades i riksdagen under denna period. Drygt 57 procent av utkasten (71 av 125) gällde jordbruk och fiskeri. Därefter följer 36 utkast som gällde miljöpolitik och 24 utkast som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning. Utöver detta gällde 8 utkast folkhälsa. Vardera 3 utkast gällde transportpolitik, energipolitik och statistik. Ytterligare 2 utkast gällde strukturfonder och 2 gällde forskning och teknisk utveckling. Lika många gällde turism och gemensam handelspolitik. Övriga utkast gällde etableringsrätt (1), tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter (1), socialpolitik (1), industripolitik (1) och associering av utomeuropeiska länder och territorier (1). Därutöver grundade sig ett utkast på flexibilitetsklausulen (1).
Totalt 19 utkast rörde flera politikområden. Utöver det utkast som redan nämnts och som prövades under 2016 gäller det kommissionens förslag till ändring av direktiven om avfall, om förpackningar och förpackningsavfall m.m. (KOM(2014) 397) som prövades under 2014. Detta utkast gällde tillnärmning av lagstiftning och miljöpolitik. Det gäller även kommissionens förslag till förordning om tillverkning, utsläppande på marknaden och användning av foder som innehåller läkemedel m.m. (KOM(2014) 556) som berörde jordbruk och fiskeri och folkhälsa. Även detta utkast prövades under 2014.
Under 2013 rörde sju av utkasten flera politikområden: kommissionens förslag till direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (KOM(2013) 133) gällde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik och energipolitik. Utskottet lämnade ett utlåtande om detta förslag (utl. 2012/13:MJU20). Kommissionens förslag till förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (KOM(2013) 245) gällde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, industripolitik, strukturfonder, forskning och teknisk utveckling, miljöpolitik energipolitik och turism. Kommissionens förslag till förordning om djurhälsa (KOM(2013) 260) och förslag till förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen m.m. (KOM(2013) 265) gällde båda jordbruk och fiskeri samt tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och folkhälsa. Kommissionens förslag till förordning om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djur- och växtskydd m.m. (KOM(2013) 327) och förslag till förordning om ändring av vissa förordningar på områdena fiske och djurhälsa med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till EU (KOM(2013) 417), gällde båda jordbruk och fiskeri och folkhälsa. Kommissionens förslag till direktiv om ändring av vissa direktiv på områdena miljö, jordbruk, socialpolitik och folkhälsa med anledning av ändringen av Mayottes ställning i förhållande till EU (KOM(2013) 418) gällde jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, socialpolitik, folkhälsa och miljöpolitik.
Under 2012 rörde fyra av utkasten flera politikområden. Det gäller förslaget till förordning om Europeiska havs- och fiskerifonden (KOM(2011) 804) som rörde följande områden: jordbruk- och fiskeri, etableringsrätt, transportpolitik, forskning och teknisk utveckling, miljöpolitik, energipolitik samt turism. Det gäller också förslaget till förordning om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte (KOM(2012) 89) som rörde jordbruk och fiskeri samt folkhälsa. Det gäller även förslaget till förordning om ändring av direktiven vad gäller de befogenheter som ska tilldelas kommissionen (KOM(2012) 150) som rörde jordbruk och fiskeri och tillnärmning av lagstiftning. Det gäller även förslaget till ändring av direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (KOM(2012) 595) som rörde miljöpolitik och tillnärmning av lagstiftning.
Under 2011 rörde fem utkast flera politikområden. Det gäller ett utkast som gällde jordbruk och fiskeri samt tillnärmning av lagstiftning vad avser immateriella rättigheter, nämligen förslaget till förordning om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter (KOM(2010) 733). Förslaget till förordning om export och import av farliga kemikalier (KOM(2011) 245) gällde såväl miljöpolitik som gemensam handelspolitik. Vidare gällde förslaget till förordning om definition, beskrivning, presentation och märkning av samt skydd av geografiska beteckningar för aromatiserade vinprodukter (KOM(2011) 530) jordbruk och fiskeri och tillnärmning av lagstiftning. Ytterligare ett förslag till förordning om ändring av en förordning vad gäller elektronisk identifiering av nötkreatur och avskaffande av bestämmelserna om frivillig märkning av nötkött (KOM(2011) 525) gällde förslag inom jordbruk och fiskeri och folkhälsa. Slutligen gällde det ändrade förslaget till förordning om ändring av vissa förordningar vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (KOM(2011) 634) områdena jordbruk och fiskeri samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Det sistnämnda utkastet resulterade även i ett utlåtande från miljö- och jordbruksutskottet (utl. 2011/12:MJU8). Riksdagen biföll utskottets förslag till motiverat yttrande.
Totalt lämnade utskottet fem utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Tre av dessa utlåtanden gällde utkast på området jordbruk och fiskeri, varav ett utkast även gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Utskottet lämnade i februari 2011 ett utlåtande (utl. 2010/11:MJU21) om förslaget till förordning om en samlad marknadsordning (KOM(2010) 799). I det aktuella förslaget hade ett tidigare förslag till ändring rörande livsmedelshjälp till de sämst ställda i unionen inarbetats (KOM(2010) 486). Utskottet lämnade ett utlåtande om det förslaget i november 2010 (utl. 2010/11:MJU7). Utskottet lämnade även ett utlåtande (utl. 2011/12:MJU8) i november 2011 om det ändrade förslaget till förordning om ändring av förordningar vad gäller utdelning av livsmedel till de sämst ställda i unionen (KOM(2011) 634). Förslaget ersatte det tidigare nämnda förslaget, KOM(2010) 486.
Miljö- och jordbruksutskottet lämnade ett fjärde utlåtande (utl. 2012/13:MJU6) under 2012 om förslaget till förordning om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning i unionen (KOM(2012) 576). Det förslaget gällde miljöpolitik. Ett femte utlåtande lämnades under 2013 om förslaget till direktiv om upprättande av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden m.m. (utl. 2012/13:MJU20, KOM(2013) 133), och det gällde jordbruk, fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik och energipolitik. Riksdagen biföll i samtliga fall utskottens förslag till motiverade yttranden.
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Jordbruk och fiskeri |
Art. 42, 43 |
11 |
24 |
12 |
14 |
7 |
2 |
1 |
71 |
|
Etableringsrätt |
Art. 53, 55 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Transportpolitik |
Art. 91, 100 |
0 |
0 |
1 |
2 |
0 |
0 |
0 |
3 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
5 |
3 |
2 |
5 |
5 |
2 |
2 |
24 |
|
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter) |
Art. 118 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Socialpolitik |
Art. 153 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Folkhälsa |
Art. 168 |
0 |
1 |
1 |
5 |
1 |
0 |
0 |
8 |
|
Industripolitik |
Art. 173 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
Art. 175 |
0 |
1 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Forskning och teknisk utveckling |
Art. 188 |
0 |
0 |
1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Miljöpolitik |
Art. 192 |
0 |
2 |
16 |
7 |
4 |
1 |
6 |
36 |
|
Energipolitik |
Art. 194 |
0 |
0 |
1 |
2 |
0 |
0 |
0 |
3 |
|
Turism |
Art. 195 |
0 |
0 |
1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Associering av utomeuropeiska länder och territorier |
Art. 203 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Gemensam handelspolitik |
Art. 207 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
2 |
|
Statistik |
Art. 338 |
1 |
0 |
1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
3 |
|
Flexibilitetsklausulen |
Art. 352 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Näringsutskottet
Näringsutskottet prövade nio utkast till lagstiftningsakter under 2016. I samtliga fall ansåg utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår att fem av utkasten grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och två gällde energipolitik. Ett utkast gällde strukturfonder.
Därutöver grundade sig ett utkast enbart på artikel 207 i EUF-fördraget, dvs. gemensam handelspolitik. Det gäller kommissionens förslag till förordning om gränsöverskridande utbyte mellan unionen och tredjeländer av exemplar i tillgängligt format av vissa verk och andra alster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter till förmån för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp (KOM(2016) 595). Förslaget innebär att det s.k. Marrakechfördraget genomförs i EU-rätten. Enligt artikel 3 i EUF-fördraget har EU exklusiv befogenhet på detta område.
Förslaget hänvisades till näringsutskottet för subsidiaritetsprövning den 6 oktober 2016. Av vad som framgår i akten till ärendet meddelade kommissionen den 21 oktober 2016 att förslaget hade översänts av misstag till de nationella parlamenten. Den 17 november 2016 fann utskottet att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen. Ett tillägg gjordes i protokollet med innebörden att EU har exklusiv befogenhet på området, och att förslaget således inte kan strida mot subsidiaritetsprincipen (prot. 2016/17:10, § 4)
Enligt en kanslipromemoria i ärendet har det enligt EU-samordningen inte tidigare hänt att något utkast översänts för subsidiaritetsprövning trots att det inte omfattas av subsidiaritetsprincipen. Noteras kan att det vid några tillfällen har förekommit att utkast har rört en gemensam handelspolitik, men då har även någon annan rättslig grund för utkastet förelegat (se sammanställningen i förra årets bet. 2016/17:KU5 s. 78 f. och t.ex. bet. 2014/15:KU5 s. 173).
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade näringsutskottet 53 utkast till lagstiftningsakter. Av sammanställningarna framgår det att flest utkast (19) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer 13 utkast som gällde strukturfonder och 9 utkast som gällde energipolitik. Fem utkast gällde tillnärmning av lagstiftning som rör immateriella rättigheter. Två utkast vardera gällde jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, gemensam handelspolitik och statistik. Ytterligare två utkast gällde särskilda åtgärder till förmån för de s.k. yttersta randområdena. Övriga utkast gällde transeuropeiska nät (1), industripolitik (1), turism (1), utvecklingssamarbete (1), ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer (1), inhämtande av information (1) och konkurrensregler (1).
Totalt nio utkast rörde flera politikområden. Under 2013 rörde två av de utkast som utskottet prövade flera politikområden. Det var för det första förordning om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (KOM(2013) 106) som gällde jordbruk och fiskeri och gemensam handelspolitik. Det var för det andra kommissionens förslag till direktiv om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell lagstiftning för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser (KOM(2013) 404) som gällde konkurrensregler och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.
Följande utkast som prövades av utskottet fram t.o.m. 2012 rörde också flera politikområden:
– förslag till direktiv om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (KOM(2012) 372) som gällde etableringsrätt och fri rörlighet av tjänster
– förslag till förordning om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (KOM (2011) 834) som gällde industripolitik och turism
– förslag till direktiv om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter för informationssamhällets tjänster (KOM(2010) 179) som gällde jordbruk och fiskeri, tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden samt inhämtande av information
– förslag till förordning om att tilldela Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) vissa uppgifter i samband med skyddet av immateriella äganderätter (KOM(2011) 288) som grundade sig både på artikel 114 och artikel 118 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och immateriella rättigheter
– förslag till direktiv om viss tillåten användning av anonyma verk (KOM(2011) 289) som gällde etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden
– förslag till förordning om ändring av förordning om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet och genomförandet av sådana grupperingar (KOM(2011) 610) som gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, utvecklingssamarbete samt ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer
– förslag till förordning om särskilda bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden och målet Investering för tillväxt och sysselsättning (KOM(2011) 614) som gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena.
Totalt lämnade näringsutskottet fem utlåtanden, varav dock endast tre ledde till motiverade yttranden från riksdagen. Det gäller kommissionens förslag (KOM(2011) 370) som gällde energipolitik (utl. 2011/12:NU8). Även de nämnda förslagen KOM(2011) 834 och KOM(2012) 372 ledde till motiverade yttranden från riksdagen (utl. 2011/12:NU17 och 2012/13:NU5).
De två utlåtanden som inte ledde till några motiverade yttranden lämnades på begäran av en minoritet av minst fem ledamöter. Det första av dessa utlåtanden (utl. 2011/12:NU15) lämnades 2011 och gällde kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer (KOM(2011) 658). I det ärendet begärde en minoritet att ett utlåtande skulle lämnas. Utskottsmajoriteten ansåg dock att ett förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lägga utlåtandet till handlingarna. Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag, vilket innebar att något motiverat yttrande inte översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (prot. 2011/12:52). Det andra utlåtandet (utl. 2013/14:NU28) lämnades 2014 och gällde kommissionens förslag till direktiv om skydd för företagshemligheter (KOM(2013) 813). Riksdagen biföll även i detta fall utskottsmajoritetens förslag, vilket innebar att utlåtandet lades till handlingarna (prot. 2013/14:62).
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Jordbruk och fiskeri |
Art. 43 |
1 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Etableringsrätt |
Art. 49, 50, 53 |
0 |
1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Fri rörlighet för tjänster |
Art. 56, 62 |
0 |
1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Konkurrensregler |
Art. 103 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
1 |
8 |
0 |
3 |
2 |
0 |
5 |
19 |
|
Tillnärmning av lagstiftning (immateriella rättigheter) |
Art. 118 |
1 |
3 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
5 |
|
Transeuropeiska nät |
Art. 172 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Industripolitik |
Art. 173 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
Art. 175, 177, 178 |
0 |
8 |
0 |
3 |
0 |
1 |
1 |
13 |
|
Energipolitik |
Art. 194 |
1 |
3 |
1 |
1 |
0 |
1 |
2 |
9 |
|
Turism |
Art. 195 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Gemensam handelspolitik |
Art. 207 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
2 |
|
Utvecklingssamarbete |
Art. 209 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer |
Art. 212 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Inhämtande av information |
Art. 337 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Statistik |
Art. 338 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
2 |
|
Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena |
Art. 349 |
0 |
2 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet prövade fyra utkast till lagstiftningsakter under 2016. Utskottet ansåg inte att förslagen stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
Av sammanställningarna framgår det att tre av utkasten rörde socialpolitik och att ett utkast rörde både etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Det var kommissionens förslag till ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (KOM(2016) 128). Arbetsmarknadsutskottet ansåg inte att förslaget stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.
På EU-nivå utfärdades dock ett gult kort i fråga om detta förslag. Totalt har därmed tre gula kort utfärdats sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Det gäller den s.k. Monti II-förordningen (KOM(2012) 130) som prövades av arbetsmarknadsutskottet under 2012 och förslaget till ny Europeisk åklagarmyndighet (KOM(2013) 534 som prövades av justitieutskottet (se bet. 2013/14:KU5 och bet. 2014/15:KU5).
Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2016 prövade arbetsmarknadsutskottet 23 utkast till lagstiftningsakter och lämnade tre utlåtanden. Av sammanställningarna framgår det att åtta av utkasten gällde socialpolitik och fyra utkast fri rörlighet för arbetstagare. Ytterligare fyra utkast gällde strukturfonder. Tre utkast gällde Europeiska socialfonden och två utkast etableringsrätt. Ytterligare två utkast rörde sysselsättning. Därutöver grundade sig två utkast på flexibilitetsklausulen. Övriga utkast gällde jordbruk och fiskeri (1), fri rörlighet för tjänster (1) och tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (1).
Som redan nämnts rörde ett utkast som prövades under 2016 flera politikområden. Under 2011 berörde två av utkasten flera politikområden. Det gäller för det första kommissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) (KOM(2011) 608). Detta utkast gällde jordbruk och fiskeri samt strukturfonder. Det gäller för det andra förslaget till förordning om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (KOM(2011) 609). Detta utkast innehöll förslag om fri rörlighet för arbetstagare, sysselsättning, socialpolitik samt strukturfonder. Arbetsmarknadsutskottet lämnade utlåtanden över båda dessa utkast (utl. 2011/12:AU3 och utl. 2011/12:AU4). Riksdagen biföll utskottets förslag, och motiverade yttranden översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:54 och rskr. 2011/12:55).
Under 2012 lämnade utskottet även ett utlåtande om förslaget till rådets förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster (KOM(2012) 130), den s.k. Monti II-förordningen (utl. 2011/12:AU14). Utkastet grundade sig på artikel 352 i EUF-fördraget, dvs. flexibilitetsklausulen. Riksdagen biföll utskottets förslag och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:214). Detta var första gången som ett gult kort utfärdades. Till följd av detta drog kommissionen tillbaka sitt förslag.
|
Politikområde |
Rättslig grund i EUF-fördraget |
Antal utkast till lagstiftningsakter* |
|||||||
|
2010 |
2011 |
2012 |
2013 |
2014 |
2015 |
2016 |
Totalt |
||
|
Jordbruk och fiskeri |
Art. 42, 43 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Fri rörlighet för arbetstagare |
Art. 45, 46 |
1 |
1 |
0 |
1 |
1 |
0 |
0 |
4 |
|
Etableringsrätt |
Art. 53 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
2 |
|
Fri rörlighet för tjänster |
Art. 62 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
|
Tillnärmning av lagstiftning |
Art. 114 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Sysselsättning |
Art. 149 |
0 |
1 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
|
Socialpolitik |
Art. 153 |
0 |
2 |
1 |
1 |
1 |
0 |
3 |
8 |
|
Europeiska socialfonden |
Art. 164 |
0 |
1 |
0 |
1 |
0 |
1 |
0 |
3 |
|
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) |
Art. 175, 177 |
0 |
3 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
4 |
|
Flexibilitetsklausulen |
Art. 352 |
0 |
0 |
1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
2 |
* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.
Kommissionens och andra förslagsställares motiveringar
Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritetsprincipen. Detta gäller oavsett om kommissionen eller någon annan är förslagsställare.
I många av kommissionens lagstiftningsutkast finns det en särskild rubrik, Subsidiaritetsprincipen eller liknande, under vilken kommissionen brukar lämna sin motivering i fråga om subsidiaritetsprincipen. I vissa förslag finns det en motivering i ingressen till själva förslaget till rättsakt. Motiveringarna är ibland kortfattade.
En översiktlig genomgång har gjorts av motiveringarna av subsidiaritetsprincipen i de utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2016, se tabell 19 nedan. I tabellen nämns lagstiftningsakter som helt saknar subsidiaritetsmotiveringar eller där motiveringen bedömts som otillfredsställande.
Tabell 19 Utkast till lagstiftningsakter som saknar tillfredsställande subsidiaritetsmotiveringar
|
Utskott |
Utkast till lagstiftningsakt |
|
KU |
P8_TA(2015)0395 |
|
FiU |
KOM(2016) 388 |
|
KrU |
KOM(2016) 400 |
|
TU |
KOM(2015) 667 |
|
TU |
KOM(2016) 273 |
|
MJU |
KOM(2016) 159 |
|
AU |
KOM(2016) 128 |
|
Totalt |
7 |
Vid en jämförelse med den förra uppföljningen som gällde 2015 års subsidiaritetsprövningar märks en kvantitativ förbättring. I sex av förslagen från kommissionen, dvs. i 6 procent av förslagen, som prövades under 2016 saknas tillfredsställande motiveringar. Under 2015 saknades motiveringar i drygt 23 procent av förslagen (bet. 2016/17:KU5 s. 47).
Som tidigare nämnts saknades därutöver en motivering i Europaparlamentets förslag till rådets beslut om antagande av bestämmelserna om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet (P8_TA(2015)0395). Konstitutionsutskottet prövade detta förslag och lämnade ett utlåtande om förslaget, vilket ledde till ett motiverat yttrande från riksdagen (utl. 2015/16:KU27, rskr. 2015/16:135). I utlåtandet framhöll utskottet bl.a. att det i Europaparlamentets resolution fanns vissa motiveringar vad gäller subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Motiveringarna var dock allmänt hållna och förklarade inte varför målen med förslagen inte kan uppnås genom regleringar på medlemsstatsnivå. Sammantaget fann utskottet att förslaget inte uppfyllde kraven i artikel 5 i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.
Yttranden från andra utskott
Finansutskottets yttrande
Finansutskottet redogör för ett förslag där rådet tillämpade undantaget för brådskande fall som anges i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen. Undantaget innebär att rådet i motiverade fall kan bortse från den frist på åtta veckor, från det att ett förslag gjorts tillgängligt för de nationella parlamenten, som normalt gäller för när förslag till lagstiftningsakter tidigast får sättas upp på rådets dagordning för antagande. Det förslag det handlade om var kommissionens förslag om s.k. Priip-produkter (KOM(2016) 709). Förslaget innebar att rättsakten skulle tillämpas tolv månader senare än ursprungligen beslutat. Utskottet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen. Av förslagets ingress framgick att kommissionen ansåg att rådet borde tillämpa undantaget för brådskande fall. Rättsakten antogs den 14 december 2016. Tidsfristen gick ut den 10 januari 2017.
Finansutskottet kan liksom tidigare konstatera att det pågått ett omfattande lagstiftningsarbete inom EU på finansmarknadsområdet, vilket har inneburit att utrymmet för svensk lagstiftning minskat på området. Samtidigt har dock subsidiaritetskontrollen inneburit att riksdagen har kunnat framföra sina synpunkter direkt till EU:s institutioner. Utskottet har tidigare observerat att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för förslag till direktiv. Av de 16 utkast som finansutskottet prövade under 2016 var 2 förslag till direktiv, 1 förslag till beslut och 13 förslag till förordningar. Kommissionen föreslog i sitt utkast om en prospektförordning (KOM(2015) 583) att ett direktiv skulle ersättas med en förordning. När formen förordning väljs framför formen direktiv minskar handlingsutrymmet för de nationella parlamenten att vid genomförandet anpassa EU-lagstiftningen till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskilt medlemsland.
Finansutskottet framhåller att i samtliga subsidiaritetsprövningar där det finns anledning till det gör utskottet ett proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet betonar vikten av att kommissionen fullödigt motiverar sina förslag med utgångspunkt i subsidiaritetsprincipen. Detta gäller både hela förslag och mer specifikt för de delar av ett förslag som kan vara särskilt problematiska när det gäller subsidiaritetsprincipen.
När det gäller övriga aspekter tog finansutskottet redan i förra årets yttrande upp delegerade akter och genomförandeakter. Utskottet ansåg att det kan vara av värde att konstitutionsutskottet i kommande uppföljningar tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter har haft vid subsidiaritetsprövningen. Finansutskottet skulle välkomna en redogörelse för konstitutionsutskottets syn på frågan hur utskotten bör se på utkast till lagstiftningsakter där möjligheten till delegerade akter och genomförandeakter föreslås. En fråga är i vilken utsträckning sådana delar i ett förslag till rättsakt bör problematiseras vid subsidiaritetsprövningarna.
Finansutskottet anför slutligen att utlåtande 2017/18:FiU7 om regler för tillsyn över centrala motparter i EU och i tredjeland behandlades av utskottet och riksdagen hösten 2017. Finansutskottet gjorde i utlåtandet iakttagelsen att kommissionen under pågående subsidiaritetsprövning lämnade ett förslag som ändrade det prövade förslaget. Det nya förslaget påverkade inte finansutskottets prövning av det liggande förslaget, men finansutskottet framhåller vikten av att EU:s institutioner respekterar tidsgränsen för subsidiaritetsprövningen och inte föregriper utfallet av den.
Databasen IPEX används av finansutskottets kansli men tillför sällan någon relevant information vid subsidiaritetsprövningarna. Kontakterna med riksdagens representant vid EU:s institutioner, som främst sker på tjänstemannanivå, fungerar väl.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottets beredningsområde har direkt anknytning till EU:s regelverk. Antalet prövningar har under åren vanligtvis varit lågt. Under 2014 fanns en viss ökning som gällde utkast om åtgärder till förmån för de yttersta rand-områdena inom EU. Dessa utkast medförde inte några utlåtanden. Under 2016 ökade antalet ärenden i utskottet. Av åtta ärenden utmynnade sex i motiverade yttranden. Ökningen kan ses som en följd av OECD:s arbete med det s.k. BEPS-programmet.
Vid en bedömning av de förslag som utskottet subsidiaritetsprövade under 2016 har några lett till EU-lagstiftning, vilket därmed har minskat utrymmet för nationella åtgärder inom dessa politikområden. Värt att notera är att det på skatteområdet krävs enighet bland medlemsstaterna, vilket kan medföra justeringar och fördröjningar av förslagen innan dessa blir EU-lagstiftning. Medlemsstaterna har således möjlighet att bättre värna sin suveränitet på detta område än inom andra politikområden.
Skatteutskottet har flera synpunkter på de subsidiaritetsprövningar som utskottet hanterade under 2016. Vid ett flertal tillfällen brast efterlevnaden av gällande regelverk från kommissionens sida. De brister som utskottet uppmärksammade berör bl.a. bristande respekt för att låta förslaget vila under de nationella parlamentens tidsfrist för subsidiaritetsprövningar, bristande underlag till förslagen som gör att det är svårt att bedöma konsekvenserna av ett förslag och i vissa fall avsaknad av en konsekvensanalys, vilket medför svårigheter att göra en korrekt subsidiaritetsprövning. Utskottet vill mycket starkt understryka vikten av att tidsramarna för subsidiaritetsprövningen av ett förslag respekteras vad gäller kommissionens fortsatta behandling av förslaget inom EU. Enligt Lissabonprotokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen ska ett lagförslag vila under den åttaveckorsfrist som de nationella parlamenten har på sig att pröva subsidiaritetsfrågan och får först därefter tas upp för vidare behandling. Utskottet anser att formerna för nationell parlamentarisk prövning borde respekteras bättre. Det förekommer att förhandlingar inom EU om förslagen till rättsakter påbörjas redan innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen av förslagen har löpt ut. Utskottet vill betona att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan förlora i värde om prövningen inte kan genomföras innan rådet tagit ställning. Bakgrunden till denna kommentar är två subsidiaritetsprövningar som gjordes av skatteutskottet under 2016 (utl. 2015/16:SkU27 och utl. 2016/17:SkU19).
Utskottet konstaterar vidare att kommissionen i flera fall har underlåtit att genomföra en konsekvensanalys av det förslag som ska subsidiaritetsprövas. Mot bakgrund av att frågorna på direktbeskattningens område i princip är förbehållna medlemsstaternas nationella kompetens ställs det höga krav på att unionens lagstiftningsförslag är utformade på ett sådant sätt att medlemsstaterna kan avgöra om målet för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås av unionen. Bakgrunden till denna kommentar är subsidiaritetsprövningarna som gjordes av skatteutskottet under 2016 (utl. 2015/16:SkU27, utl. 2015/16:SkU28 och utl. 2016/17:SkU19).
Utskottet har också i flera utlåtanden uttalat att det finns brister i kommissionens underlag till förslagen utöver avsaknaden av konsekvensanalyser (utl. 2016/17:SkU17, utl. 2016/17:SkU18 och utl. 2016/17:SkU19). Brister i underlaget medför betydande svårigheter för utskottet att på ett korrekt sätt göra en bedömning i subsidiaritetsfrågan.
I samtliga subsidiaritetsprövningar där det finns grund för det gör utskottet en proportionalitetsprövning. Kommissionen lämnade motiveringar i fråga om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i de ärenden som utskottet prövade under den aktuella tidsperioden.
Informationen i IPEX användes vid något tillfälle, men den är i regel varken fullständig eller särskilt relevant när utskottet behandlar subsidiaritetsärenden. Utskottet håller en löpande kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner och anser att denna möjlighet att skaffa information är mycket värdefull.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet framhåller i sitt yttrande att utskottet gjorde en proportionalitetsbedömning inom ramen för subsidiaritetsprövningen av kommissionens förslag till ändring av direktivet om kontroll och förvärv av vapen (KOM(2017) 750). Enligt utskottet gick flera av de föreslagna åtgärderna utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det eftersträvande målet med dem. Dessa mål kunde enligt utskottet uppnås lika bra om medlemsstaterna ges större utrymme att inom direktivets ram själva bestämma de närmare åtgärder som ska vidtas. Utskottet föreslog mot denna bakgrund att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande, vilket riksdagen biföll.
Utskottets uppfattning är att kommissionens motiveringar i några fall varit alltför kortfattade. När det gäller direktivet om vapenkontroll ansåg utskottet att kommissionens motivering i subsidiaritetsfrågan borde ha varit mer utförlig och innehållit ett tydligare resonemang om hur kommissionen kommer fram till att de olika föreslagna åtgärderna är förenliga med subsidiaritetsprincipen.
I yttrandet redogör utskottet för vilka av de förslag som utskottet prövat som innebär att kompetens överförs till EU. Utskottet anför vidare att förslagen om gränskontroller är en del av kampen mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism och att ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna och utbyte av information är en nödvändig hörnsten i ett väl fungerande gemensamt område för rättvisa och säkerhet. Det samarbete som finns på det straffrättsliga området sedan Lissabonfördraget trädde i kraft innebär att delar av den nationella kompetensen förs över till EU. Detta medför att lagstiftningen på EU-nivå stärks och att utrymmet för nationell lagstiftning minskar i motsvarande utsträckning. Utskottet anser att den överföring av kompetens som förslagen om straffrättsligt samarbete och gränskontroller medför syftar till att nå ett effektivt samarbete och därmed får anses nödvändig.
Enligt utskottet är det dock viktigt att i synnerhet straff- och processrättslig lagstiftning på EU-nivå endast ska initieras om det står klart att en sådan lagstiftning bidrar med ett betydande mervärde. Utskottet anser också att det är viktigt att subsidiaritetsfrågan ges särskild uppmärksamhet när det handlar om förslag till lagstiftning inom det straff- och processrättsliga området. Rättsliga frågor, och i synnerhet straffrättsliga frågor, återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlemsländerna. Dessa frågor utgör en central del av varje stats funktion och legitimitet och är därför av särskild betydelse för medlemsstaterna.
Sammanfattningsvis har ett omfattande lagstiftningsarbete bedrivits på flera områden, vilket också har lett till en betydande kompetensöverföring till EU och motsvarande inskränkning av den nationella kompetensen. Utskottets uppfattning är att subsidiaritetsprövningarna fungerar väl, men utskottet vill även framhålla att det är av största betydelse att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna beaktas och att kommissionen i sitt fortsatta lagstiftningsarbete tar hänsyn till medlemsstaternas synpunkter i dessa avseenden. Som också tidigare påpekats, senast i yttrande 2015/16:JuU4y, är det viktigt att uppmärksamma den samlade effekten som olika förslag kan ha tillsammans, vilken kan vara svår att överblicka vid enskilda förslag.
Justitieutskottets kansli använder sig regelmässigt av IPEX, men anser att informationen ofta läggs ut för sent för att den ska kunna användas vid subsidiaritetsprövningen. Kansliets uppfattning är att man genom kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner har fått en bra översikt över de andra parlamentens uppfattningar vad gäller de aktuella förslagens överensstämmelser med subsidiaritetsprincipen.
Civilutskottets yttrande
När det gäller utfallet på olika politikområden är det, enligt civilutskottet, svårt att dra några säkra slutsatser. Utskottet noterar dock att etableringsrätt inte är det mest förekommande politikområdet vad gäller de lagstiftningsakter som utskottet har prövat sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, men att tre lagstiftningsakter inom detta politikområde har blivit föremål för två utlåtanden.
När det gäller utrymmet för nationella åtgärder till följd av förslag från EU hänvisar utskottet till ett tidigare yttrande till konstitutionsutskottet (2013/14:CU2y). Utskottet anförde att det av de två utlåtanden som lämnades under 2012 framgår att utskottet ansåg att utrymmet för nationella åtgärder skulle minska om lagstiftningsakterna genomfördes. Det gällde utlåtande 2011/12:CU21 där två utkast till lagstiftningsakter behandlades, nämligen förslaget till direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och förslaget till förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse. Vidare gällde det utlåtande 2012/13:CU14 om kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder. I utlåtandet över kommissionens förslag om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (utl. 2015/16:CU25) uttalade utskottet att förslaget innebar en överföring av kompetens från medlemsstaterna till EU-nivå som samtidigt medförde en begränsning av medlemsstaternas handlingsutrymme på området. I utlåtandet över kommissionens förslag till ny förordning om konsumentskyddssamarbete (utl. 2015/16:CU26) ansåg utskottet att den föreslagna regleringen var mycket detaljerad och långtgående och att det inte fanns behov av en så långtgående reglering av nationella myndigheters befogenheter, utan att det i större utsträckning borde överlämnas till medlemsstaterna att på nationell nivå bestämma om sådana befogenheter.
Utskottet har tidigare framfört att det är svårt att uttala sig om hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till subsidiaritetsprincipen, framför allt på grund av att lagstiftningsakterna ännu inte hade lett till lagstiftning. Förslaget till direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut m.m. och förslaget till förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse antogs i april 2014. När det gäller övriga lagstiftningsakter som har bedömts strida mot subsidiaritetsprincipen och som blivit föremål för utlåtanden pågår EU-förhandlingarna fortfarande. Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att det finns ett begränsat underlag och att det alltjämt är svårt att uttala sig om den sammantagna utvecklingen. Civilutskottet anser att det är viktigt att utskotten följer upp färdigförhandlade lagstiftningsakter för att bedöma om de framförda subsidiaritetsinvändningarna kvarstår.
Utskottet har i fråga om två av utkasten som prövades under 2016 och som ledde till att utlåtanden lämnades gjort en proportionalitetsbedömning inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet konstaterar att diskussioner om proportionalitet ofta förekommer vid subsidiaritetsprövningar och att proportionaliteten utgör en integrerad del av subsidiaritetsprövningen. Kommissionen har lämnat motiveringar när det gäller subsidiaritetsprincipen i samtliga sju lagstiftningsakter som civilutskottet har granskat.
Civilutskottets kansli har av kammarkansliet uppmärksammats på tre lagförslag till ändringar i lagstiftningsakter där befogenheten är delad mellan EU och medlemsstaterna, men där kommissionen anser att den ändring som föreslås till sin natur utgör en exklusiv befogenhet. Någon inbjudan från kommissionen att inleda en subsidiaritetsprövning har inte inkommit i dessa ärenden. Frågan har aktualiserats i två fall under 2016 (KOM(2016) 317 och KOM(2016) 366) och i ett fall under 2017 (KOM(2017) 422). I samtliga tre fall har det handlat om ändringar i de förteckningar över nationella insolvensförfaranden, likvidationsförfaranden och förvaltare som finns i bilagor till förordningen om insolvensförfaranden. Som förordningen är utformad kan ändringar i förteckningen endast göras inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Förordningens politikområde är civilrättsligt samarbete, vilket är ett område där EU inte har exklusiv befogenhet. Förordningsförändringarna omfattas följaktligen av kravet på subsidiaritetsprövning.
Utskottet kan konstatera att någon subsidiaritetsprövning inte varit påkallad i de enskilda fallen, eftersom utfallet kan anses vara avgjort på förhand. Utskottet noterar att de aktuella förslagen till ändringar ger upphov till frågor om kommissionens befogenhet att avgöra om en ändring är exklusiv till sin natur och således inte behöver underställas subsidiaritetsprövning av de nationella parlamenten. Utskottet kan dock konstatera att den rutin som tillämpats inom Riksdagsförvaltningen ger riksdagen en möjlighet att genomföra en subsidiaritetsprövning om utskottet skulle anse att det finns skäl för det. Det innebär att en subsidiaritetsprövning kan komma att övervägas trots att den förslagsställande institutionen inte inbjuder till detta.
Civilutskottets kansli har använt sig av riksdagens representant för att t.ex. undersöka hur andra länder ställt sig till kommissionens förslag, och kansliet har alltid fått den information som efterfrågats. Utskottet har tidigare påtalat att det finns ett behov av att följa upp hur IPEX kan förbättras för att vara ett bättre stöd för de nationella parlamenten (2013/14:CU2y). Utskottet välkomnar därför att det på talmanskonferensen i Bratislava i april 2017 antogs en digital strategi för IPEX och dess genomförande. Syftet med strategin är att bidra till att utveckla och förbättra webbplatsen. Sverige har sedan våren 2017 en tjänsteman i IPEX styrelse och har tagit initiativ till en användarkonferens som Sverige kommer att stå värd för i mars 2018.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet kan konstatera att antalet subsidiaritetsprövningar (11) under 2016 är det högsta för utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Under 2015 behandlade utskottet tre lagstiftningsförslag. Att utskottet har prövat fler lagstiftningsförslag än föregående år kan förklaras av flyktingsituationen i Europa som under hösten 2015 ledde till att kommissionen presenterade meddelandet om en migrationsagenda för EU och meddelandet om en reform av det gemensamma Europeiska asylsystemet och ökade möjligheter för laglig inresa till Europa (KOM(2015) 240 och KOM(2016) 197).
Utskottet kan konstatera att politikområdena gränskontroll, asyl och invandring har en stark gränsöverskridande karaktär och att det därför är nödvändigt att ha ett effektivt samarbete på europeisk nivå och fann inte skäl att lämna något motiverat yttrande under året. Utskottet noterar vidare att kommissionens förslag om det s.k. blåkortsdirektivet presenteras som ett led i EU:s insatser för att utveckla en ny politik för laglig migration. Utskottet, som kan konstatera att förslaget medför en viss begränsning av medlemsstaternas möjligheter att utforma en egen politik på området, delar dock kommissionens bedömning att ett direktiv med ökad grad av harmonisering är rätt instrument för att förbättra EU:s förmåga att locka till sig och behålla högkvalificerad kompetens.
Sju av förslagen ingick i förslag till ett reformerat gemensamt asylsystem inom EU (CEAS) och hade det övergripande syftet att uppnå en effektiv, rättvis och human asylpolitik. I två av de förslag som lagts fram inom reformen föreslås att två direktiv ersätts av förordningar. Utskottet konstaterar att övergången till förordningar innebär att bestämmelserna blir direktverkande och att utrymmet för nationella åtgärder således minskar. Utskottet konstaterar emellertid att Lissabonfördraget gav nya befogenheter åt europeiska institutioner att bl.a. upprätta ett gemensamt europeiskt asylsystem. Utskottet kan således inte se att de enskilda förslagen inneburit en minskning av utrymmet för nationella åtgärder utöver den befogenhetsfördelning som slagits fast genom Lissabonfördraget. Utskottet understryker samtidigt svårigheten i att bedöma den samlade effekt som olika förslag kan ha tillsammans och som kan vara svår att överblicka vid en prövning av enskilda förslag. Detsamma gäller bedömningen av hur det samlade utfallet på politikområdet förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen.
Utskottet har inte explicit gjort någon bedömning av proportionaliteten i samband med prövningen av utkast till lagstiftningsakter. När det gäller frågan om kommissionens motiveringar konstaterar utskottet att kommissionen i samtliga fall redogjorde för sin syn på förslagens förenlighet med subsidiaritetsprincipen.
En kontroll har gjorts i IPEX under 2016 av om andra länder har inlett en subsidiaritetsprövning eller lämnat ett motiverat yttrande. I utskottets prövningar under 2016 har emellertid inte någon information från IPEX eller från andra nationella parlament ingått. Riksdagens representant vid EU:s institutioner kontaktades inte i de aktuella subsidiaritetsprövningarna, men utskottets kansli har löpande kontakt med och får information från riksdagens representant vid EU:s institutioner vad gäller subsidiaritetsprövningar.
Utbildningsutskottets yttrande
Inledningsvis framhåller utbildningsutskottet att EU-samarbete inom utskottets beredningsområde till stor del bedrivs på andra sätt än genom lagstiftning. Inom politikområdet utbildning har EU endast befogenhet att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder. Inom politikområdet forskning och teknisk utveckling samt rymden har EU s.k. delad befogenhet, dvs. befogenhet att vidta åtgärder under förutsättning att det inte hindrar medlemsstaterna från att utöva sina befogenheter.
Utskottet har fram t.o.m. december 2016 totalt prövat 17 utkast till lagstiftningsakter. Mot bakgrund av utskottets relativt begränsade erfarenhet av subsidiaritetsärenden och av att dessa få ärenden är fördelade på ett relativt stort antal politikområden kan utskottet inte dra några mer övergripande slutsatser när det gäller utrymmet för nationella åtgärder till följd av EU-förslag och hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen.
Utskottet har tidigare efterfrågat mer utvecklade motiveringar från kommissionen till varför förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen och kan nu skönja en positiv utveckling. Utbildningsutskottet har inte behandlat något utkast där kommissionens motivering i subsidiaritetsfrågan saknats.
Vid de tre subsidiaritetsprövningar som utskottet gjorde under 2016 hämtade utskottet information om andra parlaments behandling av utkasten från webbplatsen IPEX, men fann informationen vara av liten eller ingen relevans för behandlingen av utkasten. Utskottet har därmed intrycket av att den information som finns tillgänglig via webbsidan är begränsad. Utskottet kontaktar riksdagens representant vid EU:s institutioner när detta bedöms relevant. Utbildningsutskottets allmänna uppfattning är att behandlingen av subsidiaritetsärenden har fungerat väl.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet välkomnar att konstitutionsutskottets uppföljning gör det möjligt för riksdagen att försäkra sig om att subsidiaritetsprincipen tillämpas på ett korrekt sätt och att besluten fattas på rätt nivå.
Trafikutskottet prövade näst flest förslag (15) under den aktuella perioden. I sammanhanget kan konstateras att utskottets beredningsområde präglas av internationellt samarbete. För att lösa gränsöverskridande problem inom beredningsområdet bedöms åtgärder på unionsnivå många gånger vara nödvändiga, vilket resulterar i ett förhållandevis stort antal subsidiaritetspröv-ningar. De senaste årens variation i fråga om antalet prövade förslag bör enligt utskottet ses i ljuset av valet till Europaparlamentet 2014 och det efterföljande arbetet med att tillsätta en ny EU-kommission, vilket rimligtvis påverkat antalet utkast till lagstiftningsakter som kommissionen antagit. Utskottet noterar att kommissionens arbete med bättre lagstiftning har resulterat i att kommissionen har en tydligare prioriteringslista och avsiktligt presenterar färre nya initiativ. Inom ramen för agendan om bättre lagstiftning har kommissionen även gjort ansträngningar för att förenkla den befintliga lagstiftningen och se till att den är mer ändamålsenlig, vilket kan förklara ökningen av antalet antagna utkast till lagstiftningsakter inom trafikutskottets beredningsområde under 2016.
Eftersom utskottets beredningsområde är internationellt präglat med många gränsöverskridande frågor har viktiga delar av regelverken inom t.ex. luftfart och sjöfart sedan lång tid tillbaka fastställts i olika internationella forum. EU har därför getts betydande beslutskapacitet inom transportområdet, men även inom telekomområdet. Utskottet har tidigare framfört att beredningsområdets gränsöverskridande karaktär gör att det många gånger är lämpligt att fatta beslut på unionsnivå men att det likväl inte alltid behöver vara så. Utskottet har i sammanhanget också betonat att beslut i möjligaste mån bör fattas så nära medborgarna och företagen som möjligt.
En genomgång visar att samtliga utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2016 har rört frågor där det redan finns lagstiftning på unionsnivå. Det har t.ex. varit fråga om upphävande, ändringar och omarbetning av lagstiftning. Utskottet konstaterar att utrymmet för nationella åtgärder därmed till viss del redan borde vara begränsat. Vidare borde utrymmet för nationella åtgärder rimligtvis minska i högre utsträckning när kommissionen antar nya initiativ än när den antar förenklingsinitiativ. I sammanhanget vill utskottet nämna kommissionens Refitprogram som innebär att kommissionen gör en översyn och identifierar belastningar, inkonsekvenser, brister och ineffektiva åtgärder i rådande lagstiftning. Sådana förslag borde ha en begränsad påverkan på utrymmet för nationella åtgärder, eventuellt t.o.m. öka handlingsutrymmet genom att minska den administrativa bördan. Utskottet konstaterar dock att även förenklingsinitiativ kan innebära omfattande ändringar och minskat nationellt handlingsutrymme. Nio av de utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2016 var utkast till förordningar, fem var utkast till direktiv och ett var utkast till beslut. En viss övervikt för utkast till förordningar kan alltså konstateras, vilka per definition är direkt tillämpliga i nationell lagstiftning och därigenom verkar mer inskränkande på medlemsstaternas utrymme för nationella åtgärder än direktiv.
I nio utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2016 föreslogs att kommissionen skulle ges befogenhet att anta delegerade akter. Delegerade akter har en lagstiftningsfunktion, vilket innebär att de per definition minskar utrymmet för nationella åtgärder. Utskottet anser att det i nuläget är relativt svårt att få en överblick över de delegerade akter som antagits inom utskottets beredningsområde. Utskottet ser därmed positivt på att EU-institutionerna har åtagit sig att upprätta ett register över delegerade akter.
Även om det nationella handlingsutrymmet oundvikligen minskar till följd av att gemensamma EU-bestämmelser införs har utskottet under den aktuella perioden men även sett över tid gjort bedömningen att merparten av kommissionens utkast till lagstiftningsakter har varit förenliga med subsidiaritetsprincipen. Vidare har utskottet i olika sammanhang välkomnat och efterfrågat EU-åtgärder, t.ex. i fråga om Vitboken om EU:s framtid.
Utskottet har gjort en proportionalitetsbedömning inom ramen för subsidiaritetsprövningen vid praktiskt taget varje prövning under den aktuella perioden, i varje fall när det funnits anledning. I sammanhanget kan återigen nämnas att alla utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2016 har rört frågor där det redan finns befintlig lagstiftning på unionsnivå. Att mer fokus läggs på proportionalitetsbedömningen allteftersom lagstiftningen på unionsnivå faller på plats borde vara en rimlig utveckling. Utskottet konstaterar dock att regeringen inte inkluderar någon proportionalitetsbedömning i de promemorior som tas fram som svar på utskottets begäran om regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, något som försvårar för utskottets prövning i dessa fall.
En översiktlig genomgång av utskottets prövade utkast till lagstiftningsakter visar att kommissionens motiveringar avseende subsidiaritetsprincipen skiljer sig åt till omfattning och innehåll. Exempelvis framför kommissionen i utkastet till förordning om ändring av förordning om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå (KOM(2015) 667) endast följande knapphändiga subsidiaritetsmotivering: ”Förslaget behandlar stöd till nationella myndigheter som utför kustbevakningstjänster på nationell nivå och unionsnivå samt, i förekommande fall, på internationell nivå”. Utskottet vill även framhålla att kommissionen återkommande anger att medlemsstaterna inte kan lösa ett visst problem på egen hand men inte alltid utvecklar varför det är så. I stället förlitar sig kommissionen ibland på ett cirkelresonemang om att medlemsstaterna inte kan genomföra en åtgärd eftersom de inte har gjort det ännu, vilket inte lever upp till kommissionens nämnda ambition om att varje förslag ska åtföljas av en förbättrad subsidiaritetsmotivering. Vidare vill utskottet framhålla att kommissionen i enstaka fall hänvisar till att tillhörande arbetsdokument innehåller mer utförliga motiveringar; kommissionen är alltså inte helt konsekvent i fråga om var den väljer att redovisa sin motivering. Utskottet framhåller även vikten av att kommissionen underbygger sina motiveringar med konsekvensanalyser som omfattar såväl de långsiktiga effekterna som omfattningen av den föreslagna åtgärden.
Utskottet framhåller även att tidsfristen för subsidiaritetsprövningarna upplevs som knapp. Enligt utskottet försvårar de korta ledtiderna möjligheterna till en god parlamentarisk förankring. I sammanhanget kan nämnas att de förslag som utskottet prövar ofta är tekniska till sin natur och i vissa fall relativt svårtillgängliga. Utskottet uppmärksammar även att tidsfristen för en subsidiaritetsprövning börjar löpa först när alla språkversioner finns tillgängliga, men att kommissionen allt som oftast inte presenterar någon plan för översättningsarbetet, trots att det är av stor vikt för de nationella parlamentens planering. Utskottet noterar även att perioden den 1–31 augusti inte innefattas i tidsfristen för subsidiaritetsprövningar och att någon motsvarande förlängning av tidsfristen inte äger rum i samband med det juluppehåll som de flesta nationella parlament har.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet har prövat flest utkast till lagstiftningsakter av alla utskott (125), vilket utgör 20 procent av alla utkast som prövats av riksdagen under denna period. Under 2016 prövade utskottet nio utkast. I samtliga fall ansåg utskottet att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen. Under 2015 prövade utskottet fem utkast till lagstiftningsakter. Inget av utkasten ledde till något utlåtande eller motiverat yttrande från utskottet.
Utskottet noterar att riksdagen håller på att se över arbetsformerna för EU-arbetet, däribland subsidiaritetsprövningen. Utskottet delar konstitutions-utskottets uppfattning att det är angeläget att belysa om riksdagens arbete med EU-frågor bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och om formerna för arbetet är ändamålsenliga och ger bästa möjliga förutsättningar för riksdagen att fullgöra sina uppgifter (bet. 2015/16:KU16). I detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av att kunna ta del av utkast till lagstiftningsakter på ett tidigt stadium för att kunna utföra en subsidiaritetsprövning och eventuellt yttra sig innan förhandlingarna inom EU påbörjas.
När det gäller kommissionens motiveringar av subsidiaritetsprincipen i utkast till lagstiftningsakter har utskottet tidigare anfört följande (yttr. 2014/15:MJU1y):
Utskottet har i tidigare uppföljningar och senast vid uppföljningen hösten 2013 kommenterat kommissionens brist på motiveringar om förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Av de 21 subsidiaritetsärenden som utskottet prövade under 2013 saknades motivering i nio av kommissionens förslag. Utskottet anser att det är av yttersta vikt att kommissionen motiverar sina förslag utförligt med ett tydligt resonemang om hur den kommer fram till att den föreslagna förordningen är förenlig med subsidiaritetsprincipen.
Av de utkast till lagstiftningsakter som utskottet prövade under 2016 saknades i ett fall motivering från kommissionen när det gäller subsidiaritetsprincipen. Under 2015 saknades det motivering i två fall. Utskottet vill återigen poängtera vikten av att kommissionen motiverar alla sina förslag när det gäller subsidiaritetsprincipen.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen prövar samtliga förslag som översänds till riksdagen enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. den 31 december 2016 har riksdagen prövat totalt 623 förslag och lämnat totalt 59 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Detta innebär att riksdagen har haft invändningar mot 9 procent av alla förslag.
Under 2016 översände kommissionen 100 förslag, vilket var en markant ökning jämfört med 2015 då 21 förslag översändes. Riksdagen lämnade totalt 13 motiverade yttranden under 2016 (jämfört med 1 motiverat yttrande under 2015), varav 12 med anledning av förslag från kommissionen. Därutöver prövade riksdagen ett förslag från Europaparlamentet som överlämnades till riksdagen, men där det saknades en underrättelse om att förslaget översändes för subsidiaritetsprövning. Riksdagen lämnade på förslag av konstitutionsutskottet ett motiverat yttrande med anledning av förslaget från Europaparlamentet.
Sammantaget sedan Lissabonfördraget trädde i kraft grundade sig en majoritet av alla förslag som översändes för subsidiaritetsprövning på artikel 114 EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Förslagen återfinns inom de flesta av utskottens beredningsområden. Därefter följer förslag som rör jordbruk och fiskeri, transportpolitik och miljöpolitik. Inom området för frihet, säkerhet och rättvisa dominerar förslag som rör gränskontroll och straffrättsligt samarbete (bilaga 11).
Utskottet har inom ramen för sin uppföljning erhållit yttranden från totalt åtta utskott. Dessa innehåller värdefulla synpunkter för uppföljningen och är av avgörande betydelse för att uppföljningen ska kunna vara heltäckande.
Nästan hälften av de motiverade yttrandena från riksdagen under 2016 lämnades på förslag av skatteutskottet. Skatteutskottet prövade åtta förslag och lämnade sex motiverade yttranden. Förslagen rörde i huvudsak tillnärmning av lagstiftning grundad på artikel 115 i EUF-fördraget samt i några fall även området skatter och avgifter. Antalet ärenden i utskottet ökade under 2016, och ökningen kan enligt skatteutskottet ses som en följd av arbetet i OECD med det s.k. BEPS-programmet. Skatteutskottet framför en rad kritiska synpunkter i fråga om de subsidiaritetsprövningar som utskottet genomfört under 2016. Utskottet anser bl.a. att det funnits brister i fråga om underlagen till förslagen och att konsekvensanalyser saknades i vissa fall.
Finansutskottet, som prövade flest förslag under 2016 och lämnade ett förslag till motiverat yttrande, konstaterar att det pågått ett omfattande lagstiftningsarbete inom EU på finansmarknadsområdet, vilket inneburit att utrymmet för svensk lagstiftning minskat på området. Trafikutskottet, som prövade näst flest förslag och lämnade två förslag till motiverade yttranden under året, konstaterar att utskottets beredningsområde präglas av internationellt samarbete och att åtgärder på unionsnivå ofta bedöms vara nödvändiga för att lösa gränsöverskridande problem inom utskottets beredningsområde. Samtliga förslag som utskottet prövade under året rörde frågor där det redan fanns lagstiftning på EU-nivå, vilket innebar att utrymmet för nationella åtgärder därmed redan till viss del var begränsat. Socialförsäkringsutskottet konstaterar att antalet subsidiaritetsprövningar är det högsta för utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Utskottet konstaterar att politikområdena gränskontroll, asyl och invandring har en starkt gränsöverskridande karaktär och att det därför är nödvändigt att ha ett effektivt samarbete på EU-nivå. Socialförsäkringsutskottet har inte lämnat några förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.
Justitieutskottet, som lämnade ett förslag till motiverat yttrande under 2016, framhåller att förslagen om gränskontroller är en del av kampen mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism och att ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna är nödvändigt i ett väl fungerande gemensamt område för frihet och säkerhet. Enligt utskottets mening är det dock viktigt att subsidiaritetsfrågan ges särskild uppmärksamhet när det handlar om förslag till lagstiftning inom det straff- och processrättsliga området. Rättsliga frågor, och i synnerhet straffrättsliga frågor, återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlemsländerna och utgör en central del av varje stats funktion och legitimitet och är därför av särskild betydelse för medlemsstaterna. På förslag av civilutskottet lämnade riksdagen två motiverade yttranden varav ett gällde etableringsrätt och ett artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.
Flera av utskotten påpekar att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för direktiv, vilket i sig innebär att handlingsutrymmet för att anpassa EU-lagstiftningen till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskilt medlemsland minskar.
Konstitutionsutskottet noterar att flera utskott framhåller att det förekommer att förhandlingarna inom EU om förslagen till rättsakter inleds redan innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen av förslagen har löpt ut. Finansutskottet framhåller vidare att kommissionen i ett fall under 2017 under pågående subsidiaritetsprövning lämnade ett förslag som ändrade det förslag som var under prövning. Konstitutionsutskottet får mot denna bakgrund framhålla vikten av att EU:s institutioner respekterar tidsgränsen för subsidiaritetsprövningen och att de inte föregriper utfallet av subsidiaritetsprövningen. De nationella parlamentens roll att kontrollera subsidiariteten riskerar annars att förlora i betydelse.
Trots det stora antalet prövade förslag har endast tre lett till ett gult kort sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, vilket utgör knappt 0,5 procent av förslagen. Det första förslaget som ledde till ett gult kort var förslaget om den s.k. Monti II-förordningen som prövades av arbetsmarknadsutskottet under 2012. Detta förslag grundade sig på flexibilitetsklausulen (se bet. 2013/14:KU5). Det andra förslaget var förslaget till ny Europeisk åklagarmyndighet och prövades av justitieutskottet under 2013. Det förslaget rörde straffrättsligt samarbete (se bet. 2014/15:KU5). Under 2016 utfärdades ett gult kort i fråga om förslaget till det s.k. utstationeringsdirektivet (KOM(2016) 128). Förslaget rörde etableringsrätt och fri rörlighet och prövades av arbetsmarknadsutskottet. Något motiverat yttrande om förslaget lämnades dock inte av riksdagen.
Konstitutionsutskottet har flera gånger tidigare betonat värdet av kontakter och informationsutbyte mellan nationella parlament inom EU. Utskottet anser fortfarande att det krävs ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten för att säkra det effektiva utövandet av övervakningen av subsidiaritetsprincipen. I detta sammanhang vill utskottet återigen framhålla att riksdagens representant vid EU:s institutioner är en möjlig väg till informationsutbyte med andra nationella parlament. Flera av utskotten framhåller att de har goda erfarenheter av den möjlighet till informationsutbyte som riksdagens representant vid EU:s institutioner kan erbjuda.
Konstitutionsutskottet har även tidigare framfört att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information läggs in i IPEX och att den läggs in på ett språk som är tillgängligt för andra parlament. Det är därför glädjande, som civilutskottet noterade, att en digital strategi för IPEX antogs under 2017. Syftet är att bidra till att utveckla och förbättra webbplatsen. Tidsfristen börjar dock löpa samtidigt för alla nationella parlament, och därför är det inte säkert att någon information finns att tillgå under beredningen av ett subsidiaritetsärende.
När det gäller kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritetsprincipen kan en positiv utveckling skönjas. Endast ett mindre antal av förslagen som prövades under 2016 saknade helt motiveringar. Samtidigt varierar motiveringarna till såväl innehåll som omfattning. Konstitutionsutskottet, som vidhåller uppfattningen att uteblivna eller alltför kortfattade motiveringar försvårar för parlamenten att fullgöra sin fördragsenliga skyldighet att se till att subsidiaritetsprincipen följs, avser att bevaka frågan även i fortsättningen.
Konstitutionsutskottet har tidigare uttalat att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen (bet. 2010/11:KU18). Konstitutionsutskottet konstaterar att det av utskottens yttranden framgår att det är tämligen vanligt förekommande att en proportionalitetsbedömning görs inom ramen för subsidiaritetsprövningen.
Finansutskottet har uttryckt önskemål om en redogörelse för konstitutionsutskottets syn på frågan om hur utskotten bör se på förslag där möjligheten till delegerade akter och genomförandeakter föreslås och i vilken utsträckning sådana delar av ett förslag bör problematiseras vid subsidiaritetsprövningarna. Utskottet vill inte föregripa resultatet av den pågående EU-kommittén och begränsar sig nu till att erinra om vad det tidigare uttalat om att subsidiaritetsprövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – en åtgärd ska vidtas, inte huruvida åtgärden ska vidtas eller inte (bet. 2009/10:KU2).
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD) anför:
Vår principiella inställning till subsidiaritetsprincipen är att det förvisso är positivt att lagstiftning ska företas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå, men att systemet är konstruerat för att i det närmaste omöjliggöra verkningsfulla invändningar mot översända förslag. Vi vänder oss också principiellt mot att EU tillåts att successivt inteckna det nationella lagstiftningsutrymmet för varje rättsakt som träder i kraft.
Civilutskottet noterar att kommissionen flera gånger anser sig ha haft exklusiv befogenhet på områden med delad kompetens, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt och vi menar att detta ställer höga krav på utskottens prövning av utkast till lagstiftningsakter. Vi beklagar också att kommissionen inte heller företog några förändringar i sitt förslag med anledning av det gula kort som trots allt ändå utfärdades under året.
Flera utskott påpekar också att kommissionen allt oftare lägger fram förslag till förordningar i stället för direktiv, vilket i sig innebär att handlingsutrymmet för att anpassa EU-lagstiftningen till de skiftande konstitutionella förutsättningarna i varje enskilt medlemsland minskar. Detta menar Sverigedemokraterna är bekymmersamt och regeringen bör verka för att institutionerna inte överanvänder sin möjlighet att använda förordningar.
Med detta sagt kan i det aktuella ärendet konstateras att riksdagen lämnade totalt 13 motiverade yttranden under 2016 (jämfört med 1 motiverat yttrande under 2015), varav 12 med anledning av förslag från kommissionen. Därutöver prövade riksdagen ett förslag från Europaparlamentet som överlämnades till riksdagen, men där det saknades en underrättelse om att förslaget översändes för subsidiaritetsprövning.
Sverigedemokraterna finner det anmärkningsvärt att det funnits invändningar mot proportionalitetsprincipen i nio av dessa förslag och anser att detta med styrka talar för att proportionalitetsprövningen bör inta en betydligt mer framskjutande roll när subsidiaritetsprövningar genomförs i framtiden. Den proportionalitetsbedömning som utskottet tidigare har konstaterat kan göras inom ramen för subsidiaritetsprövningen innebär att föreslagna åtgärder inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Vi konstaterar att det är vanligt förekommande att av kommissionen förslagna åtgärder går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen.
Utöver vad utskottet redan anfört om vikten av att EU:s institutioner respekterar tidsgränserna för de nationella parlamentens prövningar och inte inleder förhandlingar om och förändringar av översända förslag innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningarna löpt ut, samt att samordningen mellan nationella parlament kan förbättras, inte minst med avseende på IPEX, noterar vi också finansutskottets farhågor rörande den allt mer omfattande användningen av genomförandeakter och delegerade akter.
Vidare har framkommit att skatteutskottet framfört en rad kritiska synpunkter i fråga om de subsidiaritetsprövningar som utskottet genomfört under 2016. Utskottet anser bl.a. att det funnits brister i fråga om underlagen till förslagen och att konsekvensanalyser saknades i vissa fall. Sverigedemokraterna menar att regeringen med kraft borde verka för att EU:s institutioner lämnar fullödiga underlag till de nationella parlamenten.
Det ankommer även på regeringen att, som trafikutskottet påpekar, inkludera en proportionalitetsbedömning i sina faktapromemorior. Underlåter regeringen detta försvåras utskottens möjlighet att göra adekvata prövningar.
Bilaga 1
Finansutskottets yttrande 2017/18:FiU1y
Bilaga 2
Skatteutskottets yttrande 2017/18:SkU5y
Bilaga 3
Justitieutskottets yttrande 2017/18:JuU3y
Bilaga 4
Civilutskottets yttrande 2017/18:CU3y
Bilaga 5
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2017/18:SfU2y
Bilaga 6
Utbildningsutskottets yttrande 2017/18:UbU3y
Bilaga 7
Trafikutskottets yttrande 2017/18:TU4y
Bilaga 8
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2017/18:MJU2y
