|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inga motioner har väckts med anledning av verksamhetsredogörelserna.
Behandlade förslag
Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2017 (2017/18:NL1), verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2017 (2017/18:PN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2017 (2017/18:RAN1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens arvodesnämnd 2017 (2017/18:RAR1), verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2017 (2017/18:ÖN1), verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2017 (2017/18:SN1) och verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2017 (2017/18:VPN1).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder |
Riksdagen lägger redogörelserna 2017/18:ÖN1, 2017/18:NL1, 2017/18:PN1, 2017/18:RAR1, 2017/18:VPN1, 2017/18:SN1 och 2017/18:RAN1 till handlingarna.
Stockholm den 17 maj 2018
På konstitutionsutskottets vägnar
Björn von Sydow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Marta Obminska (M), Jonas Gunnarsson (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Dag Klackenberg (M), Fredrik Eriksson (SD), Tina Acketoft (L), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD), Laila Naraghi (S), Eva-Lena Gustavsson (S), Lisbeth Sundén Andersson (M) och Niclas Malmberg (MP).
Riksdagens nämnder har i enlighet med gällande regelverk överlämnat sina redogörelser för verksamhetsåret 2017 till riksdagen.
Under 2013 trädde nya lagar med instruktioner för riksdagens nämndmyndigheter i kraft (framst. 2012/13:RS1, bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 och framst. 2012/13:RS3, bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Enligt de nya bestämmelserna ska varje nämndmyndighet årligen lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en sådan redogörelse tillämpades för första gången för verksamhetsåret 2013.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Inledning
Bakgrund
Hösten 2008 fick Riksdagsförvaltningen i uppdrag av riksdagsstyrelsen att se över regleringen av riksdagens nämnder. I juni 2011 beslutade Riksdags-förvaltningen om direktiv för en fortsatt utredning av regleringen av riksdagens nämnder. Enligt direktiven skulle arbetet inriktas på att varje nämnd skulle ges en instruktion som var anpassad efter nämndens uppdrag och verksamhet samtidigt som bestämmelserna i den utsträckning det var möjligt skulle ges en enhetlig utformning. I september 2012 föreslog riksdagsstyrelsen, mot bakgrund av förslagen i ovannämnda utredning, ett delvis nytt regelverk för de tre löne- och arvodessättande nämnderna (Riksdagens arvodesnämnd, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och Statsrådsarvodesnämnden), Valprövningsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd (framst. 2012/13:RS1). Riksdagsstyrelsen föreslog bl.a. att nämndmyndigheterna senast den 22 februari varje år skulle lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I januari 2013 föreslog riksdagsstyrelsen att det skulle införas en motsvarande bestämmelse för Partibidragsnämnden (framst. 2012/13:RS3). En liknande bestämmelse fanns sedan tidigare för Riksdagens ansvarsnämnd. Lagar med instruktioner för en rad nämndmyndigheter under riksdagen m.m. trädde i kraft den 1 januari 2013, och den 1 juli 2013 trädde även en lag med instruktion för Partibidragsnämnden i kraft (bet. 2012/13:KU9, rskr. 2012/13:62–66 respektive bet. 2012/13:KU24, rskr. 2012/13:217–220). Nämndmyndigheternas skyldighet att lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen tillämpades för första gången för verksamhetsåret 2013.
Bestämmelser om verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Enligt gällande bestämmelser i instruktionen för respektive nämnd ska nämnd-myndigheterna senast den 22 februari varje år lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. I riksdagsstyrelsens framställningar (framst. 2012/13:RS1 och 2012/13:RS3) framgår övervägandena bakom förslaget om en årlig verksamhetsredogörelse. Det konstaterades att det sedan några år tillbaka funnits uppgifter om antal sammanträden, antal ledamöter och kostnaden för verksamheten för respektive nämndmyndighet i Riksdagsförvaltningens årsredovisning. Lämpligheten i denna ordning ifrågasattes dock eftersom Riksdagsförvaltningen inte har något rättsligt ansvar för verksamheten i nämnderna. Mot bakgrund av att nämnderna finansieras med allmänna medel betonades att det fanns ett berättigat krav på någon form av resultatredovisning. Därtill framhölls att några av nämnderna bedriver en verksamhet som åtminstone ibland är föremål för allmänhetens och mediernas intresse och att det för dessa nämnder därmed finns ett tydligt allmänintresse av information om verksamheten. Egna verksamhetsberättelser ansågs även kunna tydliggöra att nämnderna är självständiga myndigheter. Samtidigt framhölls att de detaljerade bestämmelserna som gäller för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen inte borde tillämpas på nämnderna eftersom det skulle innebära en alltför stor administrativ påfrestning för dem. En sådan ordning ansågs inte heller vara sakligt motiverad. I stället borde riksdagens nämnder lämna en årlig verksamhetsredogörelse liknande den som redan gällde för Riksdagens ansvarsnämnd.
Från och med kalenderåret 2016 ska enligt gällande bestämmelser varje nämnd i sin årliga verksamhetsredogörelse redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten (framst. 2015/16:RS5, bet. 2016/17:KU4, rskr. 2016/17:38–40).[1] Enligt förarbetena bör kostnaderna lämpligen redovisas fördelade på åtminstone kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader och med föregående års kostnader som referensuppgift. Därutöver ställer bestämmelserna i instruktionen för respektive nämnd inte upp några särskilda krav när det gäller innehållet i verksamhetsredogörelsen. Enligt förarbetena bör dock en verksamhetsredogörelse innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter och ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten. I detta sammanhang kan även nämnas att det av bestämmelserna om verksamhetsansvar följer att varje nämndmyndighet ansvarar för verksamheten om inte annat följer av bestämmelser i lag. Nämnderna ska vidare se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att resultatet redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten ska hushålla väl med statens medel.
Verksamhetsredogörelserna
I följande avsnitt återges kortfattat innehållet i verksamhetsredogörelserna för 2017. I samtliga redogörelser återfinns nämndernas personsammansättning under året, och detta omnämns därför inte särskilt nedan.
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna
Redogörelsen från Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna består av följande fem avsnitt:
– Bakgrund
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om löner och anställningsförmåner
– Kostnader.
Av redogörelsen framgår bl.a. nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Det framgår även att nämnden haft fem sammanträden under året.
När det gäller frågan om beslut om löner och anställningsförmåner framgår det av redogörelsen att nämnden årligen reviderar lönerna till justitieombudsmännen och riksrevisorerna. Det finns vidare en beskrivning av hur revisionen bereds (vilka uppgifter som begärs in), och slutligen framgår årets beslut. Årets beslut innebär att riksrevisorerna sedan den 1 juli 2017 har en månadslön om 136 500 kronor och att riksrevisorn med administrativt ansvar har en månadslön om 146 500 kronor. De nya lönerna innebär en höjning med ca 2,25 respektive 3,1 procent i jämförelse med föregående år. Sedan den 1 januari 2018 är månadslönen för justitieombudsmännen 117 300 kronor och för chefsJO 126 500 kronor. Detta innebär en höjning med ca 2,5 procent i jämförelse med föregående år.
Under 2017 biföll riksdagen en begäran från en av riksrevisorerna om att få frånträda sitt uppdrag. Det framgår av redogörelsen att nämnden under 2017, i samband med riksrevisorns entledigande, tagit ställning till en begäran om avgångsersättning. Enligt nämnden gjordes bedömningen att det fanns skäl att betala ut avgångsersättning.
Av redogörelsen framgår det vidare att kostnaderna för nämndens verksamhet under 2017 uppgick till 177 070 kronor, vilket var en ökning med drygt 17 000 kronor i jämförelse med 2016. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Partibidragsnämnden
Partibidragsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande åtta avsnitt:
– Nämndens uppgifter
– Nämndens organisation
– Sammanträden
– Beslut om statligt stöd
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden
– Partibidragsnämndens kostnader
– Remisser
– Övrigt.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och sekreteraren utses. Vidare framgår det att nämnden under året hade fyra sammanträden, varav två behandlade modernisering och digitalisering av ansökningsblanketterna.
När det gäller beslut om statligt stöd framgår det att nämnden under året beviljat stöd för tiden den 15 oktober 2017–14 oktober 2018. Partibidraget redovisas fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier. Stödet till riksdagspartiers kvinnoorganisationer uppgick till totalt 14 999 660 kronor. Stödet till samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ uppgick till totalt 172 130 700 kronor. Det framgår vidare av verksamhetsredogörelsen att samtliga partier till sina ansökningar har bifogat en försäkran av partiet om att partiet inte har tagit emot något anonymt bidrag i den mening som avses i lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier. Försäkran gäller även dem som har utsetts till riksdagsledamöter för partiet efter ett personval, eller ersättare för ledamöter av riksdagen. Detsamma gäller för ledamöter och ersättare i Europaparlamentet.
Av redogörelsen framgår det vidare att förvaltningen och nämnden i maj 2015 träffade en skriftlig överenskommelse om Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Partibidragsnämnden. Överenskommelsen har förlängts automatiskt med ett kalenderår eftersom ingen part sagt upp den. Vidare framgår det att Riksdagsförvaltningen under 2017 stöttade nämnden med att ta fram elektroniska ansökningsblanketter för stödet till de politiska partierna. De nya ansökningsblanketterna användes inför 2017 års beslut.
Kostnaderna för nämndens verksamhet uppgick under 2017 till 169 807 kronor, vilket var en ökning med drygt 17 000 kronor i jämförelse med 2016. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal, representation och ordförandes resor.
Det framgår vidare av redogörelsen att nämnden lämnade ett remissyttrande till Justitiedepartementet i januari 2017 över betänkandet Ökad insyn i partiers finansiering – ett utbyggt regelverk (SOU 2016:74). Nämnden lämnade ett remissyttrande till Riksdagsförvaltningen i december 2017 över promemorian Några ändringar i riksdagsordningen (dnr 143-2017/18).
Riksdagens ansvarsnämnd
Riksdagens ansvarsnämnds verksamhetsredogörelse består av tre avsnitt. Inledningsvis finns en redogörelse för nämndens uppgifter, sammansättning och organisation. Sedan redovisas vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Det framgår vidare att nämnden inte har någon anställd personal samt att Svea hovrätt genom personal och lokaler bistår nämnden i dess verksamhet. Nämnden har i praktiken inte har haft någon verksamhet sedan 2002. Under 2017 har nämnden besvarat en remiss och en enskild anmälan, vilken avskrevs direkt.
Kostnaderna för nämndens verksamhet under 2017 uppgick till 6 088 kronor för arvode till nämndens ordförande.
Riksdagens arvodesnämnd
Redogörelsen från Riksdagens arvodesnämnd består av följande åtta avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om ledamotsarvodet
– Beslut om ekonomiska avgångsförmåner
– Tillsynsverksamheten i fråga om inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd
– Kostnader
– Övrigt.
I en bilaga finns även en redovisning av hur riksdagsledamöternas arvode har utvecklats sedan 1994.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter och vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet. Vidare framgår att nämnden sammanträdde sex gånger under 2017.
När det gäller beslut om ledamotsarvodet finns det i verksamhetsredogörelsen en beskrivning av gällande rätt och beredningen av nämndens beslut i arvodesfrågan. Det framgår vidare att nämnden under året beslutade om nytt arvode för ledamöter fr.o.m. den 1 november 2017 om 65 400 kronor per månad. Detta innebär en ökning med 1 600 kronor (ca 2,5 procent) i jämförelse med 2016.
I verksamhetsredogörelsen finns det en beskrivning av gällande rätt och beredningen av beslut om ekonomiska avgångsförmåner. Av redogörelsen framgår att nämnden under året beslutade om rätt till ekonomiska avgångsförmåner i tio ärenden.
När det gäller nämndens tillsyn i fråga om inkomstgarantier och ekonomiskt omställningsstöd finns det i redogörelsen en beskrivning av de bestämmelser som styr nämndens beslut på detta område, huvuddragen i nämndens tillsynsverksamhet och tillsynen under 2017. Under året har nämnden följt upp fyra ärenden som inte avgjordes under 2016. Två av dessa skrevs av och två ledde till beslut om jämkning, ett av dessa beslut är överklagat, och målet är ännu inte avgjort. Uppföljningen innefattade även åtta äldre ärenden, dessa skrevs av. Vidare framgår att nämnden under 2017 har fattat beslut om att granska 18 tillsynsärenden, samtliga ärenden skrevs av.
Nämnden har även besvarat en remiss från Riksdagsförvaltningen samt lämnat en skrivelse till förvaltningen om behovet av information till avgående ledamöter.
Av redogörelsen framgår det vidare att kostnaderna för nämndens verksamhet under 2017 uppgick till 325 180 kronor, vilket var en minskning med drygt 34 000 kronor i jämförelse med 2016. Minskningen beror bl.a. på att kostnaden för sekreterarens arbete minskat som en följd av att antalet tillsynsärenden var lägre än föregående år. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övrig driftskostnad.
Riksdagens överklagandenämnd
Riksdagens överklagandenämnds verksamhetsredogörelse består av fyra avsnitt. Inledningsvis finns det en kort redogörelse för nämndens uppgifter. Därefter följer en redogörelse för nämndens sammansättning under året. Det finns vidare en kort redogörelse för nämndens verksamhet. Av den framgår det att nämnden hade två sammanträden under 2017. Nämnden fattade beslut i tre överklagandeärenden, och ett av besluten fattades per capsulam, dvs. utan sammanträde. Nämnden besvarade även en remiss från Riksdagsförvaltningen.
Slutligen finns det ett avsnitt om nämndens kostnader. Under 2017 uppgick kostnaderna för nämndens verksamhet till 161 153 kronor, vilket är en ökning med drygt 94 000 kronor i jämförelse med 2016. Av redogörelsen framgår att ökningen bl.a. beror på att arvodena för 2016 betalades ut i januari 2017, vilket påverkade utfallet för 2017. Nämndens kostnader avser lön till personal och arvoden till ledamöter.
Statsrådsarvodesnämnden
Redogörelsen från Statsrådsarvodesnämnden består av följande sju avsnitt:
– Inledning
– Sammansättning
– Sammanträden
– Beslut om arvoden till statsråd
– Beslut om avgångsersättning
– Kostnader
– Övrigt.
I verksamhetsredogörelsen finns det inledningsvis en kortfattad beskrivning av nämndens roll och uppgifter samt vilka lagar som styr nämndens verksamhet. Utöver en uppräkning av vilka personer som nämnden består av framgår det i avsnittet Sammansättning hur nämndens arvode bestäms. Nämnden hade fem sammanträden under 2017.
När det gäller beslut om arvoden till statsråd framgår utöver aktuella bestämmelser hur nämndens beslut om arvoden bereds. Av verksamhetsredogörelsen framgår att nämnden strävar efter att anpassa statsrådens arvoden till en rimlig och allmänt godtagbar nivå. Nämnden beslutade under året att arvoden fr.o.m. den 1 juli 2017 ska betalas ut med 168 000 kronor per månad till statsministern och med 133 000 kronor per månad till vart och ett av de övriga statsråden.
Även när det gäller beslut om avgångsersättning framgår det av redogörelsen vilka bestämmelser som gäller. Under 2017 ansökte tre statsråd om avgångsersättning, och samtliga beviljades det.
Under 2017 har nämnden lämnat ett yttrande över betänkandet Karens för statsråd och statssekreterare (SOU 2017:3). Vidare har nämnden svarat på en remiss av promemorian Några ändringar i riksdagsordningen (dnr 143-2017/18).
Av verksamhetsredogörelsen framgår det vidare att nämndens kostnader under 2017 uppgick till 167 964 kronor, vilket var en ökning med ca 11 000 kronor i jämförelse med 2016. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Valprövningsnämnden
Valprövningsnämndens verksamhetsredogörelse består av följande åtta avsnitt:
– Valprövningsnämndens uppgifter, sammansättning och organisation
– Valprövningsnämndens sammansättning enligt val den 18 februari 2015
– Valprövningsnämndens kansli
– Sammanträden
– Överklaganden och skrivelser
– Granskning av bevis
– Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden
– Resultaträkning för Valprövningsnämnden 2016 och 2017.
Av redogörelsen framgår nämndens uppgifter, vilka bestämmelser som styr nämndens verksamhet och vilken sammansättning nämnden ska ha samt hur ledamöterna och suppleanterna utses.
Det framgår vidare av redogörelsen att Valprövningsnämnden hade sex sammanträden under 2017 och fattade beslut om nio överklaganden och två remissutlåtanden. Under året granskade nämnden också bevis för tio nya ledamöter och två ersättare i riksdagen. I samtliga fall fann nämnden att bevisen blivit utfärdade i enlighet med gällande bestämmelser.
Förvaltningen och nämnden träffade en skriftlig överenskommelse om Riksdagsförvaltningens kanslistöd till Valprövningsnämnden i november 2015. Överenskommelsen har förlängts automatiskt med ett kalenderår eftersom ingen part sagt upp den.
Av redogörelsen framgår vidare att verksamhetens kostnader under 2017 uppgick till 286 546 kronor, vilket var en minskning med ca 83 000 kronor i jämförelse med 2016. Kostnaderna redovisas fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader.
Tidigare behandling i utskottet
Våren 2014 var första gången utskottet behandlade verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder (bet. 2013/14:KU43). I sitt ställningstagande konstaterade utskottet bl.a. att bestämmelsen om skyldigheten att lämna in en verksamhetsredogörelse inte ställer upp några särskilda krav om vad en sådan redogörelse ska innehålla (s. 10). Utskottet noterade dock att det framgår av förarbetena att en redogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av verksamheten.
Utskottet noterade att riksdagens nämndmyndigheter har olika verksamheter och att det därför faller sig naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser skiljer sig något åt. Vidare konstaterade utskottet att nämnderna är små och att de har begränsade personalresurser till sitt förfogande på sina respektive kanslier. Innehållet i redogörelserna borde därför enligt utskottet även sättas i relation till den administrativa börda som det medförde för nämnderna att ta fram och sammanställa innehållet. Utskottet framhöll att en viktig utgångspunkt är att redogörelserna, i enlighet med vad som uttrycks i förarbetena, ger en rättvisande bild av verksamheterna.
Vidare konstaterade utskottet att samtliga redogörelser innehöll uppgifter om ledamöter, verksamheten och de beslut som fattats under det aktuella verksamhetsåret. Vad gäller nämndernas uppgifter framgick dessa i nämndernas redogörelser med undantag för Riksdagens överklagandenämnd. Vad gäller Partibidragsnämndens redogörelse noterade utskottet att bidragens storlek endast redovisades som totalsummor, trots att uppgifter om partibidragens storlek fördelade per kvinnoorganisation samt per politiskt parti redovisades på riksdagens webbplats i två pressmeddelanden. Mot bakgrund av att prövning av frågor om statligt partistöd är den centrala delen av nämndens verksamhet och med tanke på att de bedömdes vara av sådant offentligt intresse att de publicerats i pressmeddelanden ansåg utskottet att det kunde övervägas om även dessa uppgifter borde presenteras i redogörelsen.
Sammantaget föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2013/14:344–350).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2015 hänvisade utskottet till vad det tidigare uttalat (bet. 2014/15:KU13 s. 11). Därutöver konstaterade utskottet att samtliga verksamhetsredogörelser innehöll uppgifter om ledamöter, verksamheten och de beslut som fattats under det aktuella verksamhetsåret. Vidare noterade utskottet när det gäller Riksdagens överklagandenämnd att det i det årets redogörelse fanns en redovisning av nämndens arbetsuppgifter. När det gäller övriga nämnder fanns det liksom året innan en sådan redogörelse med undantag för Valprövnings-nämnden. Utskottet noterade vidare att det i det årets redogörelse för Partibidragsnämnden fanns uppgifter om partibidragens storlek fördelade på kvinnoorganisationer och politiska partier.
Med detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2014/15:226–232).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2016 hänvisade utskottet till vad det tidigare uttalat (bet. 2015/16:KU28 s. 12 f.). Därutöver konstaterade utskottet att samtliga verksamhetsredogörelser innehöll uppgifter om ledamöter och hur verksamheten bedrivs. Vidare noterade utskottet när det gäller Valprövningsnämnden att det även i det årets redogörelse saknades en redovisning av nämndens arbetsuppgifter. När det gäller övriga nämnder fanns en sådan redogörelse. Samtliga verksamhetsredogörelser innehöll uppgifter om beslut som hade fattats under det aktuella verksamhetsåret. Utskottet noterade dock i denna del att det av redogörelsen för Riksdagens överklagandenämnd inte framgick hur många överklagandeärenden som nämnden hade prövat under 2015. Slutligen konstaterade utskottet att en majoritet av verksamhetsredogörelserna innehöll uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. Av verksamhetsredogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagande-nämnd framgick emellertid inte om nämnderna hade några kostnader för sina verksamheter under 2015 och, om så var fallet, storleken på dessa kostnader. Utskottet framhöll att det vore önskvärt om berörda nämnder fortsättningsvis redovisar angivna uppgifter för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.
Med detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna. I betänkandet finns ett särskilt yttrande (SD).
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2015/16:278–284).
Vid utskottets behandling av verksamhetsredogörelserna våren 2017 hänvisade utskottet till vad det tidigare uttalat (bet. 2016/17:KU25 s. 13). Därutöver konstaterade utskottet att samtliga verksamhetsredogörelser innehöll uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter och hur verksamheten bedrivs. Samtliga verksamhetsredogörelser innehöll även uppgifter om beslut som fattades under det aktuella verksamhetsåret. Slutligen konstaterade utskottet att samtliga verksamhetsredogörelser innehöll uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet. I verksamhetsredogörelserna för Partibidragsnämnden och Riksdagens överklagandenämnd redovisades emellertid inte kostnaderna för nämndernas verksamheter fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader. Därutöver saknades föregående års kostnader som referensuppgift i verksamhetsredogörelserna för Riksdagens ansvarsnämnd och Riksdagens överklagandenämnd. Utskottet framhöll att det vore önskvärt att berörda nämnder fortsättningsvis redovisar angivna uppgifter för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.
Med detta föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelserna till handlingarna.
Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2016/17:298–304).
Utskottets ställningstagande
Av regelverket för riksdagens nämndmyndigheter framgår numera att varje nämnd ska redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten i sin årliga verksamhetsredogörelse. Enligt förarbetena bör kostnaderna lämpligen redovisas fördelade på åtminstone kostnader för ledamöter och personal respektive övriga driftskostnader och med föregående års kostnader som referensuppgift. Förutom nämnda uppgift om kostnader regleras i instruktionerna inte närmare vad verksamhetsredogörelserna ska innehålla för uppgifter. Av förarbetena framgår dock att en nämnds verksamhetsredogörelse bör innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs och de övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.
Som utskottet tidigare konstaterat skiljer sig verksamheterna i riksdagens nämnder åt, och det faller sig därför naturligt att nämndernas verksamhetsredogörelser varierar något. Redogörelserna bör dock enligt utskottets mening vara utformade så att de ger en rättvisande bild av nämndernas verksamheter.
Utskottet konstaterar att samtliga verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om arbetsuppgifter, ledamöter och hur verksamheten bedrivs. Samtliga verksamhetsredogörelser innehåller även uppgifter om beslut som fattades under det aktuella verksamhetsåret. Slutligen konstaterar utskottet att samtliga verksamhetsredogörelser innehåller uppgifter om kostnaderna för nämndernas verksamhet fördelade på kostnader för ledamöter och personal respektive övriga kostnader. I verksamhetsredogörelsen från Riksdagens ansvarsnämnd saknas föregående års kostnader som referensuppgift. Det vore önskvärt att berörd nämnd fortsättningsvis redovisar angivna uppgifter för att utskottet ska få en så heltäckande och rättvisande bild som möjligt av nämndernas verksamhet.
Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelserna till handlingarna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Redogörelse 2017/18:NL1 Verksamhetsredogörelse för Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna 2017.
Redogörelse 2017/18:ÖN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens överklagandenämnd 2017.
Redogörelse 2017/18:SN1 Verksamhetsredogörelse för Statsrådsarvodesnämnden 2017.
Redogörelse 2017/18:RAR1 Verksamhetsredogörelse Riksdagens arvodesnämnd 2017.
Redogörelse 2017/18:PN1 Verksamhetsredogörelse för Partibidragsnämnden 2017.
Redogörelse 2017/18:VPN1 Verksamhetsredogörelse för Valprövningsnämnden 2017.
Redogörelse 2017/18:RAN1 Verksamhetsredogörelse för Riksdagens ansvarsnämnd 2017.
[1] För merparten av nämnderna framgår det av respektive nämnds instruktion att den årliga verksamhetsredogörelsen ska innehålla en redovisning av verksamhetens kostnader. När det gäller Riksdagens ansvarsnämnd finns motsvarande bestämmelse i lagen (1980:607) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter.